Vägval mellan investering och privatkonsumtion
Interpellation 2010/11:294 av Green, Monica (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-03-22
- Anmäld
- 2011-03-23
- Besvarad
- 2011-04-05
- Sista svarsdatum
- 2011-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 mars
Interpellation
2010/11:294 Vägval mellan investering eller privatkonsumtion
av Monica Green (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Det är glädjande att det går bra för Sverige. De robusta ekonomiska regler som vi satte upp efter den förra krisen visade sig hålla bra. Nu är tillväxten god, och arbetslösheten kan komma ned till 2006 års siffror inom ett par år. När finansutskottet genomförde en utfrågning av riksbankschefen framkom det tydligt att det finns olika vägval framöver om hur reformutrymmet ska användas. Ska den privata konsumtionen ökas på ytterligare genom skattesänkningar eller ska gemensamma investeringar stärka Sverige inför framtiden?
Investering i utbildning, kompetens och omskolning för att förhindra matchningsproblem och flaskhalsar kan vara ett utmärkt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Vad avser finansministern att göra för att säkerställa att Sveriges ekonomi blir stark i framtiden?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:294
Webb-tv: Vägval mellan investering och privatkonsumtion
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:82 Tisdagen den 5 aprilProtokoll 2010/11:82 11 § Svar på interpellation 2010/11:294 om vägval mellan investering och privatkonsumtion
Protokoll från debatten
Anf. 60 Anders Borg (M)
Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att Sveriges ekonomi blir stark i framtiden.
Förutsättningarna för en snabb återhämtning från den ekonomiska och finansiella krisen är goda. Tack vare ett starkt offentligfinansiellt läge har vi kunnat möta krisen genom en aktiv finanspolitik utan att hamna i underskottsproblem. Att även fortsättningsvis föra en ansvarsfull politik som värnar de offentliga finanserna är av överordnad betydelse för att Sverige ska stå starkt även vid nästa ekonomiska nedgång.
Regeringens främsta mål är fortsatt att få fler i arbete. Vi har genomfört en rad reformer i syfte att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad. Nya och mer genomarbetade beräkningar tyder på att effekterna av regeringens politik är något större än i tidigare beräkningar. Jämviktsarbetslösheten är nedreviderad från 6 procent till ca 5 procent 2015. Utan regeringens reformer bedöms jämviktsarbetslösheten ligga på ca 6,5 procent 2015. Vi ser nu att politiken verkar i rätt riktning.
Det är angeläget att prioritera satsningar på utbildningsområdet och regeringen delar Monica Greens syn att investeringar i utbildning och kompetens är viktigt för att stärka Sverige inför framtiden. Regeringen har aviserat, påbörjat, och genomfört en rad reformer för att förbättra utbildningssystemets olika delar. Åren 2011 och 2012 kommer att bli bland de mest reformintensiva åren i modern svensk utbildningshistoria.
De reformambitioner som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 står fast. Politiken ska även fortsättningsvis inriktas mot strukturellt viktiga reformer som ytterligare stärker ekonomins funktionssätt. Regeringen har genomfört fyra jobbskatteavdrag i syfte att stärka drivkrafterna till arbete och bedömningen är att detta är ett effektivt sätt att höja den varaktiga sysselsättningen. Regeringen ser ingen motsättning mellan ytterligare skattesänkningar och investeringar på utbildningsområdet. Reformarbetet är dock avhängigt av att överskottsmålet nås, utgiftstaken klaras och att ett varaktigt reformutrymme uppstår.
Anf. 61 Monica Green (S)
Fru talman! Tack, Anders Borg, för svaret. Vi har tidigare i dag debatterat de ökade klyftor som regeringens politik har lett till och som Anders Borg vägrade att inse. Det här blir en debatt på samma tema eftersom ni har ett val att göra nu när det finns ett reformutrymme.
Som Anders Borg säger går Sveriges ekonomi bra. Vi vet varför. Vi byggde upp starka fundament för Sveriges ekonomi efter den inhemska krisen i början av 90-talet. Därför har Sverige klarat sig bra. Nu finns det ett reformutrymme att använda på bästa sätt.
Oberoende Riksbanken har sagt att det finns två scenarier: Man kan fortsätta att stimulera den privata konsumtionen eller investera i kunskap och infrastruktur. Beroende på vilket som görs måste Riksbanken laga efter läge och kronan blir antingen stark eller svag.
Anders Borg säger att det inte finns någon motsättning mellan att sänka skatter och att satsa på utbildningssystemet. Anders Borg har ju tänkt sänka skatterna med 60 miljarder; det ligger på Finansdepartementet. Menar Anders Borg att det inte skulle påverka andra investeringar? Menar Anders Borg att de pengarna inte påverkar mer satsningar på lärare, mer satsningar på kommunerna så att de kan anställa fler eller mer satsningar på infrastruktur? Varför inte bygga fyrfältsväg på E20 genom Skaraborg till exempel? Varför inte välja att satsa på infrastruktur, kunskap och utbildning så att Sverige blir starkt för framtiden och kan möta de nya jobben i stället för att fortsätta skattesänkarlinjen mest till dem som har det allra bäst? Anders Borg vägrade att erkänna det i den förra interpellationsdebatten, men det är tydligt att er politik har gynnat höginkomsttagarna mest. Om ni fortsätter skattesänkarlinjen kommer ni att fortsätta att gynna höginkomsttagarna ännu mer.
Jag menar att det finns ett val att göra och att det är en motsättning i valet. Man kan göra som vi socialdemokrater föreslår, nämligen investera i kunskap och utbildning och fortsätta satsningar på bristyrkesutbildningar och olika sätt att ge människor flera chanser så att de kommer tillbaka i arbetslivet. Människor måste vara anställningsbara för de nya jobben. Det är jobben det handlar om. Vi måste se till att Sverige klarar de jobb som kommer i framtiden. Vi måste göra Sverige starkt. Vi måste vara kunniga så att vi kan de jobben. Vi måste ha en infrastruktur som fungerar så att vi kan transportera de varor vi tillverkar. Därför är det ett val enligt mitt sätt att se.
Anf. 62 Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Det är mycket viktigt att tala om vägval mellan konsumtion och produktion. Det är en mycket bra interpellation som Monica Green har skrivit. Det handlar egentligen om kortsiktigt eller långsiktigt vägval. Det handlar också om huruvida vi ska äta kakan nu eller investera för framtiden.
En bonde som får några korn över kan välja att antingen koka gröt och äta den just nu eller så kornet och få det att växa och bli mycket mer. Jag tror att den kloka bonden väljer det senare och investerar för tillväxt och framtid. Jag tror att det vi behöver mer av i vårt land är investeringar för tillväxt. Vi kan inte backa in i framtiden. Vi måste investera oss in i framtiden. Vi måste ha ett långsiktigt tänkande så att våra barn och barnbarn kan klara konkurrensen i en global tuff miljö.
Det handlar om investeringar i infrastruktur så att människor kan ta sig till sina jobb snabbt och effektivt. Det handlar om investeringar i infrastruktur så att malmen, skogen och industriprodukterna kommer ut i världen på ett effektivt sätt. Det handlar om investeringar i forskning, innovation och grundutbildning. Det handlar om investeringar i minskad byråkrati och mycket snabbare ledtider.
Vi måste också investera i ett klimat som attraherar kapital - inte kapital till konsumtion utan till produktion, och gärna utländskt kapital.
I min tidigare roll som kommunalråd diskuterade jag för sex år sedan med en stor internationell investerare. Jag frågade: Hur kommer det sig att ni investerar så mycket i Sverige? Han svarade: Det är låg risk i Sverige. Hur menar du, frågade jag. Han svarade: Det är ett land där man håller samman och där det inte är några konflikter. Man gör alltid de riskbedömningarna. Det är en stor fördel för Sverige. Ett land som håller ihop och inte skapar klyftor är ett lågriskland. Det är också en investering för att attrahera kapital.
Det värsta exemplet på att man inte håller ihop kunde vi nyligen se på Tahrirtorget. Det finns exempel på konflikter närmare oss. Jag tänker på det som hände i Hyde Park i England. Ett land där man separerar folk och inte håller ihop kommer inte att attrahera kapital i framtiden. Man måste ha ett sammanhållet land med rättvisa. Det tror jag är en mycket stor förutsättning för tillväxt, och det behöver Sverige.
Jag skulle vilja uppmana finansministern att inte satsa på den fördelningspolitik, som jag kallar den, och som handlar om att sänka skatterna ytterligare för att vi ska kunna äta just nu i stället för att investera för framtiden. Särskilt med tanke på den finanskris som vi har haft har vi en banksektor som är alldeles för stor i förhållande till bnp. Vi måste investera för att höja vår bnp för att vi också i framtiden ska kunna hantera kriser.
Anf. 63 Anders Borg (M)
Fru talman! Välstånd byggs från mycket grundläggande värderingsutgångspunkter: arbete, kunskap, sparande och investeringar. Med den grunden har vi råd med välfärd. Bara genom arbete, kunskap, sparande och investeringar har vi råd med välfärd. Det hänger ihop. Ju fler som är i arbete och ju mer de arbetar, desto större skatteintäkter får vi. Ju mer vi producerar för varje timme som vi arbetar, desto större blir vårt välstånd.
Här är utvärderingarna av regeringens politik så övertydliga. Både KI och Riksbanken har som en huvuddel i sin analys att regeringens åtgärder för att förstärka arbetsutbudet ökar arbetskraftsdeltagandet och möjliggör en längre period av hög sysselsättning. Det går alldeles utmärkt att läsa vad både KI och Riksbanken har skrivit på denna punkt. De gör samma analys som alla ekonomer som inte är anställda på LO gör, nämligen att om man gör denna typ av reformer sänker det jämviktsarbetslösheten.
Jag är i grund och botten glad för att socialdemokratin förnekar betydelsen av arbetslinjen. Det är därför som ni inte har en trovärdig jobbpolitik.
Ska vi klara en sysselsättning som ökar med 250 000-300 000 personer och en arbetslöshet som går ned till de nivåer som vi hade före 90-talskrisen, då måste vi ha en politik som förstärker arbetsutbudet, annars måste Riksbanken höja räntorna för att stoppa efterfrågan, för att förhindra konsumtionen och för att stoppa investeringarna för att säkra att vi inte får en överhettning. Att tro att man kan byta ut det mot 5 000, 6 000 eller 7 000 platser på Amsutbildning, som i dagsläget tycks vara den enda politik som Socialdemokraterna förmår prestera, fungerar inte. Vi har provat den Amspolitiken. 70-talet ska inte köras i repris.
Den huvudsakliga skiljelinjen ligger dock i synen på kunskap. Det som vi har gjort är att återupprätta undervisning, inte grupparbeten utan riktig undervisning, med läxor, prov, studier, alltså katederundervisning. Det ska vara lärare som är bäst i klassen och som redovisar hur man löser matematiska problem och som berättar var älvarna ligger och när kungarna regerade. Det ska vara betyg och nationella prov tidigt som följer upp och som visar hur det går - kunskapsutvärdering.
Vi ska ha lärlingssystem som underlättar för unga människor att komma in i yrkeslivet och som inte nedvärderar den praktiska kunskapen.
Det ska vara valfrihet där föräldrar har inflytande och där lärare har inflytande.
Vad är detta? Det är beskrivningen av att ställa den socialdemokratiska kunskapspolitiken på huvud.
Vi får höra av den nye partiledaren att någon katederundervisning inte behövs. Det är grupparbeten som är normen. Vi får höra att betyg och nationella prov inte ska utvidgas. Vi får lära oss att lärlingssystem och yrkesutbildning ska hållas fast i en struktur som vi vet är den mest misslyckade skolreform som Sverige har genomfört. Och valfrihet beskrivs utifrån föräldrars och lärares perspektiv som grunden till allt ont.
Jag kan bara beklaga att det är på detta sätt. Det borde finnas grundläggande värderingar som vi är överens om - om arbete, om kunskap, om sparande, om investeringar - som lägger grunden för välfärden. Men utifrån Monica Greens perspektiv handlar det bara om fördelning, reglering och beskattning. Det är en socialdemokrati utan jobbpolitik, och det är jag, får jag lov att säga, tacksam för.
Anf. 64 Monica Green (S)
Fru talman! Det har blivit en vana nu att moderater står här och hånar oss socialdemokrater. Jag tycker att det är förnedrande. Jag tycker att det är oerhört lågt av en finansminister att stå och raljera med vår politik. Vi har byggt upp detta land. Vi har byggt välfärden. Och det vet Anders Borg mycket väl. Jag tycker att det är så lågt av en finansminister att försöka påstå något annat.
Jag blir ledsen över att höra finansministern när han påstår att vi inte har en jobblinje. Det är vi som sätter jobben, jobben och jobben först. Det gör vi för att vi vill ha utbildning, utbildning och utbildning för alla, inte bara för dem som har föräldrar som har studievana. Det är vi som inte vill ha rovdrift på naturen. Vi vill inte ha förstörda livsvillkor för kommande generationer. Vi vill inte se barnfattigdomen. Vi vill inte se sönderstressade och otrygga löntagare. Vi tycker inte att det är en förutsättning för tillväxt. Vi tycker att en förutsättning för tillväxt är att alla har chansen. Vi ska krossa barnfattigdomen. Vi ska se till att vi har riktiga satsningar, inte bara retoriska hitta-på-grejer.
Anders Borg står här och säger att ni håller ihop grupperna trots att hans politik går precis tvärtemot det. Jag tycker att det är förnedrande av en finansminister att påstå att ni håller ihop grupperna när ni inte gör det.
Ni har rivit ned komvux. Ni har satt tillbaka lite grann av det. Ni har rivit ned många andra saker inom trygghetssystemet. Vi vill ha trygga människor i detta land. Det är den bästa investeringen för framtiden.
En investering för framtiden är att varje barn blir sett utifrån sina förutsättningar. Man ska inte redan som elvaåring bli instoppad i ett fack. Man ska inte få höra: Du valde fel, därför kommer du inte att komma in på högskolan. Det är synd om dig. Men vi ger inte dig en chans till längre fram i livet, för vi drar ned på möjligheterna inom komvux och när det gäller 25:4-regeln.
Det är i Anders Borgs Sverige som vi gör så, där vi stänger dörrarna för barn som har råkat välja fel när de är små. Det är i Anders Borgs Sverige som 3 000 lärare har fått sluta. Och skolresultaten har försämrats under er tid. Jag vet att Anders Borg och skolministern försöker skylla det på sossarna eftersom det ska ta 30 år att vända på detta. Men vad är det för typ av framtidsansvar med en regering som inte tror att deras politik ska leda till en vändning förrän om 20-30 år?
När jag åker till Nossebro i Essunga vet jag att lärarna där har vänt resultatet på tre år. Anders Borg och hans skolminister påstår att vi ska ha katederundervisning i 20 år innan vi kan se resultaten. Det tycker jag är väldigt lågt.
Jag vill se storsatsningar på lärande både för unga och för gamla, och jag vill ha investeringar för framtiden. Sven-Erik Bucht sade nyss: Om vi sår ett frö i dag kan vi få betydligt mer i framtiden. Det är så vi ser till att alla i Sverige växer tillsammans. Vi ska ha trygga människor. Vi ska inte styra genom att människor ska vara rädda på sina arbetsplatser. De ska inte vara rädda för att förlora sitt arbete eller för att inte vara tillräckligt ordentliga mot sin arbetsgivare. Vi har fått höra här att människor måste skura toaletten med en tandborste. Det är fruktansvärda exempel på hur ungdomar utnyttjas på arbetsplatserna, vilket inte regeringen inte tar på allvar. Man säger: Det får facket fixa. Vi har inget ansvar.
Anders Borg står här och säger att sossarna inte har någon jobbpolitik. Jag vill hävda motsatsen. Det är Anders Borgs linje som har gjort att vi inte får den jobbtillväxt som vi behöver.
Anf. 65 Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag vet inte om finansministern lyssnade på mig. Kanske gjorde han ändå det. Men jag talade inte om den fördelningspolitik som finansministern håller på med. Ett ytterligare jobbskatteavdrag innebär att man äter av kakan just nu och inte bryr sig om våra barn och barnbarn. Vi måste ta de korn som nu blir över och investera dem i framtiden. Jag räknade upp massor av områden som är väldigt jobbskapande. Investeringar i infrastruktur är oerhört viktiga om vi ska tillvarata våra tillgångar som finns, inte minst inom råvaruområdet som finns uppe i norra Sverige. Det är fruktansvärt viktigt. Det kommer att skapa massor av jobb. Man kan också investera i infrastruktur så att människor kan ta sig till jobben i stället för att äta av kakan nu och att problemen fortsätter.
Riksbanken har också i sina penningpolitiska rapporter sagt att de har flera scenarier för räntebanorna. Mer konsumtionsinriktat innebär att räntebanorna kommer att justeras upp. Mer produktionsinriktat innebär det omvända, och då får också vår exportindustri lättare att verka.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi oerhört väl funderar igenom hur vi använder de överskott som nu kommer. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi sätter dem i investeringar - i utbildningar, infrastruktur med mera. Framför allt ska vi också kunna attrahera kapitalet och allokera det mot produktion, inte konsumtion.
Anf. 66 Anders Borg (M)
Fru talman! Monica Green menar att jag säger att Socialdemokraterna inte har någon jobbpolitik. Det är en alldeles korrekt uppfattning. Jag menar att Socialdemokraterna saknar jobbpolitik.
Den helt korrekta bedömningen skulle vara att säga att Socialdemokraterna har en antijobbpolitik. Det är alldeles tydligt att om ni rullar tillbaka jobbskatteavdraget - ni har varit motståndare till varje steg, Monica Green, och det kommer ni säkert att vara när vi går vidare - höjer det jämviktsarbetslösheten med någonstans sex, sju, åtta tiondelar. Om ni rullar tillbaka förändringen av a-kassan - och det har ni lovat; ni ska därtill göra saker med sjukförsäkringen - är det kanske 1 ½-2 procent till i ökad jämviktsarbetslöshet.
Det är en politik som leder till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Om detta råder det ingen tvekan. Det är den bedömning Finanspolitiska rådet gör, det är den bedömning KI gör, det är den bedömning Riksbanken gör, det är den bedömning Anders Forslund gör, och det är den bedömning Lars Calmfors gör. Det är den bedömning alla arbetsmarknadsekonomer som är verksamma på fältet gör - om de inte är anställda på LO.
Barnfattigdomen är ett tydligt exempel på detta. Vi har en politik för att bekämpa barnfattigdom. Låt oss se hur det ser ut. Sverige har pressat tillbaka barnfattigdomen tydligt under lång tid. Vi ska gå vidare med detta arbete, och grunden för det är arbetslinjen. Huvudproblemet för familjer som upplever barnfattigdom är att man har en svag förankring på arbetsmarknaden.
Det beror bland annat på att vi har tröskeleffekter där bostadsbidrag, socialbidrag och olika transfereringssystem gör att människor med låga inkomster har en enorm tröskel in på arbetsmarknaden. Det beror också på att vi har ett utbildningssystem som sviker barnen. Vi har ett utbildningssystem som inte ger den kunskap och den trygghet människor har rätt att kräva av ett offentligt utbildningssystem.
Vi ska naturligtvis förbättra utbildningssystemet. Vi ska rikta stöd till familjer med svag ekonomi. Det är självklarheter. Men Monica Green har ingen politik för att lösa detta. Hon vill nämligen stänga människor ute från arbetsmarknaden, rulla tillbaka jobbpolitiken och föreslå åtgärder som skulle leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.
Sedan är det självklart bra med investeringar i både infrastruktur och forskning. Det hjälper dock inte om man rullar tillbaka arbetsutbudsreformerna - vår viktigaste produktionsresurs. Två tredjedelar av bnp är arbete. Rullar vi tillbaka arbetsutbudet rullar vi tillbaka produktionsförmågan. Det finns en direkt länk mellan arbetsutbud och produktionsförmåga. Det är den starkaste länken vi har. Varje åtgärd som ökar arbetsutbudet ökar produktionsförmågan och vice versa. Det är den grundläggande produktionsresursen vi har. Arbete bygger välstånd.
Vårt mål är naturligtvis ett samhälle med hög social rörlighet. Det är därför det är så viktigt att prata om kunskapspolitiken. Det är naturligtvis så att ungarna ska undervisas av duktiga, välutbildade och välbetalda lärare som katederundervisar. De ska ge barnen kunskap och inte bedriva grupparbete. Det handlar om betyg och nationella prov - och yrkesutbildning.
Ni har satt i sjön ett system som leder till att en huvudgrupp av de långtidsarbetslösa ungdomarna inte har en yrkesexamen. De kan naturligtvis vara glada för att de hade en möjlighet att läsa vidare på KTH och Chalmers, men om de inte har en grundläggande examen i botten och inte har en enkel väg in i arbetslivet har yrkesutbildningen misslyckats. Där står vi i dag.
Det är klart att det kommer att ta tid att rulla tillbaka dessa brister i utbildningssystemet. Det är inte en resursfråga; det är en kunskapsfråga. Det är det som är nyckeln: kunskap, kunskap, kunskap. Det bygger nämligen välstånd, det bygger trygghet och det bygger social rörlighet. Där har vi en grundläggande skiljelinje, och det är därför min slutsats tyvärr - dock med ett mått av tacksamhet - måste vara att Socialdemokraterna saknar jobbpolitik.
Anf. 67 Monica Green (S)
Fru talman! Jag är van vid att moderater står här och hånar oss socialdemokrater. Det har blivit en vana för er moderater att försöka förlöjliga oss. Jag betackar mig för den typen av argumentation.
Jag vet att Långtidsutredningen inte är anställd av LO, Anders Borg. Det är möjligt att Anders Borg tror det, men jag vet också att Långtidsutredningen säger att man bör vänta med ytterligare jobbskatteavdrag tills man har sett effekten av dem som har genomförts. Nu vill Anders Borg säkert påstå att den har anknytning till LO och därför fel. Eller? Vad är det annars?
Ni har sett till att 70 000 fler är i utanförskap, Anders Borg. Det är inte vi som har gjort det. Ni har under er tid sett till att ungdomar ska sorteras bort redan när de är elva år. Ni säger att ni ska göra en utbildning för ungdomar som inte är möjlig att söka vidare till högskolan på, för det är så bra för ungdomar. Ungdomarna är dock, som tur är, smartare än Anders Borg. Det är jag glad över. Ungdomarna har under denna vår visat att de ratar den typ av utbildningar ni har satt i sjön och som ni tror är bra för ungdomarna men som stänger dörrar för dem. Er politik leder till ökade klyftor.
Sedan kan Anders Borg stå här och raljera över mig - det har jag börjat bli van vid. Men jag tänker fortsätta tala om att vi socialdemokrater står för det gemensamma. Vi vill lyfta upp alla. Vi vill inte kasta ut människor. Vi vill inte se till att sjuka människor inte får någon ersättning över huvud taget. Vi vill se till att ta hand om dem. Då säger Anders Borg: Det är hemskt, för det är tvärs emot jobblinjen.
Anders Borg har fel där också. Det är en jobblinje att ha trygga människor. Det är en jobblinje att se till att människor är trygga och att vi håller ihop samhället, Anders Borg.
Anf. 68 Anders Borg (M)
Fru talman! Monica Green har ställt en interpellation till mig med anledning av Riksbankens bedömningar av vad resursutnyttjandet har för effekter på räntepolitiken och vad det spelar för roll att vi har olika utveckling i ekonomin.
Rullar man tillbaka jobbskatteavdraget höjer man jämviktsarbetslösheten med sex, sju, åtta tiondelar. Tar man tillbaka a-kassereformerna höjer man jämviktsarbetslösheten med 1 ½-2 procent sammantaget. Detta råder det ingen oenighet om. Man kan kalkylera lite olika; jag tror att vi räknar med 300 000 jobb och KI med 270 000. Anders Forslund landar på att det var en mycket större effekt på a-kassan, och Finanspolitiska rådet säger att den ligger i linje med ungefär vad vi sade.
Kärnan i Socialdemokraternas ekonomiska politik är att använda 10, 20, 30 miljarder till att förstärka bidragen. Det är ingen marginaljustering på kommunbidragen ni har, eller en marginaljustering på infrastrukturen - kärnan i Socialdemokraternas ekonomiska politik är 20-30 miljarder i höjda bidrag. Varför kan ni aldrig stå för att det är den prioriteringen ni gör? Det är ju det som är kärnan i politiken: höjda bidrag för 10-30 miljarder och höjd skatt för fyra miljoner löntagare.
Det var precis det valrörelsen handlade om. Det går inte att backa ifrån det. Ni är emot jobbskatteavdrag, ni vill införa särskild tjänstemannabeskattning och ni vill höja a-kasseavgiften för vanliga löntagare. Då får vi situationen att det blir mindre lönsamt att arbeta.
Här har vi två alternativ. Våra grundvärderingar är sammanhållning, trygghet och välfärd. Det är det vi bygger genom att återskapa arbetslinjen. Vi tar tillbaka Sverige steg för steg - det är en krävande och besvärlig väg till full sysselsättning - och vi vill skapa förutsättningar för att alla ska arbeta som vill och kan. Vi bygger ett Sverige som hänger ihop, ett Sverige som är sammanhållet och ger alla människor möjligheter att försörja sig själva och känna stolthet och trygghet över att ha ett arbete. Där går skiljelinjen, Monica Green.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.