Vinster i välfärden
Interpellation 2025/26:53 av Anna Wallentheim (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-06
- Överlämnad
- 2025-10-07
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-16
- Besvarad
- 2025-10-16
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Under hösten har det uppmärksammats att en friskola i Hässleholm under lång tid tagit emot kommunal ersättning för fritidsplatser som inte använts – motsvarande över 80 000 kronor i månaden. En kommunal utredning visade att 25 av 114 elever inte nyttjade sina fritidsplatser, men skolan fick ändå full ersättning. Det handlar om skattemedel som borde ha gått till barnens verksamhet, inte till överskott i ett privat bolag.
Detta är dock inte ett enskilt fall. Gång på gång ser vi hur vinstjakten inom välfärden leder till fusk, felprioriteringar och ett urholkat förtroende för hela skolsystemet. Som tidigare lärare vet jag hur varje krona räknas i skolans vardag – och hur mycket skillnad det gör för elevernas trygghet, stöd och undervisning. Därför är det orimligt att privata aktörer ska kunna tjäna pengar på kommunala skattemedel som inte används till barnens bästa.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
När avser ministern att ta initiativ till att stoppa vinster i välfärden och säkerställa att varje skattekrona i skolan går till elevernas utbildning och omsorg, inte till privata vinstuttag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:53
Webb-tv: Vinster i välfärden
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:20
- Protokoll 2025/26:20 Torsdagen den 16 oktoberProtokoll 2025/26:20 Svar på interpellation 2025/26:53 om vinster i välfärden
Protokoll från debatten
Anf. 36 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Anna Wallentheim har frågat mig när jag avser att ta initiativ för att stoppa vinster i välfärden och säkerställa att varje skattekrona i skolan går till elevernas utbildning och omsorg, inte till vinstuttag.
Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Jag och regeringen har varit tydliga med att oseriösa aktörer som agerar olämpligt inte ska få förekomma inom skolväsendet. Det behöver säkerställas att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har en långsiktighet och ett seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning med hög kvalitet, så att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Därför arbetar vi nu hårt med en helrenovering av det svenska friskolesystemet.
Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) överlämnade i april i år betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37). Utredningen föreslår bland annat en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala kommunala bidrag (den så kallade skolpengen). Det föreslås gälla vid felaktig utbetalning, om det kommunala bidraget använts i brott och om huvudmannen inte gör det som bör göras med elevernas skolpeng. Utredningen föreslår även värdeöverföringsförbud vid nyetablering och ägarbyte, om det finns missförhållanden som leder till föreläggande från tillsynsmyndigheten eller om huvudmannen får riktade statsbidrag. Förbudet skulle i sådana situationer hindra enskilda huvudmän från att exempelvis dela ut vinst från fristående skolor, förskolor eller fritidshem. För att det ska vara möjligt att följa värdeöverföringsförbudet föreslås också krav på särredovisning, som innebär att enskilda huvudmän som bedriver skol eller förskoleverksamhet i mer än en skolenhet eller förskoleenhet ska redovisa verksamheten i varje enskild enhet separat.
Vidare föreslår utredningen att sanktionsavgifter ska införas i skollagen och att tillsynsmyndigheter – Skolinspektionen och kommunerna – ska kunna besluta om dessa. Sanktionsavgifter föreslås bland annat kunna tas ut vid överträdelse av ett värdeöverföringsförbud eller om en särredovisning inte har upprättats i tid.
Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att 38,5 miljoner kronor satsas 2026 för att förslagen ska kunna genomföras.
Utredningen om vinst i skolan ska senast den 31 december 2025 lämna sitt slutbetänkande. Utredningen har bland annat i uppdrag att föreslå hur olämpliga ägare kan hindras från att äga eller utöva inflytande över skolor. Utredningen ska även föreslå om andra huvudmän i samma koncern bör beaktas när det gäller bristande vilja eller förmåga att fullgöra sina skyldigheter vid återkommande brister i verksamhet. Därtill ska utredningen föreslå hur ett krav på nytt godkännande ska utformas när en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet.
Oseriösa aktörer ska inte förekomma inom skolväsendet.
Anf. 37 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Anledningen till att jag står här i dag och har den här debatten med utbildningsministern är att det nu under hösten har avslöjats att en friskola i min egen hemkommun Hässleholm har fått över 80 000 kronor i månaden för platser som inte används. Det handlar om cirka 1 miljon kronor om året som hade kunnat gå till barns verksamheter, fler vuxna i skolan, trygghet eller stöd till några av våra skolor i kommunen men som nu i stället ges ut i överskott till ett privat bolag.
Det är just det som är kärnan i problemet, nämligen att vi har en vinstjakt inom välfärden. Det är inte ett enskilt misstag, utan det är ett systemfel. Vi ser samma mönster gång på gång. Det är en skolpeng som inte används till undervisning, kommuner som tvingas betala för tomma stolar och bolag som gör stora vinster samtidigt som lärare får kämpa med stora grupper med för lite resurser.
Jag är själv lärare. Jag vet att varje krona räknas. Jag vet hur det känns när en skola måste välja mellan fler vuxna i verksamheten, nya läromedel till klassrummen eller en tryggare skolmiljö. Det gör ont i mig både som lärare och som mamma att pengar som skulle ha gått till barnens framtid nu i ställer rinner bort till privata vinstuttag. Det här är pengar som aldrig når klassrummet.
Herr talman! Jag tackar såklart utbildningsministern för svaret. Men jag hör att det är ännu ett försök att angripa symtomen snarare än systemet. Problemet är inte bara att vi har oseriösa aktörer som fuskar till sig pengar. Problemet är att vi har ett system som gör det fullt lagligt att ta ut vinster ur vår gemensamt finansierade skola.
Att kräva särredovisningar eller att införa sanktionsavgifter för missskötsel är rätt och rimligt. Men det löser inte den grundläggande frågan. Varför ska det över huvud taget vara möjligt att driva skolor med vinst som mål när varje krona behövs till elevernas trygghet, kunskap och stöd?
Vi vet att över hälften av alla friskolor drivs som aktiebolag. Vi vet att stora koncerner delar ut stora summor i vinster varje år samtidigt som kommunala skolor tvingas spara. Vi vet att systemet gynnar de skolor som väljer bort elever som behöver mer stöd eftersom det är billigare att undervisa barn och unga som redan klarar sig bra. Det handlar inte om bara några få oseriösa skolägare i Hässleholm eller någon annanstans. Det handlar om en modell som gör det möjligt och till och med lönsamt att låta skattemedel rinna bort från klassrummet.
Regeringen talar bland annat om en form av helrenovering av friskolesystemet. Det är bra att man försöker att täppa till en del av läckagen och att man vill ändra system för att stoppa oseriösa aktörer. Men man bortser från det största läckaget, nämligen själva vinstmöjligheten i sig. Då kommer pengar att fortsätta att försvinna från barns verksamhet.
Herr talman! Jag välkomnar såklart alla initiativ som vi har hört som stärker tillsynen. Men jag menar att det inte förändrar det faktum att vinster fortfarande kommer att tillåtas. Min fråga till ministern kvarstår: När tänker regeringen ta tag i själva grundproblemet, nämligen att skattepengar för barns utbildning kan delas ut som vinst i privata bolag?
(forts. § 15)
Anf. 88 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Jag vill återuppta diskussionen om skolan och situationen i vårt friskolesystem så som vi påbörjade den för en timme sedan ungefär. Det finns något inbyggt fel i friskolesystemet som helhet. Det har funnits en naivitet kring friskolor. Tidigare har diskussionerna oftast handlat om att rensa ut avarter, men nu inser fler och fler att vi behöver ändra drivkrafterna och incitamentsstrukturerna helt och hållet.
Precis som ledamoten lyfte upp är det ett problem att utgångspunkten har varit att man ska tjäna pengar på just kvalitet och kunskap. Vi gör som sagt en helrenovering av friskolesystemet. Det är ett system som ska bli betydligt striktare i sina regler. Man ska inte ha vinstuttag när man exempelvis tar emot statsbidrag för bemannade skolbibliotek eller böcker. Vi skapar också fler verktyg för tillsynsmyndigheter att kunna sätta dit de oseriösa aktörerna. Det är så vi agerar för att göra om ett friskolesystem som har funnits i över 30 år och där det inte har skett några förändringar.
Jag ser fram emot att senare kunna lägga fram ett förslag på riksdagens bord och att det finns en stor majoritet som förhoppningsvis kommer att ställa sig bakom det förslaget.
Anf. 89 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Precis som utbildningsministern nämnde är det speciellt att komma tillbaka och ha en debatt när man har haft paus i över en timme.
Jag vill tacka ministern för svaret, för jag upplever ändå att det finns vissa positiva ingångar i svaret. Man vill se över och skärpa systemet, och oseriösa aktörer har ingenting inom skolväsendet att göra. Det är helt klart rätt. Jag motsätter mig inte det. Men jag anser fortfarande att man inte kommer åt det grundläggande problemet så länge vi accepterar att vinster ska finnas.
Fallet i Hässleholm är bara ett av många. Det är bra att regeringen vill stoppa oseriösa aktörer och införa tydligare system. Det är dock inte bara slarv och oseriösa aktörer som finns på den här marknaden som skapar problem.
Det här är ju en konsekvens av ett system som sätter vinst före välfärd. Vi ser det inom äldreomsorgen, vi ser det inom vården, vi ser det inom skolan, vi ser det inom LSS och så vidare. Och när det gäller skolan är det ju våra barn och unga som får betala priset.
Jag sitter i dag i justitieutskottet, och där är utan tvekan en av mina största hjärtefrågor att vi måste bryta nyrekryteringen. I detta blir skolan viktig, för när man har detta problem med vinstuttag får ju eleverna färre vuxna omkring sig. Lärare får ännu större grupper. Det saknas specialpedagoger, det är sämre stöd av elevhälsoteam och det finns färre möjligheter för trygga vuxna att se och höra våra barn.
Fru talman! Under hösten har också andra fall blivit uppmärksammande – inte bara det här i Hässleholm, som är ett väldigt lokalt exempel. Det finns vittnesmål om hur sju barn får dela på en banan och om hur skolor drar ned på smöret eller försöker dryga ut maten för att nå maximal vinst.
Det här visar att det inte handlar om enstaka misstag eller oseriösa aktörer. Detta är vad som händer när marknadslogiken tillåts styra välfärden: Barnens måltid blir en kostnadspost, medan ägarnas utdelning blir en rättighet.
Så länge vinstjakten får fortsätta inom skolan kommer vi att se just det här mönstret – att barnen får mindre och att bolagen får mer. Regeringspartierna svarar många gånger att man värnar valfrihet, att det är viktigt med de här aktörerna och att vinsterna därför får finnas i vissa fall. Men frågan är: valfrihet för vem – ägarna eller barnen? Den verkliga friheten måste ju handla om att varje barn ska få den utbildning det har rätt till och behöver. Men det kräver att resurserna faktiskt går till verksamheten, inte till vinster.
Trots den positiva ingång jag ändå hör från ministern och regeringen, det vill säga att man är beredd att titta över frågan och lägga fram förslag, vill jag fråga: Förutom de åtgärder som nu presenteras, bereds det inom Regeringskansliet ett förbud mot vinster om åtgärderna inte anses vara tillräckliga eller får önskad effekt?
Anf. 90 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Det gläder mig att flera här i kammaren vill diskutera och debattera skolfrågan. Jag hade önskat att alla här engagerade sig i den eftersom det handlar om den viktigaste delen i vårt samhälle. Skolan är den viktigaste sektorn när det gäller att ge alla barn möjlighet till en bra start i livet.
Det är just därför den här regeringen gör historiska satsningar på skolan. Aldrig i modern tid har det lagts lika mycket pengar på svensk skola. Det handlar om att se till att lärare inte kommer in i klassrummen med andan i halsen och om att se till att få bort stöket. De elever som bråkar och stökar ska lämna klassrummet. Vi ser till att det finns skolböcker i alla ämnen och att grundskolan är mobilfri. Även på förskoleområdet gör vi stora satsningar.
Vi gör allt det här med övertygelsen att det inte finns något viktigare än att sätta skolan först. Jag är glad att regeringen väldigt tydligt visar det.
Som nämndes inledningsvis har vi tagit emot en utredning som just nu bereds, och vi kommer att återkomma med ett förslag till riksdagen om hur vi ska göra om friskolesystemet. I utredningen finns bland annat förslag som ska säkerställa att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt engagemang och att huvudmannen, oavsett vem det är, tillhandahåller en utbildning av sådan kvalitet att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål.
I utredningen lyfter man även upp exempelvis hur skolpengen och statsbidrag ska hanteras. Vi har i den här budgeten, liksom i de senaste budgetarna från regeringen, skickat ut stora resurser för inköp av böcker och bemannade skolbibliotek. För mig är det en självklarhet att de pengarna ska gå till det de är avsedda för.
Utredningen som vi har fått ta emot berör många olika delar av det som ska kunna göra att vi får bort de avarter och skandaler i friskolesystemet som du nämner, Anna Wallentheim. Jag är glad att regeringen, tack vare Liberalerna, kommer att lägga fram ett förslag på området. Vi kommer att lägga fram en proposition som berör hur vi tror att vi bäst gör förändringar i friskolesystemet så att barnens kunskap och barnens intressen går före aktieägares intressen.
Anf. 91 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! För den som lyssnar: Man ska alltid reagera lite extra när man får höra om historiska satsningar. Jag vill uppmana regeringen att lyssna på landets kommuner och lärare, för det här är inte historiska satsningar som kommer att göra den stora skillnad man gärna vill prata om. Faktum är att alldeles för många skolor i dag får dra ned på lärare, får dra ned på sin verksamhet och inte kan bygga upp de trygga skolmiljöer de önskar eftersom satsningarna tyvärr äts upp av kostnadsökningar.
Vi talar ofta om skolans likvärdighet, men den kan enligt mig inte uppnås om vi tillåter att pengar som skulle gå till barns utbildning i stället går till vinstutdelning. Vi måste välja väg. Antingen väljer vi en skola där skattemedlen faktiskt går till eleverna, eller också väljer vi en marknad där privata bolag får maximera sina vinster.
För mig och mitt parti Socialdemokraterna är valet självklart: Skolan ska inte styras av aktieägarnas intressen utan av barnens behov. När en friskola får miljoner i ersättning för barn som inte ens finns där samtidigt som kommuner kämpar för att få resurserna att räcka till har vi ett grundläggande problem.
Vi socialdemokrater är tydliga. Vi har lagt fram förslag både i regeringsställning – vilket röstades ned av kammaren – och i opposition om att det behövs ett vinstförbud inom till exempel förskolan. Det är hög tid att regeringen och Sverigedemokraterna slutar försvara ett system där man låter skattemedel rinna bort och i stället börjar värna varje barns rätt till en trygg och jämlik utbildning.
Skolan är ingen marknad. Våra elever är inte kunder. Deras framtid kan aldrig vara en affärsidé.
Anf. 92 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Det spelar roll vem som sitter på Utbildningsdepartementet. Det spelar roll både för vilka reformer som läggs fram och för om man får igenom sina reformer eller inte.
Vi fortsätter nu arbetet med helrenoveringen av friskolesystemet. Systemet ska ha betydligt striktare regler, vinststopp och fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheter. Vi kommer att lägga fram ett förslag som kommer att vinna majoritet i Sveriges riksdag. Jag är glad över att jag varje dag går till Utbildningsdepartementet och visar att vi sätter skolan först.
Det är nog ingen hemlighet för vare sig ledamoten eller Socialdemokraterna att jag gärna skulle vilja se att skolan var statlig. Till dess att den är det kommer jag att fortsätta att sätta skolan först genom historiska satsningar. Min förhoppning är att ledamöterna i den här kammaren ser till att de egna kommunpolitikerna inte drar ned på skolan när staten pumpar ut pengar och genomför stora reformer. Det handlar om att lärare ska få vara lärare, om att elever och barn ska ha möjlighet och tid att både komma i kapp och få rätt stöd och om att vi ska vända såväl läskrisen som trygghetskrisen i Sverige.
Vi sätter skolan först. Det gör vi varje dag, och vi kommer att fortsätta göra det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.