Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vissa sexualbrottsfrågor

Interpellation 2003/04:108 av Pålsson, Chatrine (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-14
Inlämnad
2003-11-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-11-28
Sista svarsdatum
2003-11-28
Besvarad
2003-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 november

Interpellation 2003/04:108

 av Chatrine Pålsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om vissa sexualbrottsfrågor

Enligt nuvarande lagstiftning är det brottsligt att ha sexuellt umgänge med någon annan genom att otillbörligt utnyttja att denna person befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av en psykisk störning. För att utnyttjandet ska anses vara otillbörligt krävs att förövaren ska ha insett att offret befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd.

Det räcker således inte med att rätten slagit fast att offret i fråga befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och att förövaren har haft sexuellt umgänge med honom eller henne. Den uppmärksammade så kallade Tumbadomen är ett av många exempel på att vår nuvarande lagstiftning inte kan skydda dem som utnyttjats sexuellt. Där friades männen eftersom de inte hade kunnat inse att kvinnan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Kvinnan hade vid övergreppen en alkoholkoncentration motsvarande två promille i blodet och hon hade även rökt cannabis.

Samhället måste kunna skydda och stödja offer för sexuella övergrepp. Några av de åtgärder som måste vidtas i arbetet med att förbättra brottsoffrens situation är utbildning och fortbildning för de grupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med brottsoffer. Dessa måste erhålla relevant kunskap om brottsoffers situation och behov. Vidare ska ingen som vågat anmäla att de utsatts för sexuella övergrepp behöva svara på frågor om de burit utmanande kläder eller agerat inbjudande när brotten begicks. Det är fruktansvärt att de som vågat anmäla sexuella övergrepp och våldtäkter är de som i själva verket ställs till svars. Offren måste kunna lita på att förövarna straffas. Justitieminister Bodström måste vidta åtgärder och visa att han står på de utnyttjades sida.

Vilka lagstiftningsåtgärder avser justitieministern att verka för för att bättre skydda personer som utnyttjats sexuellt?

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att garantera att de som i sitt arbete kommer i kontakt med brottsoffer som utsatts för sexuella övergrepp ska få den utbildning och fortbildning som behövs?

Debatt

(3 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:108, vissa sexualbrottsfrågor

Interpellationsdebatt 2003/04:108

Webb-tv: vissa sexualbrottsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)
Anf. 77 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det var många frågor som var och en kanske skulle föranleda minst fyra minuters kommentar, så jag får möjligtvis återkomma. Det som har vidtagits är bland annat den nya brottsofferproposition som trädde i kraft den 1 juli 2001. Här efterlystes exempel på lagar, och jag kan då nämna utvidgad rätt till målsägarbiträde, ökad samverkan mellan myndigheter, ökad samverkan mellan myndigheter och ideella föreningar och ökad kunskap när det gäller forskning om brottsoffer. Tidigare infördes - som också nämndes här - lagen om kvinnofridskränkning. Ytterligare lagar tillkom längre tillbaka under 90-talet. Tanken med brottsofferpropositionen var just att det finns ett antal lagar, men det gäller också att de tillämpas på rätt sätt. Det brukar sägas att vi har världens bästa lagstiftning om brottsofferfrågor. Därmed inte sagt att den inte kan bli ännu bättre. Vi ska ha en fortsatt hög ambition. Beträffande kvinnofridskränkning - precis som sägs här - innebär det brottsliga gärningar som var för sig kan vara straffbara, men som kanske inte är så allvarliga om man lyfter ut dem ur sammanhanget. Men tillsammans kan de utgöra en systematisk kränkning, och det är det som är tanken bakom brottskonstruktionen. Det tar alltid tid innan nya lagar börjar tillämpas fullt ut. Vi följer den här frågan väldigt noga, och det har redan gjorts en ändring. Jag utesluter inte att den lagen ytterligare kan förbättras, men det är ju en relativt ny lagstiftning. Mitt svar är alltså att det har införts flera olika lagar under den senaste tiden. Jag vill inte på något sätt kritisera kommittén. Det var ett väldigt modigt förslag att utvidga begreppet så att det inte bara skulle gälla våld eller hot om våld. Det var kanske det första och avgörande steget. Man föreslog alltså att begreppet våldtäkt skulle utvidgas till att omfatta även berusade offer. Så långt var det bra och modigt, och det var kanske det viktigaste steget. Men det visade sig sedan, inte minst av den remisskritik som vi fick från rättsliga instanser, att det uppstod märkliga gränsdragningar. Det finns också andra situationer som kan bli aktuella, till exempel om kvinnan är så berusad att hon somnar eller om hon har funktionshinder. Det förslag som lämnades kommenterades av remissinstanserna. De undrade varför man gjorde just den gränsdragningen. Jag delar den uppfattningen. Det är märkligt att döma för våldtäkt om en kvinna är så berusad att hon inte kan göra motstånd, men om hon blir ännu mer berusad så att hon somnar, då anses plötsligt brottet inte lika allvarligt, utan det ska fortfarande utgöra sexuellt utnyttjande. Med den remisskritiken var det tveksamt om man rent demokratiskt bara kunde gå vidare. Men vi drog lärdom av de kloka synpunkter som kom fram. Då hade vi två alternativ, antingen skicka tillbaka det hela till kommittén, starta en ny kommitté - vilket skulle innebära en väldigt långdragen procedur - eller arbeta vidare själva för att få den absolut bästa lagstiftningen. Vi valde det senare alternativet. Det tog ungefär sex månader längre tid, och nu räknar vi med att kunna presentera ett konkret förslag nu före jul. Det förslaget innehåller en utvidgning, inte bara den utvidgning som förslogs av kommittén, utan en ännu större utvidgning. Vi utgår från en princip som jag tycker är väldigt bra, nämligen den sexuella integriteten. Den tanken från kommittén finns alltså med, men vi vill införa ett ännu bättre skydd för brottsoffret och den personliga integriteten. Det är en av de viktigaste sakerna i den nya lagen. Det är omöjligt för mig att hinna med att kommentera alla ändringar. Den lag som kommer att presenteras innehåller 75 större och mindre ändringar. Jag tror att det är en av de största lagändringar som någonsin har gjorts inom det här området.
Thomas Bodström (S)
Anf. 80 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det finns mycket man kan välja som läsning i helgerna, dock inte en proposition. Vi har ännu inte lämnat något till Lagrådet. Det är ett konkret lagförslag som ska lämnas till Lagrådet efter helgerna. Om allting fungerar bra ska vi kunna lägga fram en proposition i mars, och det ska kunna träda i kraft den 1 juli nästa år. Några slutsatser av att det här målet har kommit upp till HD annat än att RÅ anser att det ska prövas avstår jag ifrån. RÅ har den exklusiva rätten att anse att ett mål ska kunna prövas i HD. Man kan konstatera att RÅ anser det. Det är alltid den lagstiftning som gäller när brottet begås som gäller även i efterkommande rättegångar. Det är alltid brottsdatumet som gäller. Om det sedan kommer lagändringar, i vart fall i försvårande riktning, är det inte någonting som kan användas i domstolen. Jag ska inte inveckla mig mer i det. Det är den lagstiftning som gällde vid brottet som kommer att användas. När det gäller återrapporteringskraven har vi givit i uppdrag till olika myndigheter att bland annat öka kunskapen och utbildningen när det gäller bemötandet av brottsoffer. Vi har fått positiva signaler från myndigheterna att den här utbildningen fungerar. Men det som kanske är ännu viktigare är att vi har fått väldigt positiva reaktioner från kvinnorörelsen att man har blivit mycket bättre på att bemöta kvinnor som brottsoffer. Det tycker jag är mycket glädjande. Därmed inte sagt att vi inte kan fortsätta att utveckla det här med fler utbildningar och så vidare. Men det har kommit väldigt positiva rapporter så här långt. När det gäller människohandeln har en del beslut fattats. Det är bland annat de förslag som kommittén har lagt fram. Men det handlar bara om en del av människohandelsbrottet. Jag kan inte ge något exakt svar när det gäller åldersfrågan, men jag vet att det också finns med i resonemanget. Det arbetet går också vidare. Och det som kanske är ännu viktigare är att det också ska kunna utgå straff för människohandel när sådan här verksamhet sker inom ett land. Det ska inte bara gälla internationell brottslighet. Vi kommer att få leva med att det är svårare att bevisa att ett brott har begåtts i andra länder. Men vi kan fortsätta att göra den här lagstiftningen ännu skarpare, och det arbetar vi också med vid sidan av sexualbrottsarbetet. Det är de frågor som jag har antecknat. Jag får väl återkomma om det är något mer.
Chatrine Pålsson (Kd)
Anf. 81 Chatrine Pålsson (Kd)
Herr talman! Jag vill använda de sista minuterna till att tacka för det här samtalet. Det är så känsliga och svåra frågor att man knappast ska kalla det debatt. Det finns all anledning för oss alla att hjälpas åt. Vi kan göra en del med lagstiftningen. Vi kan göra andra saker med en annan form av opinionsbildning och stöd. Jag tänker förstås på kvinnojourer, för att ta ett exempel, som jag tycker gör ett fantastiskt jobb. Jag tror att det är där man får den första kontakten när det har hänt någonting. Man kanske inte vågar ta kontakt med andra om man har blivit misshandlad av sin egen man. Jag tycker att vi från samhällets sida ska uppmuntra ideella organisationer och ge dem stöd för deras verksamhet. Det finns kanske inte någon annan organisation inom vården och omsorgen som de här kvinnorna hellre vill vända sig till än kvinnojourerna. Till syvende och sist handlar det om människovärde, respekt och att vi ska vara överens om att allt våld ska bekämpas. Jag tror att skolan, samhället i övrigt, vi som föräldrar, far- och morföräldrar på gatan och överallt måste inse att allt inte kan ske via lagstiftningen. En del måste ske på annat sätt, och vi måste ge stöd och kraft till det. Just därför tror jag att vi kan hjälpas åt. Det är Thomas Bodström och regeringen som har möjlighet att lagstifta. Vi här i riksdagen kan göra vad vi kan genom att rösta fram lagar. Jag kommer också att vara mycket spänd på den läsning som kommer i mars. Man får kanske ta någon helg där och läsa den här propositionen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.