Vikten av svensk flygmotorkompetens
Interpellation 2015/16:536 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-07
- Överlämnad
- 2016-04-07
- Anmäld
- 2016-04-08
- Svarsdatum
- 2016-04-22
- Besvarad
- 2016-04-22
- Sista svarsdatum
- 2016-04-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
I proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 s. 100 gör regeringen följande bedömning: Stridsflyg- och undervattensförmågan är tydliga exempel på områden av väsentlig betydelse för Sveriges försvar. Även inom andra områden kan det finnas delar av system som kan betraktas som väsentliga säkerhetsintressen. Detta kräver dock särskild prövning i varje enskilt fall.
Med denna utgångspunkt gör regeringen även klart att dessa väsentliga säkerhetsintressen kan föranleda riktade upphandlingar till kompetensbärande svensk försvarsindustri.
Sedan mer än ett år tillbaka pågår en dragkamp om hur och av vem produktstödet, inklusive underhållet av motorn i nya JAS 39 Gripen E, ska skötas. Trots upprepade löften från Försvarets materielverk (FMV) till försvarsutskottet har någon överenskommelse inte kommit till stånd. Vilka konsekvenser detta redan fått, eller kan komma att få, för det samlade stridsflygprojektets tidsplan är ännu okänt.
FMV har förvisso uttalat i skriftligt svar till försvarsutskottet att målet är att det i Sverige lokaliserade företaget GKN Aerospace (tidigare Volvo Aero Corporation) ska ha samma rådighet över motorunderhållet, inklusive motorproduktstödet, som företaget i dag har över motorn i JAS Gripen A/B och C/D.
Motorn i ett modernt stridsflygplan motsvarar nära hälften av den totala livscykelskostnaden. I fråga om JAS 39 Gripen E motsvarar det ungefär ett års försvarsanslag. När man talar om stridsflygsförmåga torde denna därför, i minst lika hög grad som någon annan del eller komponent, konstitueras av just motorn och produktstödet till denna.
För en svensk lösning av den totala produktstödsfrågan talar såväl tillgängligheten till vårt framtida stridsflyg som kostnadsaspekten samt regionala och arbetsmarknadspolitiska skäl. I Västra Götaland handlar detta om hundratals arbetstillfällen. Vidare säkras stridsflygsförmågan utifrån ett motorperspektiv, då en sådan lösning samlar produktstödet för alla tre generationerna av Gripen på ett och samma ställe.
Jag vill därför fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att tydliggöra att även produktstödet av motorn i JAS 39 Gripen E är ett väsentligt säkerhetsintresse?
Inom ramen för den bedömning regeringen gjort om stridsflygsförmågan som ett väsentligt säkerhetsintresse, vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att upphandlingen av produktstödet, inklusive underhållet också av den nya flygmotorn, ska riktas mot i Sverige verksam försvarsindustri?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:536
Webb-tv: Vikten av svensk flygmotorkompetens
Dokument från debatten
- Fredag den 22 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:97
- Protokoll 2015/16:97 Fredagen den 22 aprilProtokoll 2015/16:97 Svar på interpellation 2015/16:536 om vikten av svensk flygmotorkompetens
Protokoll från debatten
Anf. 15 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att tydliggöra att även produktstödet av motorn i JAS 39 Gripen E är ett väsentligt säkerhetsintresse samt vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att upphandlingen av produktstödet, inklusive underhållet av den nya flygmotorn, ska riktas mot i Sverige verksam försvarsindustri.
Regeringen har fattat beslut om utveckling och anskaffning av JAS 39 E. Försvarsmakten och Försvarets materielverk har lagt de erforderliga beställningarna, och Försvarets materielverk har mandat att ingå kontrakt med industrin. Regeringen har angett att stridsflygsförmågan är ett område av väsentlig betydelse för Sveriges försvar och har i inriktningsbeslutet till myndigheterna angett att detta innebär att förmågan långsiktigt ska bibehållas och utvecklas på ett sätt som är rationellt i förhållande till kraven på krigsduglighet och god hushållning med statens resurser. Jag förutsätter att myndigheten och industrin i avtalen värnar om stridsflygsförmågan som ett väsentligt säkerhetsintresse liksom att den resulterande lösningen ska bli kostnadseffektiv och uppfylla kraven på krigsduglighet för det samlade Gripensystemet samt vara förenlig med den svenska upphandlingslagstiftningen.
Anf. 16 Allan Widman (L)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.
Det är ett företag som heter GKN, tidigare med namnet Volvo Aero, i Trollhättan i Västra Götaland som har skött våra flygmotorer i det svenska stridsflyget alltsedan de första JAS Gripen-flygplanen rullades ut i början av 1990-talet. Volvo Aero/GKN har skött uppgiften med den äran, fru talman. Man kan notera något som är närmast unikt, nämligen att det flugits 250 000 flygtimmar utan att ett enda motorrelaterat haveri förekommit.
Den militära verksamheten på GKN i Trollhättan står för bara några enstaka procent av den samlade omsättningen. Men det faktum att GKN har ett helhetsperspektiv på de svenska stridsflygsmotorerna är av avgörande betydelse för hela den krets av kunder som GKN har på den civila sidan. Det är också det här helhetsperspektivet som bär upp den samlade kompetensen för företaget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I förlängningen, fru talman, är det därför inte bara de 200 arbetstillfällen på GKN som är riktade mot den militära verksamheten som står på spel. I förlängningen handlar det om över 2 000 arbetstillfällen inom denna industri i Västra Götaland.
Jag är först och främst försvarspolitiker, om nu någon trodde något annat. Det som driver mig i den här debatten är intresset av att våra stridsflyg ska kunna förbli tillgängliga för det svenska flygvapnet och den svenska försvarsmakten. JAS Gripen är den enskilt dyraste och viktigaste komponenten i vårt försvar.
För någon vecka sedan stängde flygsäkerhetsinspektören våra två flygverkstäder. Han hänvisade till dålig styrning i Försvarets materielverk och en bristande säkerhetskultur. Redan i dag, fru talman, är underhåll och reparation av våra stridsflyg och deras motorer en mycket komplex historia. Men det kommer att bli än värre om det är så att Försvarsmakten först ska vända sig till Försvarets materielverk, FMV, som sedan ska vända sig till Saab, som i sin tur ska vända sig till en utländsk leverantör, General Electric, för att man till sist eventuellt ska kontakta GKN i Trollhättan. Därför, fru talman, menar jag att det av hänsyn till rikets säkerhet bör finnas en svensk rådighet över produktstödet av de svenska flygmotorerna.
Fru talman! Jag misstänker att Peter Hultqvist delar många av mina synpunkter. Vid en föregående debatt oss emellan sa försvarsministern att han för sin del gärna såg att så mycket som möjligt av den här verksamheten hamnade i Sverige. Jag bedömer att han egentligen bara behöver säga det som är ganska självklart: Om svensk stridsflygsförmåga är ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse är också den enskilt viktigaste och dyraste komponenten i denna förmåga, flygmotorn, en del av ett sådant intresse. Jag bedömer därför att det är tillräckligt att ministern gör ett förtydligande på just den här punkten för att vi ska kunna säkra en svensk lösning för det framtida produktstödet av våra flygmotorer.
Anf. 17 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! När vi diskuterar frågan och för in helhetsperspektiven på svensk försvarsindustri är det enkelt att konstatera att det inom sektorn totalt handlar om 30 000 arbetstillfällen direkt i försvarsindustrin och i verkanskretsen sammanlagt om ca 100 000 arbetstillfällen. Det finns en väldigt tydlig koppling mellan civilt och militärt och en bredare effekt.
Det finns också stora möjligheter till resultat i forskning på den militära sidan som sedan glider över i effekter också på den civila sidan. När det gäller den typen av grundläggande förhållningssätt har jag egentligen ingen annan syn än vad Allan Widman här redovisar.
Stridsflyget med JAS Gripen-systemet är utpekat som ett väsentligt säkerhetsintresse. Det är ett sätt att markera att det är en produkt som ska utvecklas i Sverige, ska tillverkas i Sverige och vara anpassad efter svenska förhållanden. Det ska vara en svensk-nordisk design som passar våra operativa behov. Det är den helheten som det handlar om.
Det finns naturligtvis formella möjligheter att titta på delar i ett system. Frågan är om man ska peka ut dem som ett väsentligt säkerhetsintresse eller inte. Men det innebär inte att varje enskilt delsystem eller enskild komponent är att betrakta som ett eget väsentligt säkerhetsintresse där särskilda åtgärder kan vidtas.
Som vi ser det pågår det nu en process mellan myndigheterna och industrins intressenter där man ska försöka hitta en lösning. Det är sant att det är någonting som har pågått under en period. Jag är optimistisk om att man ska kunna hitta en produktionsstödslösning mellan de olika intressenter som diskuterar detta just nu. Det är en process som får fortgå med utgångspunkt från de avtals- och ansvarsförhållanden som föreligger. Det är en process som vi från regeringens sida inte avser att intervenera i. Så ser läget ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förutsätter att man kommer att hitta en lösning. När det gäller beskrivningen av GKN:s verksamhet och hur det har skött de uppdrag det har haft tidigare har jag ingen annan uppfattning än att det är en verksamhet som har fungerat väl. Jag förutsätter också att det så småningom kommer att bli ett avtal om de bitarna. Men vi kommer inte att intervenera i den processen.
Anf. 18 Allan Widman (L)
Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att väsentliga nationella säkerhetsintressen är förutsättningen för att undgå en upphandling i konkurrens och kunna rikta upphandlingen till en specifik industri. Den behöver inte vara inhemsk eller verksam inom landet. Det kan även vara utländsk industri som man har möjlighet att vända sig till.
Därför är det väldigt viktigt att Peter Hultqvist ändå förtydligar: Vad innebär det att stridsflygsförmågan är ett nationellt väsentligt säkerhetsintresse? Förvarsministern säger att varje komponent inte kan omfattas av det begreppet. Nej, det kan jag hålla med om. Innehållet i det samlade stridsflygplanet är nästan i allt väsentligt utländskt.
Fru talman! Motorn representerar ca 40 procent av livscykelkostnaden för ett stridsflygplan. I fallet Gripen E innebär det ungefär 40 miljarder kronor som direkt kan kopplas till motorn, med köp, anskaffning och underhåll. Det är verkligen inte vilken komponent som helst. Man skulle kunna säga att det är en av de tre komponenter som konstituerar ett stridsflygplan. Därför måste jag ställa frågan på nytt till försvarsministern: Om stridsflygplanen är ett väsentligt säkerhetsintresse, är då inte också den viktigaste komponenten motorn detta?
Försvarsministern säger att det pågår en process. Det är alldeles korrekt. De inblandade industrierna har förhandlat om saken i mycket mer än ett års tid. Försvarsutskottet har ett flertal gånger ställt frågan till Försvarets materielverk: När blir det ett avslut? Man har utlovat ett antal olika tidpunkter vilka samtliga nu är passerade.
För ungefär ett år sedan skrev den dåvarande generaldirektören för FMV Lena Erixon att man ville att GKN skulle ha i väsentligt samma rådighet över den nya motorn i Gripen E som man i dag har över motorerna i C/D och A/B.
Det är viktigt att komma ihåg att det också handlar om stordriftsfördelar. FMV har redan tecknat kontrakt med GKN när det gäller de gamla befintliga motorerna, som kommer att behöva underhållas i ett par årtionden till.
Det vore då helt irrationellt att lägga produktstödet för de nya motorerna, som tillhör precis samma familj, någon annanstans. Här handlar det, som försvarsministern skriver i sitt svar, om att hitta kostnadseffektiva och rationella lösningar. Det är stordriftsfördelarna.
Anf. 19 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vad jag har förstått har FMV sagt att Saab och GKN har tecknat ett joint statement och att en överenskommelse mellan företagen skapar förutsättningar för FMV att teckna ett produktstödsavtal för motor F414 liknande det som i dag finns för RM12 i Gripen C/D.
Som jag tidigare har sagt kommer vi inte att intervenera i de förhandlingar och den process som nu pågår. Däremot hoppas jag att man så småningom kommer fram till avtalet. Jag förutsätter helt enkelt att det blir så. Men man ska inte utlova någonting innan det är klart. Men Försvarsdepartementet är inte någon del i den förhandlingen. Det är mellan intressenterna som förhandlingen sker.
Stridsflygsprojektet har en tidsplan. Flygsystemet ska börja användas 2019. Därmed menar jag att det finns tid i förhållande till den typen av tidpunkter. Jag är naturligtvis, precis som Widman, angelägen om att det blir ett avtal.
När det gäller säkerhetsintressen vill jag ändå säga att regeringen även framöver kommer att ha ambitionen att nyttja möjligheten till avsteg från EU-rätten om det bedöms nödvändigt för att skydda ett väsentligt säkerhetsintresse. Det finns inget principiellt motstånd mot det.
Vi drev under den förra valperioden mot den dåvarande regeringen väldigt tydligt att vi ansåg att man skulle utpeka bland annat stridsflyget som ett väsentligt säkerhetsintresse, och så blev också fallet.
Det är i varje fall viktigt att understryka att enligt den ordning vi har är det myndigheterna som har att tillämpa lag inklusive upphandlingsregelverket. De har därmed till uppgift att bedöma i varje enskilt fall om undantag enligt artikel 346 enligt gällande upphandlingslagstiftning i EUF-fördraget. Det finns formella delar när det gäller vem som sköter vad.
När det gäller motorn är den av väsentlig betydelse. Vi är väl överens om att den är avgörande i hela systemet. Det gäller den samlade designen, den samlade utformningen, den operativa standarden och anpassningen vill våra förhållanden. Det är helheten i systemet som utgör det väsentliga säkerhetsintresset. Man kan naturligtvis peka ut enskilda delsystem i det. Men så är icke gjort i det förslag som den förra regeringen lade fram i budgetpropositionen när man markerade detta.
Jag tänker inte gå in på olika delsystem i sammanhanget. När det gäller den aktuella interpellationen om den produktion som förhoppningsvis ska ske i Sverige får man lösa frågan i den förhandling som nu pågår. Det är den linje vi har.
Anf. 20 Allan Widman (L)
Fru talman! Nu hänvisar försvarsministern till ett LOI, ett letter of intent, som ingicks mellan de båda industrierna under hösten 2015. Tyvärr har den överenskommelsen inte inneburit att man har kunnat lösa de konflikter som finns, utan de reella förhandlingarna om var produktstöd och underhåll ska ligga någonstans pågår fortfarande.
Jag är fullt medveten om att försvarsministern av konstitutionella skäl inte kan peka med hela handen mot sin myndighet FMV i ett enskilt fall. Men det är regeringen som förfogar och råder över definitionen av vad som är väsentliga säkerhetsintressen, och jag måste ändå, fru talman, uttrycka min besvikelse när försvarsministern säger att han inte vill gå in på enskilda komponenter eller delsystem i det här systemet av system som stridsflygsförmågan utgör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När han ger det beskedet visar han en viss likgiltighet inte bara inför de många arbetstillfällen som det här handlar om i Västra Götaland och den kompetens som är viktig för stora delar av den civila industrin på det här området. Han gör sig, tror jag, också själv en otjänst som försvarsminister i det att vi behöver ha en lösning av motorunderhållet som vi har rådighet och kontroll över, som ligger på svenskt territorium och som innebär ett minimalt beroende av andra länder och utländska företag för att vi ska hålla igång vår stridsflygsförmåga.
Jag känner mig en smula besviken på att regeringen intar en så defensiv hållning i en sådan här viktig fråga, både arbetsmarknadspolitiskt, industripolitiskt, regionalpolitiskt och inte minst, fru talman, säkerhetspolitiskt.
Anf. 21 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Frågan är hur långt man ska gå med överdrifter. Först konstaterar Widman att han vet att det av konstitutionella skäl är svårt att peka med hela handen i ärendet. Jag vet även att det finns en benägenhet att anmäla till konstitutionsutskottet så fort möjligheten ges, och i den branschen är även Widman en aktiv man. Jag har därför inte tänkt stå här och tala mig in i en ny KU-anmälan.
Jag anser naturligtvis att vi ska slå vakt om svensk försvarsindustri. Det är någonting som vi hela tiden arbetar med i främjande verksamhet, i ett gott samarbete och genom utpekandet av väsentliga säkerhetsintressen. Men att intervenera i en förhandling är inte ett rimligt förhållningssätt. Detta är sådant som när det gäller statsmakten hanteras på myndighetssidan.
Allan Widman svarar angående letter of intent eller joint statement och säger att det inte betyder något eftersom diskussionen pågår mellan parterna. Men det är ju just det som är hela utgångspunkten för den här diskussionen: Den förhandlingen pågår och är inte avslutad än, och jag hoppas och tror att den kommer att bli avslutad. Jag förutsätter i alla fall det, för det är väl så att vi i slutändan måste komma fram till en lösning. Men flygplanen ska börja levereras 2019, som sagt.
Jag tycker att det är en kraftfull överdrift att nu börja dra in att det skulle finnas någon sorts likgiltighet från regeringen. Vi är inte likgiltiga, men däremot har vi att förhålla oss till ett regelverk i sammanhanget. Sedan kanske det inte är rimligt att jag pekar ut delar i ett system som väsentligt säkerhetsintresse i den här typen av riksdagsdebatt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.