valfrihet för föräldrar

Interpellation 2000/01:387 av Oscarsson, Mikael (kd)

den 19 april

Interpellation 2000/01:387

av Mikael Oscarsson (kd) till statsrådet Ingela Thalén om valfrihet för föräldrar

Socialdemokraterna har av tradition sällan förknippats med begrepp som valfrihet och mångfald. På senare år har regeringspartiet dessbättre visat tecken på en attitydförändring, åtminstone i retoriken.

I det socialdemokratiska förslaget till nytt partiprogram finns en del formuleringar att glädjas åt, såsom att "valfrihet och olika alternativ inom välfärdstjänster som vård, skola och omsorg" är en förutsättning att fördela möjligheter och skapa mångfald.

Men när det kommer till praktisk familjepolitik tycks regeringspartiet inte rubba planhushållningen som man kunde önska. Här vet fortfarande politiker bättre än medborgare vad som är bäst för medborgarna.

Sifo har tillsammans med Aftonbladet Kvinna gjort en omfattande attitydundersökning när det gäller föräldrars inställning till att vara hemma med sina små barn. Det visar sig att 79 % av de svenska kvinnorna mellan 18 och 40 år önskade att vara hemma med sina barn i fyra år. Det är siffror som regeringen måste förhålla sig till. Det går inte bara att vifta bort detta.

Förskola och dagis har givetvis sina förtjänster när det gäller pedagogisk verksamhet. Men när det gäller ettåringar, tvååringar och treåringar har mamma och pappa betydligt mer att ge än en väl så utbildad barnpedagog. Detta är inte att nedvärdera förskollärare. Men det är alldeles uppenbart att ett barn i de här åldrarna behöver sin mamma och sin pappa mer än dagispersonalen.

Trots detta uppenbara faktum vägrar regeringen hårdnackat att låta de föräldrar som vill vara hemma med sina barn de första åren få del av de barnomsorgsmedel. Alla föräldrar betalar skatt för barnomsorgen. Men bara de som lyder regeringens vilja får del av pengarna. De rika kan köpa sig privat barnomsorg, och därmed betala för barnomsorgen två gånger. Men de som inte har det lika gott ställt tvingas att dansa efter regeringens pipa. De har inget val. Den ekonomiska styrningen är benhård.

Socialdemokrater tycker att stat och kommun är bäst på att ta hand om barn. Men det finns andra som tycker annorlunda. I en demokrati där man visar hänsyn till brukarnas önskemål måste man låta olika familjer lösa sin barnomsorg på olika sätt. Alla familjer vill inte samma sak. Den socialdemokratiska familjepolitiken likriktar. Den tar effektivt udden av familjers önskemål att själva lösa barnomsorgen.

Mina frågor till statsrådet är:

Vad avser statsrådet göra för att de föräldrar som vill vara hemma med sina 1@3-åringar ska ges ekonomiskt stöd för detta?

Vad avser statsrådet göra för att minska den likriktning av barnomsorgen maxtaxan leder till?