Världens högsta marginalskatter
Interpellation 2015/16:347 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-28
- Överlämnad
- 2016-01-28
- Anmäld
- 2016-02-02
- Svarsdatum
- 2016-02-09
- Besvarad
- 2016-02-09
- Sista svarsdatum
- 2016-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sedan årsskiftet har Sverige gått om Aruba i Västindien och har numera världens högsta marginalskatter. Till det kommer att breda löntagargrupper får höjd statlig inkomstskatt. Till exempel får hälften av alla poliser och fyra av tio barnmorskor höjd skatt.
Höjda marginalskatter motiveras ofta populistiskt med att de rika kan betala. Begreppet miljoninkomster används flitigt, även om skattehöjningen sker på väsentligt lägre inkomster än så.
Bortom retoriken ligger dock en realitet där marginalskatterna negativt påverkar utbildning, entreprenörskap och arbetade timmar. I konkurrens om kvalificerad arbetskraft med andra länder riskerar också höga marginalskatter att försvåra för framväxten av fler jobb och företag i Sverige.
Regeringen argumenterar ofta mot skattelättnader på enkla jobb med att man inte vill ha låglönejobb. Hur de med samma ekonomiska logik argumenterar för höjda skatter på kvalificerade jobb är svårt att få ihop.
De negativa konsekvenserna skulle möjligen kunna motiveras av ett offentligfinansiellt behov. En genomgång av ledande ekonomer visar dock att den höjda marginalskatterna inte ger något tillskott till statskassan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson hur hon bedömer att höjningen av marginalskatterna kommer att påverka antalet arbetade timmar i Sverige och vilka positiva effekter hon ser att världens högsta marginalskatter innebär.
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:347
Webb-tv: Världens högsta marginalskatter
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:64
- Protokoll 2015/16:64 Tisdagen den 9 februariProtokoll 2015/16:64 Svar på interpellation 2015/16:347 om världens högsta marginalskatter
Protokoll från debatten
Anf. 19 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig hur jag bedömer att höjningen av marginalskatterna kommer att påverka antalet arbetade timmar i Sverige och vilka positiva effekter jag ser att världens högsta marginalskatter innebär.
Efter den förra regeringens mandatperioder har vi en situation med stora underskott i statens finanser, en arbetslöshet som bitit sig fast på höga nivåer och rekordlåga resultat i skolan. Till detta ser vi utmaningarna med den ökade oron i omvärlden och de många människor som är på flykt. Regeringen fortsätter reformarbetet för att möta samtliga dessa utmaningar. Högre skatt för dem som har relativt höga inkomster ger nödvändiga skatteintäkter och har en god fördelningsprofil.
Jag är väl medveten om att skatter kan påverka folks beteende och att det är möjligt att högre marginalskatter kan påverka arbetsutbudet negativt. Både storleken på och tidpunkten för de eventuella effekterna är dock mycket osäkra. Dessutom är det inte bara skatter som påverkar arbetsmarknaden och arbetsutbudet, och det är därför missvisande att bedöma politiken utifrån enskilda finansieringsåtgärder. Politiken måste ses i sin helhet.
Fortsatta investeringar i välfärden är nödvändiga för att både kvinnor och män ska få möjlighet att arbeta heltid. En bättre äldreomsorg och högre kvalitet i fritidshemmen är inte bara en fråga om en trygg ålderdom respektive barndom utan kan även minska antalet personer som slutar arbeta eller går ned i arbetstid för att ta hand om någon närstående. Vad gäller sysselsättning och arbetslöshet görs i budgetpropositionen för 2016 en samlad bedömning av effekterna av regeringens politik. Politiken bedöms sammantaget leda till högre varaktig sysselsättning samt till lägre arbetslöshet framöver.
Avslutningsvis vill jag notera att det under de två föregående mandatperioderna inte hände någonting med den högsta marginalskatten, detta trots de massiva skattesänkningar som genomfördes.
Anf. 20 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Först kan man konstatera att de expertmyndigheter som gör samlade bedömningar av regeringens politik gör en annan bedömning än vad Finansdepartementet gör, nämligen att den politik som förs har en negativ inverkan på jobb och sysselsättning i Sverige.
Men, fru talman, den här frågan är lite större än en enskild skattehöjning, nämligen: Vilket läge befinner sig svensk ekonomi i? Vilka åtgärder är lämpliga att vidta?
Vi ser en börs som sjunker kraftigt. Vi ser en bostadsmarknad där det råder stor osäkerhet kring prisutvecklingen framöver. Vi har en skuldsättningssituation som är problematisk. Vi vet att i EU-kommissionens vinterprognos spås det att underskotten i Sverige stiger under åren framöver. Vi ser en arbetslöshet som biter sig fast och som enligt IMF och andra internationella bedömare beror på en i grunden mycket hög strukturell arbetslöshet eller väldigt hög jämviktsarbetslöshet i Sverige. Vi fick relativt nyligen nya siffror från Ekonomistyrningsverket. Man ser där att alla siffror pekar åt fel håll när det gäller arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande och sysselsättning.
Fru talman! Så är det i ett läge där nu sittande regering fick ta över Europeiska unionens starkaste offentliga finanser. Från att Sverige har kallats the Nordic light och varit en förebild internationellt ses Sverige numera alltmer som ett riskland, delvis baserat på ett instabilt politiskt styre.
Fru talman! Finansministern och regeringen tycks hoppas att en bättre internationell konjunktur och en bättre konjunktur i Sverige ska dra jobben eller öka sysselsättningen. Men, fru talman, det hjälper inte att det blåser om man inte hissar segel. Och när Internationella valutafonden och andra säger att den strukturella arbetslösheten utgör merparten av arbetslösheten i Sverige hjälper det inte med bättre konjunktur om man vill att jobben ska bli fler. Då behövs också strukturella reformer, reformer som gör att arbetstillfällena i Sverige kan bli fler.
Mot bakgrund av detta är det intressant att iaktta vad finansminister Magdalena Andersson och regeringen i praktiken gör. Finansministern säger själv i sitt svar att de skattehöjningar man föreslår kan ha en skadlig effekt på ekonomin och dessutom motverka framväxten av fler jobb.
Fru talman! Det är klart att det är öppet för finansministern att svara på vilken nytta världens högsta marginalskatter i Sverige skulle göra. En gång i tiden gjorde socialdemokratin upp med de höga marginalskatterna genom en skattereform. Man hade nämligen konstaterat att de ledde svensk ekonomi in i en återvändsgränd. Nu görs det största uppbrottet från skattereformen sedan värnskatten infördes, när man höjer marginalskatterna till över 60 procent. Den som sent på natten går till sitt jobb på till exempel ett sjukhus ska betala mer än 6 av 10 kronor på den sista intjänade tian i skatt till staten. Detta har hårt fördömts av till exempel tidigare socialdemokratiska finansministrar, som Erik Åsbrink. Det har också dömts ut av S-märkta ekonomer som Bertil Holmlund, helt enkelt därför att det inte genererar några intäkter till statskassan. Det kanske gör det under det första året men definitivt inte på sikt.
Frågan som finansministern borde besvara är: Varför genomförs en sådan stor skattehöjning för många människor, som enligt ledande socialdemokratiska bedömare bara leder till att ekonomin fungerar sämre och att arbetsmarknaden fungerar sämre och att offentliga finanser inte stärks? Det kan väl ändå inte vara en finansministers uppdrag att strukturellt försämra ekonomins funktionssätt när man inte ens får en enda skattekrona till.
Anf. 21 Hillevi Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den borgerliga regeringen hade makten i åtta år innan vi fick en ny regering. Vi har även haft en borgerlig budget under en del av perioden efter valet.
Man kan väl konstatera att skattesänkningarna inte var något undermedel när det gällde att få ned arbetslösheten, utan arbetslösheten steg tvärtom under de åren. Det har såklart många orsaker. Men man kan i alla fall konstatera att den förda politiken inte var någon mirakelmedicin mot arbetslösheten.
Precis som finansministern säger är det olika faktorer som samspelar. Man kan inte se skatten isolerad. Man kan se att har man en bra välfärd kan det i sig leda till fler jobb. Ett exempel på det är: Samtidigt som arbetslösheten ökade under de borgerliga åren ökade arbetskraftsbristen. Arbetsgivarna hade allt svårare att hitta personal för att fylla tomma platser. I slutet av perioden var det vart femte jobb som inte tillsattes i Sverige. Arbetsgivarna sökte förgäves folk.
Det här visar välfärdens betydelse. Det som de här människorna skulle behöva är utbildning. Det handlar både om ungdomar som behöver utbildning för att kunna ta de jobb som finns och om arbetslösa som behöver aktiva insatser för att kunna ta de jobben. Det räcker inte att söka en massa jobb, utan det handlar om att förbättra sin kompetens.
Tyvärr gjordes inte de utbildningssatsningar som hade behövt göras, men nu sätter vi igång med ett massivt program just för utbildning. Men det kostar pengar. Och det är bland annat till detta som det vi får in genom höjda skatter ska användas. Det handlar om att satsa på utbildning för ungdomar och arbetslösa så att de kan ta de jobb som ändå finns. Vi har många nyanlända, flyktingar, som behöver stöd med validering, sfi och andra utbildningsinsatser för att kunna ta jobben. Jag tror att detta är det mest avgörande för att få ned arbetslösheten. Man kan också se att ju lägre utbildning någon har, desto större risk för arbetslöshet.
Men det här kostar pengar. Det går inte att både ha en stor och stark välfärd och ha väldigt låga skatter. Sedan ska vi naturligtvis aldrig ta ut skatt för sakens skull. Men man ska göra det när man har ett välfärdsbehov som man inte klarar på annat sätt.
Det finns också en rättviseprofil när det gäller skatten. Jag tycker inte att det är konstigt att någon som tjänar över 50 000 betalar lite mer i skatt. Det handlar inte om mycket pengar när man är på de nivåerna. Det är först när man kommer över 100 000 i månadslön som det kan röra sig om mycket pengar. Men då har man å andra sidan redan mycket pengar. Jag tror knappast att det är någon katastrof för dem som får de här skattehöjningarna.
Man kan i stället ifrågasätta varför man lade sig på den här nivån från början när man gjorde skattesänkningar från den borgerliga regeringen. De som i kronor och ören tjänat mest på skattesänkningarna har ju varit höginkomsttagare. Detta ledde inte till en sänkning av arbetslösheten, utan tvärtom till högre arbetslöshet. Därför tror jag att det är rätt inriktning nu att de som har råd att betala mer skatt faktiskt gör det och att vi satsar de pengar som vi bland annat får in på det sättet på att stärka välfärden. Det handlar inte minst om utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan måste vi, som finansministern sa, se till att människor inte går ned i arbetstid eller slutar arbeta helt för att ta hand om barn, gamla och sjuka. Välfärden är helt avgörande för att vi ska klara det.
Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman frågar vilket läge Sveriges ekonomi befinner sig i. Då kan jag ge Niklas Wykman lite statistik.
Tillväxten i Sverige beräknas i år bli högre än i USA, högre än i Storbritannien, högre än i Tyskland, faktiskt den fjärde högsta i EU och högre än i något annat nordiskt land. Tillväxten är bred i ekonomin. Vi ökar investeringarna. Vi ökar exporten. Hushållens konsumtion ökar, och den offentliga konsumtionen ökar. Vi har en väldigt bred tillväxt i Sverige.
Sysselsättningen stiger. Det är över 70 000 fler som har ett jobb att gå till än när vi tog över regeringsmakten. Arbetslösheten sjunker för långtidsarbetslösa, för ungdomsarbetslösa och generellt. Det är också så att långtidsarbetslösheten bland ungdomar nästan har halverats. För ungdomar som inte studerar är arbetslösheten den lägsta sedan 2002.
Budgetunderskottet har halverats, och vi har tagit ett fast grepp om statsfinanserna efter alliansregeringens år, då underskotten ökade varje år. Man fortsatte med ofinansierade skattesänkningar trots att konjunkturen stärktes.
Detta hindrar inte att det finns många och stora utmaningar kvar för svensk ekonomi. Jag delar helt Niklas Wykmans bild av att det är viktigt med strukturella reformer för att vi ska kunna stärka ekonomins funktionssätt. Det är precis det som regeringen också har gjort när vi har genomfört ett nytt stort kunskapslyft med 50 000 fler jobb och utbildningsplatser i år som sedan växer upp till 80 000 fler utbildnings- och jobbmöjligheter under mandatperioden. Vi vet att det finns ett stort rekryteringsgap i arbetslivet mellan de arbetsgivare som vill anställa och de arbetslösa.
Vi har också genomfört viktiga strukturella reformer genom att höja kvaliteten i barnomsorgen, på fritis och i äldreomsorgen så att fler människor ska ha möjlighet att arbeta och arbeta heltid, och vi har genomfört viktiga näringspolitiska satsningar för att stärka det svenska näringslivet och för att få en förbättrad infrastruktur.
Niklas Wykman hävdar att det är väldigt osäkert hur mycket skatteintäkter det blir. Han verkar inte tro att den avtrappning vi gör av jobbskatteavdraget kommer att innebära några ökade intäkter för statskassan. Under alliansregeringens åtta år valde man att inte göra något åt den högsta marginalskattesatsen. Om det inte ger några intäkter till statskassan att höja den högsta marginalskattesatsen borde man ju med samma resonemang tycka att det var gratis att sänka marginalskatten, i alla fall på marginalen.
Då är min fråga till Niklas Wykman: Om han nu tror på de här beräkningarna, varför sänktes inte marginalskatten under de år som Niklas Wykman jobbade på Finansdepartementet?
Anf. 23 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Det är den 9 februari i dag. Det gör, om jag räknar rätt, att Magdalena Anderssons politik nu har rått i Sverige i exakt 40 dagar. Fram till dess hade vi en alliansbudget. Det sägs att konstnärer bara blir riktigt uppskattade efter sin död, men alla de som var aktiva i alliansregeringen tackar givetvis finansministern för det stora beröm som här riktas till svensk ekonomi gällande hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet, stigande sysselsättning och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är väldigt glädjande att finansministern uppmärksammar de nio åren av alliansstyre med de strukturella reformer vi genomförde för att förbättra arbetsmarknaden och konkurrenskraften. Därmed kan vi också se att Sverige nu även har en högre ekonomisk tillväxt jämfört med andra länder som genomförde färre reformer.
Uppdraget som finansminister, fru talman, bör dock inte handla om att luta sig mot det som har varit. Man kan inte leva på gamla meriter. Den här regeringen kan inte leva på de insatser som Alliansen gjorde för att förstärka och förbättra svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad. Det är glädjande att vi nu ser resultatet av de reformerna, men den sittande regeringen måste givetvis blicka framåt: Hur ska man möta de utmaningar man står inför och som råder just nu? Det är oro på börsen, och det är oro på bostadsmarknaden. IMF spår en hög jämviktsarbetslöshet, och EU-kommissionen spår ökade underskott i offentliga finanser.
Kring detta agerar regeringen inte, utan i stället lutar man sig mot de reformer som Alliansen har genomfört. Men för att möta de problem vi har nu behövs ju nya reformer.
Finansministern säger, och sa före valet bland annat tillsammans med Mikael Damberg och Stefan Löfven, att inga vanliga inkomsttagare skulle få höjda inkomstskatter. I förra veckan kom ytterligare ett nytt besked om skattehöjningar för 1,3 miljoner inkomsttagare. Det ska alltså inte vara några vanliga inkomsttagare, men det gäller till exempel 43 procent av alla poliser och 40 procent av barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Stora grupper får med den här regeringen omfattande skattehöjningar.
Min fråga till finansministern är obesvarad: Vad är det som är bra med att ha världens högsta marginalskatter? Finansministern höjer nu de högsta marginalskatterna från ungefär 57 procent till över 60 procent, detta trots att till exempel Erik Åsbrink, tidigare socialdemokratisk finansminister, starkt avråder från att göra detta och trots att en samlad ekonomisk expertis räknat på att detta inte ger några intäkter på sikt.
Finansministern vet ju själv varför hennes fråga är apart, nämligen att statens sätt att räkna offentliga finanser är just statiskt. Det vill säga, man har beräkningskonventioner, de räknas på årsbasis och de tar inte hänsyn till beteendeförändringar på det sättet. Det vill säga, man får inte göra budgetar på det sätt som finansministern säger att man ska göra budgetar på.
Jag säger inte att finansministern har räknat fel; det är rätt räknat enligt de konventioner som finns, men man vet om att det finns brister med den typen av beräkningstekniker, nämligen att de inte tar tillräcklig hänsyn till de beteendeförändringar som sker.
Det är bra att vi har ett strikt budgetregelverk som inte tillåter oss att göra budgetar på dynamiska effekter och så vidare, men det betyder också att man inte kan göra sådana här skattehöjningar utan att det blir mer intäkter. Man kan inte göra sådana skattesänkningar utan att det blir minskade intäkter i statens budget rent statiskt och budgettekniskt räknat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är dock vad som händer i verkligheten, och när det gäller detta varnar Bertil Holmlund och andra ledande nationalekonomer, liksom den S-märkte tidigare finansministern Erik Åsbrink, för att detta inte är en klok väg för Sverige att gå.
En finansminister måste någonstans höja blicken över kalkylbladen och också fundera på vad den här politiken egentligen har för effekter. Här är det alltså en samlad expertis som säger att detta är dålig politik, det är riskabelt för Sverige, det är dåligt för produktivitet och dåligt för tillväxt och sysselsättning.
Ändå genomför Magdalena Andersson just detta. Varför gör hon det? Svaret på den frågan är nog: Vänsterpartiet.
Anf. 24 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Jag blir lite förvirrad i den här debatten. Niklas Wykman inledde debatten med att tala om vilken katastrof detta var. Nu instämmer han i de positiva siffrorna som finansministern kommer med. Man måste nog ändå bestämma sig för vilket ben man ska stå på.
Sedan är det så att en del av vår politik inte har kunnat genomföras förrän nu, men mycket har vi jobbat med ända sedan vi tog över regeringsmakten. Arbetsmarknadsministern har ju arbetat från dag ett för att få människor i sysselsättning och förändra en organisation som inte alls har fungerat för de arbetslösa.
Det har alltså hänt väldigt mycket under resans gång, och när vi nu äntligen fullt ut kan få igenom vår politik kommer det att hända ännu mer.
Jag förstår inte det här talet om att katastrofen är nära. Tvärtom - tillväxten ökar, jobben blir fler och ungdomsarbetslösheten har minskat dramatiskt från en väldigt hög nivå, så det är mycket som pekar i rätt riktning. Men det kräver såklart också att vi genomför rätt åtgärder i det här läget.
Där är det allra viktigaste att de arbetslösa ska kunna ta de jobb som finns och att ungdomar inte hoppar av utan fullföljer sina studier så att de får rätt kompetens och möjlighet att ta de jobb som finns.
Jag förstår inte riktigt alarmet som man ringer i. Om vi tittar på perioder där vi har haft högre skatter har det inte inneburit någon katastrof för Sverige, och det kommer det inte att göra den här gången heller.
Jag vill också ta upp rättviseaspekten. Är det viktigare att någon som tjänar över 100 000 kronor i månaden får sänkt skatt än att pensionärer faktiskt ska få samma skatt som löntagare? Pensionen är ju uppskjuten lön. Vi tycker att pensionärerna har väntat alldeles för länge, och vi tycker att det är en viktig prioritering att steg för steg avskaffa pensionärsskatten. Det är viktigt att vi har rättvisa skatter.
Anf. 25 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag vill påminna Niklas Wykman om att regeringen har styrt landet från dag ett. Vi har jobbat intensivt inte minst med att ändra arbetsmarknadspolitiken och inriktningen för Arbetsförmedlingen men också en rad andra instrument som regeringen har att arbeta med.
Vi lade också en ändringsbudget redan i april, där väldigt många reformer rullades ut redan under förra året. När det gäller den tillväxt som finns i prognosen för 2016 är det kanske lite svårt för Alliansen att ta åt sig äran. Det är kanske också så att alla de privata investeringar som vi nu ser växa i Sverige inte beror på att vi har haft en alliansregering, utan det har troligen helt andra orsaker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Niklas Wykman säger att många löntagare får höjda skatter. Då vill jag bara fråga Niklas Wykman: Om man betalar exakt lika många kronor i skatt i januari 2016 som man gjorde i december 2015, har man då fått en höjd skatt, har man samma skatt eller får man sänkt skatt?
Niklas Wykman säger att den samlade ekonomiska expertisen kommer fram till det faktum att man inte får in några skatteintäkter på att höja marginalskatterna. Det där är inte korrekt, för det finns olika studier som kommer fram till olika saker. Det är inte så att det finns en enig expertisbedömning av detta, utan olika ekonomer kommer fram till olika saker.
Niklas Wykman har helt rätt när det gäller hur man redovisar saker enligt beräkningskonventionen, och jag delar helt Niklas Wykmans uppfattning att det är viktigt att vi håller oss till beräkningskonventionen. Det var ju förskräckligt i början på 90-talet när vi hade en borgerlig regering som inte brydde sig om sådant utan genomförde väldigt optimistiska dynamiska beräkningar och på så sätt körde sönder statsfinanserna, som vi i Socialdemokraterna sedan fick städa upp. Efter detta införde vi de här beräkningskonventionerna, så det är bra att vi håller oss till dem.
Det är ändå så att alliansregeringen sänkte skatten med över 130 miljarder, dock utan att röra den högsta marginalskatten. Om man nu hade så mycket pengar att sänka skatten för men tror att det långsiktigt är gratis att sänka marginalskatten, varför valde man inte att sänka den högsta marginalskatten då när man ändå sänkte skatten med över 130 miljarder?
Anf. 26 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Hillevi Larsson säger att hon inte riktigt förstår. Så långt är vi överens. Däremot när det kommer till hur svensk ekonomi ska skötas och ansvaret för offentliga finanser finns många frågor som behöver ställas till finansministern.
Det är glädjande att regeringen i den presenterade budgeten fullt ut erkänner jobbskatteavdragets positiva effekter på sysselsättningen. Jobbskatteavdraget ger ungefär 130 000 fler arbetstillfällen. Det framgår också av de kalkyler som regeringen gör i den presenterade budgeten. Det är glädjande att det åtminstone finns en skillnad mellan retorik och praktik hos regeringen. I praktiken erkänner man den stora effekt som till exempel jobbskatteavdraget har. Det ger också mer till den som tjänar lite och ger mer till kvinnor än män.
Magdalena Andersson uttalar beröm över tillväxten i Sverige och de privata investeringar som nu sker i Sverige. Det är glädjande. De ger precis de effekter alliansregeringen bedömde att det skulle bli av till exempel en sänkt bolagsskatt, som genomfördes under förra mandatperioden. Självklart är det så att när konjunkturen förbättras förbättras investeringarna i Sverige. Det är en glädjande utveckling. Jag tror inte att man ska politisera den alltför mycket.
Vad jag kan minnas var Socialdemokraterna inte alltför högljudda motståndare till bolagsskatten, vilket man till exempel var mot marginalskattelättnader då man gick samman med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna och sänkte förslaget om lättnader i marginalbeskattningen av många svenska hushåll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Magdalena Andersson frågar sig om man får höjd eller sänkt skatt. I den promemoria som jag läser från Finansdepartementet, där Magdalena Andersson är chef, står det uttryckligen att 1,3 miljoner löntagare får höjd skatt. Jag rekommenderar finansministern att läsa den promemoria som kom i förra veckan från Finansdepartementet. Där framgår det tydligt att det rör sig om 1,3 miljoner löntagare. Vi vet till exempel att ungefär 40 procent av poliserna får höjd skatt.
Anf. 27 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman är väl medveten om att den skriften utgår från hur lagstiftningen hade sett ut om det inte hade skett en förändring. Jag tror att de flesta löntagare inte har det i sin tanke. Om de tänker på om de har fått höjd skatt, samma skatt eller sänkt skatt utgår de från vilken skatt de betalade tidigare. Förändringen i brytpunkten för dessa 1,3 miljoner löntagare innebär de facto inte att de får en högre skatt i januari 2016 än de hade i december 2015. De har samma skatt. Jag tror att de flesta upplever att de har samma skatt.
Om man tjänar över 50 000 i månaden får man en höjd skatt. Det är för att vi tycker att det är lämpligt att trappa av jobbskatteavdraget. När det blir fråga om riktigt höga inkomster är vår bild att man kanske inte behöver ett jobbskatteavdrag för att ta sig iväg till jobbet.
Niklas Wykman och jag kommer säkert att ha många interpellationsdebatter om orsaken till den svenska tillväxten och till att det går bra i den svenska ekonomin just nu, även om man ska vara väl medveten om att det finns en rad orosmoln, inte minst vad gäller utvecklingen i Kina, som naturligtvis kan påverka även den svenska konjunkturen. Men det är bra att vi kan enas om att det går bra i den svenska ekonomin.
En del av de dystopiska uttalanden som man ibland har hört från moderata företrädare om att det skulle gå dåligt i Sverige den dag det finns en socialdemokratiskt ledd regering - jag sitter i en regering med Miljöpartiet och som dessutom har stöd av Vänsterpartiet - verkar inte bli verklighet. Tvärtom ser vi att företagen tror på Sverige. Det betyder rimligen att de tror på att det kommer att fortsätta att gå bra att driva företag i Sverige. Därför väljer de att investera i Sverige. Vi ser att tillväxten är hög, företag anställer fler och fler ungdomar får jobb. Det är en oerhört glädjande utveckling i ett land som leds av en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.