Valbarhet i val till kommun och region
Interpellation 2025/26:86 av Joakim Sandell (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-10-21
- Överlämnad
- 2025-10-22
- Anmäld
- 2025-10-23
- Sista svarsdatum
- 2025-11-12
- Svarsdatum
- 2025-12-17
- Besvarad
- 2025-12-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I Valmyndighetens erfarenhetsrapport från de allmänna valen 2022 konstateras att det i valen till regionfullmäktige var 17 kandidater (i 6 partier) som kandiderade i mer än en region. I valen till kommunfullmäktige var det 80 kandidater (i 11 partier) som kandiderade i mer än en kommun.
Vidare konstateras i rapporten att det förekom att kandidater på eller i anslutning till valdagen folkbokförde sig i den kommun där kandidaten föreföll kunna ta ett mandat. För väljarna var det svårt att förutse vilka kandidater som faktiskt var valbara.
För att komma tillrätta med detta, i mitt tycke, bedrägliga beteende anser Valmyndigheten att det finns anledning att reglera frågan om valbarhet på så sätt att den som kandiderar i val till region- och kommunfullmäktige ska vara folkbokförd i den region eller kommun som kandidaturen avser genom beslut fattat av Skatteverket senast på valdagen.
I betänkandet Valfrågor (2023/24:KU12) behandlades bland annat frågor om rösträtt och valbarhet kopplade till folkbokföring. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att man bör återkomma med förslag i enlighet med vad konstitutionsutskottet anför om valbarhet och folkbokföring.
Dock verkar inget ha hänt, och vi närmar oss de allmänna valen med stormsteg.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
När avser ministern och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag med anledning av tillkännagivandet om valbarhet och folkbokföring?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:86
Webb-tv: Valbarhet i val till kommun och region
Dokument från debatten
- Onsdag den 17 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:54
Protokoll från debatten
Anf. 65 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Joakim Sandell har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag med anledning av riksdagens tillkännagivande om valbarhet och folkbokföring.
Först vill jag understryka hur viktigt det är att det bland både väljarna och de politiska partierna finns ett stort förtroende för valsystemet och för att systemet säkerställer korrekta och legitima resultat.
Vid valen 2022 förekom det enligt Valmyndighetens erfarenhetsrapport att kandidater ställde upp i valet i flera olika kommuner för att sedan retroaktivt folkbokföra sig i den kommun där kandidaten fick mandat.
Möjligheten att efter valdagen ändra förutsättningarna för sin egen valbarhet riskerar att påverka väljarnas förtroende för valen. Samtidigt måste det beaktas att frågor om valbarhet, nomineringsrätt och vilka som får kandidera i val hör till kärnan i valsystemet. En ändrad reglering på detta område behöver därför utredas noggrant och med förankring här i parlamentet.
Regeringen beslutade därför i juni i år i enlighet med riksdagens tillkännagivande om ett tilläggsdirektiv till den parlamentariskt sammansatta kommitté som tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av valsedelssystemet. Uppdraget innebär att kommittén ska ta ställning till om reglerna om valbarhet bör ändras för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen på grund av att personen retroaktivt ändrar sin folkbokföring.
Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026, och jag ser fram emot att ta del av kommitténs slutsatser.
När utredningen är klar och remissinstanserna har sagt sitt kommer regeringen att ta ställning till kommitténs förslag och överväganden.
Anf. 66 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Så här i juletider får jag väl inleda med att konstatera att jag är nöjd med stora delar av svaret – kanske 80 procent. Det är inte den sämsta förutsättningen för en interpellationsdebatt. Det är slutet på svaret som kanske inte är riktigt tillfyllest.
Jag vill ta min utgångspunkt i en gammal motion från en partikollega till statsrådet, Bertil Persson. År 1992 skrev han en motion till riksdagen kopplat till händelser i valet i Fyrstadskretsen, som det då hette.
Vid den tiden hade vi nere i Malmötrakten ett lokalt parti som hette Skånepartiet. De tryckte upp valsedlar med beteckningarna Socialdemokratiska Arbetarpartiet respektive Moderata Samlingspartiet, skickade ut dem till samtliga hushåll och delade ut dem i vallokalerna. Första namnet på de här listorna var samma namn som toppade Moderaternas lista respektive Socialdemokraternas lista, i Socialdemokraternas fall på riksdagslistan Lars-Erik Lövdén och på vår kommunlista Lars Engqvist. Jag har tyvärr inte koll på vad Moderaterna hade för toppnamn, men det kanske statsrådet kan upplysa mig om. På andra plats fanns dock personer från Sjöbopartiet. Sedan fyllde man på med kandidater som inte på något sätt var kopplade till vare sig Socialdemokraterna eller Moderaterna, kandidater som då inte var med i partiet i fråga, kandidater som inte var tillfrågade och bad att bli strukna men inte kunde strykas och så vidare. Det var ett uppenbart sätt att komma runt fyraprocentsspärren.
Skånepartiet visade på en sårbarhet i lagstiftningen. Bertil Persson, som var riksdagsledamot från Moderaterna, avslutade sin motion med orden: ”Det är angeläget med en lagöversyn som gör denna typ av agerande omöjligt i framtiden.”
Under den treåriga mandatperioden 1991–1994 hade Sverige en moderat justitieminister, Gun Hellsvik. Man såg de brister som lagstiftningen hade 1991 och klarade av att ändra detta så att det som var möjligt 1988 och 1991 inte längre var möjligt 1994. Det är det som är själva kärnan i frågeställningen. Som ni har lagt upp arbetet nu blir det möjligt att bete sig på samma sätt i valet nästa år som det var i förra valet gällande detta. Jag tycker faktiskt att vi i bred samsyn borde ha kunnat klara av att ändra reglerna under mandatperioden.
Anf. 67 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret på denna angelägna interpellation av ledamoten Sandell!
Detta är ett känt problem. Om inte annat blev det väldigt tydligt, precis som ledamoten har redogjort för här, i valet 2022. Då fanns det kandidater som kandiderade i ett antal kommuner och sedan helt enkelt lät sig bli valda i den kommun där de hade fått mandat och folkbokförde sig där efter valet.
Justitieministern säger mycket i sitt svar om vikten av breda överenskommelser i den här typen av frågor och vikten av att de ska beredas under lång tid.
Jag minns att jag när jag läste juridik på juristprogrammet i Lund studerade arbetet inför 1974 års regeringsform. Det arbetet tog ungefär 30 år, eller 25 år i varje fall. Det kan man kalla för en gedigen process med ett antal kommittéer. En av dem leddes till exempel av den tidigare statsministern Rickard Sandler. Det var ett gediget arbete.
Det hade kunnat hålla som argument även här om regeringen var angelägen om att ha långa processer i alla frågor som rör regeringsformen. Det är inte regeringen. I det här fallet har man uppenbarligen använt sig av argumentet att just den här frågan behöver beredas under väldigt lång tid.
Som ledamoten Sandell redogjorde för har tidigare ändringar kunnat hanteras under en mandatperiod, och till och med under kortare mandatperioder än de fyraårsperioder som vi har just nu. Mandatperioderna var tre år då när en moderat justitieminister hanterade liknande frågor på väldigt kort tid.
Statsrådet hänvisar också i sitt svar till Valmyndighetens rapport som kom den 15 februari 2023. Det betyder att det här problemet har varit känt i varje fall sedan den 15 februari 2023, om man nu inte observerade det redan dagen efter valdagen 2022.
Precis som ledamoten Sandell har redogjort för här kommer bristen på agerande att möjliggöra att vi kan se liknande tendenser i nästa års val. Vi kommer kanske att se personer som kandiderar till regionfullmäktige och kommunfullmäktige i ett antal olika regioner och kommuner och sedan väljer att folkbokföra sig där de blir valda.
Om regeringen hade varit lite snabbare på bollen och beaktat den rapport som kom den 15 februari 2023 hade detta kunnat vara avhjälpt under tiden därefter.
Man ska ha stor respekt för konstitutionella frågor, och man ska ha stor respekt för att ändra regeringsformen. Man ska bereda de frågorna under lång tid och eftersträva parlamentarisk enighet. Men viljan att bereda frågor under lång tid kan inte vara selektiv.
Om man kan vara snabb i andra frågor, och har kunnat vara snabb i den här typen av frågor tidigare, kan jag hålla med ledamoten Sandell om att den här frågan borde ha kunnat beredas betydligt snabbare än vad som nu verkar vara fallet.
Vi kan konstatera att vi kommer att få se att problemet kvarstår under valet 2026. Det tycker jag är högst beklagligt.
Anf. 68 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack både till ledamoten Sandell och ledamoten Magnusson för möjligheten att få diskutera denna angelägna fråga.
Först och främst, så här i juletid: Om nu Socialdemokraterna och oppositionen är nöjda till 80 procent får jag ändå säga att jag också är rätt nöjd på det hela taget. Det får man betrakta som en hyggligt bred samsyn, och dessutom i en grundläggande konstitutionell fråga.
Jag är också väldigt nöjd och glad över att den högt ansedde och mycket stridbare moderata riksdagsledamoten Bertil Persson, som trots allt lämnade kammaren för ett antal säsonger sedan, nu blir omnämnd i det här fina sammanhanget.
När det gäller själva sakfrågan är vi i grund och botten överens om tagen. Vad är då tagen? Det är att konstitutionsutskottet samlade ihop sig till ett tillkännagivande i maj förra året.
Det är klart att vi kan referera till trettioåriga beredningsprocesser på 50-, 60- och 70-talet. Men hur jag än vänder och vrider på matematiken får jag det ändå till en lite kortare beredningstid, om jag nu ser det i ljuset av tillkännagivandet förra året.
Vi är nu igång, om jag ska ta frågan lite seriöst, på det sätt som en fråga om valsystemet trots allt bör hanteras. Den bör hanteras i en utredning, och det gör den. Den hanteras i en utredning där alla partier som står bakom tillkännagivandet i konstitutionsutskottet också är med på båten.
Jag är glad för påminnelsen om att saker och ting kan göras fortare. Det ska jag, som det heter, komma ihåg när det drar ihop sig till andra processer under våren. Jag tycker ändå att vi arbetar hyggligt snabbt.
Tillkännagivandet från KU kom i maj förra året. En utredning om frågorna kommer att rapportera av till sommaren. Förhoppningsvis blir det en hantering av frågan där alla partier som stod bakom tillkännagivandet också är med på båten när det gäller hanteringen framåt.
Anf. 69 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Vi är egentligen överens i själva sakfrågan. Vi tycker nog att beteendet som uppvisades i valet senast är bedrägligt. Det var tyvärr inte bara enstaka fall.
Valmyndigheten konstaterade att det i valen till regionfullmäktige var 17 kandidater i sex olika partier som gjorde detta. I kommunfullmäktigevalen var det hela 80 kandidater i elva partier som betedde sig på detta uppenbarligen bedrägliga sätt.
Ibland är det så att vi får till en bred samsyn här inne i kammaren när det gäller hur vi ska hantera vallagen och de allmänna valen, men man tänker då kanske inte alltid på de partier som i dag inte finns i kammaren men som ställer upp i allmänna val. Det gäller såväl i lokala och regionala val som i riksdagsval.
Därför är det oerhört viktigt, tänker i varje fall jag, att inte ge dem möjlighet att bete sig bedrägligt mot väljarna vid mer än ett tillfälle om det finns en lucka i lagen.
Med hanteringen nu är det alldeles uppenbart att samma individer eller partier kommer att ha möjlighet att bete sig på exakt samma sätt i valet nästa år som de kunde göra senast.
Jag är väldigt glad att vi har en samstämmighet. Jag skrev själv en motion direkt efter förra valet som behandlades i konstitutionsutskottet 2023 som då delvis blev bifallen med ingången att vi behöver göra någonting åt det. Det var ett enigt konstitutionsutskott som stod bakom det.
Man ska inte ge människor möjlighet att vara bedrägliga vid mer än ett tillfälle. Nu får vi en situation där de kan bete sig bedrägligt vid mer än ett tillfälle på samma sätt. Sedan är det inte säkert att det inte kommer att hittas luckor i nästa vallag. Det är detta jag är lite bekymrad över.
Anf. 70 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag noterade att justitieministern i sitt andra inlägg lade stor vikt vid tillkännagivandet från riksdagen i juni i år, om jag lyssnade rätt på det första inlägget och interpellationssvaret.
Jag vill bara återigen påpeka att Valmyndighetens erfarenhetsrapport, som justitieministern också hänvisar till i sitt svar, kom i februari 2023. Det har ändå funnits en ganska lång tidsperiod då regeringen hade kunnat ta initiativ till att agera i den här frågan, om man nu ansåg att det var ett problem.
Det är inte så att regeringen måste invänta riksdagens tillkännagivanden, utan här hade man kunnat välja att agera tidigare. Då kanske den här frågan hade varit hanterad vid det här laget. Det gjordes i början på 90-talet, som ledamoten Sandell har redogjort för, när det då uppdagades ett liknande problem i vallagen.
Det jag var kritisk mot när jag refererade till de långa beredningsprocesserna en gång i tiden var att regeringen var lite selektiv när det gäller vilka processer som kan ta lång tid att bereda och vilka processer som kan gå väldigt snabbt att bereda när det gäller ärenden i de konstitutionella frågorna. Här tycker jag att man skjuter bollen lite längre fram än man hade behövt göra. Vi hade kunnat lösa detta.
Med tanke på att det råder enighet i kammaren och med tanke på att Valmyndighetens erfarenhetsrapport kom i februari 2023 hade det funnits gott om tid att lösa frågan och täppa till den här luckan inför valet 2026.
Anf. 71 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig börja med de konstitutionella förutsättningarna. Det finns en allmän princip som har upprätthållits under lång tid här i riksdagen, nämligen att avgörande förändringar eller förändringar över huvud taget, för den delen, av valsystemet inte ska göras senare än ett år före ett val. Man kan därför säga att handlingsutrymmet trots allt har varit något begränsat.
Det andra är att vi hanterar frågor som rör kärnan i vår demokrati, nämligen de fria och allmänna valen, i en ordnad process mellan partierna i riksdagen. Jag tycker att det på det hela taget är utmärkt att just konstitutionsutskottet tar initiativ i frågan i nära anslutning till erfarenhetsrapporten eftersom det skapar en demokratisk legitimitet till hela greppet som rör valsystemet.
Jag vill också för ordningens skull säga att det tillkännagivande som ledamoten refererar till har gett regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det har inte bundit oss att återkomma med förslag. Detta säger jag dock inte i syfte att antyda vi i grund och botten ska göra en annan analys av problemet än den analys som presenteras av ledamöterna.
Det refererades som sagt till 90-talet och Bertil Persson. Jag tror att det här är en problematik som alla partier i grund och botten ser och vill göra något åt, och nu finns det ett väldigt bra och legitimt demokratiskt format för att göra det.
Nu är det som sagt juletid, så jag ska inte gå tillbaka och börja räkna på snabbheten och skyndsamheten i olika processer som Socialdemokraterna möjligtvis är ansvariga för historiskt. Just när det gäller valsystemet tror jag att vi har hittat ett mycket lämpligt sätt att hantera frågan.
Man kan möjligtvis fråga sig hur länge den här luckan har funnits i lagstiftningen. Det är nog under ganska lång tid. Om nu Bertil Persson var där och rotade på 90-talet i närliggande frågor vet jag inte hur många regeringar – om vi nu ska placera ut skuldbördan över tid – som är inblandade. Då har vi Göran Persson i tolv år. Därefter blir det ett litet avbrott, och sedan har vi åtta år till med S-styre.
Låt oss ändå säga så här: Luckan har funnits där en tid. Det hade varit fint om man hade identifierat den i ett tidigare skede och kunnat göra något åt den. Nu är den identifierad, och frågan är väckt på ett mycket lämpligt sätt inom ramen för konstitutionsutskottet i riksdagen. Vi tar detta vidare på ett ordnat sätt i en process där alla partier är med och där jag faktiskt också utgår från att alla partier kommer att vara överens om slutsatsen och hur detta ska hanteras framöver.
I denna mycket konstruktiva ton vill jag avrunda detta inlägg.
Anf. 72 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Statsrådet avslutade med det som egentligen är själva poängen, nämligen att sårbarheten i vallagen inte blir uppenbar förrän någon missbrukar den. Om ingen tidigare har gjort på det sätt eller betett sig bedrägligt på det sätt som Bertil Persson upptäckte 1991 blir det inte uppenbart.
Nu var Bertil Persson kanske inte direkt ensam om att upptäcka det här, men han tog upp det i en motionstext. Jag kan meddela att jag har pratat med några gamla partikamrater som också var riktigt förbannade över det här. Det var rimligtvis möjligt enligt den lagstiftning som man hade redan 1988 eller 1985, men det var ingen som använde sig av detta. Folk följde den praxis som tidigare hade funnits.
Det är lite grann samma sak med det här. Bristerna i vår vallag kanske inte alltid uppmärksammas här, för partierna som sitter i Sveriges riksdag är respekterade och har väl ändå grundinställningen att vi ska ha fria och allmänna val där alla är exakt lika mycket värda. Väljarna ska få stöta och blöta våra argument kopplat till det statliga, det offentliga och det privata och till skattesatser, kriminalpolitik och annat.
Hela poängen är att detta beteende bryter lite grann mot principen att vi är lika. Det rimliga är att man kan ställa upp i ett kommunval och ett regionval, för man kan bara vara företrädare i en kommun eller i en region.
Tack så hemskt mycket för vad jag ändå tycker var en konstruktiv debatt så här i juletider! Jag hade dock önskat att man vore lite snabbare.
Anf. 73 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Om jag tar mig friheten att tolka vårt senaste meningsutbyte är min bedömning att nöjdheten från Sandells sida i relation till mig har gått upp från 80 till 90 och kanske 95 procent under loppet av vårt utbyte. Det känns väldigt bra!
Vi är överens om att det här är ett problem, och vi är överens om att vi inte vill att olika aktörer ska kunna manipulera vårt valsystem. Det skapar förstås sårbarhet i relation till politiska partier, och inte minst skapar det stora sårbarheter och stora demokratiska problem i relation till medborgarna och väljarna.
Det finns en praktisk erfarenhet från förra valet, vilket har adresserats från flera olika håll. Konstitutionsutskottet har samlat ihop sig till vad som i praktiken är ett uppdrag till regeringen. Regeringen har levererat enligt det uppdraget, och frågan tas nu om hand i en kommitté där alla partier i riksdagen är representerade. Jag är övertygad om att detta kommer att kunna landa på ett sätt som både blir bra i sak och har hög demokratisk legitimitet.
God jul!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.