Valuta för skattepengarna
Interpellation 2020/21:904 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-09-09
- Överlämnad
- 2021-09-09
- Anmäld
- 2021-09-13
- Sista svarsdatum
- 2021-09-23
- Svarsdatum
- 2021-10-22
- Besvarad
- 2021-10-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I den svenska samhällsdebatten diskuteras flitigt huruvida de svenska skattebetalarna får valuta för sina skattepengar. Sverige har ett mycket högt skattetryck internationellt sett, men frågan är om vår välfärd, vårt rättssystem och våra trygghetssystem håller samma höga nivå internationellt sett om man sätter det i relation till hur mycket skatt vi betalar.
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad gör ministern för att säkra att svenska skattebetalare får valuta för sina skattepengar, och vad planerar hon att göra för att säkra detta bättre?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:904
Webb-tv: Valuta för skattepengarna
Dokument från debatten
- Fredag den 22 oktober 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:20
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! har frågat mig om jag avser att sänka eller höja det totala skattetrycket för hushållen. Jan Ericson har även frågat vad jag gör för att säkra att svenska skattebetalare får valuta för sina skattepengar och vad jag planerar att göra för att säkra detta bättre.
Utgångspunkten bör vara att vi i Sverige tar ut så mycket skatt som krävs för att möta de samhällsproblem som finns. Skattekvoten eller den offentliga sektorns storlek kan inte i sig förklara hur väl en ekonomi fungerar. Skatternas påverkan på sysselsättning och ekonomin kan bara förstås utifrån hur skatter tas ut och hur skatteintäkter används.
Det finns såklart ett direkt samband mellan hur mycket vi gemensamt betalar i skatt och vilken kvalitet vi kan ha i skolan, sjukvården, äldreomsorgen och rättsväsendet.
Utgångspunkten är dessutom att skatt ska tas ut med så små effektivitetsförluster som möjligt och på ett rättssäkert sätt. Vidare ska skattesystemet bidra till att fel och fusk minskar.
Jag kan även konstatera att under min tid som finansminister har den totala skattekvoten varit i stort sett oförändrad. I syfte att utveckla välfärdens verksamheter och minska behovet av skattehöjningar i kommunsektorn har regeringen under mandatperioden höjt det generella statsbidraget.
I frågan om vad jag gör för att säkra att skattebetalarna får valuta för sina skattepengar vill jag nämna följande.
För det första arbetar regeringen ständigt med att säkerställa att skattepengarna används på ett effektivt sätt. De budgetpolitiska målen som riksdagen har beslutat och den ordinarie budgetprocessen förutsätter arbete med prioriteringar och en kontinuerlig översyn av var skattemedlen gör mest nytta.
För det andra granskar Riksrevisionen vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Genom de skrivelser som regeringen lämnar till riksdagen som svar på Riksrevisionens granskningar finns det en kontinuerlig diskussion om hur skattemedel ska användas effektivt.
För det tredje finns det ytterligare åtgärder för en effektiv användning av statens medel. Exempelvis har Ekonomistyrningsverket sedan något år tillbaka fått extra resurser för att kunna genomföra regeringsuppdrag och lämna förslag till effektiviseringar i staten.
För det fjärde vill jag nämna de ytterligare krafttag som regeringen gör för att minska felaktiga utbetalningar och bekämpa brottslighet riktad mot välfärdssystemen.
Angreppen på välfärdssystemen har med tiden blivit mer systematiska och avancerade. Detta innebär att det är svårare att upptäcka, utreda och åtgärda upplägg som omfattar flera personer och där mer än en myndighet kan vara berörd. Särskilt allvarliga är systematiska och organiserade brottsupplägg.
Regeringen avser därför att inrätta en ny myndighet som kommer att få i uppdrag att motverka fusk och felaktiga utbetalningar genom systemövergripande analyser av utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten kommer också att få i uppgift att betala ut ersättningar som beslutas av välfärdsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan - detta för att skattepengar inte ska hamna i händerna på fifflare och kriminella.
Anf. 2 Jan Ericson (M)
Fru talman! Denna debatt avser två olika interpellationer som jag har ställt till finansministern, som nu har ansvarat för Sveriges skattepolitik i snart åtta år.
Regeringen framhåller gärna sina blygsamma skattesänkningar i årets budgetförslag, som enligt regeringen som mest kommer att ge 110 kronor per månad för en löntagare, och påpekar att dessa pengar kan användas för att köpa take away-kaffe eller gå till frisören. För den löntagare där 110 kronor per månad i skattesänkning är betydelsefull är nog knappast take away-kaffe den första prioriteringen. När sedan stigande elkostnader och höjd bensinskatt slår till äts de 110 kronorna snabbt upp och förvandlas till ett minus.
Faktum är att det totala skattetrycket för många hushåll har ökat de senaste åren. Den gröna skatteväxlingen har blivit en grön skattehöjning.
Sverige har i dag världens nästan högsta skattetryck. Min fråga var om finansministern anser att det totala skattetrycket bör sänkas eller höjas. Hon svarar att skattetrycket varit i stort sett oförändrat under hennes tid som finansminister. Det är inget svar på min fråga, så jag upprepar den: Anser finansministern att skattetrycket kommande mandatperiod bör höjas, sänkas eller vara oförändrat? Det är en enkel och tydlig fråga.
Min andra fråga gällde om svenska skattebetalare verkligen får valuta för sina skattepengar. Sverige har alltså ett mycket högt skattetryck internationellt sett, men många anser att vår välfärd, vårt rättssystem och våra trygghetssystem inte håller rimlig nivå i relation till den höga skatt vi betalar. Det är i längden oerhört farligt för skattemoralen.
Jag tror inte många imponeras av finansministerns svar att regeringen ständigt arbetar med frågan. Om man ska ge skattebetalarna valuta för deras skattepengar krävs klokare prioriteringar.
Fru talman! Före valet 2014 utlovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu vet vi hur det gick. I dag har bara tre EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Vi ligger nu på plats 24 av 27 länder. Vi har dessutom högre arbetslöshet än genomsnittet i EU, vilket aldrig tidigare hänt sedan vi gick med i EU 1995. Vi har nu också tappat positionen som det EU-land som har högst sysselsättningsgrad.
Faktum är att allt har gått åt fel håll på svensk arbetsmarknad sedan 2014, både under stark högkonjunktur och under pandemin. Hela 675 000 människor i arbetsför ålder kan i dag inte försörja sig själva på eget arbete, och långtidsarbetslösheten är rekordhög.
Ett annat allvarligt samhällsproblem är den grova kriminaliteten, som nu hotar vanliga medborgare som samtidigt känner ökad oro för att drabbas av inbrott, stölder, våldtäkter och andra våldsbrott. Så sent som i går konstaterades i Rapport att dödsskjutningar har blivit vardag och att 170 personer skjutits ihjäl i Sverige sedan 2018.
I ett läge där vi har den nästan högsta arbetslösheten i EU och en rekordhög långtidsarbetslöshet och där den organiserade kriminaliteten är ett växande samhällsproblem väljer regeringen att prioritera nya ledighetsreformer framför att satsa på centrala delar av vår välfärd och trygghet. Detta är inte att ge skattebetalarna valuta för skattepengarna.
Nu inför regeringen dessutom ett riktat stöd till ekonomiskt misskötta kommuner. Kommuner som misskött sin ekonomi och höjt kommunalskatten för att ibland lägga pengar på onödiga saker ska kunna få extra bidrag medan kommuner som rättat mun efter matsäcken inte får något stöd. Kommuner som har lånat upp enorma summor till driften ska få stöd medan kommuner som haft koll på ekonomin ska missgynnas. Detta är inte heller att prioritera hur skattepengar ska användas.
Min andra fråga till finansministern är därför: Anser hon verkligen att nya ledighetsreformer och stöd till ekonomiskt misskötta kommuner är viktigare än att satsa på rättsväsen, polis, sänkt skatt för vanliga löntagare och pensionärer och en effektivare politik för att få fler att bli självförsörjande?
Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jan Ericson säger att allt har gått åt fel håll på svensk arbetsmarknad under denna regering. Så talar en företrädare för ett parti som uppenbarligen inte bryr sig om huruvida människor arbetar eller inte. Sanningen är ju att under denna regering skapades det före krisen 350 000 fler jobb, och mitt under den djupaste ekonomiska krisen sedan andra världskriget arbetade en högre andel av den vuxna befolkningen än när Moderaterna lämnade över regeringsmakten till Stefan Löfven. Större antal, högre andel.
Jag delar därför inte Jan Ericsons uppfattning. Jag tycker att det är bra att människor arbetar.
Därutöver har vi under de senaste åren sett hur fler människor har sökt sig ut på arbetsmarknaden, bland annat på grund av de reformer som regeringen infört. Bland annat avskaffade vi vårdnadsbidraget, som gjorde att utrikes födda kvinnor stannade kvar hemma i stället för att söka jobb. Då syns man inte i arbetslöshetsstatistiken. Det var Moderaternas svar på att få ned arbetslösheten. Det tycker jag var ett dåligt svar.
Vi har också gjort om föräldraförsäkringen så att fler utrikes födda kvinnor snabbare kommer ut på arbetsmarknaden. Då syns man i arbetslöshetsstatistiken. Det gör man inte om man som nyanländ kvinna i stället går som föräldraledig år efter år. Det tycker jag är ett dåligt sätt att få ned arbetslösheten.
Med detta sagt ska naturligtvis alla som söker sig ut på arbetsmarknaden komma i arbete och få möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden. Där har regeringen en lång rad förslag i budgeten som bygger vidare på bland annat de stora utbildningssatsningar som vi har gjort.
Är det att få valuta för skattepengarna att en undersköterska som har slitit hårt i äldreomsorgen, inte minst nu under coronan, en polis som jobbar stenhårt, sjukvårdspersonal eller butikspersonal har möjlighet att vara lediga genom en familjevecka i stället för att behöva ta ut en av semesterdagarna från sin fem veckor långa semester när förskolan har stängt för planeringsdagar? Är detta att få valuta för skattepengarna eller inte? Jag tror att många småbarnsföräldrar tycker att det är en typisk sådan sak som är valuta för skattepengarna, precis som den föräldraledighet vi har, som gör det enklare för barnfamiljer att arbeta och samtidigt ha familj.
Alla de reformer som vi socialdemokrater har föreslagit och infört just för att underlätta för barnfamiljer att kombinera yrkeslivet med familjelivet har Moderaterna varit emot. Det är klart att ni är emot detta också, Jan Ericson, men ni kommer att acceptera det sedan när det väl är genomfört. Det är en historia som vi känner till.
Om jag tycker att vi ska höja, sänka eller ha kvar samma skattenivå är en fråga som jag inte tycker är rätt formulerad, utan frågan är hur vi ska säkerställa att vi får tillräckligt med resurser för att kunna lösa de samhällsproblem vi har och som måste lösas gemensamt.
Hur mycket skatt man tar ut handlar såklart också om hur det går med sysselsättningsutvecklingen, för när fler människor kommer i arbete, på det sätt som de har gjort med regeringens politik, kommer det in skatteintäkter som gör att man kan lösa samhällsproblemen. Då kan man satsa men ändå ha kvar samma skattenivåer som man har för tillfället.
Anf. 4 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det är det gamla vanliga svaret från finansministern och regeringen när man diskuterar att Sverige har lyckats sämst med sysselsättningen av alla länder i hela EU. Det finns tydlig statistik på det. Att fler människor kommer i arbete när befolkningen ökar så dramatiskt som den har gjort de senaste fem sex åren är ganska naturligt, men det är fortfarande så att vi har den sämsta arbetslöshetsutvecklingen av alla länder i EU.
Om höga skatter var en garanti för bra välfärd och ett tryggt samhälle hade Sverige knappast haft några problem. Finansministern tycker att frågan om vad skattetrycket ska vara är felställd och att det viktiga i stället är hur vi ska säkerställa att vi tryggar välfärden och så vidare. Då är mitt och Moderaternas svar att vi ska prioritera hur vi ska använda våra skattepengar. Med rätt prioriteringar kan man både trygga samhällets viktiga behov och sänka skatten - samtidigt. Vi moderater har bevisat tidigare att det fungerar.
Vi moderater sparar exempelvis ett betydande antal miljarder på ett extremt högt bistånd som är större än hela den svenska budgeten för polisen, ett bistånd som nu är så stort att man har tappat kontrollen över hur pengarna används och där svenska skattebetalare i dag betalar mest i världen i bistånd per person samtidigt som vi inte har ordning på vårt eget land. Faktum är att svenska medborgare också betalar mest per person till EU och mest per person till FN, och nu ska vi även betala mest i världen i klimatbistånd. Men, fru talman, vi behöver faktiskt en del av dessa pengar i vårt eget land om vi ska få ordning på Sverige.
Socialdemokraterna har däremot bara en lösning på att få en ständigt växande budget att gå ihop, och den stavas skattehöjningar. Många skatter har redan höjts, och förslagen om nya samhällsskadliga skatter, som även utgör ett hot mot vanliga människors privatekonomi, duggar tätt. Det pågår närmast ett skatteraseri inom Socialdemokraterna. Alla skatter ska upp. Det har hittills handlat om skattehöjningar på arbete, företagande, sparande, bostadsägande, transporter och energi, men vi har också sett att man i praktiken har genomfört samhällsskadliga skatter på elektronik, kläder, flygresor, kemikalier, avfallsförbränning, plastpåsar och en massa andra saker.
Vi vet inte i dag vilka skatter som kommer att höjas eller införas med en fortsatt socialdemokratisk regering. Det enda vi vet är att skattetrycket kommer att öka alldeles oavsett vad finansministern står här och säger i dag. Man får ibland en känsla av att finansministern och hennes parti anser att staten egentligen äger alla pengar som människor arbetar ihop och att man i sin godhet eventuellt kan låta människor behålla lite när staten har tagit sitt. 110 kronor extra i skattesänkning nästa år är vad regeringen bjuder på, samtidigt som man höjer en massa andra skatter, men utgångspunkten är att det nog egentligen är statens pengar. Jag tycker att det är en ganska respektlös grundsyn på hur mycket av sina inkomster som hårt arbetande människor ska få behålla.
Vi vet också att finansministerns vilja att sänka skatter är minst sagt begränsad. I en intervju i Expressen förra året uttalade finansministern en ganska häpnadsväckande syn på skattesänkningar. Hon sa att hon inte vill höra några tönterier som handlar om sänkt skatt på jobb och företagande.
Jag vill i denna omgång fråga finansministern om hon anser att de skattesänkningar som regeringen har genomfört, exempelvis avskaffad värnskatt eller 110 kronor som mest till en löntagare nästa år, också är att betrakta som tönterier och om hon anser att det är tönterier att en sjuksköterska eller polis som arbetat natt får behålla lite mer av sin ob-ersättning efter skatt.
Anf. 5 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Om man har ont om argument får man glida på fakta eller välja att täppa till öronen när finansministern talar. Det tycks vara Jan Ericsons taktik. Han säger att det inte är konstigt att det är fler som jobbar nu än 2014 eftersom Sveriges befolkning har vuxit. Det är alldeles korrekt, men nu var det inte det jag sa. Jag sa att andelen har ökat. Mitt under krisen var andelen högre än den var när Moderaterna satt i regeringsställning.
Jan Ericson säger att vi höjer alla skatter och att vi bara höjer och höjer, men jag sa ju att skattekvoten har varit i princip oförändrad under mina år som finansminister. Varför säger Jan Ericson så ändå? Vad är poängen med det, Jan Ericson? Har Moderaterna inga bättre argument? Har man inga argument som grundar sig på fakta?
Jag ska naturligtvis läsa den artikel från Expressen som Jan Ericson hänvisar till. Jag är säker på att citatet är taget ur sitt sammanhang. Det måste ha funnits en fråga där. Det är möjligt att det handlar om hur man ska finansiera välfärden eller öka jämlikheten. Jag skulle tro att frågan gällde antingen hur man ska öka jämlikheten eller hur man ska finansiera välfärden och att jag i de sammanhangen inte ville höra talas om skattesänkningar som svaret på just den frågan.
Anf. 6 Jan Ericson (M)
Fru talman! Finansministern och Socialdemokraterna har samma mantra hela tiden. De låtsas inte om att problemen på arbetsmarknaden finns. De låtsas helt enkelt att det har blivit bättre, när alla vet att det har blivit sämre, när alla vet att Sverige har halkat ned till 24:e plats bland EU:s 27 länder, samtidigt som statsministern lovade att vi skulle vara etta 2020. Då försöker finansministern relativisera detta och säga att det minsann är fler som jobbar än vad det var 2006. Ja, det är det, men frågan handlar inte om det utan om att vi har lyckats mycket sämre än alla andra.
När det gäller skatterna är det ganska många hushåll som har upplevt att skatterna har blivit högre. Att finansministern säger att det totala samlade skattetrycket inte har blivit högre må vara hänt, men för många enskilda hushåll är det en helt annan bild. Det är den jag pratar om.
Att de som till exempel har sluppit värnskatten har fått en lägre skatt stämmer, och de har säkert fått ett lägre skattetryck. Men för väldigt många med normala inkomster och medelinkomster har det blivit högre skatter.
Fru talman! Jag har i ett antal interpellationsdebatter med finansministern genom åren pratat om både skatter och andra frågor. Detta lär sannolikt bli den sista innan finansministern byter arbetsuppgifter. Jag vill därför passa på att avkräva finansministern svar på en mycket konkret fråga om vilka skatter som hon vill höja. Frågan är högst relevant, eftersom Magdalena Andersson med all sannolikhet är Socialdemokraternas blivande partiledare. Då är frågan: Tänker hon och hennes parti höja skatten på arbete, sparande, fastigheter och energi? Det är fyra konkreta frågor som svenska folket vill ha svar på. Den som röstar på Socialdemokraterna i nästa val köper annars sannolikt grisen i säcken.
Tänk om finansministern kunde överraska i sitt slutanförande och i dag för första gången ge lite svar i stället för att fäktas med obalanserade rallarsvingar mot sina motdebattörer som hon brukar göra i sina slutanföranden när ingen annan har talartid kvar. Nu är det upp till bevis för finansministern. Jag vill samtidigt tacka för debatten.
Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är tråkigt om Jan Ericson tycker att jag är en alltför vass debattör. Men jag har uppskattat våra debatter. Givet hur många interpellationer som Jan Ericson, som är en flitig riksdagsledamot, har ställt till mig skulle jag misstänka att även han något har uppskattat dessa debatter.
Hur olika skatter kommer att utvecklas framöver skulle jag gärna vilja att man diskuterade i en större och övergripande skatteöversyn. Det finns nämligen många hål, luckor och ologiskheter i vårt skattesystem. Jag vill därför gärna se en mer genomgripande skattereform där man tittar igenom detta så att skattesystemet blir rättvisare, tydligare, enklare att förstå och mer logiskt än vad det är i dag.
Men vi har hela tiden varit väldigt tydliga med, trots att Moderaterna är ute och hävdar att vi föreslår en höjning av fastighetsskatt, att något förslag om en höjning av fastighetsskatten för småhus inte är någonting som ligger på bordet. Där har vi varit oerhört tydliga. Men även när vi är tydliga är det moderater som lokalt är ute och hävdar att vi ändå vill höja fastighetsskatten. Det är bara att beklaga. Men det tyder väl på att det är precis som jag sa i mitt förra anförande, alltså att när Moderaterna har tunt med argument får de ta till denna typ av åtgärder i stället. Ibland handlar det om att de tar till rena lögner - inte Jan Ericson, men andra riksdagsledamöter från Moderaterna - eller att de försöker se igenom fakta.
Med detta sagt kommer vi självklart att fortsätta att driva en politik för att de människor som nu söker sig ut på arbetsmarknaden, och som inte fanns i arbetskraften under Moderaternas tid, också kommer i arbete.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.