Vikten av att genomföra regeringens infrastrukturbeslut
Interpellation 2010/11:20 av Åkesson, Anders (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-10-25
- Anmäld
- 2010-10-26
- Besvarad
- 2010-11-02
- Sista svarsdatum
- 2010-11-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 oktober
Interpellation
2010/11:20 Vikten av att genomföra regeringens infrastrukturbeslut
av Anders Åkesson (C)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Baserat på riksdagens inriktningsbeslut fastställde regeringen under våren 2010 en mycket ambitiös åtgärdsplan för svensk infrastruktur. Den ekonomiska omfattningen är på nära 500 miljarder kronor för perioden 2010–2021. Av den totala ramen för utveckling av transportsystemet är det ca 38 miljarder kronor, den så kallade potten, som går till utpekade insatsområden som miljöåtgärder, trimningsåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder med mera. Nu har emellertid företrädare för Trafikverket framfört oro över att potten skulle vara för snävt tilltagen, liksom att länsanslagen inte skulle kunna utnyttjas i närtid. Riksrevisionen har vidare uttalat att man saknar en väl underbyggd analys av underhållsbehovet inom framför allt järnväg.
Andra viktiga delar i planen och för dess genomförande är dels nära samverkan med regioner, kommuner och näringsliv, dels insatserna på det finmaskiga transportsystemet där satsningarna på bärighet och enskilda vägar är helt avgörande.
Mycket återstår alltså att göra, både kortsiktigt och långsiktigt, för att göra våra kommunikationer till de bästa möjliga. För svensk tillväxt och regional utveckling där hela nationens resurser kan komma till användning är ett successivt genomförande av planen en nödvändighet, samtidigt som de effektiviseringsambitioner som regeringen uttalat för Trafikverket kan omsättas i verksamhet som gagnar kärnverksamheten.
Med bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkra genomförandet av den ambitiösa planen?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:20
Webb-tv: Vikten av att genomföra regeringens infrastrukturbeslut
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:8 Tisdagen den 2 novemberProtokoll 2010/11:8 9 § Svar på interpellation 2010/11:20 om vikten av att genomföra regeringens infrastrukturbeslut
Protokoll från debatten
Anf. 1 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Anders Åkesson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkra genomförandet av den ambitiösa planen.
Till att börja med håller jag med Anders Åkesson om att det är av yttersta vikt att regeringens historiska infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021 kan genomföras på bästa möjliga sätt. Jag är glad över att kunna konstatera att vi med den beslutade planen, kanske till skillnad från tidigare planer, har en plan som är finansierad. Att planen är finansierad är den enskilt viktigaste förutsättningen för genomförandet av de åtgärder som regeringen har beslutat.
Trafikverket, den nya myndigheten, har en nyckelroll i genomförandet av planen genom sitt uppdrag att ansvara för planering, byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Just genom själva bildandet av Trafikverket har förutsättningar nu skapats för en ökad effektivisering. Till exempel kan Trafikverket i kraft av sin storlek spela en viktig roll för att genom sina upphandlingar driva på produktivitetsutvecklingen inom anläggningsbranschen. Metoder håller nu på att tas fram för att bättre följa upp att anläggningsbranschen blir mer effektiv. Till exempel har Statskontoret i början av förra månaden redovisat sitt regeringsuppdrag om olika metoder för att mäta produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. Vidare har regeringen tillsatt en kommitté - Produktivitetskommittén - som löpande ska följa upp Trafikverkets åtgärder med avseende på att förbättra produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen. De effektiviseringsvinster som successivt uppstår innebär att tillgängliga medel kan räcka till fler angelägna åtgärder inom Trafikverkets verksamhetsområde.
Vad gäller drift och underhåll, fru talman, har regeringen för avsikt att under 2010 inleda en större samlad genomlysning av underhållet av vägar och järnvägar, med utgångspunkt i Riksrevisionens nyligen gjorda granskningar.
Det är betydelsefullt att det finns en dialog med kommuner, regioner och näringsliv. Det sker satsningar både på det finmaskiga transportsystemet och på de stora transportstråken. Det är en viktig del av regeringens infrastrukturpolitik att hela landets behov av transportmöjligheter uppmärksammas, något som är väldigt tydligt i den här infrastruktursatsningen.
Anf. 2 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Först ett tack till infrastrukturministern för svaret på min interpellation.
Bakgrunden till interpellationen
Vikten av att genomföra regeringens infrastrukturbeslut
är det inriktningsbeslut om de kommande årens satsningar på infrastruktur som riksdagen fattade hösten 2009. Det är ett beslut som regeringen sedan fastställde i
Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021
under våren 2010. Det är, som ministern säger, en mycket ambitiös åtgärdsplan för svensk infrastruktur. Den ekonomiska omfattningen är på nästan 500 miljarder kronor.
Självklart delar jag och instämmer i ministerns hållning att det faktiska genomförandet av vårens infrastrukturbeslut är av yttersta vikt. Det är en fråga om trovärdighet gentemot alla dem - företag, enskilda, kommuner, landsting och regioner - som tillsammans med regeringen med ett mycket stort engagemang bidragit till beslutets framkomst.
Därför är det bra, fru talman, att ministern i sitt svar lyfter fram betydelsen av en fortsatt god och utvecklande dialog mellan regeringen med sina myndigheter och aktörerna ute över hela landet. Även det är en nödvändighet för beslutets genomförande.
Jag delar också uppfattningen att det absolut viktigaste för genomförandet av regeringsbeslutet från i mars i år är att det denna gång är fullt ut finansierat. Så har det ju inte alltid varit. När alliansregeringen tillträdde år 2006 blev det snart tydligt att den då gällande infrastrukturplanen för åren 2004-2015 inte var realistisk i förhållande till de resurser som avsatts.
Den tidigare regeringen redovisade i sin proposition, som heter
Utökade ramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015
, att det fanns ett kvarstående finansieringsbehov på 65,9 miljarder kronor för att kunna förverkliga åtgärderna i den planen. 65,9 miljarder kronor för att kunna fullfölja planen fattades. Därtill medförde kostnadsökningarna för investeringarna, liksom ökade behov av medel för drift och underhåll, att det redan i början av perioden fanns så stora avvikelser mellan planen och finansieringen att trovärdigheten i hela arbetet ifrågasattes. Som om inte det hade räckt låg det också i slutet av planperioden ett flertal så kallade symboliska starter, små summor som skulle kunna fungera för att starta projekt men vars huvudsakliga kostnader skulle uppstå långt efter det att planperioden var slut.
Mot bakgrund av detta, fru talman, är det väldigt bra besked från infrastrukturministern att de effektiviseringsambitioner som regeringen tidigare uttalat för Trafikverket nu omsätts i verksamhet som gagnar kärnverksamheten, att vi får mer väg och järnväg gjorda för pengarna vi satsat och att planer och tidtabeller för genomförandet följs. Det, fru talman, är extremt viktigt för medborgarnas och medaktörernas tilltro till de infrastrukturbeslut som tidigare har fattats.
Fru talman! Det är också bra att ministern i sitt svar bekräftar vikten av att hela landets behov av insatser nu uppmärksammas. Infrastruktur som vägar, järnvägar, flygplatser med mera är inget självändamål. De syftar till att tillfredsställa människors behov av transporter och kommunikationer. En väl fungerande infrastruktur är grundläggande för att en tillväxt och utveckling ska ske över hela landet.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag fråga infrastrukturministern om när i tiden regeringen förväntar sig ett resultat av den genomlysning av underhållet av vägar och järnvägar med utgångspunkt i Riksrevisionens granskningar som nu inleds hösten 2010.
Anf. 3 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Att det finns oerhörda förväntningar i hela vårt land råder det nog ingen som helst tvekan om. Jag tror att man kan träffa på vilken person som helst som känner ett behov av att hans eller hennes vägstump eller spår på något sätt behöver moderniseras eller till och med byggas nytt eller byggas till.
I samma andetag som vi kan känna oss stolta och nöjda över att vi gör den här historiska infrastruktursatsningen på närmare 500 miljarder ska vi nog också vara lite medvetna om att allt inte kommer att finnas på plats heller i morgon. Vi pratar om investeringar och upprustningar som behöver ske under hela perioden fram till år 2021.
Det som Anders Åkesson var lite grann inne på, Trafikverkets nya arbete för att kunna jobba mycket mer effektivt - det ligger ju i linje med varför myndigheten kom till - tror jag är på riktigt god väg. Nu jobbar man mer trafikslagsövergripande och försöker hitta sådant som man på vägsidan har varit duktig på för att föra in det på spårsidan och vice versa.
Min grundtanke är naturligtvis att infrastruktur och kommunikationer ska få vara den livsnerv som verkligen är betydelsefull för människor, oavsett i landet man bor, och att vi verkligen månar om människors tid. Det är självklart att tåg och bussar inte bara ska avgå i tid, de ska också ha möjlighet att komma fram i tid, därför att det påverkar vår vardagssituation rätt in i själen. Men det handlar också om hela näringslivets tillväxt.
Vi hade en interpellationsdebatt för inte så länge sedan, fru talman, som gällde de norra delarna av landet och godstransport som oftast sker på spår. Här finns det också flera mycket viktiga infrastrukturprojekt som kommer till.
Det som jag tänkte runda av med i den här delen är på vilket sätt vi månar om skattebetalarnas pengar, för det är otroligt mycket pengar. Det vill till att jag som ansvarig minister dessutom ser efter att Trafikverket håller tidsplanerna och att pengarna används på rätt sätt. Därför är det bra att man tittar igenom produktivitet och effektivitet, och genomlysningen är oerhört viktig för att veta hur det står till med underhållet på våra vägar och spår. Ni har säkert hört en och annan som har sagt att det inte alls står bra till, och så är det på många håll och kanter. I infrastrukturpaketet finns det med pengar för såväl nya investeringar som drift och underhåll.
Jag hoppas att kunna få resultatet av genomlysningen innan året är slut. Det är ett arbete som pågår just nu. Jag har inte fått något besked i dagsläget om exakt när det kan komma, men det skulle vara användbart att ha det, för ju snabbare vi kommer i gång och kan sätta press, desto större är sannolikheten att vi när vi kommer fram till år 2021 har kunnat genomföra det som var ambitionen. Det är det som är kråksången eller balansgången, som man säger på svenska, mellan det korta behovet och den långa sikten.
Anf. 4 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för kompletterande svar.
Ja, det är väldigt stora förväntningar runt om i landet. Desto viktigare är det då att vi följer den uppgjorda planen som folk ute i landet, vi här i riksdagen och regeringen fäster stor tilltro till, för det är fråga om tilltro till att beslut som är fattade genomförs. Och det är fattade beslut här i riksdagen och fattade beslut i regeringen, men det är också beslut och åtaganden gjorda regionalt och lokalt för denna plans förverkligande. Vi kommer kanske aldrig, fru talman, att fullt ut tillmötesgå allas förväntningar, men att de planer och objekt som är meddelade genomförs är av största vikt.
Därför är det avslutningsvis så viktigt, fru talman, att den genomlysning i syfte att uppnå just produktivitet och effektivitet av en högre grad blir gjord. Jag ser med intresse fram emot resultatet av genomlysningen, därför att syftet är ju precis det som infrastrukturministern säger, att kunna genomföra planen fullt ut och få största möjliga nytta av de väldigt stora resurser som satsas.
Anf. 5 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Precis det sista som Anders Åkesson tar upp känner jag att jag har ett ansvar att vidare förvalta, därför att jag vet att det samarbete och framför allt den rundresa som min företrädare gjorde inför beslutet är oerhört viktigt att följa upp vartefter, inte minst med kommuner och regioner. Många av dem är också stora medfinansiärer, och vi ska inte glömma bort det trovärdighetsperspektiv som finns där.
Vad jag tycker är spännande är att riktigt stora projekt liksom små projekt genom bättre kunnande, bättre insikt, bättre upphandlingar och genom att göra mer rätt från början nu börjar visa sig bli färdiga före tidsplan och då oftast till en lägre kostnad. Vi har ett strålande sådant exempel på gång som ska invigas den 4 december, och det är Citytunneln i Malmö. Där ser man att stora projekt går att genomföra på ett bra sätt, och tack vare det frigörs ännu mer pengar.
Jag tror att vi har en gemensam uppfattning i frågan. Mitt ansvar är att driva på och se till att det blir av och framför allt upprätthålla den goda kontakt som har skapats i hela landet mellan kommuner och regioner.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.