Varsel inom järnvägssektorn
Interpellation 2012/13:332 av Ygeman, Anders (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-03-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2013-03-14
- Svar fördröjt anmält
- 2013-03-26
- Sista svarsdatum
- 2013-03-28
- Besvarad
- 2013-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 mars
Interpellation
2012/13:332 Varsel inom järnvägssektorn
av Anders Ygeman (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Den svenska järnvägen är i mycket stort behov av underhållsinsatser. Uteblivna investeringar, eftersatt underhåll i kombination med kraftigt ökat resande har utsatt järnvägen för stora påfrestningar. Trafikverkets kapacitetsutredning har pekat på stora och angelägna behov, och menar att en kraftig ökning av underhållsvolymen krävs för att järnvägstrafiken ska kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt.
Regeringen beskriver sina satsningar på drift och underhåll av järnvägen i budgetpropositionen som ”historiska”. Tyvärr är bilden i verkligheten betydligt dystrare. Hos dem som ska utföra underhållarbetena är bilden en helt annan. I stället för att nyanställa varslar de stora järnvägsunderhållsföretagen om uppsägningar av personal. Statliga Infranord varslar omkring 190 anställda. Uppgifter från Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer gör gällande att det sammanlagda antalet varsel i branschen närmar sig 300 personer.
Trafikverket gör bedömningen att regeringen skulle behöva tillskjuta ytterligare omkring 500 miljoner kronor varje år de närmaste åren för att nå upp till den standard som järnvägssystemet har designats för. Det är ytterst märkligt att branschen tvingas till varsel, samtidigt som regeringen säger sig genomföra ”historiska” satsningar.
Jag vill därför fråga statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd:
Varför leder regeringens ”historiska” satsningar till varsel om uppsägningar i stället för nyanställningar?
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att undvika varslen i underhållssektorn?
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma upp till den nivå på underhållsinvesteringar som Trafikverket anser krävs för en fungerande järnvägstrafik?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:332
Webb-tv: Varsel inom järnvägssektorn
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:87 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2012/13:87 11 § Svar på interpellation 2012/13:332 om varsel inom järnvägssektorn
Protokoll från debatten
Anf. 30 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Anders Ygeman har frågat mig varför regeringens historiska satsningar inom järnvägssektorn leder till varsel i stället för nyanställningar, vilka åtgärder jag tänker vidta för att undvika varsel inom underhållssektorn och vilka åtgärder jag tänker vidta för att komma upp till den nivå på underhållsinvesteringar som Trafikverket anser krävs för en fungerande järnvägstrafik.
Mitt svar är att regeringen har gjort en mycket kraftfull satsning på järnvägens underhåll. Denna grundar sig på den kapacitetsutredning som Trafikverket redovisade i april förra året. Här redovisade Trafikverket också de medelsbehov som finns för att underhållet ska återställa järnvägssystemets avsedda funktion och möjliggöra en fungerande järnvägstrafik. Men det står också klart att det kommer att ta flera år av målmedvetna och uthålliga satsningar för att uppnå en tillfredsställande och hållbar underhållsstandard.
Det behov som finns har regeringen mött genom att lägga fram en infrastrukturproposition med förslag på historiskt höga nivåer för underhåll och reinvestering. Avsättningarna för drift, underhåll och reinvestering uppgår i propositionen till 86 miljarder kronor. Det innebär att Trafikverket i dag disponerar mer än dubbelt så mycket pengar för drift och underhåll jämfört med under den tidigare, socialdemokratiska regeringen. Tillsammans med banavgifter och Trafikverkets interna effektiviseringsarbete kommer under perioden 2014-2025 utrymme att skapas som motsvarar de behov som Trafikverket redovisat för att kunna återställa järnvägssystemet och återta eftersläpande reinvesteringsbehov.
Det är Trafikverkets ansvar att upphandla underhåll och reinvestering. Verket har valt att kanalisera delar av de ökade anslagen genom pågående underhållskontrakt för att på detta sätt få tillskotten snabbare omsatta i förbättrad underhållsstandard.
Under 2012 behövde färre baskontrakt upphandlas än under 2011. Variationer i upphandlingsvolymer medför emellertid inte samma variationer i faktiska utbetalningar till entreprenörerna. Det avspeglas också i att 2012 betalades ca 567 miljoner kronor mer ut till leverantörsmarknaden för underhåll och reinvesteringar inom järnvägen än 2011.
Jag vill också peka på vikten av ökad produktivitet i genomförandet av underhållet och reinvesteringarna. Regeringen tog initiativ till bildandet av Trafikverket med syfte att skapa en kompetent och renodlad beställare av infrastruktur och förvaltare av denna. Regeringen tog även initiativ till effektivisering av statens egen underhållsverksamhet genom bolagiseringen av Infranord AB den 1 januari 2010. Trafikverket har också startat program för att öka produktiviteten och därmed få mer nytta för pengarna.
Ökad produktivitet och smartare lösningar i genomförandet är en förutsättning för att säkerställa att varje skattekrona resulterar i en robustare järnväg. Sett över en längre period med ökade anslag till underhåll och reinvesteringar bör leverantörsmarknaden kunna utvecklas positivt inför framtiden, till nytta för resenärer och godstransportörer.
Fru talman! Riksdagen tog förra året initiativ kring ett återförande av löpande och avhjälpande järnvägsunderhåll till Trafikverkets egen regi. Jag kan konstatera att detta skapade oro och ovisshet inom hela branschen vad gäller stabiliteten och långsiktigheten för järnvägsföretagens villkor. Detta var inget som regeringen hade önskat.
Anf. 31 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag tar det sista först. Det finns ingen gräns för vad som i detta rike är socialdemokratins fel. Trots att regeringen har regerat i sju år och det är tre år sedan varslen i järnvägsbranschen började rulla in är det inte regeringens fel utan den socialdemokratiska oppositionens fel att det blivit så. Det är en märklig hållning.
Fru talman! Tre saker har ständigt återkommit under de sju år som Sverige haft en moderatledd regering som ansvarat för järnvägen. De återkommer med ungefär samma regularitet som årstidernas växlingar: försäkranden om att järnvägen har alla pengar som den behöver, tågkaos med huttrande passagerare och fallande kontaktledningar. Därefter kommer historiska satsningar som presenteras på tjusiga presskonferenser med leende partiledare eller infrastrukturministrar. Sedan börjar allting om igen. Det kommer nya försäkranden om att järnvägen har alla pengar den behöver följda av tågkaos med huttrande passagerare och fallande kontaktledningar. Och sedan, lika säkert som fallfrukter om hösten, kommer nya historiska satsningar och nya tjusiga presskonferenser - alltmedan resenärernas uppfattning om järnvägen faller till nya bottennivåer.
Min huvudfråga i interpellationen är mycket enkel. Hur kommer det sig att det regeringen, i alla fall inte med avsiktlig ironi, kallar historiska järnvägssatsningar ändå resulterar i mindre underhåll och massuppsägningar av den personal som ska utföra underhållet? Det borde vara tvärtom - mer pengar och historiska satsningar borde leda till nyanställningar, inte till varsel om uppsägningar.
Dagens händelser följer exakt samma mönster. För några veckor sedan hette det att järnvägen har alla pengar den behöver. I dag presenterade de fyra partiledarna vad som kallas en jättesatsning men inte innebär en enda ny krona till järnvägen. Jag vågar lova att till hösten kommer kontaktledningarna fortsätta att falla som fallfrukt, regeringen hävda att järnvägen har alla pengar den behöver och sedan presentera ännu en innehållslös men historisk satsning på järnvägen.
Fru talman! Jag har tappat räkningen på alla historiska satsningar som har gjorts på järnvägen. Regeringen har uppenbarligen tappat greppet om järnvägen. Om det nu ligger någon verklighet bakom regeringens satsningar måste jag avsluta med några enkla frågor till regeringen: När kommer pengarna ut på rälsen? När kommer varsel och uppsägningar att vändas i nyanställningar?
Anf. 32 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Anders Ygeman försöker återigen ge bilden av att kan vi bara säga att det är Socialdemokraternas fel så att de kan ta på sig tagelskjortan kan de också slippa ta ansvar. Det är en märklig bild som utmålas varenda gång man försöker peka på hur det faktiskt ser ut.
Det är väl ingen hemlighet att Anders Ygeman drev linjen att göra en återställare av järnvägsunderhållet där Trafikverket helst skulle sköta allt underhåll i egen regi. Det skulle ha varit mer av enfald än av mångfald. Det vore snarare till nytta att ha med så många som möjligt samt stödja fritt företagande och innovation, två ord som annars brukar höras i socialdemokratiska sammanhang.
Anders Ygeman förvanskar en del av bilden, tycker jag, när han säger att ingenting inom järnvägen fungerar i dag. Tvärtom ser vi alltmer att de åtgärder som har vidtagits de senaste åren faktiskt ger effekt. Men det är inte samma sak som att allting är perfekt.
Det finns i dag på underhållssidan specifika behov som nu har kunnat identifieras genom Kapacitetsutredningen. Det handlar om hela stråk, om arbetspendling, om hur man behöver utveckla hela transportsystemet på längre sikt. Att bygga en ny järnväg är ingenting som någon av oss kommer att klara av under 2013. Det handlar också om att ha ett starkt fokus på att vårda det vi har. Det gäller att vårda den järnväg vi redan har, vilket innebär mer pengar till drift, underhåll och reinvesteringar. Syftet är särskilt att arbeta mer förebyggande för att inte behöva vidta akuta, dyra, avhjälpande underhållsåtgärder, vilket varit tradition så här långt.
Det kan inte heller vara någon hemlighet, inte ens för Anders Ygeman, att järnvägsspecifika arbeten går i olika faser. Det man gjort, bland annat förra året, är att man utvecklat kvaliteten på de underhållskontrakt som redan föreligger. Det har gjort att kostnaden blivit högre. Det har alltså blivit dyrare eftersom man ställt högre krav på vad som ska ingå. Därför har det gått mer pengar till järnvägsentreprenörerna.
Varför dessa i sin tur varslar eller inte är en viktig fråga, för vi kommer snart in i en period när vi kan behöva ha fler som jobbar inom just järnvägssektorn. Därför pågår ett noggrant arbete där Trafikverket tillsammans med entreprenörerna arbetar med att se hur man kan jobba mer långsiktigt med upphandlingar, att i stället för att allting kommer ut det tredje kvartalet på ett år tidigarelägger man upphandlingarna, de planerade arbetena, och kan därmed se dem framför sig redan kvartal ett. På så sätt kan också företagen som goda arbetsgivare - företagen har ju ett ansvar för sina anställda - ha en längre planering. Den delen tror jag är viktig.
Det är klart att det ges mer pengar. I infrastruktursatsningen är de 86 miljarderna för de kommande åren det minsta som kommer att ges. Sedan finns det förutsättningar för banavgifter och dessutom för Trafikverkets egna effektiviseringar, som också ska gå till järnvägens underhåll. Det finns således pengar. I dag har partiledarna meddelat att pengar som finns vid Trafikverket för banhållning, och som inte har gått åt för att vi i dag har så låga räntor, ska kunna föras över så att ytterligare 700 miljoner kan användas till sådant som redan tidigt i år har identifierats. Vi har löpande dialog och arbete med Trafikverket för att få en robust järnväg.
Anf. 33 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag tycker att infrastrukturministerns svar är en god illustration till det som jag försökte hävda i mitt inlägg, att regeringen i verkligheten har tappat greppet om järnvägens funktion. Vi ser en verklighet utanför plenisalen där hundratals av dem som ska utföra underhållsarbetet har varslats om uppsägning. Runt om i landet sitter människor som skulle kunna utföra järnvägsarbete och funderar på vilka andra jobb de ska söka. Samtidigt har vi massarbetslöshet i landet.
Sverige har Europas mest missnöjda järnvägsresenärer. Sedan vi fick en moderatledd regering har förtroendet för järnvägen sjunkit dramatiskt. Om detta sägs inte ett ord. Gång på gång presenterar regeringen nya satsningar som ska lösa problemen. Och gång på gång drabbas järnvägen av liknande eller samma problem - nedfallna kontaktledningar, växelfel, fel i underhållsarbetet. Det händer år efter år, vinter efter vinter.
Nu säger ministern att vi snart behöver fler järnvägsarbetare, att vi snart behöver fler underhållsarbetare. Då blir det som ministern inte svarade på väldigt relevant, nämligen: När vänder varslen? När leder buketten av historiska satsningar som regeringen har presenterat till att spåren blir bättre? När leder den till nyanställningar? När kan järnvägsarbetare komma hem till sina familjer och säga: Varslen drogs tillbaka, jag kan vara med och skapa ett bättre järnvägssystem, jag kan vara med och bygga Sveriges framtid?
Även om det kan ha gått infrastrukturministern förbi har Sverige haft en moderatledd regering i sju år. De sju åren har svenska folkets förtroende för järnvägen sjunkit dramatiskt. Det sker samtidigt som regeringen ett par gånger om året håller presskonferenser runt om i landet och säger att nu kommer mer pengar, nu sker en historisk satsning. Och som genom ett under presenterar de fyra partiledarna i dag, fru talman, när vi har den här debatten, en satsning på järnvägen. Återigen är det en historisk satsning, och återigen utan en enda ny krona till järnvägen.
Mina huvudfrågor är därför fortfarande; jag repeterar dem så att de blir tydliga: Varför leder regeringens påstådda satsningar på järnväg till varsel i stället för till nyanställningar? När blir det som regeringen talar om verklighet, nämligen nyanställningar eftersom det behövs fler på spåren? När vänds varslen och det blir verklighet?
Anf. 34 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag undrar om inte Anders Ygemans egentliga problem är huruvida regeringen ger för lite eller för mycket pengar till Trafikverket och järnvägen. Anders Ygeman påtalar noggrant varje år som det har givits mer pengar. Jag kommer ihåg en annan debatt som vi hade på stora infradagen - den finns inspelad på SVT Forum - då Anders Ygeman sade att man aldrig ska ge det som myndigheterna säger att de vill ha. Vi har valt att göra precis tvärtom.
Vi har mycket noggrant tillsammans med Trafikverket, kanske för första gången, gått igenom hur järnvägen mår. Bäst-före-datum som finns på mycket har gått ut. Det beror på eftersatt underhåll under lång tid, oavsett vilka som varit i regeringsställning. Vi har då kunnat identifiera vari sårbarheten består. Genom denna genomgång och tack vare regeringens satsningar varje år har vi börjat ta tag i problemen.
Just nu sitter Trafikverket med den infrastrukturproposition som lades fram i höstas och tittar på åren 2014-2025 för att se vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Detta kopplas dessutom till järnvägsentreprenörerna, vilka, enligt den uppfattning som i alla fall jag har, behöver vara många för att kunna vara med och bidra till en fungerande marknad. Det ska göras med mindre störningar på den trafik som går.
Det i sig är en utmaning. Det har gjort att trots att vi kommit med mer pengar till järnvägsentreprenörerna - 567 miljoner mer under förra året - har det, vilket Anders Ygeman mycket riktigt säger, lagts varsel. Som jag sade i mitt inledande svar går de järnvägsspecifika arbetena ojämnt. Ibland har vi till exempel större fokus på de stora järnvägsarbetena. Det är först när Hallandsås och Citybanan blir färdiga som vi kan förvänta oss större upphandlingar av kontrakt för underhållssidan. Vi har redan baskontrakt som gäller och som löper på flera år. Därför anpassar de företag som i dag finns sin kostym efter detta.
Det jag och regeringen kan göra, och också gör, är att se till att verktygen och ambitionen finns. Vi har varit oerhört tydliga med att vi ska vårda den infrastruktur vi har. Vi har också för första gången avsatt medel för det som Trafikverket säger att de behöver göra under de kommande åren. Då talar vi om 2014 och framåt.
Utifrån den nära diskussion som vi har, där Trafikverket kunnat identifiera vad vi skulle kunna göra ytterligare under 2013, svarar regeringen upp med det som har presenterats i dag, nämligen pengar som Trafikverket efterfrågar. Har vi en myndighet som har ett ansvar, och också har regeringens förtroende när det gäller att ta ansvar, är den dialogen viktig.
Det tror jag också kommer att ge förutsättningar för de företag som i dag har anställda.
Vi kommer att behöva ha fler anställda. Men det handlar också om att företagen ska känna att det finns en långsiktighet. Det är välkommet att det finns många järnvägsentreprenörer i den här branschen. Men man måste titta på hur man kan jobba med upphandlingarna mer långsiktigt och inte komma så sent på året, vilket har skett av tradition. Det är ett arbete som just nu pågår gemensamt med entreprenörerna, och det tror jag är viktigt för att de ska våga behålla den personal som vi vet behövs.
Anf. 35 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Trots de satsningar som regeringen i dag presenterade når man inte de nivåer som Trafikverkets kapacitetsutredning kräver för de år som regeringen budgeterar för. Det är möjligt att man någon gång i framtiden kommer att nå dit, men för de år som regeringen själv har budgeterat för når man inte de nivåerna.
Ska man vara lite ironisk kan man säga: Pressmeddelanden är bra. Pengar är bättre. Men punktlighet är bäst. Och det är där vi har problemen. Varken pressmeddelandena eller pengarna omsätts i verkligheten. I verkligheten leder de inte till fler järnvägsarbeten, utan färre. Varslen ökar.
Då säger statsrådet att järnvägsarbeten går ojämnt. Okej, det kan jag köpa. Så är det självklart. Det kan variera över tid. Men är det inte märkligt att variationen ser ut som den gör? Ju större satsningar regeringen säger sig göra, desto fler människor varslas om uppsägning. Den rimliga variationen borde vara: Ju mer pengar regeringen satsar, desto fler nyanställningar sker. Var ligger problemet?
Fru talman! Vi kan vara oense om mycket. Men de frågor som återstår att besvara och som hundratals människor runt om i Sverige som har blivit varslade om uppsägning undrar över är: När syns regeringens pengar i verkligheten? När vänder varslen till nyanställningar? Vad tror statsrådet, som ansvarar för järnvägstrafiken i den regering som haft ansvar för järnvägen i sju år?
Anf. 36 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Man kan problematisera hur mycket som helst på det här området. Men regeringen har en klar bild. Den här alliansregeringen har ett tydligt fokus på att infrastrukturen ska fungera, inte minst järnvägen. För detta har vi också avsatt pengar varje år.
Det är i och för sig trevligt att Anders Ygeman tycker att vi har bra pressmeddelanden och att det är bra att vi tillför mer resurser. Men jag får väl lägga till att du glömde att berömma att punktligheten har blivit bättre, oavsett på vilket sätt man räknar den. Detta duger dock inte, för det finns fortfarande människor som inte kommer fram i tid. Detta gäller särskilt i våra storstadsområden.
Det är ganska tydligt var sårbarheten är som störst. Man skulle egentligen kunna peka ut tio platser där väldigt många människor berörs. Därför har vi under det här året haft ett nära samarbete med Trafikverket för att se vad mer man skulle kunna göra än det som hittills har planerats för att mycket snabbare och tidigare kunna komma till rätta med den risk för sårbarhet som annars gäller.
Vi har svarat att de får använda de pengar som har blivit över tack vare att räntorna år så låga. De kan använda dem redan i år utöver övriga medel.
När Anders Ygeman säger att vi inte når upp till de nivåer som Trafikverket angett är det inte korrekt. Anslaget är på 86 miljarder. Till detta kommer sedan möjligheter att ta ut banavgifter samt Trafikverkets egna effektiviseringar. Då ligger vi på de nivåerna. Vi skulle få ett större problem om banavgifterna skulle frysas. Då skulle vi inte nå upp till de nivåerna.
Det viktigaste tror jag är den ständiga dialogen. Vi har lagt ut planen för de kommande åren som en grund. Sedan behöver vi hela tiden föra ett resonemang om vad man kan göra mer från år till år. Det tror jag också kommer att göra att fler kan jobba inom järnvägssektorn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.