Visering för iranier och garantier för vistelse i Sverige
Interpellation 2022/23:409 av Ola Möller (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-20
- Överlämnad
- 2023-06-21
- Anmäld
- 2023-06-26
- Svarsdatum
- 2023-08-31
- Sista svarsdatum
- 2023-08-31
- Besvarad
- 2023-08-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
I Sverige bor många människor med bakgrund i Iran. Väldigt många har kvar sina släktingar och framför allt sina föräldrar i Iran. I dagsläget är det väldigt svårt att få visum, och avslagsgraden för visum har ökat över tid. Konsekvensen är att många med bakgrund i Iran inte kan träffa sina föräldrar i Sverige. Ska det gå att träffas över huvud taget måste resa företas till tredje land, vilket är svårt och dyrt.
I andra länder som Belgien, Schweiz, Tyskland med flera finns ett system där en person boende i landet kan ge ekonomiska garantier för den viserade. Detta handlar om att personen åtar sig att betala sjukvård, boende, återresa och andra med vistelsen förbundna kostnader. Något liknande system finns inte i Sverige.
Min fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard är därför:
Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:409
Webb-tv: Visering för iranier och garantier för vistelse i Sverige
Dokument från debatten
- Torsdag den 31 augusti 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:135
- Protokoll 2022/23:135 Torsdagen den 31 augustiProtokoll 2022/23:135 Svar på interpellation 2022/23:409 om visering för iranier och garantier för vistelse i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 19 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Ola Möller har frågat mig om jag kan tänka mig att införa ett garantisystem för viseringar, vilket finns i vissa andra EU-länder. Med garantisystem avses att en person i Sverige skulle ställa ekonomiska garantier för vissa potentiella kostnader för en person som fått en visering utfärdad till Sverige.
Inledningsvis vill jag betona att svenska ambassader och konsulat är självständiga myndigheter och att regeringen därför inte lägger sig i de bedömningar och avväganden som görs i enskilda viseringsärenden. Myndigheterna tillämpar självständigt det EU-gemensamma regelverket i handläggningen av viseringsansökningar, det vill säga unionens viseringskodex. En individuell bedömning görs av varje ansökan, bland annat utifrån sannolikheten att den sökande återvänder innan viseringen har löpt ut.
Enligt viseringskodexen har medlemsstaterna möjlighet att kräva att sökande styrker ett åtagande om sponsorskap, privat inkvartering eller bådadera. Åtagandet beaktas då vid prövningen av ansökan men innebär inte en garanti för att visering utfärdas.
Flera skäl talar dock emot införandet av ett system av denna typ i Sverige. Det är svårt att se hur garantin skulle innebära någon betydande förändring i den ursprungliga bedömningen, och en risk för att den inresande inte återvänder när viseringen har löpt ut finns kvar även om säkerhet ställs. Det går heller inte att blunda för att denna typ av säkerheter skulle kunna bli en del av människosmugglares verktygslåda i försök att komma runt det EU-gemensamma regelverket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att mot garantier utfärda viseringar riskerar därför att undergräva viseringspolitiken, och regeringen har i dagens läge inga avsikter att införa ett sådant system i Sverige.
Anf. 20 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag tackar migrationsministern för svaret. Jag och migrationsministern har ju haft våra duster här i kammaren. Det hettar ofta till, och vi går kanske inte alltid härifrån som bästa vänner. Men i dag ska jag göra ett ärligt försök för att svenska medborgare ska kunna få träffa sin mormor, sin pappa eller sina barnbarn.
Men jag vill börja med att påminna om något helt annat gällande Iran. När det inte upplevs hända något nytt i ett land tystnar ofta nyhetsrapporteringen, men det pågår fortfarande en feministisk revolution i Iran. Orden kvinna, liv, frihet måste fortsätta att klinga i denna kammare och över världen, och vi får aldrig glömma de iranier som blev mördade av sin egen regim. Vi får aldrig glömma de småflickor som gasas ihjäl med gift.
Det jag ärligt och uppriktigt vill fråga migrationsministern är om hon ser någon möjlighet att hjälpa svenska medborgare att träffa sina morföräldrar och få dem till Sverige för ett bröllop eller en baby shower så att de slipper hålla dem i exempelvis Turkiet. Jag väljer att ta upp frågan nu eftersom visumavslagen ökar och ofta på ganska upplevelsemässigt lösa boliner. Jag köper att det är självständiga myndigheter, och jag begär absolut inte att regeringen ska gå in i enskilda beslut, men det är trots allt regeringen som stiftar de lagar som myndigheterna förhåller sig till.
Jag blir lite konfunderad över svaret eftersom en massa andra EU-länder har detta system och inte översvämmas av en massa iranska pensionärer som försöker dra nytta av välfärdssystemet eller har en massa människosmugglare som far med dessa människor över landets gränser. Där fungerar det alldeles utmärkt. Det är inte bara ett land utan många, och det är länder som är lika vårt: Tyskland, Belgien, Schweiz, som visserligen inte är ett EU-land, Tjeckien och Luxemburg. Det är inget konstigt; det funkar i andra länder.
Därför skulle jag verkligen vilja veta om ministern ser någon ljusning för dessa människor i Sverige när det gäller att kunna få hit sina släktingar på besök. Vad är det egentligen som hindrar det och som gör att regeringen inte ens kan inleda en utredning på departementet?
Något som ministern tog upp i sitt svar på min skriftliga fråga i våras och som också kom upp i medierna var att vi inte ska ha specialregler för enskilda länder. Det köper jag helt. Givetvis ska vi inte stifta en lag som säger att detta bara gäller Iran, utan det måste gälla alla som i dag eller i framtiden drabbas av detta.
Kan migrationsministern tänka sig att föra ett resonemang om hur vi kan hjälpa svenska medborgare att få träffa farmor och farfar? Jag vet att också migrationsministern i grund och botten tycker att familjer har rätt att träffas.
Anf. 21 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Till att börja med vill jag instämma i de sympatier som Ola Möller uttryckte för inte minst kvinnorna i Iran och deras oerhört modiga kamp för mänskliga rättigheter. Regeringen ser med allra största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran som förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen sedan förra hösten har regeringen också kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter i såväl uttalanden som direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.
Det är dock ett faktum att det försämrade politiska och ekonomiska läget i Iran har haft betydande påverkan på Sveriges utfärdande av visum till personer från Iran. Att många nekas visum handlar först och främst om att risken för att personer inte återvänder har ökat, och det är en risk som måste tas in i bedömningen när visum ska beviljas. Det är givetvis olyckligt att personer i Sverige får svårare att träffa släktingar och vänner från Iran genom besök i Sverige. Det är dock helt nödvändigt att göra denna bedömning för att upprätthålla viseringsregelverket.
Sverige följer det gemensamma EU-regelverket, och det är vår skyldighet gentemot andra medlemsländer att se till att den som beviljas visum till Schengen kan försörja sig, inte utgör en säkerhetsrisk och avser att återvända. Vi förväntar oss att andra länder också följer detta regelverk.
Viseringspolitiken har flera tydliga mål. Det handlar om att säkerställa att vi har kontroll över vem som kommer så att vi kan upptäcka säkerhetsrisker. Den som kommer hit på besök får inte heller bli en kommersiell börda utan ska ha tillräckliga medel för att försörja sig. Avslutningsvis måste vi också kunna räkna med att personen kommer att återvända innan visumet löper ut. Alla dessa uppgifter tar jag på mycket stort allvar.
Anledningen till att det har blivit svårare för iranska medborgare att beviljas visum handlar inte främst om ekonomiska medel, vilket interpellanten tar sikte på genom att försöka argumentera för ett nytt instrument, utan det handlar om att risken att personer inte återvänder bedöms ha ökat. Enligt regelverket ska en ansökan avslås om det finns tvivel om avsikten att återvända. Det är ett lågt ställt krav som i förlängningen handlar om att upprätthålla en reglerad invandring till Sverige och EU.
Apropå Tyskland kan jag nämna att majoriteten av de iranska medborgare som söker asyl inom EU gör det i Tyskland, och där räknar man med att över 3 000 iranska medborgare som sökt asyl har rest in på beviljat visum bara mellan januari och sista maj i år.
Anf. 22 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det är en ganska hård kritik mot andra länder när ministern säger att vi tillämpar regelverket och utgår från att andra också gör det, och så har de ett system som Sverige menar inte fungerar men som uppenbart fungerar där. Det blir en kritik av att de inte skulle vara lika noga som Sverige i sin kontroll av människor som kommer hit, för de låter ju fortfarande iranier komma hit medan vi inte gör det av säkerhetsskäl.
Vad gäller återvändandet har vi gott om personer som har varit tio gånger i Sverige och återvänt varenda gång. Men nu blir de plötsligt nekade och utgör en säkerhetsrisk. Man är alltså inte ens konsekvent i bedömningen. Jag har svårt att se att mormor från Iran skulle komma hit och börja bedriva terrorverksamhet och industrispionage, för det är ju riskerna. Det kommer inte att hända. Det är inte pensionärerna som kommer hit och ställer till jävelskap - om nu någon kommer hit och gör det. Vill den iranska regimen få in människor i vårt land för att ställa till jävelskap gör de det. Det är inga problem; de löser det - bland annat för att IRGC inte är terrorklassat, vilket det givetvis borde vara. Det tog lång tid innan regeringen tog detta steg för att skydda Sverige från en av världens värsta terrororganisationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag hoppas någonstans att migrationsministern med det hon säger om att det beror på rådande säkerhetsläge indirekt säger att om det bara blir tryggare i Iran kommer människor i högre grad att få visum i framtiden. Problemet är att folk får avslag av väldigt olika skäl. En del avslag motiveras med att man har vuxna barn i Iran, och då är ens anknytning till landet inte tillräckligt stor. Därför återvänder man inte efter besök i Sverige. Skulle man välja att åka till Sverige för att vara med detta barn och lämna de barn som man bor med? Det är en jättekonstig logik som myndigheterna tillämpar här.
Dessutom handlar det om det här med tillgångar. Att anklaga en iransk pensionär som bor i en lägenhet för att ha för lite medel är ganska magstarkt. Det är fattiga människor det handlar om, och det har det gjort hela tiden. De har inte stora pengareserver. Men det är till och med så att folk som har haft stora medel på banken har fått avslag. Och det är väldigt märkligt, för om man skulle köra ett sådant här system skulle vi ju ha en garanti. Då skulle vi ha en garanti för att den som kommer hit inte kommer att vara en ekonomisk belastning för det svenska systemet.
Det handlar som sagt inte heller bara om Tyskland, utan Belgien, Schweiz, Tjeckien och Luxemburg har också detta system. Tyskland är just nu ett klart mycket mer invandrarvänligt land än Sverige; det såg vi till exempel i det medborgarförslag som nu kom om att det ska bli lättare att bli medborgare i Tyskland. Det är inte riktigt den väg Sverige går, såklart med viss rätt. Tyskland visar klart och tydligt att landet vill ha invandring, och om man då ska söka asyl väljer man såklart Tyskland.
Det var också det som var meningen med hela den omläggning som Socialdemokraterna har gjort av migrationspolitiken: Man ska dela på trycket av asylsökande. Det är inte konstigt att det blir på det viset.
Anf. 23 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det råder ingen brist på engagemang här, men jag tror att vi måste reda ut ett antal ganska stora missförstånd som ligger till grund för interpellantens sätt att argumentera.
Som jag sa i mitt förra inlägg är anledningen till att många nu nekas visum först och främst att man bedömer att det finns en stor risk för att de inte kommer att återvända innan viseringsperioden löper ut.
Det finns ett antal kriterier som man ska leva upp till för att få visering. Det handlar dels om säkerhetsfrågan, men det var inte den jag framför allt tog sikte på i mitt inlägg. Det handlar dels om att man ska kunna försörja sig, alltså ha tillräckliga tillgångar. Det är det hela interpellationen handlar om, men det är alltså inte främst detta som nu utgör orsaken till avslag. Det är i stället den tredje faktorn, nämligen bedömningen att en person inte kommer att återvända.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är tyvärr en effekt av det förändrade läget i Iran. Antalet personer från Iran som söker asyl i Sverige är betydande. Iran är det femte största ansökningslandet. Under de sex första månaderna i år ökade antalet asylansökningar med över 50 procent jämfört med samma period i fjol. Många EU-länder, inte minst Tyskland, har sett en kraftig ökning av asylansökningar från Iran. En betydande andel av dem som söker asyl gör det efter att ha beviljats viseringar till Schengen. Det finns därför väldigt goda skäl att iaktta försiktighet i utfärdandet av dessa viseringar.
I förhållande till iranska medborgare som fått avslag på sin asylansökan uppger Migrationsverket att svenska myndigheter har betydande svårigheter med verkställighet och att samarbetet med iranska myndigheter är bristfälligt. Det innebär att återvändandeavsikten är central i utfärdandet av visering. Det är svårt att på annat sätt verkställa en avvisning eller utvisning.
Ett sponsorskap vad gäller kostnader med anledning av besöket påverkar inte bedömningen av återvändandeavsikten. Det är alltså en separat bedömning. Ett system med sponsorskap riskerar också att medföra merarbete för svenska myndigheter. I och med att effekten bedöms vara begränsad ser jag och regeringen ingen anledning att införa ett sådant sponsorskap i Sverige.
Anf. 24 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag är ledsen; jag kommer inte längre. Jag försökte verkligen. Ni som har rest från Göteborg för att lyssna på den här debatten - ni hör ju. Era mormödrar som har varit här tio gånger visar att de återvänder. Men vi litar inte på dem, säger migrationsministern.
Hon ser inte heller någon anledning att försöka utreda och lösa detta. Det spelar ingen roll om ni går in och säger att ni betalar förvarandekostnaderna för dem man inte kan utvisa. Det spelar ingen roll, för det blir merarbete för svenska myndigheter. Så jag är ledsen, men det blir inget bröllop i Sverige.
En del av er tänker: Nu lämnar vi landet! Det gäller läkaren jag pratade med, undersköterskan på äldreboendet och maskinföraren. Jag är ledsen, för vi behöver er kompetens i det här landet. Vi jobbar stenhårt för att få kompetens till Sverige, men tyvärr har vi nu en regering som säger: Vi litar inte på er. Vi litar inte på er familj.
Fru talman! Jag är ledsen, men jag kommer inte längre.
Anf. 25 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag drar egentligen bara två slutsatser av debatten, även om den har varit något spretig och full av missförstånd.
Den första slutsats jag drar är att jag innerligt beklagar den förändrade situationen i Iran, inte minst för kvinnor och för mänskliga rättigheter, och de konsekvenser detta får för möjligheterna för familjer att träffas här i Sverige. Men för att vi ska kunna upprätthålla viseringsregelverket är det nödvändigt att vi gör en bedömning av risken för att personen inte kommer att återvända. Då gör myndigheterna en bedömning att det finns en ökad risk med den förändrade situationen i Iran, vilket får de här konsekvenserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra slutsats jag drar är att den fasad som Socialdemokraterna nu ägnar mycket kraft åt att måla upp av att de har lagt om sin migrationspolitik och är beredda att stå upp för ordning och reda i migrationspolitiken är just blott en fasad. För på punkt efter punkt, när man måste fatta svåra beslut, stå upp för den reglerade invandringen och säkra att vi har ordning och reda i migrationspolitiken, viker Socialdemokraterna ned sig.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.