Vindkraftspengar till kommunerna
Interpellation 2025/26:144 av Malin Larsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-12
- Överlämnad
- 2025-11-12
- Anmäld
- 2025-11-13
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
För över ett år sedan, den 19 september 2024, överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2025. I den presenterades en ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft – så kallade vindkraftspengar. Syftet var att kommuner som bidrar till Sveriges elproduktion också ska få ta del av de ekonomiska vinsterna.
Dagen efter, den 20 september 2024, redovisade Finansdepartementet hur vindkraftspengarna skulle fördelas mellan landets kommuner. Av tabellen framgick att kommunerna i Västernorrlands län tillsammans skulle få 62,5 miljoner kronor i ersättning för vindkraft.
Men nu, mer än ett år senare och med mindre än två månader kvar av året, har inga pengar betalats ut till kommunerna. Regeringen har ännu inte infriat sitt eget löfte. Samtidigt fortsätter kommuner runt om i landet – inte minst i norra Sverige – att ta ett stort ansvar för Sveriges energiförsörjning genom att möjliggöra etablering av vindkraft.
Det är hög tid att kommunerna får den kompensation som utlovats. För många kommuner är dessa medel viktiga för att kunna stärka lokal infrastruktur, samhällsservice och acceptansen för fortsatt energiutbyggnad.
Mot denna bakgrund vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
När kommer de redan utlovade vindkraftspengarna att betalas ut till kommunerna?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:144
Webb-tv: Vindkraftspengar till kommunerna
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:144 om vindkraftspengar till kommunerna
Protokoll från debatten
Anf. 8 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Välkomna till dem som sitter på läktaren eller tittar på tv denna morgon. Vi har interpellationsrace med fem interpellationer som besvaras i fyra omgångar. Nu är vi på nummer två.
Det är Malin Larsson som har frågat mig när de redan utlovade vindkraftspengarna kommer att betalas ut till kommunerna.
Alla kommuner som har vindkraft kommer att få del av den ersättning som beslutades av riksdagen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1), det vill säga i år, och som för i år uppgår till 340 miljoner kronor. Regeringens avsikt med ersättningen är att den ska vara långsiktig och betalas ut även under kommande år. Regeringskansliet bereder en förordning med den utbetalningsmodell som behövs för att fördela årets och nästföljande års medel till kommunerna. 2025 års ersättning kommer att betalas ut till kommunerna antingen i år eller under nästa år. Ersättningen till kommunerna kommer att gälla för såväl befintlig som ny vindkraft och utgå från i vilken kommun vindkraftverken är placerade.
Regeringen avser att återkomma i frågan i närtid. Den myndighet som ska göra utbetalningarna kommer sedan att fördela 2025 års ersättning till de berörda kommunerna.
Anf. 9 Malin Larsson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
När vi debatterar energifrågor och vindkraft i kammaren brukar jag lyfta fram mitt hemlän Västernorrland. Hemma i Västernorrland har vi länge tagit stort ansvar för Sveriges energiförsörjning. Vi har vindkraft och mycket vattenkraft. Vi kan och vi vill ha elintensiva etableringar hos oss som ger jobb och tillväxt. Allt detta bygger på att kommunerna säger ja när Sverige behöver el.
Därför är det också viktigt att kommuner med vindkraft får en ekonomisk ersättning. I regeringens budget för 2025 skulle Ånge få 15,7 miljoner, Sollefteå 14,5 och Ö-vik 14,1. Totalt skulle det vara 62 ½ miljon kronor till Västernorrland.
Fru talman! Västernorrland är ett av Sveriges absolut största vindkraftslän tillsammans med Norrbotten och Jämtland. Vi bär en stor del av den elproduktion som hela Sverige är beroende av. Ändå står våra kommuner fortfarande utan sina utlovade vindkraftspengar. I dag, 442 dagar senare, väntar våra kommuner fortfarande, och nu återstår bara 26 dagar av året.
Det här är allvarligt nog, men i våras, i den förra interpellationsdebatten som jag och ministern hade, gav ministern mycket tydliga besked i kammaren: De medel som finns avsatta för 2025 kommer att betalas ut under 2025. Pengarna ska inte brinna inne, och grunderna i modellen är klara. Det här är ord som finns i protokollet.
Men nu i december 2025 finns fortfarande ingen förordning, inga besked och inga pengar på väg till kommunerna. Då måste frågan ställas: Vad är ett löfte från regeringen värt för de kommuner som har tagit ansvar för Sveriges elproduktion?
442 dagar har nu gått sedan regeringen presenterade sitt förslag om vindkraftspengar till kommunerna. Det är en ersättning som skulle ge lokal nytta och stärka acceptansen för vindkraft. Men här står vi, mer än ett år senare, med ungefär tre veckor kvar av året, och inte en krona har betalats ut. Kommunerna vet fortfarande inte om pengarna kommer alls, vilket belopp som gäller eller när de betalas ut. Det här är grundläggande frågor som regeringen inte har svarat på, och samtidigt behöver Sverige mer elproduktion.
Industrin elektrifieras, och företag efterfrågar stabil tillgång till förnybar el. Vår konkurrenskraft framåt är helt beroende av att vi kan bygga ut elproduktionen snabbt. I det här läget stoppas nu 90 procent av nya vindkraftsprojekt, och kommunerna säger själva att osäkerheten om ersättningar spelar stor roll. Det här är alltså inte bara en fråga om kommunala budgetar, utan det här är en fråga om Sveriges tillväxt, jobb och framtida industriella utveckling.
Fru talman! Våra kommuner förtjänar bättre. De förtjänar förutsägbarhet, de förtjänar respekt för sitt ansvarstagande och de förtjänar också att staten håller sina löften.
Fru talman! Jag vill därför upprepa min fråga: När – exakt när – kommer de utlovade vindkraftspengarna att betalas ut?
Anf. 10 Isak From (S)
Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för en viktig interpellation.
På den här frågan har faktiskt energi- och näringsministern lite att leverera. Det är precis som Malin Larsson säger, nämligen att det var vid presentationen 2024 av budgeten för 2025 som regeringen sa att kommuner skulle få vindkraftspengar, med utgångspunkt i utredningen Värdet av vinden. Exakt fördelning är inte klart, precis som statsrådet säger, och det är en del i att det har varit svårt. En annan del i varför det har varit svårt är att vi vet att regeringsunderlaget ser olika på vindkraften. Sverigedemokraterna är öppet kritiska mot alla former av vindkraft.
Det som jag vill lyfta upp, och som jag tog upp i en skriftlig fråga till statsrådet i oktober, är att det finns fyra kommuner i Västerbotten, Malå, Sorsele, Storuman och Åsele, som procentuellt sett, räknat på befolkningen, har hög andel vindkraft. Det är kommuner som har drabbats oskäligt mycket av regeringens politik, vilket gör att de inte har haft eller har de förutsättningar de borde ha haft. Det är inte rimligt.
Ett löfte om ungefär 8 miljoner, som för Åsele – för Malå rör det sig om mellan 3 och 4, och det gör det även för Storuman och Sorsele – är viktigt för en liten kommun. Återigen säger jag till statsrådet att det är många som väntar på utbetalningen. Många väntar och undrar vad löftet är värt.
Malin Larsson lyfte också fram frågan om nya projekt. Ska det bli några nya projekt? Det är då fråga om flera delar. De ekonomiska kalkylerna för vindkraften måste räknas upp, det måste finnas en industri som efterfrågar elektriciteten och något måste komma till lokalbefolkningen. De som har upplåtit sina marker behöver känna att det kommer någonting tillbaka.
Just nu, fru talman, känner sig flera av de små kommuner som under många år har bidragit till Sveriges försörjning missmodiga och lurade. Statsrådet och vice statsministern får se till att leverera.
Anf. 11 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill skicka någon sorts hjälpsignal till mina kollegor om att jag kommer att behöva mer kaffe om jag ska få så här mycket skäll under morgonen, med visst fog, alternativt en skumtomte till. Det kanske också kan hjälpa.
Nu ska jag bli allvarlig och vända mig till Malin Larsson. Jag förstår kritiken och tycker att regeringen förtjänar en del av den. Det är kanske lite väl retoriskt generöst att tala om 442 dagar. Budgeten började nämligen inte gälla då, utan den började gälla den 1 januari. Med det sagt vet alla som kan kalenderåret – det kan numera även mina egna små barn – att det nu har gått ganska lång tid sedan januari, och det är snart julafton.
Ni som har mött mig i debatter tidigare vet att jag har svårt att ge politiska icke-svar och bara repetera en och samma talepunkt. Jag vill gärna att ni, kära ledamöter, ska känna att ni får ett svar.
Det pressas på om när. Jag kan inte säga det, eftersom det inte finns ett datum ännu. Men det jag kan säga och som jag tycker är viktigt att förmedla till kommunpolitiker i Ånge, Sollefteå, Ö-vik och Sorsele, alla som har tagit ansvar för de här frågorna, är att pengarna kommer att komma. Och pengarna kommer inte att brinna inne, precis som jag sa när jag tog den här diskussionen tidigare i år.
Vad är då det närmaste jag kan ge som inblick och förklaring? Till att börja med vill jag slå mig själv lite för bröstet och säga att den här regeringen, till skillnad från tidigare regeringar, har klarat av att börja lägga grunden för ett bredare vindkraftspaket. Det handlar om kommunal ersättning, som vi diskuterar här, kompensationsmodeller till närboende, bygdemedel och intäktsdelning. Allt detta ska öka incitamenten att säga ja men också tacka dem som mycket riktigt, precis som Malin Larsson pekar på, har tagit ansvar i de här frågorna.
Det har dock funnits en önskan från regeringen att göra flera delar samtidigt. Det är därför jag inte vet om det är jag som förtjänar skället, men nu står jag här och tar det och försöker förklara så gott det går.
Jag hade själv varit bekymrad över detta som kommunpolitiker. Jag pantar mitt namn på att de här pengarna inte kommer att brinna inne. De kommer att betalas ut. Men jag förstår att man nu är lite nervös om man har ansvar för en kommuns medel; i vissa fall har man också små marginaler. Man undrar hur det blir när de inte har betalats ut ännu och det är så få dagar kvar på året.
Jag hoppas att det någonstans ändå uppskattas att jag försöker vara så transparent som möjligt, vilket såklart är min uppgift i den här kammaren.
Anf. 12 Malin Larsson (S)
Fru talman! Tack, ministern, för de svar som ministern kan ge! Vi saknar dock fortfarande det som kommunerna behöver allra mest: ett datum. När kommer pengarna verkligen? Det är faktiskt 442 dagar sedan regeringen slog på stora trumman, kallade till pressträff och utlovade vindkraftspengarna.
Fru talman! När kommunerna planerade budgeten för 2025 och räknade in vindkraftspengarna var det inte bara en siffra i ett dokument. Det påverkar om man kan tända vägbelysningen på landsbygden. Det påverkar om man kan renovera en skola eller göra en nödvändig investering i äldreomsorgen. När intäkten blir osäker blir planeringen svår eller helt omöjlig för kommunerna. Upphandlingar riskerar att avbrytas, projekt pausas och ledtider fördyras. Till slut får kommuninvånarna mindre för pengarna än planerat.
Kommunal budgetplanering är en lång process som bygger på förutsägbarhet. När regeringen lovar pengar redan i budgetpropositionen men sedan dröjer mer än ett helt år, om de ens verkställer det, skapas sträckta och påtagliga ekonomiska risker för kommunerna. Om kommunerna får pengarna först 2026 tappar de också sitt syfte. Då blir de bara en resultatrad, inte ett verktyg för utveckling. Det här är slöseri med såväl tid som pengar och arbetskraft.
Fru talman! Det stannar inte där. Den osäkra hanteringen slår också direkt mot förtroendet. När kommunerna inte kan ge tydliga besked till invånare och lokala företag urholkas legitimiteten i hela systemet med lokal nytta, det system som är nödvändigt för att öka vindkraftsacceptansen.
Det här är inte värdigt en regering, om man vill värna lokalt inflytande och lokal nytta. Det är också direkt skadligt i en tid då Sverige behöver mer förnybar el för att klara klimatomställningen och stärka vår industris konkurrenskraft.
Regeringen har också presenterat en ny promemoria om intäktsdelning. Men i de remissvar som nu har kommit om den finns mycket tydlig kritik från både kommuner och länsstyrelser. Kritiken är både samlad och skarp i sina delar. Förslaget löser nämligen inte det kommunala vetot och kortar inte de långa, komplexa tillståndsprocesserna med många överklaganden. Det skapar inte heller den förutsägbarhet som behövs. Kommunerna säger detsamma: De behöver klarhet, stabila intäkter och en regering som håller sina löften.
Jag vill också lyfta fram det som Isak From tidigare lyfte upp i sitt anförande: Vi som bor på landsbygden och som tar ansvar för hela Sveriges energiförsörjning måste få någonting tillbaka.
Det blir dessutom svårt att ta nya ersättningssystem på allvar när regeringen inte ens levererar pengar som skulle ha betalats ut under 2025.
Hur ska kommunerna i Västernorrland och övriga landet kunna lita på nya förslag när de gamla löftena fortfarande är ouppfyllda?
Anf. 13 Isak From (S)
Fru talman! Det handlar om rättvisa. Många av de små kommunerna i Norrlands inland och i hela Sverige förtjänar bättre. De förtjänar att deras verklighet lyfts upp.
Det som har hänt under den här mandatperioden är att regeringen har tagit bort de så kallade Buchtpengarna, som vi var politiskt överens om. De kom fram på Landsbygdskommitténs förslag, och det handlar om relativt lite pengar, 1,7 miljoner för varje kommun i näringslivspengar. Regeringen plockade också bort pengar till de samiska förvaltningskommunerna. Oftast är det samma kommuner. De här små kommunerna, som Åsele, Malå och Storuman, har ställt upp och bidragit på område efter område. Det är inte mer än rimligt att de får någonting tillbaka.
I den här frågan är det fortfarande många där ute som väntar. Nu har statsrådet varit väldigt tydlig i sitt löfte. Hon har pantat sitt namn, och hon brukar försöka hålla det hon lovar. Det kanske är så att de här pengarna kommer, så att man kan planera för dem. Men när man inte vet hur beräkningsmodellen ser ut är det inte jättelätt att beräkna hur mycket pengar det blir och vad man ska göra med dem. Det är ju också något som bör kunna fortsätta framåt.
Det återstår frågor, och vi återkommer om det inte kommer en utbetalning.
Fru talman! Jag vill önska talmannen och även vice statsministern och näringsministern god jul.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Tack för det!)
Anf. 14 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag tackar så mycket.
Man kan också se det så här: 442 dagar är många dagar, men 442 dagar är väsentligt mycket färre än 2 920 dagar, som den rödgröna regeringen kom upp i när de satt vid regeringsmakten i åtta år men inte levererade en liknande lösning.
Med det sagt: Jag har inte tänkt låtsas som att vi inte förtjänar kritik här. Jag tycker att vi gör det. Ni kanske får en annan talepunkt från en annan statsrådskollega i regeringen. Men jag har inte tänkt låtsas som att jag tycker att det är bra att vi nu i december månad ännu inte tydligt har angett exakt vilken beräkningsgrunden kommer att vara, så att man åtminstone kan räkna med den – och inte heller har gett ett exakt datum för utbetalning eller sett till att pengarna redan är ute. Det jag vill ge till svar är att det kommer flera lösningar som har fördelen att de hänger ihop och kommer att samverka.
Jag vill be ledamöterna om något viktigt, särskilt Malin Larsson inför hennes slutinlägg. Jag förstår att det här redan har skapat osäkerhet. Jag kommer inte att låtsas som någonting annat. Men jag vill be om hjälp att inte så ytterligare osäkerhet. Jag är redo att ta kritiken och synpunkterna och att höra om konsekvenserna av att det har gått så pass lång tid. Men så inte osäkerhet om huruvida de kommer, för de kommer att komma. Åsele, Malå, Storuman och många fler – nu nämnde jag bara Isak Froms exempel – kommer att få ta del av de här medlen, och det är viktigt.
Anf. 15 Malin Larsson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för det tydliga beskedet. Trots att ministern lovade i början på 2025 att pengarna skulle komma det här året tar jag ministern på orden när hon säger att pengarna kommer att komma. Det är ett besked som kommunerna har väntat på i över ett år. Men man vill också gärna veta när de kommer. Jag kan också säga att det var den tidigare regeringen som tillsatte utredningen och satte igång det här viktiga jobbet.
Fru talman! Kommuner som har vindkraft har tagit ansvar för hela landets energiförsörjning. De har upplåtit mark och hanterat påverkan på infrastruktur och samhällsservice. De har gjort detta med argumentet att staten lovat kompensation. För varje månad som går utan utbetalning blir konsekvenserna tydligare. I förlängningen blir det ännu svårare att få kommuner att säga ja till ny vindkraft. Därför är det otroligt viktigt att de här pengarna nu också utbetalas.
Vi behöver mer elproduktion. Vi behöver mer vindkraft. Om vi får mindre ny elproduktion hotar det tillväxten, jobben och industrins utveckling. Sverige behöver en regering som håller sina löften. Kommunerna behöver besked nu. När regeringen inte håller sina egna tidsplaner blir det svårt att bygga det förtroende som behövs för ny vindkraft, och det är kommunerna som får hantera konsekvenserna.
Fru talman! Sverige behöver mer el och mer förnybar produktion. Men då behöver vi också en regering som håller sina löften och levererar till kommunerna.
Anf. 16 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för ännu en viktig interpellationsdebatt i den här kammaren.
Jag delar helt synen på behovet av att vi får bättre styrsel på det svenska energisystemet. En viktig komponent i det är att vi premierar kommuner som har varit delaktiga i att ta ansvar men också skapar incitament för att fler kommuner ska vilja vara det vad gäller till exempel etablering av landbaserad vindkraft.
Hittills har vi genomfört en rad åtgärder. Kraftlyftet har förstärkts rejält, och nu tillförs totalt ytterligare 2 miljarder för att säkra effekt där det behövs. Vi har genomfört pilotprojekt med gasturbiner för att få loss mer effekt till industrier. Öresundsverket har återstartats. Vi kan summera det till över 60 åtgärder som syftar till att på kort och medellång sikt – till 2030 – förbättra energisituationen i Sverige. Vid årsskiftet sänker vi också elskatten med 20 procent.
Vi har sett effekter på priset. Varje år sedan jag blev energiminister har priset på el i Sverige gått ned. Nu har priset vintertid halverats, i vissa delar av Sverige mer än halverats. I hela Sverige har den totala kostnaden för el gått ned. Vi har också ett av EU:s lägsta elpriser, och bättre ska det bli. Det gäller såväl prisnivån på totalen som jämnhet och stabilitet. Vi har lyckats tillföra 2 000 megawatt mer effekt i systemet under de här åren. Det är viktiga leveranser, men vi är inte nöjda.
När det gäller Malin Larssons fråga om vindkraftspengarna hoppas jag att det ändå har blivit tydligt. Vi kommer att leverera, men jag är inte helt nöjd med hur vi har levererat hittills. Med det vill jag tacka för interpellationen och önska god jul.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.