vindkraftens framtid

Interpellation 2001/02:193 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-23
Anmäld: 2002-01-29
Besvarad: 2002-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 januari
Interpellation 2001/02:193
av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om vindkraftens framtid

Regeringen har vid flera tillfällen under de senaste åren uttalat sig positivt om vindkraftens framtid. Näringsminister Björn Rosengren sade vid invigningen av den havsbaserade vindkraftsparken Utgrunden i Kalmarsund den 21 mars 2001 följande:

"Utvecklingen av ny teknik för att tillvarata vindkraften är viktig. Men minst lika viktigt är att det skapas långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige."

Samma budskap har framförts av statsministern. I samband med ett miljöseminarium i Västerås för två år sedan slog Göran Persson fast att "Vindkraften har en enorm potential i ett land som vårt med långa kuststräckor", och tillade att han "vill se en svensk vindkraftindustri växa fram." I samma tal satte statsministern upp som mål "att vindkraftproduktionen i Sverige bör motsvara två Barsebäcksreaktorer inom tio år."

Två Barsebäcksreaktorer motsvarar en årsproduktion på ca 10 TWh el, vilket överensstämmer väl med det planeringsmål som föreslagits av Energimyndigheten.

I slutet av oktober lade den s.k. Elcertifikatutredningen fram sitt slutbetänkande. Enligt direktivet skulle utredningen presentera förslag som kan "främja nyetablering av elproduktion från förnybara energikällor, - - - stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet, - - - skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar" och "skapa stabila spelregler oberoende av statsfinansiella förhållanden".

Utredningen föreslår att nuvarande stöd till förnybar el försvinner och ersätts av ett kvotbaserat system med "gröna" elcertifikat. Förslaget är tänkt att ligga till grund för den energiproposition som regeringen utlovat i vår och som ska ta ett helhetsgrepp på energipolitiken. Med tanke på regeringens tidigare positiva uttalanden har stora förhoppningar knutits till att energipropositionen skulle innebära ett genombrott för miljövänlig, förnybar elproduktion i Sverige.

Nu har remissyttrandena på utredningen kommit in. Tyvärr ger de anledning till stor oro för vindkraften liksom för all annan nyetablering av förnybar elproduktion i Sverige.

Energimyndigheten skriver i sitt remissvar att det är "sannolikt att investeringar i nya vindkraftverk kommer att upphöra under några år om det föreslagna certifikatssystemet genomförs och ersätter samtliga nu gällande stödformer."

Samma uppfattning har Naturvårdsverket som skriver att "Utan annat stöd än certifikaten kommer ny vindkraft och annan ny teknik troligen ha svårt att komma in i systemet under de 5-10 första åren av certifikathandel."

Även Naturskyddsföreningen, Lunds Tekniska Högskola, Chalmers och vindkraftens branschorganisationer betonar i sina remissvar att utbyggnaden av vindkraft, liksom all annan nyetablering av förnybar elproduktion, riskerar att bromsas upp eller helt avstanna om Elcertifikatutredningens förslag blir verklighet.

Redan nu har investerare och banker meddelat att de inte kommer att kunna fullfölja planerade projekt om förslaget genomförs. Ett konkret exempel är vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund, som är tänkt att bli världens näst största vindkraftspark till havs och generera ca 15 % av Malmös elförbrukning. Där har finansiärerna meddelat projektören att man inte kommer att kunna gå vidare med projektet om utredningens förslag förverkligas.

Detta kan inte ha varit regeringens avsikt när utredningen tillsattes.

En allvarlig konsekvens av att nyetableringar av förnybar elproduktion hejdas blir att Sverige får svårt att uppfylla internationella åtaganden på miljöområdet. EU:s medlemsländer enades nyligen om gemensamma mål för utbyggnad av förnybar elproduktion. Enligt EG-direktivet 2001/77/EG om förnybar energi, som trädde i kraft den 27 september, förväntas Sverige fram till 2010 öka andelen förnybar el från 49 % till 60 % (vattenkraften inräknad). Omräknat till TWh innebär det att årsproduktionen av förnybar el måste öka med ca 25 TWh. Detta är ett riktvärde, och varje land ska ju inkomma med nationella mål under 2002, men det anges tydligt att riktvärdena i direktivet ska vara vägledande när nationella mål fastställs.

Med det förslag som Elcertifikatutredningen lagt beräknas den förnybara elproduktionen i Sverige öka med ca 10 TWh fram till 2010, dvs. mindre än hälften av vad som anges i EG-direktivet. Märkligt nog nämns inte detta med ett ord i utredningen.

Med utgångspunkt från detta vill jag fråga näringsministern följande:

1. Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att Sverige ska kunna leva upp till målsättningarna i EG-direktivet (2001/77/EG) avseende ökning av andelen förnybar elproduktion?

2. Vilket kompletterande stöd överväger näringsministern att införa för att garantera att inte de ekonomiska villkoren för vindkraften drastiskt försämras, och den fortsatta utbyggnaden därmed avstannar, om och när ett certifikatsystem eventuellt införs?

3. Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att garantera långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:193

Webb-tv: vindkraftens framtid

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 121 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Ingegerd Saarinen har ställt ett antal frågor till mig vad gäller vindkraftens framtid. Den första frågan handlar om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska kunna leva upp till målsätt- ningarna i EG-direktivet (2001/77/EG) avseende ökning av andelen förnybar elproduktion. Den andra gäller vilket kompletterande stöd jag överväger att införa för att garantera att inte de ekonomiska villko- ren för vindkraften drastiskt försämras, och den fort- satta utbyggnaden därmed avstannar, om och när ett certifikatsystem eventuellt införs. Den sista frågan gäller vilka åtgärder jag avser att vidta för att garante- ra långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. I Regeringskansliet bereds för närvarande en energiproposition, vilken regeringen avser att över- lämna till riksdagen i mars. I propositionen kommer förutsättningarna för den förnybara elproduktionen att konkretiseras. Detta inkluderar således även vind- kraften. Ingegerd Saarinens interpellation handlar om frå- gor som kommer att behandlas i energipropositionen. Då denna bereds inom Regeringskansliet kan jag tyvärr inte besvara frågorna i dag.

Ingegerd Saarinen (Mp)

Anf. 122 Ingegerd Saarinen (Mp)

Herr talman! Jag vill tacka näringsminister för svaret, även om det inte innehöll så mycket. EU:s medlemsländer enades nyligen om gemen- samma mål för utbyggnad av förnybar elproduktion. Enligt EG-direktivet om förnybar energi som trädde i kraft den 27 september förväntas Sverige fram till 2010 öka andelen förnybar el från 49 till 60 %, vat- tenkraften inräknad. Omräknat i terawattimmar inne- bär det att årsproduktionen för förnybar el måste öka med 25 terawattimmar. Det här är ett riktvärde, och varje land ska komma in med nationella mål under 2002. Men det anges tydligt att riktvärdena i direkti- vet ska vara vägledande när nationella mål fastställs. Med det förslag som Elcertifikatutredningen har lagt beräknas den förnybara elproduktionen i Sverige öka med ca 10 terawattimmar fram till 2010, dvs. mindre än hälften av vad som anges i EG-direktivet. Det är nödvändigt att förändringen i målsättning mellan Elcertifikatutredningen och propositionen blir stor. Även om ministern inte kan uttala sig om exakt hur metoderna ska se ut i Sverige för hur vi ska nå EU:s målsättning om 60 % förnybar el, inräknat vat- tenkraften, till 2010 antar jag att ministern kan tala om huruvida Sveriges målsättning kommer att vara att nå upp till EU:s målsättning på området. Jag vill därför fråga om ministerns målsättning kommer att vara att Sverige ska nå upp till EU:s mål- sättning för Sveriges andel förnybar el: Blir ökningen, jämfört med 1997, 25 terawattimmar förnybar el, eller blir det bara det som föreslås i utredningen, 10 terawattimmar?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 123 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Får jag börja med att säga att enligt direktivet om främjande av el producerad från förny- bara energikällor ska Sverige, som det sägs här, se- nast den 27 oktober i år anta och offentliggöra en rapport med nationella vägledande mål för den fram- tida användningen av el producerad från förnybara energikällor. I rapporten ska då redogöras för de åtgärder som har vidtagits och som planeras på natio- nell nivå för att uppnå dessa nationella vägledande mål. Som jag sade, återkommer vi med denna fråga i den energipolitiska propositionen. Jag kommer då att ta upp det senare. Eftersom vi bereder ärendet för- handlar vi också med våra samarbetspartier i ener- gifrågor, dvs. Vänsterpartiet och Centerpartiet. Övriga frågor som ingår i det här direktivet, så- som ursprungsmärkning och nätfrågor, kommer att utredas i särskild ordning innan regeringen presente- rar förslag på hur direktivet ska genomföras. Ingegerd Saarinen uttrycker farhågor för att in- vesteringar i vindkraft kommer att avstanna när sys- temet med elcertifikat införs. Det framgår tydligt i interpellationen. Vi känner till de farhågor som fram- förs. Bl.a. i de remissvar som vi har fått in uttrycks detta starkt. Jag kan säga att regeringen diskuterar utform- ningen av en möjlig kompletterande övergångslös- ning för vindkraften i den energipolitiska propositio- nen. Jag kan dock inte närmare kommentera detta, eftersom propositionen är under beredning. Regeringen har givit uppdrag åt Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska Kraft- nät när det gäller olika åtgärder som handlar om vindkraftens fortsatta utbyggnad, och jag skulle vilja kort redogöra för detta. Det handlar om att ta fram underlag och om förutsättningar för en storskalig etablering av vindkraft i havs- och fjällområden. Regeringen avser dessutom att lägga ytterligare upp- drag. Naturvårdsverkets uppdrag är att beskriva natur- vårdens intressen avseende utsjöbankar och att prio- ritera bankarna med avseende på deras naturvärde. Naturvårdsverket ska också belysa vilken ytterligare kunskap som behövs för att från naturvårdssynpunkt bedöma förutsättningarna för storskalig etablering av vindkraft inom olika havsområden. Vidare ska verket föreslå undersökningsprogram avseende vindkraft- sparkers effekter på naturmiljön i havsområden. Re- dovisningen avser naturvårdens intressen. Det skedde i december. I februari redovisas arbetet med att före- slå undersökningsprogram. Boverket ska redovisa ett planerings- och be- slutsunderlag som visar de övergripande förutsätt- ningarna för storskalig utbyggnad av vindkraftsan- läggningar i havs- och fjällområden. I uppdraget ingår att utveckla en applikation för digital analys och geo- grafidatametoder för att illustrera vindkraftsparkers påverkan i olika typer av landskap. Riksantikvarieämbetet ska, som ett led i en redo- visning av förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden, beskriva kulturmiljövårdens intressen med avseende på vindkraftens inverkan på kulturlandskapet. Riks- antikvarieämbetet ska redovisa arbetet med att be- skriva kulturmiljövårdens intressen senast den 15 februari. Regeringen har uppdragit åt Svenska Kraftnät att redovisa effekterna av en storskalig utbyggnad av vindkraften till havs- och fjällområden etc. Jag vill ändå redovisa detta att vi har en oerhörd aktivitet när det gäller vindkraften. Hur det här sedan kommer att hanteras när det gäller de gröna certifi- katen vill jag återkomma till, eftersom vi ännu inte är riktigt klara med denna proposition.

Ingegerd Saarinen (Mp)

Anf. 124 Ingegerd Saarinen (Mp)

Fru talman! De saker som näringsministern nu har redovisat är mycket bra. Jag hoppas att det betyder att vindkraften inte överges nu i och med den proposition som kommer. Men det är ju oroande för oss som bara har tillgång till utredningen och även har läst de re- missvar på den som har kommit in. Utredningens uppdrag var egentligen att ge stabila villkor för förnyelsebar energi, t.ex. vindkraft. Men enligt de remissyttranden som har kommit in ser det inte alls ut som att det är det utredarna har försökt uppnå. Energimyndigheten skriver t.ex. att det är sanno- likt att investeringar i nya vindkraftverk kommer att upphöra under några år om det föreslagna certifikat- systemet genomförs och ersätter nu gällande stödfor- mer. Samma uppfattning har Naturvårdsverket, som skriver att utan annat stöd än certifikaten kommer ny vindkraft och annan ny teknik troligen att ha svårt att komma in i systemet under de 5-10 första åren av certifikathandeln. Det låter mer eller mindre som ett tvärstopp för vindkraft. Det är mycket bekymmersamt. Även Naturskyddsföreningen, Lunds tekniska högskola, Chalmers och vindkraftens branschorgani- sationer betonar i sina remissvar att utbyggnaden av vindkraft, liksom all annan nyetablering av förnybar elproduktion, riskerar att bromsas upp eller helt av- stanna om Elcertifikatutredningen blir verklighet. Likaså har finansiärerna, bankerna, börjat backa inför dem som vill ta lån för att klara nybyggnader. Det finns anledning att vara väldigt orolig, om propositionen inte blir någonting helt annat. Jag skulle önska att ministern kunde ge någon signal om det är propositionens 10 terawattimmar nytt eller om det är EU-direktivets 25 terawattimmar som kommer att bli vägledande.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 125 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Jag upprepar än en gång att regering- en diskuterar utformningen av en möjlig komplette- rande övergångslösning för vindkraften i den energi- politiska propositionen. Jag kan dock inte närmare kommentera detta eftersom propositionen är under beredning. Det är gängse regel att man inte informerar förrän man lägger fram propositionen. Det gör jag tillsam- mans med Vänsterpartiet och Centerpartiet. Därför vill jag återkomma till detta.

Ingegerd Saarinen (Mp)

Anf. 126 Ingegerd Saarinen (Mp)

Fru talman! Jag hoppas ändå att vindkraften inte stoppas. Näringsministern har gjort många positiva uttalanden tidigare om att det är viktigt. Vid flera tillfällen har regeringen uttalat sig positivt om vind- kraftens framtid. Näringsministern själv sade vid invigningen av den havsbaserade vindkraftsparken Utgrunden i Kal- marsund den 21 mars 2001 att utvecklingen av ny teknik för att tillvarata vindkraften är viktig och att det är minst lika viktigt att det skapas långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. I DN från den 9 mars 2001 står det att näringsmi- nistern säger att vindkraftsutbyggnaden till havs och till fjälls bör kunna innebära 10 eller ända upp till 20 terawattimmar. Mot bakgrund av det hoppas jag ändå livligt att vindkraftens tid inte är förgången i Sverige.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 127 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Jag har stor tilltro till vindkraften. Jag tror att den kommer att kunna utvecklas bra i Sverige. Än en gång: Hur det ska gå till och hur vi ska gardera oss när det gäller vindkraften under den övergångspe- riod då vi inför dessa certifikat vill jag återkomma till.

Intressenter

Frågeställare

Saarinen, Ingegerd (mp) Miljöpartiet

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna