Vandalism som slår ut fiskodlare

Interpellation 2012/13:19 av From, Isak (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-10-05
Anmäld
2012-10-15
Besvarad
2012-10-23
Sista svarsdatum
2012-10-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 oktober

Interpellation

2012/13:19 Vandalism som slår ut fiskodlare

av Isak From (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Odlad fisk är den fisk som i dag allt som oftast serveras på restauranger och middagsbord. Men i takt med att mera fisk odlas ökar också sabotagen mot fiskodlingarna. Djurrättsterrorister begår brott mot enskilda och även mot den biologiska mångfalden genom att släppa ut mycket stora mängder odlad fisk i älvarna.

I Umgransele är de både ledsna och arga efter det stora sabotage mot Umlax fiskodling som inte bara skadat fiskodlingen utan också får konsekvenser för Umeälven. Över hundra ton fisk har släppts ut i Umeälven, och polisen misstänker att organiserade djurrättsaktivister kan ligga bakom. Miljonbelopp har gått till spillo för företaget Umlax.

Fiskodlingen i Umgransele utanför Lycksele utsattes för ett sabotage som innebar att 18 fiskkassar skars upp. På dörren till lokalerna hade det klottrats ”DBF hjärta dom vilda fiskarna”. DBF är en känd förkortning för Djurens befrielsefront.

Det är ingen ny företeelse att fiskodlingar vandaliseras, det har hänt återkommande de senare åren. Företaget Fiskeman Food AB bedrev fiskuppfödning i Överkalix, Piteå och Norsjö. Anläggningarna fick ovälkommet besök, okända gärningsmän skar sönder näten i Överkalix och Norsjö och släppte ut fisk värd miljontals kronor. Angreppet var en stor chock, och det fick stora följder för företaget.

Det innebär också att jobb står på spel om det inte går att stoppa illdåden.

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att trygga fiskodlingarnas framtid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:19, Vandalism som slår ut fiskodlare

Interpellationsdebatt 2012/13:19

Webb-tv: Vandalism som slår ut fiskodlare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 56 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Isak From har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att trygga fiskodlingarnas framtid. Att enskilda näringsidkare trakasseras och får sina anläggningar saboterade är inte acceptabelt. Konsekvenserna för de drabbade företagarna kan bli stora. I värsta fall kan de tvingas att upphöra med sin verksamhet. Att människor som driver lagliga affärsverksamheter ska kunna göra detta utan att få sina anläggningar förstörda är en självklar och viktig del av vårt demokratiska samhälle. När det gäller brottslighet av detta slag är det viktigt att polismyndigheterna samarbetar och utbyter underrättelseinformation med varandra. Ett väl fungerande kriminalunderrättelsearbete gör det möjligt att se mönster i brottsligheten, och därigenom kan nya brott förebyggas. Kunskapen som underrättelsearbetet ger kan också förmedlas till bland annat fiskodlare för att underlätta deras eget arbete med att skydda odlingarna. Den kunskapen behövs av flera aktörer. Min uppfattning är att vi har en väl fungerande lagstiftning för att bekämpa den här typen av brottslighet. Bland annat är skadegörelse och försök till skadegörelse straffbart. Straffmaximum för skadegörelse är fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, fängelse i högst fyra år. Polisen har också möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera personer för att söka efter hjälpmedel som kan användas vid skadegörelsebrott. Det är en möjlighet som polisen inte har i alla hänseenden. Vi har regler. Regeringen har dessutom nyligen tillsatt en utredning som har i uppdrag att bland annat se över behovet av förändringar i straffskalorna för bland annat skadegörelse.

Anf. 57 Isak From (S)
Herr talman! Tack för svaret, justitieministern! Jag vill börja med att redogöra för varför jag har ställt interpellationen. Det kan kanske verka som en liten fråga för riksdagen. Men det är i varje fall en stor fråga inte minst för arbetstillfällen i Norrlands inland. Det är två orsaker till att jag har ställt interpellationen. Det handlar dels om arbetstillfällena, dels om möjligheterna att skapa sig ett liv och att det är en framväxande näring. Sedan finns också de demokratiska aspekterna. När människor utför illgärningar för att manifestera eller marknadsföra sina politiska åsikter och tvingar det demokratiska samhället till förändring ställs det krav på det demokratiska samhället att samhället tydligt reagerar och det med kraft. Herr talman! Odlad fisk är i dag den fisk som vi allt som oftast äter. Den serveras oftast på restauranger runt om i landet. I takt med ökad andel odlad fisk ökar också sabotagen mot fiskodlingarna. Djurrättsaktivisterna begår brott mot enskilda näringsidkare. Men man begår även brott mot den biologiska mångfalden genom att släppa ut mycket stora mängder odlad fisk i älvarna. I Umgransele i Lycksele är man både ledsen och arg efter det stora sabotaget som var mot Umlax fiskodling. Det skadade inte bara fiskodlingen utan kan på sikt också få konsekvenser för Umeälven. Det var över 100 ton som släpptes ut i Umeälven. Polisen misstänker att det är organiserade djurrättsaktivister som ligger bakom. Miljonbelopp har dessutom gått till spillo för företaget. Det var 18 fiskkassar som skars upp i sammanhanget. På lokalerna har det klottrats, och det har även skrivits brev om att det är DBF hjärta de vilda fiskarna. DBF är en känd förkortning för Djurens befrielsefront. Det är ingen ny företeelse att fiskodlingar vandaliseras. Det har hänt återkommande de senaste åren. Strax före att Umlax fick sin odling nedskuren hände detsamma med en odling i Västra Silen i Värmland där det gick ut nästan lika mycket fisk som i Umgransele. Ålands Fiskförädling fick också sin odling attackerad för ett par år sedan. I min hemkommun Norsjö fick Fiskeman sin odling attackerad. På samma tid under samma kväll attackerades anläggningen i Överkalix över 30 mil därifrån, vilket tyder på att det är väl organiserat. Anläggningarna fick väldigt ovälkommet besök. De okända gärningsmännen skar sönder näten till fiskodlingarna och släppte ut fisk värd miljontals kronor. Jag har än så länge inte hört en enda person som förstår sig på varför man släpper ut odlad fisk som går en säker död till mötes. De flesta tar upp två saker. De anser att detta är terroristaktioner där man politiskt vill få en förändring och att man faktiskt gör en manifestation. Jag har frågat justitieministern vilka åtgärder hon tänker vidta för att trygga fiskodlingarnas framtid. Jag såg ingenting i svaret om vilka åtgärder hon tänker vidta. Jag delar däremot mycket av skrivningen i svaret. Men hur det ska fungera i praktiken vill jag att justitieministern förtydligar.

Anf. 58 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Den här typen av aktivism har vi sett under lång tid. Det gäller kanske inte specifikt den som har riktats mot fiskodlingar. Men det är inte en liten fråga, som också interpellanten påpekar. Det som hände i Umgransele innebär ett väldigt allvarligt ingrepp. Jag tror att det var 131 ton fisk som man släppte ut, vilket är förskräckligt mycket, till ett värde av kanske 5 miljoner kronor. Det är verkligen stor och omfattande skadegörelse. Rubriceringen från polisens sida är grov skadegörelse. Det är ett mycket allvarligt brott. Det jag försökte beskriva i mitt svar var närmast att man för att angripa den här typen av kriminalitet måste öka förutsättningarna för underrättelsearbete och annat, både för att förebygga och för att se mönster. Handlar det om organiserad brottslighet måste den angripas utifrån att man faktiskt ser dessa samband och sammanhang. Det utvecklade arbete mot grov och organiserad brottslighet som bedrivs sedan 2007 innebär också att polismyndigheterna har blivit mycket bättre på underrättelsearbete och på att i den meningen kartlägga och utreda denna typ av brott. Däremot finns det ingen nationellt övergripande särskild samordning inom polisen när det gäller djurrättsaktivism, utan man arbetar med det inom ramen för bekämpandet av grov organiserad brottslighet, bland annat. I övrigt när det gäller länsmyndigheterna ser det lite olika ut. När vi tittar på det hela och ser framåt är en sak som vi har sett och lärt oss av de insatser man har gjort i Västra Götaland, som hade stora problem med just djurrättsaktivism för ett par år sedan. Man bestämde sig för att ha en låg toleransnivå mot ordningsstörning och åstadkom också en hög anmälningsfrekvens när det gällde aktivister av detta slag. Man utvecklade underrättelsearbetet och länkade ihop många gärningar med en och samma person, och man har lyckats väldigt bra i ett antal ärenden. Detta är en utgångspunkt för den dialog som förs mellan Rikskriminalpolisen och Säpo, bland annat om hur man ska hantera och samordna sig när det gäller brottslig djurrättsaktivism. Brottsligheten hanteras av Rikskriminalpolisen eftersom det är grov organiserad brottslighet, men det är också en kriminalitet som undergräver lagenlig verksamhet och i den meningen tangerar det som ligger inom Säkerhetspolisens ansvarsområde. Det är därför bra att det pågår en diskussion om hur man ska dra ansvarslinjerna och att man därigenom kan få en tydligare ram för det arbete som måste bedrivas för att säkerställa att vi ingriper, utreder och lagför dem som sysslar med den här typen av kriminalitet.

Anf. 59 Isak From (S)
Herr talman! Jag tackar justitieministern. Man kan fundera på om det behövs någon form av förebyggande verksamhet i denna fråga. Jag tror att det till en del handlar om ren okunskap. Odlad fisk, uppfödda minkar eller andra djur som släpps ut klarar sig inte, utan de dör oftast en död som är att likna vid djurplågeri. Frågan är därför om detta inte också är en form av djurplågeri. Precis som justitieministern är inne på är detta noga prövad verksamhet inom miljöbalken. Man har underställts hårda krav för att få starta verksamheten. Riskerar man att få verksamheten förstörd och försäkringsbolagen dessutom drar öronen åt sig och det blir dyrt att försäkra verksamheten mot denna typ av skador blir det inte lättare att som enskild näringsidkare välja att starta upp en sådan här verksamhet. Det krävs därför att samhället tydligt agerar. Jag delar justitieministerns syn att polismyndigheterna måste samarbeta. Frågan är dock om de gör det i tillräckligt stor utsträckning, för jag har fått information om fall över hela landet. Justitieministern är kanske bättre uppdaterad än jag, men det krävs att man samarbetar när det i vissa fall sker samtidigt på olika platser. För att få kraft och tyngd i utredningen är det också viktigt att utredningen är åklagarledd, och jag har inte hört att det är så i detta fall. Men det kanske är fel. Det blir ett dubbelt brott i och med att det också begås brott mot skattebetalarna. En del av dessa verksamheter har ju fått statligt stöd när de har startat upp. I detta hänseende bör man alltså titta på detta från flera olika synpunkter. Justitieministern kan kanske återkomma till om hon ser någon bra form för hur man kan förebygga denna typ av brottslighet. Man skulle kunna stötta till exempel Ungdomsstyrelsen genom riktat stöd till utbildning av de ungdomar som inte redan har gått in i denna grova kriminalitet om vad den här typen av brott medför för samhället och för den enskilde.

Anf. 60 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Den underrättelseverksamhet som jag tycker att man ska jobba mer med är ju primärt inriktad på att förebygga brott. Det är därför man vill se sammanhang och annat. I övrigt när det gäller förebyggande verksamhet vill jag säga att aktivister av det slag som begår denna typ av brott är väl organiserade och har så extrema uppfattningar att jag betvivlar att de går att tala till rätta. Det handlar inte heller bara om förledda svenska ungdomar, utan det finns ofta internationella kopplingar och en internationell aktivism. Det är allvarlig kriminalitet, och det är därför det ligger på Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen att bekämpa den. Däremot kan man säkert med fakta och adekvat information i olika sammanhang möjligen minska antalet supportrar. Inte minst bland barn och ungdomar är engagemanget för söta djur och natur stort, och det är viktigt. Jag förordar dock ingen extra omväg via Ungdomsstyrelsen, utan detta bör bedrivas rent generellt så att vi informerar om miljövärden och naturen i alla möjliga och omöjliga sammanhang. När det gäller att bekämpa den typ av brott som är bakgrunden till interpellationen ska man se att det är extrema grupper av aktivister, att det finns internationella nätverk och att de inte tar några som helst hänsyn. Det är, precis som det beskrivs i interpellationen, ett brott mot lagen men också allvarligt visavi miljön, de djur som drabbas, företagen, ekonomin och skattebetalarna. Det finns alltså många perspektiv på detta. Det är kort sagt fel och oacceptabelt. Vi måste bekämpa denna typ av kriminalitet. Vi måste utreda och lagföra dem som bedriver den. Det är den viktigaste medicinen för att bli av med den typ av extremism som ligger bakom allvarliga brott. Vi ser med stort allvar på detta, och vi ser självklart också att det finns möjligheter att utveckla arbetet. Det ska dock i detta sammanhang sägas att det inte är helt enkelt, för det går lite grann i skov hur aktiva dessa grupper är. Det går inte att bygga upp en enhet på att det är fördelat på ett visst sätt eller att frågorna dyker upp med en viss kontinuitet, utan det kommer ofta ganska plötsligt och är därför lite svårhanterligt. Modus förändras också ibland, och man har lite olika inriktningar. Gruppen är alltså svårhanterlig men ofta inte så stor. Ett av Säpos uppdrag är att ha en viss uppfattning om av vad vi har för extrema grupperingar av detta slag i landet. Jag tror dock att det finns mer att göra för att reda ut ansvaret visavi den övriga polisen och för att ha ett sammanhållet tänk om hur ingripanden och annat ska ske. Jag tror att de lokala polismyndigheterna runt om i landet kan behöva stöd av mer centrala experter för att hantera denna brottslighet. Dessa brott begås nämligen ofta på mer än ett ställe, och då är det bra att se sammanhanget. Just därför är det också bra att detta ligger inom ramen för bekämpandet av organiserad brottlighet.

Anf. 61 Isak From (S)
Herr talman! Så bra. Då har justitieministern nästan lovat en central kompetens. Det är vad man efterfrågar. Alla är måna om den lokala polisen och landsortspolisen, men man framför också att man tycker att de saknar kompetens att undersöka den här typen av brottslighet. Jag hoppas att vi får ett konkret förslag eller att man för vidare att det krävs en central kompetens för att utreda den här typen av brottslighet så att man också kan beivra den. Så länge den fortsätter och man inte lyckas beivra den kommer den förmodligen att fortsätta. Just nu tycks man ha fokuserat på vattenbruket. Ett tag var man fokuserad på grisuppfödare och sedan på minkuppfödare. Just nu verkar man försöka slå ut dem som har engagerat sig i fiskeodlingar och vattenbruk. Det är välkomna insatser från näringen när det kommer förstärkta insatser för att bekämpa den här typen av organiserad brottslighet.

Anf. 62 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag har inte nästan lovat central kompetens. Däremot kan jag säga att vi har en del specialkompetens inom ramen för grov organiserad brottslighet. Den ska tas till vara. Det är viktigt när det dyker upp en ny typ av brottslighet på ett ställe där man inte är van att hantera den. Mycket av arbetet handlar naturligtvis om lokal kompetens och kunskap om vad som sker lokalt. Det är betydelsefullt att vi har förstärkt den lokala polisen och de lokala myndigheterna. Västerbotten har fått 82 poliser ytterligare, och Norrbotten har fått 43 sedan 2006 så det har hänt en del. Det är betydelsefullt eftersom det innebär att man har bättre förutsättningar än tidigare att skaffa sig kompetens och ha ett basarbete. Att helt skydda ett område längs Umeälven är ju nästan omöjligt. Genom fler poliser som kan skaffa bättre information och ha mer kontroll över vad som händer lokalt får man naturligtvis bättre förutsättningar att ingripa och lagföra. Det här är en svår typ av brottslighet att bekämpa. Det ställer speciella krav. Det är därför som jag har pekat på det som också görs på central nivå för att utveckla förmågan och kompetensen. Vi ser allvarligt på detta. Det gör vi när det gäller all typ av extremism och aktivism eftersom det undergräver de demokratiskt fattade beslut som den här kammaren är till för att säkerställa.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.