Vård till papperslösa

Interpellation 2009/10:31 av Lind, Björn (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-10-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2009-10-15
Svar fördröjt anmält
2009-11-04
Sista svarsdatum
2009-11-05
Besvarad
2009-11-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 oktober

Interpellation

2009/10:31 Vård till papperslösa

av Björn Lind (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Frågan om vård för papperslösa är inte alldeles enkel. På humanitär grund är vi nog överens om att alla människor ska ha rätt till grundläggande sjukvård på lika villkor. Frågan om vård till papperslösa försvåras av att den rör människor som tagit sig till Sverige för att leva i Sverige men inte på samma villkor som de som sökt sig hit för att få skydd. Dessa människor har kommit hit för att leva parallellt med vårt samhälles sociala strukturer.

I dag har dessa människor ingen lagstadgad rätt till sjukvård. Särskilt problematiskt blir detta naturligtvis för de mest utsatta: gravida kvinnor och minderåriga barn. Genom insatser från olika organisationer, som Läkare i världen, och enskilda personer inom den offentligt finansierade sjukvården kan papperslösa ofta få grundläggande sjukvård. Det är ytterst otillfredsställande att rätt till vård ska vara beroende av godtycke.

Vi socialdemokrater menar att papperslösa barn ska ha rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. Vi menar också att en utredning skyndsamt bör tillsättas för att reda ut de frågetecken som finns kring förutsättningarna för att ge hälso‑, sjuk- och tandvård till de människor som lever i Sverige utan försäkring. Regeringen har i tidigare frågesvar angivit att man har för avsikt att tillsätta en utredning för att tydliggöra vårdfrågan och härigenom få en likabehandling i hela landet samt bemöta den kritik som bland annat FN:s ansvariga organ riktat mot Sverige.

I en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund ville jag få svar på frågan om när en utredning kan komma till stånd och om utlovade utredningsdirektiv finns framtagna. Socialministern svarade då att frågan för närvarande är föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Jag är inte nöjd med detta svar eftersom tiden går utan att några initiativ från regeringen syns.

Mina frågor till socialministern är:

När, enligt socialministerns avsikter, kan en förväntad utredning komma till stånd?

Vilka överväganden gör socialministern kring direktiv för en sådan utredning?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:31, Vård till papperslösa

Interpellationsdebatt 2009/10:31

Webb-tv: Vård till papperslösa

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Björn Lind har frågat mig när en förväntad utredning kan komma till stånd samt vilka överväganden jag gör kring direktiv för en sådan utredning. I det frågesvar (S2009/7362/HS) som jag lämnade till Björn Lind för mindre än en månad sedan redogjorde jag för nuvarande lagstiftning samt för hur Regeringskansliet hanterar frågan i dagsläget. Jag kommer därför väldigt kortfattat att återge vad jag då svarade Björn Lind. Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till alla som vistas inom landstinget, även de som inte är bosatta där. Denna skyldighet omfattar även personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vården behöver inte tillhandahållas kostnadsfritt eller till ett särskilt lågt pris men landstingen får samtidigt inte neka patienten omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga. År 2008 trädde lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande i kraft. Lagen innebär i allt väsentligt en kodifiering av den vård som berörda personer tidigare erbjudits enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Enligt gällande lagstiftning har asylsökande barn rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som barn bosatta i Sverige. Detsamma gäller även för så kallade gömda barn, det vill säga barn till föräldrar som undanhåller sig verkställighet av avlägsnandebeslut. Asylsökande vuxna erbjuds omedelbar vård och vård som inte kan anstå, med andra ord sådan vård som behövs för att förebygga akuta sjukdomstillstånd. När det gäller frågan om en eventuell förändring av rätten till vård för vissa grupper krävs det att en utredning ser över detta. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan. Frågan är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Anf. 32 Björn Lind (S)
Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret. Göran Hägglund redogör i svaret för att vi har akutsjukvård till alla som vistas i landet och att asylsökande och även så kallade gömda barn får vård på lika villkor som alla andra. Det är bra. Min fråga handlar om det som fungerar mindre bra, nämligen vård för dem som brukar kallas papperslösa. Det är människor som har sökt sig till Sverige utan att söka asyl och som lever och ofta arbetar i landet utan uppehållstillstånd. Det är väldigt svårt att uppskatta hur många människor det rör sig om, men mellan 10 000 och 35 000 brukar nämnas i sammanhanget. Mycket tyder på att det är ett ökande antal. Det är ingen önskvärd utveckling att allt fler människor lever utanför det officiella samhället. Orsaken till utvecklingen står till stor del att finna i det faktum att det finns arbetsgivare som är beredda att kriminellt utnyttja människor och i vissa fall aktivt locka människor att illegalt komma hit för att arbeta svart. Dessa papperslösa människor har alltså rätt till akutsjukvård som de får bekosta själva. Jag kan nämna att ett akutbesök kostar drygt 2 000 kronor och en okomplicerad förlossning mellan 20 000 och 25 000 kronor. Jag vet att många landsting avskriver de här fakturorna, men det är godtyckligt. Det beror på landstingens godtycke. Papperslösa barn befinner sig i en särskilt utsatt position och har små möjligheter att själva påverka sin situation. Barn har egna och tydliga rättigheter som uttrycks i FN:s barnkonvention. Vi kan aldrig acceptera att barn används som hävstång för att upprätthålla en reglerad invandring. Vi socialdemokrater anser att alla barn som lever i Sverige ska ha rätt till vård på lika villkor. Inom parentes sagt menar vi också att alla barn har rätt till skolgång. I dag ombesörjs sjukvård för papperslösa till stor del utanför den offentligt finansierade sjukvården. Olika organisationer eller grupper av sjukvårdspersonal erbjuder sjukvård för papperslösa på olika platser i landet. Det är en verksamhet som vanligtvis finansieras genom ideellt arbete, gåvor och insamlingar. Läkare i världen har en klinik i en av Stockholms förorter som jag besökte tidigare i höstas. På sin klinik som har öppet en kväll i veckan hade de förra året närmare 1 200 besök fördelat på läkare, barnmorska, sjukgymnast, psykolog och psykoterapeut. Vi socialdemokrater fortsätter att framföra uppfattningen att en utredning skyndsamt bör tillsättas för att räta ut de frågetecken som finns när det gäller förutsättningarna för att ge hälso-, sjuk- och tandvård till de papperslösa människor som lever i Sverige. När det gäller barnen menar vi att beslut om vård på lika villkor bör kunna fattas utan att föregås av någon utredning. På frågestunden den 22 maj förra året besvarade socialminister Göran Hägglund en fråga om detta från min partikamrat Magdalena Streijffert. Göran Hägglund sade då: "Här finns fortfarande ett beredningsarbete att göra och diskussioner mellan partierna innan vi kan presentera direktiven. Men det finns ett utkast framme, och arbetet med att hitta vägar för att komma vidare i den här frågan går i gång. Det är en fråga om humanitet." Jag håller med om att det är en fråga om humanitet. Det som jag skulle vilja höra från socialminister Göran Hägglund gäller just det som jag frågade efter i interpellationen, nämligen: När kan en förväntad utredning komma till stånd, och vilka funderingar har socialministern kring direktiven?

Anf. 33 Ulf Nilsson (Fp)
Fru talman! Folkpartiet har ganska länge haft uppfattningen att även vuxna människor som är gömda och papperslösa ska ha rätt till vård på minst samma villkor som asylsökande har. Vi är mycket för att det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken. Vi tycker att det ska finnas regler för vilka som ska få uppehållstillstånd här. Vi tycker också att människor som vistas här illegalt inte ska ha alla medborgerliga rättigheter. Men det finns vissa grundläggande mänskliga rättigheter, rättighet till liv och hälsa. Där tycker vi att Sverige måste garantera dessa grundläggande mänskliga och humana rättigheter även för de gömda och papperslösa. Vi har fått mycket kritik från bland andra FN:s utredare, Röda Korset och läkare som har uppvaktat många av oss som arbetar med dessa frågor. Läkare har berättat att de ibland hamnar i situationer där de kommer i konflikt med läkaretiken. Det gäller till exempel när de ser att människor inte vågar ta sig till sjukhuset när de har problem med blindtarmen och ligger hemma och plågas eller att de inte vill bli skyldiga 50 000 kronor för till exempel en förlossning. Så kan vi inte ha det i Sverige, och så ska människor inte ha det i Sverige. Flera landsting och regioner har dragit slutsatser av detta. Jag bor i Skåne. Region Skåne fattade 2008 beslut om att akut och nödvändig vård ska ges subventionerat på samma villkor som till svenskar. Erfarenheterna som man kan dra av detta är att det inte blev så dyrt som man hade trott. Man beräknar att årskostnaden kan komma upp till närmare 1 miljon kronor eller möjligen under 1 miljon kronor. Fru talman! Naturligtvis är det viktigt att denna fråga lyfts fram. Jag blev väldigt glad för ett år sedan när regeringen i budgetpropositionen utlovade en utredning om vård för gömda och papperslösa. Jag tar socialministern på orden och ser fram emot att denna utredning kommer. Jag hoppas att den är förutsättningslös och verkligen öppnar för att utreda ett humant och bra alternativ. Det är bråttom eftersom det finns människor som lider i detta system. Jag ska inte förneka att jag är besviken över att den inte redan har kommit, men jag ser fram emot att den kommer snart. Sedan skulle jag vilja fråga vår socialdemokratiska kollega som har ställt interpellationen om Socialdemokraterna möjligen har ändrat åsikt i denna fråga. Vi som har varit engagerade i dessa humanitära frågor vet nämligen att de regler som gäller nu gällde under tolv år med en socialdemokratisk regering. Det fanns partier, bland annat Folkpartiet men också andra partier från höger till vänster, som ville ta upp dessa frågor. Men regeringen gjorde ingenting. Jag tycker att det är bra att Björn Lind har ställt denna interpellation eftersom det är ett viktigt ämne. Men det framgår inte om Socialdemokraterna på något sätt har bytt åsikt och faktiskt är beredda att diskutera fri och subventionerad vård även för vuxna gömda och papperslösa. Det skulle vara intressant att få ett klarläggande om det.

Anf. 34 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag håller självklart med interpellanten om att vi har en situation som inte är önskvärd. Vi har en situation som är olycklig på många vis, naturligtvis ytterst för de personer som inte får den vård som de kan behöva men även för personer som får vård men som drabbas av enormt stora kostnader som de knappast har några legala möjligheter att klara av. Utöver det, som naturligtvis är de allra värsta konsekvenserna, ligger det också i sakens natur att detta leder till att vi får en olycklig situation med en asymmetri mellan landsting, där vissa landsting har fattat beslut i en mer generös riktning medan andra inte har gjort det. Här har Skåne nämnts som ett exempel. Här finns också Västra Götalandsregionen, Västerbottens läns landsting, Jönköpings läns landsting och Stockholms läns landsting som har gått längre än vad som gäller i de flesta landsting. Detta leder också till många knepiga avvägningar för sjukvårdspersonal. Det är de som ibland tvingas bedöma en väldigt svår situation där deras personliga omdöme är det som avgör hur vården ska meddelas och vilka kostnader som den enskilde ska belastas med. Jag tycker naturligtvis inte att det är en tillfredsställande situation att den enskilde medarbetaren i hälso- och sjukvården är den som ska känna hela detta tryck på sina axlar, utan här har politiken ett ansvar. Vissa landsting har som sagt tagit detta ansvar och därmed avlastat sjukvårdspersonalen. Men jag ser då framför mig en situation där vi kan ha en likartad lagstiftning över hela landet som leder till den rättssäkerhet som följer av att man behandlas på samma sätt oavsett i vilket landsting som man söker vård. Också personalen får då en rimligare situation i och med att man inte själv behöver avgöra dessa svåra frågor vid sidan av alla yrkesmässiga avgöranden som man ställs inför. Det tycker jag är viktigt. För min del är detta en del av de universella rättigheterna, alltså sådant som följer varje person oavsett var i världen man befinner sig och oavsett under vilken tidsperiod som vi resonerar om. Jag tycker att Sverige bör ha en mer generös lagstiftning på detta område. Regeringen har också beslutat om en utredning när det gäller skolgång - Björn Lind tog upp den frågan - som är ett annat kapitel, men det är egentligen precis samma problematik. Man avser att säkra att barn ska ha rätt till skolgång. Det tycker jag är rimligt. Det är också riktigt, som Björn Lind säger, att det finns ett utkast som är under beredning i Regeringskansliet just nu. Jag kan i dag inte berätta när direktiven kommer att publiceras och utredningen sättas på plats. Det förs ett resonemang om direktiven som tas tillsammans med en diskussion om en del andra frågor som berör samma område. Den fråga som Ulf Nilsson tog upp är naturligtvis också värd att resonera om några få sekunder. Socialdemokraterna innehade regeringsmakten under väldigt lång tid. När de var i regeringsställning var den ståndpunkt som i dag uppenbarligen är så självklar inte alls så självklar. En fråga blir naturligtvis: Varför gjorde ni inte det här när ni själva hade regeringsmakten? Tolv år i den senaste omgången är en ganska lång tid.

Anf. 35 Björn Lind (S)
Fru talman! Jag tänkte börja med att svara på den fråga som jag fick från Ulf Nilsson och från socialministern om hur det kan komma sig att vi har ändrat ståndpunkt i frågan. Jag kan upplysa både folkpartisten Ulf Nilsson och socialminister Göran Hägglund om att det händer rätt så ofta att socialdemokratin ändrar ståndpunkt i frågor allteftersom förhållandena i samhället förändras. Detta är en fråga där vi under flera år har påtalat att detta är ett problem som vi ser och som vi måste göra någonting åt. Jag kan inte säga annat än att jag blir lite frustrerad över att man är så överens och har varit det så länge utan att det leder till mer än att det finns ett utkast som bereds. Så har det varit i ett och ett halvt år. För att jag inte bara ska vara elak vill jag också passa på att harangera Göran Hägglund för regeringens beslut om skolgång för papperslösa barn. Det är någonting som vi socialdemokrater verkligen välkomnar. Men jag ska återkomma till detta att det tar så lång tid. Som socialministern för ett och ett halvt år sedan konstaterade är detta en fråga om humanitet. Tyvärr verkar det i denna fråga råda brist på handlingskraft hos regeringen när det gäller humaniteten. Vi kan ju se motsatsen. Alldeles nyligen har vi här i kammaren diskuterat socialförsäkringsfrågor även om det egentligen inte var ämnet. När det gällde den så kallade rehabiliteringskedjan som handlar om att sortera ut människor från sjukförsäkringen gick det fort. Där gick det minsann undan med att få fram förslag till beslut här i kammaren. Men nu när det handlar om humanitet tar regeringen väldigt god tid på sig med att sätta i gång processen. Jag tror att socialministern förstår min frustration över att behöva vänta så länge utan att något händer. Vi vet ju att det i sammanhanget finns en majoritet här i kammaren, att vi är överens i sak. Om jag nu inte kan få svar på mina frågor i interpellationen om när förväntad utredning kan komma till stånd och om vilka funderingar socialministern har kring direktiven kan jag kanske i stället få svar på frågan om hur det kommer sig att det tar så lång tid för alliansregeringen att komma till skott.

Anf. 36 Ulf Nilsson (Fp)
Fru talman! Jag insinuerade inte att jag tycker att det är någonting konstigt att Socialdemokraterna här ändrar ståndpunkt utan undrade mer vad ni nu tycker. Från er kongress kom det ju ett besked om att man kunde tänka sig att utöka vården för gömda och papperslösa men att de - så tror jag att det stod - får betala lite mer än andra. Jag måste erkänna att jag uppskattar Björn Linds engagemang i frågan men förstår fortfarande inte vart Socialdemokraterna där syftar. För Folkpartiet är det, som sagt, en självklar utgångspunkt att man inte kan ha alla rättigheter om man lever här olagligt. Men man har vissa grundläggande mänskliga rättigheter. Dit hör vård och rätten till liv och hälsa. Vi vill inte ha situationen att det blir oklart, att enskilda sjukvårdsanordnare bortser från att skicka räkningar till dem som saknar patientkort medan andra gör det. På några andra ställen blir en del stoppade som inte har legitimation eller patientkort att visa upp. Varken den enskilda läkaren eller sjukvårdschefen ska behöva hantera så svåra samvetsval, kan man säga. Även den som befinner sig här olovligt borde ha ovillkorlig rätt till vård. Jag tror inte alls att vård är ett migrationspolitiskt verktyg. Vi kommer inte att få vårdturister - alltså att man flyttar hit för att få svensk vård. Det visar bland erfarenheterna från Region Skåne som nu har fått fram statistik över detta. Jag upprepar att jag är glad över att i alla fall den här regeringen har lovat att tillsätta en utredning. Men jag tycker att det är tråkigt att utredningen ännu inte kommit till stånd. Dock ser jag fram emot att socialministern ganska snart lägger fram direktiv och presenterar en bra utredning i frågan.

Anf. 37 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Björn Lind säger att det händer att Socialdemokraterna byter uppfattning allteftersom samhällsförändringar inträffar. Kanske borde han ha tillagt att detta dock främst händer i oppositionsställning. Den som vill se en socialdemokrati som försöker hålla jämna steg med samhällsutvecklingen bör naturligtvis med sin röstsedel bidra till att Socialdemokraterna fortsatt får vara i oppositionsställning för att utvecklas vidare. Jag har ganska ingående beskrivit min grundsyn i de här frågorna, nämligen att varje människa har vissa rättigheter som gäller oavsett allt. Till dessa hör i min värld också rätten att få sjukvård när sådan fordras. Det här är något som jag vill se genomfört i hela den svenska hälso- och sjukvården. Glädjande nog har, som sagt, flera landsting gått på den linjen och infört ett regelverk som väldigt mycket underlättat för människor. Inte minst glädjande är det då att det gäller flera av de landsting som är de befolkningsrikaste - Stockholm, Göteborg och Malmö, egentligen Region Skåne, som naturligtvis är de största landstingen befolkningsmässigt. Också Västerbotten och Jönköpings län kan nämnas. Där har man säkrat hyggliga villkor. Det är bra, men jag tycker att det finns alla skäl att se till att människor får likartad behandling oavsett var i vårt land de befinner sig. Vi arbetar med direktiven. Så fort vi har kommit överens om detta kommer omvärlden att meddelas vem som blir utredare och hur direktiven ska se ut. Avsikten är naturligtvis att när utredningen är färdig kunna omsätta det hela i lagstiftning. Ännu en gång påminner jag om att Socialdemokraterna senast de var i regeringsställning hade tolv år på sig och då inte lyckades åstadkomma någonting. Jag har, fru talman, mycket goda förhoppningar om att vi inom kort kan presentera en utredning.

Anf. 38 Björn Lind (S)
Fru talman! Ulf Nilsson från Folkpartiet verkar använda den här interpellationsdebatten till att ställa frågor till oppositionen. Jag ska svara på den senaste frågan genom att återge vad som står i den kommittémotion som just nu är föremål för behandling i socialförsäkringsutskottet: En översyn av nuvarande system bör göras för vad som ska gälla för personer utan försäkring med syfte att öka tillgängligheten och överväga nya kostnadsmodeller. Vi socialdemokrater anser att en utredning skyndsamt ska tillsättas för att klargöra dessa frågor. Vidare anser vi att landstingen bör utforma gemensamma riktlinjer när det gäller vård till papperslösa. Det sägs ganska klart i den motion som jag vet att också Ulf Nilsson har fått på sitt bord. När det gäller resonemanget om vård till papperslösa barn hävdar vi barnkonventionen, att alla barn i Sverige ska ha samma rätt till vård, ska ha vård på lika villkor. Jag återkommer till att vi i sak är överens och till min frustration över att det tar så lång tid. Socialministern har ju nu fått kritik inte bara från mig som i den här debatten företräder oppositionen utan även från allianskamraten Ulf Nilsson från Folkpartiet för att det går för långsamt. Jag vet inte om det båtar särskilt mycket att fortsätta debatten, så jag konstaterar bara att socialministern i dag, precis som för ett och ett halvt år sedan, utlovar att det kommer en utredning. Jag hoppas att det är mer sant i dag än det var för ett och ett halvt år sedan.

Anf. 39 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Det fanns en formulering i det som Björn Lind läste upp som lite grann intresserar mig. Jag vet att Björn Lind inte har rätt till ytterligare inlägg, men han sade att landstingen bör utforma gemensamma regler. Det leder naturligtvis till frågan om man önskar en gemensam lagstiftning, på nationell nivå. Detta får Björn Lind i annat sammanhang svara på eftersom hans möjligheter till inlägg här och nu är uttömda. Jag kan försäkra Björn Lind om att jag känner samma frustration som han. Jag vill åstadkomma förändringar i verkligheten för de människor som berörs av den olyckliga avgränsning som vi har. Jag vill också åstadkomma de förbättringar som det skulle innebära för svensk hälso- och sjukvårdspersonal som i dag många gånger är de som i dessa svåra etiska frågor tvingas avgöra vem som ska få vård och vem som inte ska få vård samt vem som ska betala och vem som inte ska betala. Dessa frågor pockar på svar. Det är också, fru talman, anledningen till att regeringen förbereder en utredning.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.