Vikten av folkbildning ur ett beredskapsperspektiv
Interpellation 2024/25:479 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-27
- Överlämnad
- 2025-02-28
- Anmäld
- 2025-03-06
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Neddragningarna av anslagen till studieförbunden fortsätter med budgeten för 2025, och fram till 2026 handlar det om en nedskärning motsvarande en tredjedel av verksamheten. Samtidigt har civilt försvar genom folkbildning visat sig vara ett framgångsrecept i Ukraina. De ständigt pågående angreppen på elsystemet, vattenförsörjningen, vägar, järnvägar, flygfält, bostäder, skolor och sjukhus kräver insatser från hela samhället. Då behövs rejäla förstärkningar av det civila försvaret. Civilförsvar genom folkbildning har som sagt visat sig vara ett framgångsrecept, vilket en rad ukrainska och svenska rektorer och lärare från folkhögskolor skrev om i en svensk dagstidning i början av året.
Även klimatomställningen kräver folkbildning och satsningar på det civila försvaret. Vår tid präglas av allt frekventare extremväder, och behovet av lokal kunskap i omställningen är avgörande för samhällets motståndskraft. Folkbildning fungerar i den bemärkelsen som ett vaccin, som ökar motståndskraften och beredskapen att agera rätt och hållbart såväl i kriser som för att bygga uthålliga samhällen. Därför är tidpunkten för de neddragningar vi nu ser så illa valda.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
Hur avser ministern att motverka att neddragningen av anslagen till studieförbunden leder till att den svenska beredskapen att klara kriser minskar?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:479
Webb-tv: Vikten av folkbildning ur ett beredskapsperspektiv
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
- Protokoll 2024/25:89 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2024/25:89 Svar på interpellation 2024/25:479 om vikten av folkbildning ur ett beredskapsperspektiv
Protokoll från debatten
Anf. 36 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag avser att motverka att neddragningen av anslagen till studieförbunden leder till att den svenska beredskapen att klara kriser minskar.
Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället. Detta värnar regeringen om.
Regeringen är också tydlig med att civilsamhället har en viktig roll i Sveriges civila försvar och därmed i den samlade förmågan i totalförsvaret. Som exempel kan nämnas att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beviljar uppdragsersättning till ideella organisationer som genomför utbildning riktad till allmänheten för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser samt hantera konsekvenser av höjd beredskap och ytterst krig. Under 2025 finns exempelvis studieförbundet Bildas projekt ”Var beredd – inte rädd!” bland de projekt som beviljats medel.
Även kampanjer som MSB:s Beredskapsveckan, där studieförbund deltar med aktiviteter, liksom utbildning i regi av studieförbund och andra folkbildningsaktörer samt insatser av förenings- och kulturliv är av vikt när det gäller att informera och utbilda allmänheten.
År 2025 disponerar folkbildningen cirka 4 miljarder kronor i statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generellt statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generellt statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör betydande folkbildningsverksamhet runt om i landet.
Anf. 37 Jytte Guteland (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack till statsrådet Pehrson för svaret och för möjligheten att ha detta samtal här i Sveriges riksdag i dag!
Folkbildningen och studieförbunden är en grundbult för svensk demokrati. Folkbildningen syftar till kunskapsspridning och bildning och förenar människor genom samtal, studier, sport, språk och kurser av olika slag. Det är här vi tillsammans bygger ett samhälle. Vi får helt enkelt en solid beredskap och en solid grund att stå på tillsammans i Sverige.
Neddragningen av anslagen till folkbildningen fortsätter med budgeten för 2025. Anslagen har nu minskat med 35 miljoner. Nästa år handlar det om 500 miljoner, en nedskärning motsvarande en tredjedel av verksamheten.
En nyligen presenterad rapport från Folkbildningsrådet visar att de minskade anslagen till studieförbund och folkhögskolor påverkar tillgången till folkbildning i hela landet. I synnerhet är de små kommunerna drabbade. Mellan 2023 och 2024 minskade personalstyrkan i studieförbunden med 16 procent, enligt samma rapport.
Samtidigt har civilt försvar genom folkbildning visat sig vara ett framgångsrecept i Ukraina. De ständigt pågående angreppen på elsystem, vattenförsörjning, vägar, järnvägar, flygfält, bostäder, sjukhus och skolor kräver insatser från hela samhället, och då behövs förstärkningar av det civila försvaret.
I Ukraina har folkhögskoleutbildningar byggts upp, bland annat med Sverige som förebild. Kriget ändrade ursprungsplanerna för dessa utbildningar, och man har nu ställt om dem till nya behov. Sedan Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes har 60 000 personer utbildats i paramedicinsk och psykologisk vård.
De ständiga angrepp vilka som sagt sker på järnvägar, vägar, elsystem, flygfält, sjukhus, skolor och så vidare innebär att det krävs ett starkt civilt försvar, inte bara ett militärt sådant. Erfarenheterna är väldigt tydliga och positiva när det gäller folkbildningen. Folkbildningen är ett framgångsrecept för att man ska kunna bygga samhället och reparera vid angrepp.
Det civila försvaret har gjort väldigt stor skillnad i Ukraina. Flera ukrainska och svenska rektorer skrev om detta i en svensk dagstidning i början av året.
Även pågående och mer långsiktiga kriser som den globala uppvärmningen kräver folkbildning och beredskap. Vår tid är alltmer präglad av extremväder, och behovet av lokal kunskap om hur man agerar exempelvis vid översvämningar är väldigt tydligt och aktuellt, inte minst med Jönköping i åtanke denna vecka.
Det är oerhört viktigt att vi har denna motståndskraft och möjlighet att agera gemensamt. Därför är de neddragningar vi ser på folkbildningen väldigt olyckliga i tid.
Mot bakgrund av detta vill jag återigen fråga statsrådet Pehrson hur han avser att stärka motståndet och beredskapen vid kriser som attacker av olika slag, men också extremväder, nu när anslagen till folkbildningen minskar så drastiskt.
Anf. 38 Alexander Christiansson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Frågan om de nedskärningar som regeringen har gjort på folkbildningen sedan 2022 har varit uppe för debatt i alla möjliga olika former. Jag blir alldeles förundrad över den kreativitet som Socialdemokraterna visar i frågan om folkbildning. Man vänder sig åt alla möjliga håll för att lyfta upp frågan. Det låter som att nationen Sverige och demokratin kommer att falla och att vi inte kommer att kunna försvara oss. Så är det naturligtvis inte.
Jag tänkte kort läsa upp sammanfattningen från Riksrevisionens rapport från 2022, där man riktade skarp kritik mot studieförbunden, bristen på kontroll och fusket inom studieförbunden.
Riksrevisionen skriver att statsbidraget till studieförbunden uppgår till närmare 2 miljarder kronor årligen. Folkbildningens aktörer har fått stort förtroende från staten att själva förvalta och kontrollera dessa medel. På senare år har det upptäckts omfattande fel och fusk i studieförbundens utbetalningar av statsbidraget till samverkanspartner. Riksrevisionen har därför granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningen har särskilt fokuserat på hur studieförbunden använder medlen och hur kontrollsystemet är utformat. Riksrevisionens övergripande bedömning är att det finns brister i alla led från studieförbundens utbetalningar och kontroll via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning till regeringens styrning. De kontrollsystem som folkbildningens aktörer tillsammans har utformat fångar inte upp felaktigheter på ett tillräckligt effektivt sätt.
Jag vet att studieförbunden i samverkan med Folkbildningsrådet har börjat arbeta med bättre kontroll och målstyrning av medel, men jag måste ändå konstatera att det med tanke på hur systemet har varit uppbyggt ändå har funnits ett omfattande fusk. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att man inte vet vart 44 procent av medlen tar vägen. Att då hävda att vårt totalförsvar är i riskzonen om inte studieförbunden även i fortsättningen får 2 miljarder, helst ännu mer, årligen är häpnadsväckande.
Nästa år drar vi ned, precis som tidigare talare har sagt, med 500 miljoner kronor. Det är en fjärdedel av anslagen. Vi menar att kontrollen behöver förbättras, och vi från Sverigedemokraterna förespråkar att det ska bli en statlig lösning på kontrollen av medlen. Vi menar att Folkbildningsrådet inte har vårt förtroende att förvalta och förmedla dessa medel. Vi menar också att de pengar som människor i det här landet går upp varje dag och jobbar hårt för att bidra till statskassan med ska följas upp och användas för rätt saker. Så är det inte i dag.
Därför menar jag att den här debatten på många sätt börjar likna en fars. Det börjar spåra ur. Det är viktigt att vi fortsätter diskussionen. Nu kommer regeringen att tillsammans med Sverigedemokraterna landa i hur framtiden ser ut. Vårt mål är att skapa bättre kontroll och förutsättningar för den verksamhet som ändå gör gott i samhället. Den verksamheten finns också, och det är värt att understryka.
Människor som använder pengar för att fuska eller för egna syften ska inte få några skattemedel. Det är vår bestämda uppfattning.
Anf. 39 Jonas Andersson (SD)
Herr talman! Alla som deltar i debatten är eniga om att folkbildning kan vara en viktig kraft i Sverige. Det är positivt om personer som inte känner sig hemma i det ordinarie utbildningsväsendet hittar hem i folkhögskolan och där bildar sig och lär sig för livet. Det handlar också om att ta steg mot behörighet till högre utbildning genom allmän kurs, eller att gå en yrkesutbildning som leder till arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag reagerar på Socialdemokraternas och Jytte Gutelands extrema överdrifter om folkbildningen och missvisande paralleller som man drar i interpellationen. Socialdemokraterna frågar sig hur statsrådet vill motverka att de sänkta anslagen till studieförbunden leder till att den svenska krisberedskapen försämras. Det vore rimligare att fråga sig om studieförbundens verksamhet i Sverige fungerade mer optimalt i det avseendet. Verkligheten för studieförbunden i Sverige de senaste åren är att man har haft enorma problem med verksamheten. Det handlar om ett gigantiskt fuskande och fifflande med skattebetalarnas pengar. När Riksrevisionen granskade statens stöd till studieförbunden för ett par år sedan kom man fram till att det saknades underlag för att betala ut pengar för 44 procent av de hundratals arrangemang som granskades.
Fram till häromåret fick det islamistiska studieförbundet Ibn Rushd tiotals miljoner kronor i statsbidrag årligen, det vill säga en organisation med kopplingar till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet – som häromåret uppmärksammades för att man lär ut sharialagar till barn.
Ett annat studieförbund som också har haft stora problem på senare år är det till Socialdemokraterna närstående ABF. Där har vi kunnat ta del av att man i närtid har hållit sig med gängkriminella med vapen och narkotika på olika skattefinansierade fritidsgårdar i Botkyrka. Det här är några exempel när det kommer till demokratiska tvivelaktigheter hos studieförbunden, men det finns hur många ytterligare exempel som helst.
Sverigedemokraternas och regeringens reformer gällande folkbildningen den här mandatperioden har varit viktiga och nödvändiga. Många av reformerna är ett svar på den grova misskötsel på politikområdet som skedde under de tidigare rödgröna regeringarna. Budgetanslaget till studieförbunden är inget undantag, inte minst när det behöver prioriteras i tuffa tider – som det nu är.
Nu för vi folkbildningen i en annan riktning – mot ordning och reda igen. Om Socialdemokraterna värnar studieförbundens roll så mycket när det kommer till krisberedskap, hur kommer det sig att ni under alla era år vid regeringsmakten inte stoppade det gigantiska fusket på studieförbunden, bidragsrullningen till islamister och studieförbundet Ibn Rushd eller till gängkriminella på fritidsgårdar hos ABF? Inte kan det väl vara så att Socialdemokraterna tror att studieförbundsverksamhet som är fylld med islamism och infiltration från gängkriminella och andra demokratiska problem ska bidra till att stärka den svenska krisberedskapen?
Anf. 40 Linus Sköld (S)
Herr talman! Jag tänkte börja med att klargöra vad som försiggår i debatten genom att läsa ur Liberalernas partistyrande dokument. Vi kan börja med det senaste partiprogrammet. Där framgår följande: ”Folkbildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället. Såväl folkhögskolan som studieförbunden är viktiga utbildningsformer som breddar människors möjligheter att lära nytt hela livet. För att möta olika människors behov ska utbildningsmöjligheter som skapas av offentliga och privata aktörer kompletteras med goda och långsiktiga villkor för den fristående folkbildningen.”
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är alltså den liberala uppfattningen om folkbildningen och vilken framtid folkbildningen ska gå till mötes.
Vad gör regeringen? Här handlar det om drakoniska besparingar som leder till att 96 procent av studieförbundens lokalorganisationer måste spara. Vidare överger studieförbunden hela kommuner eller kommundelar i större kommuner. De sverigedemokratiska inläggen i debatten är den tydliga illustrationen över vad som sker. Om Johan Pehrson hade fått bestämma hade folkbildningens ställning stärkts, som det står i Liberalernas programskrift Kulturpolitiska prioriteringar på Liberalernas hemsida. Men det är knappast den politik som Johan Pehrson för.
Nåväl! Låt mig gå över till folkbildning, beredskap och civilt försvar. På Johan Pehrsons bord ligger ett förslag till budgetunderlag inför de kommande tre åren från Folkbildningsrådet. Det innehåller exakta förslag som skulle möta det som Jytte Guteland lyfter upp i interpellationen. Med 100 miljoner över de tre åren samt kunskapshöjande insatser för stärkt beredskap och civilt försvar skulle studieförbunden nå 50 000 personer eftersom de är starkt förankrade i civilsamhället med 15 000 samarbetsorganisationer runt om i landet.
Med 50 miljoner över samma tre år skulle folkhögskolorna, som är 155 till antalet och finns från Norrbotten till Skåne, kunna nå 10 000 deltagare med korta kurser i kunskapshöjande insatser. Och med 35 miljoner av dessa 50 miljoner skulle man kunna stärka de beredskapshöjande utbildningar som man redan ger, till exempel inom sjukvård, vvs, el och transporter.
Förslaget ligger färdigt på Johan Pehrsons bord. Det vore enkelt att bereda, för att kunna stärka folkbildningens ställning i nästa års budget.
Anf. 41 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Inläggen i denna interpellationsdebatt är lite olika.
Jag vill återigen understryka hur viktigt det är med utbildning och bildning. Det är grundläggande för att samhällets alla delar ska fungera. Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver ett välfungerande utbildningssystem.
I budgetpropositionen för 2025 görs stora satsningar på utbildningsområdet, brett sett. Vi gör också den största pekuniära satsningen någonsin på forskning och innovation.
Stödet till folkbildningen är fortsatt omfattande under 2025 och uppgår med de generella anslagen till studieförbund och folkhögskolor till sammanlagt ungefär 4 miljarder kronor.
Den viktiga ingång som inte minst Jytte Guteland har i denna interpellationsdebatt handlar också om vad vi gör för Ukraina. Den svenska riksdagen gör, ofta på förslag från den svenska regeringen, stora insatser och miljardsatsningar för att stödja Ukraina militärt och humanitärt men också för att stödja civilsamhället på olika sätt. Det är viktiga insatser som dock kräver att det görs prioriteringar i budgeten.
När det gäller den totala utbildningen i Sverige handlar Sveriges samlade försvarsförmåga inte bara om den militära eller den civila. Det är den totala försvarsförmågan som är avgörande för nationen Sverige. Här görs insatser i skolan, och det görs insatser för ökad vuxenutbildning i fråga om de resurser som skulle krävas om det värsta skulle hända, om kriget skulle komma till Sverige helt enkelt. Då behöver vi ha förmåga att klara av en sådan fruktansvärd situation som vi nu ser i Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller högre utbildning jobbar vi med Campus totalförsvar för att bredda och skapa utbildningar och rusta Sverige också på detta område.
Folkbildningen är central. Jag nämnde i mitt initiala svar att många förbund har i uppdrag att ge just folkbildning till medborgarna inom ramen för olika myndigheters uppdrag. Det välkomnar jag.
Utöver folkbildningen ska man inte glömma bort folkbiblioteken, som är en ganska viktig plats för bildning. Om vi inte kan läsa böcker och inte har bibliotek med böcker runt om i hela Sverige, för att inte nämna skolbibliotek, är det illa ställt med förmågan att rusta sig för framtiden ur ett totalförsvarsperspektiv.
Anf. 42 Jytte Guteland (S)
Herr talman! Jag vill tacka utbildningsminister Pehrson.
Från socialdemokratiskt håll och i allra högsta grad från mitt eget håll uppfattas Liberalerna som ett parti som vill stå upp för både utbildning och folkbildning, för båda dessa utbildningsgrenar. Det är även ett parti som säger sig vara väldigt intresserat av att arbeta med säkerhetsfrågor, beredskapsfrågor och så vidare – i likhet med mitt eget parti. Men det som skiljer oss åt är förstås vägarna framåt.
Liberalerna har valt ett regeringssamarbete där de på flera håll sitter i knät på ett samarbetsparti här i riksdagen, Sverigedemokraterna. Det partiet verkar inte alls vara inriktat på någon av de här frågorna. Det verkar som att Liberalerna har hamnat i dåligt sällskap och i en obekväm ställning i det där knät.
Utifrån vad Sverigedemokraternas riksdagsledamöter tog upp i den här debatten – det var väldigt klargörande – verkar det närmast handla om en personlig beef mot folkbildningen. Det verkar finnas en rejäl irritation, som att människor har krockat med varandra, nästan bokstavligen. Kanske har någon i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen en ovän som arbetar med folkbildning? Det verkar vara väldigt personligt.
Argumentationen håller nämligen inte. I alla institutioner kan det finnas människor som sysslar med brottslig verksamhet. Det vet vi. Inte minst regeringen vet det, nu när man har haft problem med Sveriges säkerhetsrådgivare. Men ingen har väl argumenterat för att vi inte ska ha en säkerhetsrådgivare på grund av de problemen. Men i det här fallet verkar regeringens samarbetsparti tycka att vi inte ska ha någon ordentlig folkbildning eller att det åtminstone ska vara något lite halvdant och nedmonterat.
Det kan vi socialdemokrater inte hålla med om. Vi tror att folkbildningen spelar en större roll än någonsin. Den här interpellationen handlar till exempel om att stärka folkbildningen då vi i Ukraina och i vårt eget land ser exempel på att det finns vissa kurser som är väldigt viktiga i vår tid.
Folkhögskolorna spelar också stor roll i den tid vi lever i. För många unga som behöver en utbildning men inte lyckas i den ordinarie skolan lyckas folkhögskolor vända ständiga skolmisslyckanden till framgång. Det finns många exempel på det. Statistiken är otroligt positiv, till folkhögskolornas fördel. Ungdomar som gång på gång inte har klarat att ta sina betyg klarar av sina utbildningar genom folkhögskolorna och får en framtid. Detta är också viktigt i en tid då det är ett problem att ungdomar inte känner framtidstro och väljer andra vägar som är skadliga för samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill därför insistera på att utbildningsministern vänder om och satsar på folkbildningen igen. Jag vill att han tar fajten med samarbetspartiet och visar att de här frågorna är alldeles för stora för att det ska handla om någon personlig beef i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen.
Anf. 43 Alexander Christiansson (SD)
Herr talman! Ja, jag har en personlig beef, inte med folkbildning och inte med studieförbund utan med ett system som gynnar en viss organisation på ett ofördelaktigt sätt. Vi har sett det med lotteriverksamhet. Vi kan se det med fackförbunden. Vi har sett det med ABF och så vidare. Det har jag en stark personlig beef med.
Jag menar att det är en uppgift för den här regeringen och oss som stödparti att rensa upp där. Vi behöver göra upp med det Socialdemokraterna av olika skäl inte har haft förmågan, möjligheten, viljan eller kraften – eller vad vi vill kalla det – att göra själva. Det är det som är problemet.
Återigen: Det är inte jag som säger att fusket pågår, utan det är Riksrevisionen. Det är andra som rapporterar om detta. Det handlar alltså inte om att jag har en beef med studieförbunden eller folkbildningen.
Sverigedemokraterna förstår värdet av folkbildning. Vi förstår värdet av att ha ett starkt civilsamhälle och ett grundfundament för att kunna bygga vårt samhälle starkt. Men vi har också en förståelse för att det sticker i ögonen på många väljare när den sortens verksamhet bedrivs nästan öppet och på ett sådant sätt. Men Socialdemokraterna förmådde inte göra någonting åt det under de åtta år som de satt som regeringsparti. Det är det som är problemet här, och det är det som vi pekar på.
Detta ska man ha i åtanke när man hör de här brösttonerna och den högljudda retoriken om att demokratin nu faller och att Sverige inte kommer att ha något totalförsvar. Det vi gör är att vi drar ned med en fjärdedel på studieförbunden från det statliga hållet, samtidigt som både kommuner och regioner lägger 1 miljard på studieförbunden. Vi lägger väldigt mycket pengar på folkbildning i en global kontext. Det kan vi absolut fortsätta göra, men då ska pengarna också gå till rätt verksamhet. Det är det som vi pratar om när vi tar den här debatten.
Anf. 44 Jonas Andersson (SD)
Herr talman! Jag undrar hur studieförbunden ska kunna hjälpa till att lösa kriser när de själva har hamnat i en kris med fuskande, islamism, kriminell infiltration och så vidare, någonting som cementerades under de rödgröna partiernas regeringsår. Jag tror att det blir väldigt svårt.
Vi fick höra från Socialdemokraternas ledamot att det skulle vara något personligt från Sverigedemokraternas sida i det här fallet. Det är rena fantasier. Vi tar strid för skattebetalarnas intressen. Vi tar strid för våra väljares intressen. Här skiljer vi oss kanske från Socialdemokraterna. Vi tycker att det är viktigt att skattebetalarnas pengar går till rätt saker när det gäller folkbildningen, men det är inte direkt någonting som Socialdemokraterna har visat att de bryr sig om.
När det gäller ”personligt”: Vi vet vilket parti det är som har väldigt nära kopplingar till ett studieförbund. Det är Socialdemokraterna som har det – till ABF. Det är inte Sverigedemokraterna som har det. Jag tror snarare att de eventuella personliga kopplingarna kan gå åt ett helt annat håll än vad ledamoten antydde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan har jag också en fundering apropå interpellationen. Man refererar ju till en debattartikel som man menar är skriven av diverse rektorer. Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna vilken debattartikel det rör sig om. Det är nämligen så att Svenska Dagbladet tidigare i år publicerade en debattartikel där bland andra Anna Ekström, socialdemokrat precis som Jytte Guteland, är med och skriver. Man använder i den här debattartikeln ett språkbruk som är snarlikt det i interpellationen; man talar om ”civilt försvar genom folkbildning” och beskriver det som ett ”framgångsrecept”. Är det den här debattartikeln som avses, eller vilken är det? Det vore ju intressant att veta, tycker jag. Om det är så att man använder debattartiklar från sina egna partivänner som källor i interpellationer tycker jag att det är ganska anmärkningsvärt.
Anf. 45 Linus Sköld (S)
Herr talman! Som sagt: Den som fördjupar sig i Liberalernas partiinterna dokument, kulturpolitiska prioriteringar och senaste partiprogram kommer att kunna hitta formuleringar om att man ska stödja och stärka folkbildningen. Då tycker jag att en befogad fråga till Johan Pehrson är: Har han sedan han tillträdde som minister med ansvar för folkbildningen stöttat och stärkt folkbildningen?
Till Sverigedemokraterna kan man bara säga att det här är en del i en större helhet. Sverigedemokraterna ger sig på varje del av samhällskroppen där ett motstånd mot en auktoritär regim skulle kunna frodas. Det handlar om att ge sig på det största oppositionspartiet, men det handlar också om att ge sig på akademins frihet, kulturen och civilsamhällets organisationer, inte minst folkbildningen. De ger sig på allt där det finns någon som skulle kunna göra motstånd mot ett auktoritärt maktövertagande.
Johan Pehrson, som gick till val på att stödja, stötta och stärka studieförbunden och folkbildningen, gör sig till sverigedemokratisk marionett när han drar bort stödet på det här viset. Folkbildning handlar såklart om att bygga resiliens. En bildad befolkning är mycket svårare att påverka med vilseledande information eller den typ av hybridattacker som vi har varit utsatta för, inte minst i sociala medier. Men folkbildningen kan också bidra med sakkunskap om hur man ska bete sig när krisen eller kriget är här och hur man ska bygga kompetenser som vi behöver för beredskapen. Allt det här kan folkbildningen bidra med, om Johan Pehrson bara slutar gå i Sverigedemokraternas ledband.
Anf. 46 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Regeringen behöver naturligtvis göra prioriteringar när det gäller all utbildning, inklusive folkbildning. Med statens begränsade resurser har vi till exempel nu valt att prioritera ett extra stöd till folkhögskolorna, medan vi till viss del har neddragningar på studieförbunden. De behöver också prioritera.
Jag vill dock understryka att det samlade statliga stödet till både studieförbund och folkhögskolor kommer att vara omfattande och är så även i år. Det är ett uttryck för att man tycker att de har något viktigt att bidra med – tillsammans med insatser för läsning, insatser för bibliotek, insatser i skolan, insatser för vuxenutbildning och insatser för högre utbildning vad gäller till exempel Campus totalförsvar. Det handlar om att stärka det svenska totalförsvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har stor förståelse och respekt för att det här får konsekvenser och kräver omprioriteringar inom studieförbunden. Man måste prioritera det som man känner är viktigast i sitt kärnuppdrag. När vi ger ett fortsatt stöd till folkbildningsverksamheten runt om i landet kommer man att kunna prioritera och även fokusera på demokrati, integration, delaktighet i samhället, till exempel för personer med funktionsnedsättning, och ett bredare civilsamhälle som är starkt. Som jag sa tidigare finns det över 100 000 föreningar i Sverige som på olika sätt bidrar till sammanhållning och bildning men också till ett levande kulturliv.
Liberalerna är ju också otroligt kritiska till de missförhållanden som har uppdagats. Vi har nu en stark dialog med Folkbildningsrådet för att se till att man kommer till rätta med det här. Man har fått nya uppdrag. Man har fått revisorer. Man ska vidta mängder av åtgärder för att bli bättre på att göra det man ska när det gäller folkbildning. Vi utvärderar det här arbetet löpande.
Anf. 47 Jytte Guteland (S)
Herr talman! Jag tackar utbildningsministern ännu en gång.
I en tid när Sverige skulle behöva rusta upp och stärka sin beredskap, när världen är orolig och hotfull, när vi har en extremt hög arbetslöshet i landet, när väldigt många unga behöver en ny chans och en ny möjlighet att klara sin framtid, när kriminaliteten är hög och när många ungdomar hamnar snett och vi vet att utbildningar på folkhögskolor många gånger är det som räddar och vänder utvecklingen väljer regeringen att gå in och skära i folkbildningen.
Man skär väldigt mycket. 16 procent av de anställda har fått lämna sina tjänster de senaste åren. Nära en tredjedel av anslagen är borta. Tusentals utbildningar måste göras om eller läggas ned. Vi lever samtidigt fortfarande med höga energipriser – i alla fall lever folkhögskolor och studieförbund med priser som är en konsekvens av dem. Vi har ett extremt högt kostnadsläge i Sverige. Det är nu det ställs på sin spets om man står upp för liberala demokratiska värderingar och om man står upp för säkerhet i Sverige.
Men det är ganska tydligt att det för det liberala partiet är något annat som väger tyngre, nämligen att få delta i ett regeringssamarbete och sitta i knät på ett parti i den här kammaren som står för allting annat. Våra partier står ju närmare varandra i både de här frågorna och många andra för vår demokrati viktiga frågor. Egentligen står ni längre ifrån dessa sverigedemokratiska riksdagsledamöter, som häcklar och hånar människor som kämpar för andra människors framtid. De misstänkliggör studieförbund när de har minst lika många kriminellt belastade i sina egna nätverk. Det är patetiskt.
Anf. 48 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Jag vill bara förtydliga att vi förstärker stödet till folkhögskolorna och har gjort det. I år satsar vi ytterligare resurser för att se till att fler – även om det kanske inte är tillräckligt – personer med funktionsnedsättning kan få ta del av den viktiga utbildning som det kan vara. Det handlar om både en andra chans och en annan chans. Det är viktigt att få sagt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har fattats beslut om en ansvarsfull nedtrappning av resurserna till studieförbunden. Men sammantaget är det 4 miljarder som regeringen lägger på den här delen av folkbildningen. Jag tycker att det är bra. Man kan göra det och samtidigt vara tydlig med att även folkbildningen och inte minst studieförbunden måste prioritera.
Jag förstår att det leder till omprioriteringar och svåra beslut. Man vet också om att det inte bara är staten som är med och finansierar folkbildningen. Det gör också regioner, kommuner och andra finansiärer. Allt det görs för att stärka en folkbildning på bredden.
Detta är en del av folkbildningen som är viktig. Men det är inte den enda. Det regeringen gör för skolan och vuxenutbildningen och för att satsa på att rusta Sverige i utbildningen på våra högskolor och våra universitet inom ramen för Campus totalförsvar är också viktiga insatser i en svår tid.
Jag har stor respekt för att man kan tycka annorlunda och vill satsa mer resurser på alla dessa områden. Men jag kan konstatera att 4 miljarder är resurser som kommer. Jag utgår från att de blir väl använda på ett korrekt sätt även i en svår ekonomisk tid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.