Vårdnadsbidraget och det svenska språket
Interpellation 2009/10:483 av Baylan, Ibrahim (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-21
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-05-28
- Sista svarsdatum
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 maj
Interpellation
2009/10:483 Vårdnadsbidraget och det svenska språket
av Ibrahim Baylan (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Den borgerliga regeringen införde för några år sedan det så kallade vårdnadsbidraget. Enligt Dagens Nyheter den 5 januari 2010 har följden blivit att flera förskolor stängt i till exempel Stockholm:
”Vårdnadsbidraget blir allt populärare i invandrartäta områden och på vissa håll tvingas förskolor att lägga ned när barnen stannar hemma. Trenden oroar Lärarförbundet som varnar för att barn hamnar på efterkälken i språkutvecklingen.”
De första levnadsåren utvecklar vi väldigt mycket av vår språkliga förmåga. Därför är det en stor nackdel om man under denna tid inte kommer i kontakt med det svenska språket. För många barn som föds här i Sverige med föräldrar som invandrat sker den första kontakten med det svenska språket just i förskolan. Därför är nedläggningarna en mycket oroväckande signal som måste tas på största allvar.
Svenska språket är ett avgörande verktyg för kommunikation och arbete i vårt samhälle. Utan tillräckliga kunskaper i svenska språket blir allt så mycket svårare.
Med anledning av den förda regeringspolitiken riskerar vi att få barn, som trots att de är födda i Sverige och kanske aldrig varit i något annat land, som börjar i grundskolan med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Detta kan i många fall avhjälpas med förberedelseklasser med mera, men det skulle kännas fel att elever som är födda i Sverige behöver den typen av insatser när de börjar i grundskolan.
Därför är mina frågor till utbildningsminister Jan Björklund:
· Var utbildningsministern medveten om konsekvenserna så som de beskrivs i interpellationen av införande av det så kallade vårdnadsbidraget?
· Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att fler barn i invandrartäta områden får gå i förskolan?
· Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de barn som nu inte lär sig det svenska språket ordentligt ändå kan klara av skolan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:483
Webb-tv: Vårdnadsbidraget och det svenska språket
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:144 Måndagen den 28 juniProtokoll 2009/10:144 5 § Svar på interpellation 2009/10:483 om vårdnadsbidraget och det svenska språket
Protokoll från debatten
Anf. 8 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Ibrahim Baylan har frågat mig om jag var medveten om konsekvenserna av införandet av det så kallade vårdnadsbidraget och vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler barn i invandrartäta områden ska få gå i förskolan. Dessutom har Ibrahim Baylan frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att de barn som nu inte lär sig det svenska språket ordentligt ändå ska klara av skolan.
Syftet med vårdnadsbidraget är att möta barnfamiljernas behov. Det är en reform med ett tydligt barn- och valfrihetsperspektiv. Vårdnadsbidraget ger föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och kan innebära en mjukare övergång mellan ledighet med föräldrapenning och barnets start i förskolan. Vårdnadsbidraget kan lämnas längst till dess att barnet fyller tre år.
Utgångspunkten är att barnomsorg ska organiseras utifrån barnets bästa - inte utifrån förskolans, kommunens eller olika myndigheters behov och önskemål. Barn är olika och behöver olika former av omsorg, i synnerhet när de är små. Utrymmet för flexibilitet och valfrihet bör vara detsamma för alla familjer, oavsett nationalitet och bakgrund.
I Sverige har vi valt ett system där varken riksdag eller regering detaljstyr kommunernas verksamhet. Det är kommunerna som har huvudansvaret för resurser, prioritering och planering av sin verksamhet.
Förskolan har dock byggts ut snabbt, och utbyggnaden fortsätter. Hösten 2009 gick 82 procent av alla ett- till femåringar i förskola. För tio år sedan var andelen 64 procent. Sammantaget går 86 procent av alla ett- till femåringar i någon form av förskoleverksamhet. På regeringens initiativ har kommunerna en skyldighet att, från och med den 1 juli i år, utöka den allmänna förskolan till att gälla alla barn redan från tre års ålder. Därmed får fler barn tillgång till en avgiftsfri förskola, vilket förstås även gäller de invandrartäta områden som interpellanten frågar om.
Förskolans kvalitet är central och den hotas inte av vårdnadsbidraget. Regeringen genomför viktiga reformer för kvaliteten i förskolan - reformer som den förra regeringen inte lyckades genomföra. Förskolan blir nu, i förslaget till ny skollag, en egen skolform. Förskollärarna kommer att få ett utökat ansvar för det pedagogiska arbetet. Vi utvecklar läroplanen för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Vi lägger om förskollärarutbildningen. För närvarande remitteras också ett förslag om att införa yrkeslegitimation för förskollärare för att ytterligare stärka kvaliteten i själva yrkesutövningen. Vi har också tagit initiativ till det vi kallar Förskolelyftet, vilket är en stor fortbildningssatsning för förskolepersonal.
Den viktigaste insatsen för elever som har svårt med svenskan är en generell kvalitetshöjning i skolan. Elever med de svagaste förutsättningarna är också de som drabbas mest av dålig kvalitet i undervisningen och bristande studiero.
Fler elever kan nå skolans mål med tydliga krav, kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper och en bra kommunikation med föräldrarna. Dessutom har regeringen tagit initiativ till flera satsningar för att de elever som behöver särskilt stöd verkligen ska få det. Vi har till exempel infört en ny lärarutbildning som kommer att starta 2011 och återinfört speciallärarutbildningen. Med den nya skollagen får föräldrar och elever rätt att överklaga åtgärdsprogram, och vi har infört ett särskilt statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna.
En annan viktig faktor för språkutveckling och integration av barn med utländsk bakgrund är föräldrarnas språkkunskaper och integration, som i sin tur påverkas av möjligheten till arbete och egen försörjning. Regeringens mest prioriterade fråga är att sätta fokus på jobben, och syftet med regeringens åtgärder på det integrations- och arbetsmarknadspolitiska området är att bidra till ökad integration för såväl barn som föräldrar med utländsk bakgrund.
Anf. 9 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret även om det inte var svar på de frågor jag hade ställt!
Herr talman! Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle. Det är ett samhälle med lite drygt nio miljoner invånare och ett samhälle där folk har sin bakgrund i detta land eller i någon av 100-150 andra nationer. Det är ett land som, skulle jag vilja påstå, har blivit rikare och bättre av den mångfald som vi ser i vårt samhälle. Men en grundförutsättning för att ett sådant samhälle ska fungera på ett bra sätt är naturligtvis att vi kan kommunicera med varandra. Där är det svenska språket nyckeln. Det svenska språket är vårt gemensamma verktyg för kommunikation och för vår möjlighet att hitta arbete, kunna samsas och kunna förstå varandra. Det svenska språket är naturligtvis också en nyckel när det handlar om att kunna tillgodogöra sig den utbildning som i dag finns tillgänglig för alla i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Jag kan också säga att jag är oerhört stolt över att vi har en högskola och universitetsvärld som är öppen för alla.
Jag tror att de allra flesta, också utbildningsministern, kan hålla med om detta att svenska språket är en nyckel om vi fortsatt ska kunna utveckla vårt gemensamma land, vårt samhälle, så att det blir ännu bättre och mer konkurrenskraftigt och framför allt så att vi kan se till att människor oavsett bakgrund kan bygga sig ett gott liv och känna en stor frihet att bygga just detta goda liv.
Jag tror att väldigt många, kanske framför allt vi som har invandrat till Sverige, kan vittna om att när detta inte finns på plats och man inte behärskar svenska språket är det oerhört svårt. Det är oerhört svårt att känna sig som en del av samhället. Det är oerhört svårt att kunna tillgodogöra sig utbildning oavsett om det är i grundskolan, gymnasieskolan eller någon annanstans. Det är också oerhört svårt att kunna få jobb och hitta en egen försörjning och därmed ta del av den frihet som det innebär.
Därför, herr talman, är det oerhört förvånande att den här regeringen inför ett bidrag som i praktiken visar sig leda till att framför allt barn från invandrartäta förorter och från familjer med invandrarbakgrund inte får gå i förskolan de första åren.
All forskning visar, och jag tror att även våra personliga erfarenheter är sådana, att det sker mycket med barnets språk just de år som vårdnadsbidraget gäller. Mellan ett och tre års ålder händer oerhört mycket med barnets språkutveckling. Mycket av språkkunskaper, språkkänsla med mera grundläggs då.
Jag har därför ställt ett antal frågor till utbildningsministern. Den första gällde om han såg konsekvenserna av det som nu beskrivs i medierna där barn, inte minst på Järvafältet, dras ur förskolan så att förskolor måste stänga för att barnen stannar hemma. Det är fråga om hem där man kan anta att det inte sker så oerhört mycket vad gäller svenska språket.
Eftersom jag inte fick svar på mina frågor i interpellationssvaret ställer jag dem igen: Tycker utbildningsministern att det är bra? Såg ni att detta kunde bli konsekvensen av införandet av vårdnadsbidraget? Det andra jag vill fråga är: Om ni såg konsekvenserna, har ni i så fall en plan för att möta det faktum att vi har barn i detta land som är födda här, som inte känner till något annat land men som riskerar att få börja i den svenska grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska språket? Förstår utbildningsministern att det är en utmaning? Om svaret är ja undrar jag vilka åtgärder utbildningsministern i så fall avser att vidta för att dessa barn inte ska drabbas av den nackdelen, med allt vad det innebär, när de börjar grundskolan.
Anf. 10 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag delar helt Ibrahim Baylans beskrivning av svenska språket som nyckeln till integration. Det är därför skolorna i invandrartäta områden har mycket mer resurser än andra skolor. Vi ställer högre krav på dem. De får fokusera mer på svenska språket och egentligen lägga andra ämnen åt sidan enligt den nya läroplanen. Det är svenska som är det centrala i skolväsendet. Där är vi eniga. Vi kan väl också vara eniga om att Sverige oavsett regering har långt kvar när det gäller att uppnå en riktigt lyckad integration. Den integrationspolitik som i årtionden förts i Sverige har inte löst de problem som vi ser finns.
Jag tillhör inte de stora ivrarna av vårdnadsbidrag, och det vet interpellanten. Men när ni, Ibrahim Baylan, förklarar all världens problem med att de beror på vårdnadsbidraget överdriver ni. Det är en extremt liten grupp som över huvud taget använder vårdnadsbidraget, och beloppet man får är så pass litet att det inte är möjligt att leva på. Låt oss ta en schablonbild med en mamma som tidigare jobbade och hade en inkomst. Att hon skulle avstå från den inkomsten och i stället leva på vårdnadsbidraget för att barnet, som tidigare var i förskolan, ska få vara hemma, är inte möjligt. Vårdnadsbidraget är på några tusenlappar. Det är satt till en så låg nivå att det i praktiken i allt väsentligt är personer som även tidigare var hemma och inte jobbade som tar ut det. Nu får de ett vårdnadsbidrag att fylla ut plånboken med. Det är dock inte möjligt att ersätta ett arbete med vårdnadsbidraget med tanke på det låga belopp det utgör. Det tycker jag är bra, för det är inte heller avsikten med det.
Den väldiga effekt på språkundervisning som det enligt interpellanten skulle ha fått är totalt överdriven och saknar verklighetsförankring.
Vi har stora språkproblem i skolorna i våra invandrartäta områden. Det hade vi även när interpellanten var skolminister, trots att det då inte fanns något vårdnadsbidrag. Problemet just nu är varken större eller mindre, utan utmaningen är ungefär lika stor. Att försöka förklara allt från språkproblem till växthuseffekten med vårdnadsbidraget är inte trovärdigt, Ibrahim Baylan.
Det finns egentligen inte heller någon statistik som visar att det mest är i våra invandrartäta områden som vårdnadsbidraget utnyttjats - det är fullt möjligt att det är så - och att det skulle få den effekt som interpellanten utgår från. Vi vet inte om det är just där som barn stannar hemma i större utsträckning. Jag utesluter inte att det kan vara så, men vi vet det inte.
Vad gör vi för att uppmuntra föräldrarna till barn i dessa områden att ha barnen i förskolan? En väldigt viktig reform som vi genomfört är att vi nu har sänkt den avgiftsfria gränsen till förskolan. Tidigare, när interpellanten var ansvarig för förskolan, kunde barnen från fyra års ålder vara gratis i förskolan halva dagen, och den andra halvan betalade man en avgift för. Det har vi nu ändrat till att gälla från tre år. I den mån ekonomin spelar roll, och det gör den för många människor i detta avseende, är förskolan nu mer tillgänglig.
Under den tid jag varit ansvarig för förskolan i Sverige, sedan 2006, har andelen barn i förskolan ökat. 79 procent av barnen mellan ett och fem år gick i förskolan när Ibrahim Baylan var skolminister, och i dag är andelen 82 procent - om just denna siffra nu ska vara ett tecken på framgång. Det är alltså en större andel som i dag går i förskolan.
Vi har stora problem med integrationen, men försök inte blåsa upp det till att vårdnadsbidraget är det stora problemet med svensk integration, för så är det inte.
Anf. 11 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! I den förra interpellationsdebatten ägnade utbildningsministern sin tid åt att beskriva att det som hänt de senaste fyra åren inte är hans ansvar utan beror på det som hände på 70- och 80-talen. Nu ägnar utbildningsministern tiden åt att beskriva hur oerhört mycket han gjort de senaste fyra åren, vilket resulterat i att antalet barn i förskolan ökat. Hur ska du ha det, Jan Björklund? Har din politik haft effekt eller inte?
I ett avseende vet vi att den haft effekt, och det gäller vårdnadsbidraget. Det är häpnadsväckande, herr talman, att utbildningsministern raljerar över något så viktigt som barnens språkutveckling, framför allt rätten till svenska språket. När jag ställer frågan om skolministern var medveten om konsekvenserna får jag svaret att det kan vara så eller också är det inte så, att han inte vet. Det är obegripligt. Vet ni inte vad ni håller på med, Jan Björklund? Ni inför ett bidrag, och det får uppenbarligen effekten - samma som i alla de länder där vårdnadsbidraget införts - att barn dras ur förskolan, och det sker huvudsakligen i de invandrartäta förorterna.
Effekten av detta kan inte bli annat, Jan Björklund, än att man förvägrar dessa barn möjligheten att gå i förskolan de första åren när språket utvecklas. Vi vet, även du, vilken black om foten det är att börja i den svenska grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska språket. Allt blir mycket svårare. Till och med ett ämne som många förknippar med siffror, matematik, är näst intill omöjligt att kunna ta sig an om man inte förstår vad det frågas efter.
Jag har själv varit med om det, Jan Björklund, men jag kunde åtminstone säga att det berodde på att jag var född i ett annat land, att jag aldrig gått i skolan förrän jag som tioåring började i den svenska grundskolan. Det kan man förstå, men på vilket sätt ska man förklara att regeringen inför ett bidrag som kan leda till att barn som visserligen är födda i Sverige, som inte känner till något annat land, som kanske aldrig varit i något annat land, behöver en förberedande kurs i svenska språket när de börjar i den svenska grundskolan?
Vad är utbildningsministerns svar på det? Jo, han raljerar över att vårdnadsbidraget beskylls för att leda till växthuseffekten. Jag har inte beskyllt vårdnadsbidraget för något sådant. Raljera inte över något så viktigt, Jan Björklund! Ta frågan på allvar! Visste du att detta skulle bli konsekvensen, och vad är din plan för att möta upp det? Sanningen är att man under din tid som utbildningsminister skurit ned resurserna till dessa skolor. Under min tid som skolminister fanns det ett riktat stöd till de hundra skolor som hade de lägsta resultaten. Det fanns alldeles för många elever som inte hade behörighet till gymnasiet. Det tog ni bort. Det var en av de första åtgärder ni vidtog.
Anf. 12 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Svenska språket är helt avgörande för integrationen. Jag ägnade halva mitt första inlägg åt att säga det. Ibrahim Baylan verkar ha missat det. Svenska språket är det absolut viktigaste för integrationen. Det är viktigast för vuxna att kunna svenska för att få jobb, vilket är centralt för integrationen. För barn och ungdomar är svenska språket det viktigaste. Därom råder det ingen tvekan. Jag tror att få ledamöter av denna kammare skulle påstå någonting annat. Därför har skolan och förskolan en mycket viktig roll, i synnerhet för invandrarungdomar.
Vårdnadsbidrag, som Ibrahim Baylan nu försöker måla upp som en målkonflikt, kan man få när barnet är ett till två år gammalt. Många barn är ändå hemma på grund av föräldraförsäkring och annat. Om Ibrahim Baylan verkligen vill att alla barn ska gå i förskolan får man väl införa obligatorisk förskola i dessa åldrar. Vårdnadsbidraget gäller barn från ett till dess de fyller tre år. Därefter är förskola alternativet. Jag är helt medveten om att det i invandrartäta förorter finns många tre-, fyra-, femåringar som inte heller går i förskolan trots att det inte finns något vårdnadsbidrag. Så var det även när Ibrahim Baylan var minister. Att vårdnadsbidraget skulle vara det stora problemet för integrationen i Sverige är ett helt sanslöst påstående.
Vi har utmaningar som vi måste ta tag i, men vi måste ta tag i de verkliga utmaningarna med språkkunskaperna. Nu får förskolan en bättre läroplan med tydligare mål, tydligare fokus på svenska språket, bättre förskollärarutbildning med högre krav, förskollärarlegitimation och en del riktade satsningar mot förskolan. Det är steg i den här riktningen.
Det blir också avgiftsfritt att ha treåringar i förskola, vilket det inte har varit tidigare. Det är naturligtvis ett starkt ekonomiskt incitament för föräldrar som har knapp ekonomi, vilket många i våra invandrartäta områden har. Det här är centralt.
Jag tänker inte stå här och stånga pannan blodig för att försvara vårdnadsbidraget. Alla vet att det inte var min reform, inte Folkpartiets huvudprioritering. Men jag kan inte heller i ärlighetens namn säga att detta skulle vara den stora krisen i Sverige: att några har valt att stanna hemma och ta hand om barnen när de är ett till två år gamla. Skulle det vara så förfärligt?
Om Baylan nu tänker driva detta i valrörelsen kan jag lova att inte en enda vanlig människa hör av sig och är upprörd över detta. De enda som på fyra år har varit upprörda över vårdnadsbidraget är oppositionens riksdagsledamöter. De hör av sig hela tiden om detta. Jag har inte mött en enda förälder som är upprörd över vårdnadsbidraget. Ingen hör av sig. De som får vårdnadsbidrag är nöjda med det, och för dem som inte utnyttjar det är det helt okej att det finns. Men det är väldigt få som utnyttjar det. De effekter som ni säger att detta får på svensk integrationspolitik är totalt överdrivna, Ibrahim Baylan.
Anf. 13 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag tolkar Jan Björklunds svar som att han nog inte hade räknat med sådana här konsekvenser. Han avfärdar detta som ett påhittat problem. Likväl kan man läsa i medierapporteringen att det stängs förskolor i invandrartäta områden, och vårdnadsbidraget pekas ut som en orsak till detta; barnen har tagits ur förskolan.
Jan Björklund borde dessutom kolla fakta. Det handlar om ett till tre år, Jan Björklund, inte bara ett och två år. Det gäller till det år då barnet fyller tre år.
Det är märkligt att regeringen inte räknat med de här konsekvenserna. De blev varnade när detta skulle införas. Lärarförbundet skrev till exempel i sitt remissvar till promemorian som var grunden för införandet av vårdnadsbidraget att erfarenheter från våra grannländer visar att kvinnor i invandrartäta områden är starkt överrepresenterade bland dem som nyttjar motsvarigheten till vårdnadsbidraget. Detta kommer sannolikt att upprepas i Sverige, skrev man.
Likväl genomförde man detta. Jag är väldigt upprörd över det faktum att vi har barn som förvägras en bra ingång i svenska språket, Jan Björklund. Jag vet personligen hur oerhört tufft det är att börja svenska grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det är detta som upprör mig. Jag förstår att Jan Björklund inte upprörs över detta, för Jan Björklund förstår nog inte riktigt vad jag menar och vilken oerhört stor nackdel detta är.
Jan Björklund menar dessutom att det här är ett litet bidrag och dessutom frivilligt. Nu finns det förslag, Jan Björklund, på att detta ska göras obligatoriskt i alla kommuner och att bidraget ska fördubblas. Vad tycker du om det? Är detta vad vi har att vänta av regeringen om ni skulle få förnyat förtroende? Kommer du att gå med på ett obligatorium för landets kommuner och en fördubbling, Jan Björklund? Du är utbildningsminister och ansvarig för utbildningssystemet och ska se till att barnen får bästa möjliga utbildning. Kommer du att köpa detta?
Anf. 14 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Om det enda som gäller för barn är utbildning, Ibrahim Baylan, bör man väl ta barnen från föräldrarna och sätta dem på någon institution redan vid födseln. Men det behövs inte bara utbildning. Om nu föräldrarna vill ha tid med sina barn, är det något kriminellt?
Ibrahim Baylan säger att man förvägrar barnen utbildning när de är ett, två och tre år gamla om de är hemma med sina föräldrar. "Förvägra" är ett starkt ord. Föräldrarna får bestämma hur barnomsorgen ska organiseras för deras egna barn. Vi har sedan skolplikt från en viss ålder. Ni blåser upp detta med ord som inte går att försvara.
Om det nu är så att några fler föräldrar i Sverige har lite mer tid med sina barn när de är riktigt små på grund av den här reformen är det något jag kan leva med. Jag vet inte om det är upprörande för Baylan att de inte också denna tid är på förskolan. Men uppriktigt sagt: Då får man väl införa obligatorisk förskola, om Baylan är så upprörd över att föräldrarna har hand om sina barn.
Det finns målkonflikter här i livet. Jag erkänner detta. Om vi inte får in barnen i förskolan när de är uppe i tre- till fyraårsåldern är det klart att det är ett problem för dessa barn med språkutveckling och annat. Det är därför vi har gjort den här reformen: För treåringar är det nu gratis. Alla går inte där ändå, så det är inte bara ekonomin som styr människors beteende. En del vill ta hand om sina barn lite mer, och de måste få den möjligheten, Baylan.
Jag är inte den som är ivrigast att förespråka vårdnadsbidrag och är inte heller någon stark ivrare för alla de utbyggnader av dessa reformer som andra nu föreslår. Men ni överdriver konsekvenserna. Det är inte jordens undergång att några föräldrar får använda lite mer tid till sina barn och får ett visst bidrag för det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.