Väg E10
Interpellation 2013/14:294 av Pettersson, Leif (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2014-02-20
- Inlämnad
- 2014-02-20
- Besvarad
- 2014-03-04
- Sista svarsdatum
- 2014-03-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 februari
Interpellation
2013/14:294 Väg E10
av Leif Pettersson (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Väg E10 är en av de farligaste vägarna i vårt land. Särskilt gäller det sträckorna Gällivare–Kiruna och Morjärv–Gyljen. I Trafikverkets planering ligger trafiksäkerhetsåtgärder och därav följande ombyggnader av vägen långt fram. När nu samhällen ska flyttas och tillväxten samtidigt är stor i området kommer trycket på vägen att öka drastiskt. Risken att förlora fler människoliv efter denna väg är påtaglig.
Jag vill därför fråga statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd:
1. Vilka åtgärder anser hon rimliga att vidta för att öka trafiksäkerheten efter väg E10?
2. På vilket sätt avser hon att agera så att dessa åtgärder genomförs i närtid?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:294
Webb-tv: Väg E10
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:77 Tisdagen den 4 marsProtokoll 2013/14:77 10 § Svar på interpellation 2013/14:294 om väg E10
Protokoll från debatten
Anf. 56 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Leif Pettersson har frågat mig vilka åtgärder jag anser rimliga att vidta för att öka trafiksäkerheten efter väg E10 samt på vilket sätt jag avser att agera så att dessa åtgärder genomförs i närtid.
Jag vill inleda med att säga att trafiksäkerhet har hög prioritet för regeringen. Trafikolyckor orsakar både lidande och kostnader i samhället och trafiksäkerhet är därför en högt prioriterad fråga.
Trafikverket har nyligen träffat aktörer från bland annat kommuner och näringslivet för att diskutera E10 och möjliga åtgärder. Vid mötet berättade Trafikverket bland annat om intensifierade beläggningsåtgärder samt om en utredning om lokalt högre standard på vinterdriften. Generellt förutsätter jag att Trafikverket tillser att de drifts-, underhålls- och investeringsåtgärder som sker och planeras på E10 genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Regeringen har sedan 2006 ökat anslagen för vägunderhåll och väginvesteringar. Under perioden 2014-2025 avsätts 155 miljarder kronor till drift och underhåll av vägar. Dessutom satsas 281 miljarder kronor på att utveckla och investera i transportsystemet. I Trafikverkets förslag till nationell plan finns en namngiven åtgärd, en mötesseparering på sträckan Morjärv-Svartbyn. Utöver namngivna åtgärder kan till exempel mindre trimnings- och effektiviseringsåtgärder inrymmas såsom korsningar och sidoområden. Som Leif Pettersson vet kan jag inte uttala mig om innehållet i ny nationell transportplan före beslutet som planeras under våren 2014. Däremot kan konstateras att de väginvesteringar som oppositionen har presenterat, utöver de som Trafikverket föreslagit, saknar en realistisk finansieringslösning. Alliansens satsningar är däremot mycket tydligt uttryckta och finansierade, och de kommer att innebära en kraftfull satsning för att stärka möjligheterna för jobb och tillväxt i hela landet.
Anf. 57 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Jag vill först och främst verkligen säkerställa att vi den här gången talar om rätt väg. Vid det förra interpellationstillfället som rörde väg E10 var förvirringen stor när det svar vi fick från statsrådet behandlade en annan väg, nämligen väg 395.
Jag vill försäkra mig om att vi verkligen talar om väg E10 som går mellan Luleå och Narvik. Vi talar om de besvärliga delarna av den vägen mellan Töre och Gyljen och mellan Stenbron och Kiruna. Vi talar om det man i Norrbotten kallar Dödens väg. Det är den väg där långtradarchaufförer under lång tid har gruvat sig att köra speciellt vintertid.
Vägen är i sådant skick att backspeglar på mötande långtradare slår ihop. När till och med erfarna yrkesmän och yrkeskvinnor tvekar att ge sig ut och känner stor olust när de kör denna väg förstår alla, utom möjligen de som ska ordna fram investeringskapitalet, att något måste göras och det snabbt.
Herr talman! Låt mig ge en kort bakgrund. Kiruna och Malmberget är två samhällen i stark förvandling. I Kiruna ska stora delar av det som vi i dag ser som en stadskärna rivas och byggas upp på nytt. I Malmberget kommer stora delar av det samhället att förvandlas till en stor grop, och de som bor där måste flytta.
Till både Kiruna och Gällivare, där Malmberget ligger, måste det mesta av dagligvarorna fraktas med långtradare. Det är framför allt därför att tågtransporter inte fungerar med den trängsel som är på Norra stambanan. Samtidigt ska mycket gods fraktas också den andra vägen efter E10:an från norra Norge, exempelvis lax och annan fisk.
Det sammantaget innebär en väg med otroligt stor belastning. Transporterna när samhällen ska rivas och byggas upp på nytt, när behoven av fisk ökar, när dagligvarorna ska komma fram och alltmer av företagens lager ligger på vägen kommer att öka trycket på väg E10 än mer.
Herr talman! Det är därför av största vikt att åtgärder nu vidtas för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på väg E10. Särskilt avsnitten Töre-Gyljen och Stenbron-Kiruna måste ses som nationella angelägenheter att åtgärda.
När Trollhättan var särskilt utsatt av andra skäl än Malmfälten kunde vi samla oss och lägga fram ett paket med infrastrukturåtgärder så att situationen kunde rätas upp. Samma sak borde nu kunna ske när det gäller väg E10.
Insatsen av kapital är heller inte överväldigande stor. Det skulle kosta i storleksordningen 1-1 ½ miljard att åtgärda det alla mesta av vägen. Vissa delar skulle vara kvar, men det är delar som i dag har en godtagbar standard.
Varför är man inte intresserad av att öka trafiksäkerheten utefter vägen eller för den skull i Norrbotten? Varför vill man inte satsa nödvändiga resurser på väg E10?
I det sammanhanget vill jag säga att vi nu talar om väg E10. De nationella resurserna till andra vägar lämnar jag därhän i den här debatten.
Anf. 58 Karin Åström (S)
Herr talman! Också jag vill börja med att tacka för svaret. Det känns bra att ministern den här gången ger oss svar om rätt väg, nämligen E10 och ingenting annat. Det har jag förstått av svaret, och det känns väldigt bra.
Jag vet att ministern är uppvaktad i den här frågan från flera håll. Jag bor i Överkalix där E10 passerar strax utanför vårt centrum. I morse när jag var i riksdagen blev jag uppringd. Man berättade att en olycka hänt igen på E10:an strax utanför vårt centrum i Överkalix.
Så här rapporterar man om olyckan i tidningen NSD: "Vid 03:45-tiden på tisdagsmorgonen larmades polis, räddningstjänst och två ambulanser till en singelolycka på E10 i höjd med Kangis. Enligt SOS Alarm var det en mindre lastbil med trailer som kört i diket. Två personer sades vara inblandade i olyckan. Det är en engelskregistrerad bil lastad med lammkött, och en kvinna ska ha blivit skadad, berättar Erik Kummu, länsvakthavande befäl vid polisen i Norrbotten. Kvinnan, som misstänks ha ådragit sig ett benbrott, fördes med ambulans till Sunderby sjukhus, dit även mannen togs för kontroll. Enligt polisen var det mycket halt på olycksplatsen. Ekipaget kommer att bärgas under förmiddagen, enligt Trafikverket, som påpekar att trafiken kommer att påverkas åt båda hållen."
Detta tillhör numera vardagen på många ställen utefter E10. Det var tur i oturen att olyckan inträffade vid den tid den gjorde under morgontimmarna. Om den inträffat tre fyra timmar senare hade det varit väsentligt mycket mer trafik med tunga fordon som går där, persontrafik och framför allt skolskjutsar som åker där.
Riksdagsledamoten Pettersson beskrev på ett fördömligt sätt var som sker kring E10 och den tillväxt vi har i Malmfälten och Kiruna med det historiska att vi är på väg att flytta samhällen plus allt det unika som sker i området i samband med gruvornas utbredning. Detta måste man beakta.
När man förstår det här förstår man också att trafiken har ökat dramatiskt. Den är oerhört tung, och den ökar hela tiden. Standarden är låg, som har sagts här. På vissa sträckor kan inte långtradare möta varandra. Vägbredden är där sex meter - alltså helt under Europastandard. De yrkeschaufförer jag känner berättar och beskriver att det finns vägpassager där de vet att de måste föra in sidospeglarna vid möten för att inte toucha varandra. Det är tur att detta är yrkeschaufförer som trafikerar denna väg hela tiden och som vet hur man ska göra. Det är många utländska yrkeschaufförer som inte känner till detta. De touchar varandra, vilket gör att de kanar ned i diket. Detta är allvarligt, och dessutom är det ett oerhört stort stressmoment och en dålig arbetsmiljö för de chaufförer som jobbar där.
Det blir också problem när sjuktransporter och ambulanser ska fram. Det är dålig snöröjning, och det blir avåkningar av tunga fordon som blockerar vägen. Till saken hör att i resten av Sverige kan man ställa om trafiken till sidovägar när olyckor inträffar. Det går inte här, för det finns inga sidovägar. Sträckan från Töre upp till gränsen är 50-60 mil. Vad tänker ministern göra åt det här? Det är akut.
Anf. 59 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Det går att småskämta om det här i talarstolen - vilken väg det är vi pratar om eller inte. Men jag vill påminna mig själv om den förra diskussionen. Då berörde vi bland annat infrastrukturen kopplat till den expanderande gruvnäringen. Då rörde det sig om 395:an, precis som det nu rör E10:an. Och, herr talman, väg 395 är också en väg som det behöver göras någonting åt; det tror jag att vi kan vara överens om.
Det som sägs om E10:an är riktigt. Jag har också fått brev precis i dagarna från landshövdingen efter den träff som man hade med näringslivsföreträdare och kommunala företrädare efter samtalet med Trafikverket. Jag har även fått brev från rennäringen, utifrån ett annat perspektiv: Det är många renar som kommer ut på vägen, inte minst om man har vinterunderhållsarbete kopplat till saltet. Hur ska man göra, och hur ska man förhålla sig till detta så att man inte får ut renar på vägen?
Karin Åström tog upp frågan om sidobackspeglarna. Jag antar att du tänker speciellt på sträckan mellan Avvakko och Lappeasuando. Där är det smalt - det är riktigt smalt. Jag träffar också människor som åker där, inte minst vintertid när vägarna blir ännu smalare. Det har fört på tanken om Trafikverkets prioriteringar när det gäller att uppgradera vinterunderhållet. Trafikverket har sagt att man kommer att göra nästan en fördubbling av anslaget för vinterunderhållsarbetet. I stället för de normala 270 är man uppe i 530 miljoner kronor. Frågan är om detta räcker eller inte.
Jag är medveten om hur det är med sjuktransporterna, främst mellan Kiruna och Gällivare. Mycket är kopplat till den omstrukturering som man har gjort av akutsjukvården. Man får såklart ta hänsyn och ställning till allt detta.
Just nu pågår ett arbete i regeringen där vi ska fastställa det nationella beslutet. Jag vill påminna om att det finns en summa som inte är utpekad med namn ännu och som handlar just om trimningsåtgärder och bärighetsanslag. Det är nästan 41 miljarder, som än så länge inte är geografiskt fördelade. Vi tittar på detta och ser vad man kan göra kopplat till E10 eller någonting annat där.
Den här regeringen är en regering som tycker att det är viktigt med både väg och järnväg. Det kan bli betydligt mer problematiskt både för Leif Pettersson och Karin Åström om de tror att de med sin budget skulle ha större förutsättningar att satsa på väg, i synnerhet om ni ska samarbeta med era naturliga - som ni själva uttrycker det - samarbetspartner, till exempel Miljöpartiet, som snarare vill dra ned på väganslagen.
Vi har tydligt pekat ut att 155 miljarder i den kommande nationella planen ska gå just till underhållet av väg. Det finns också extra anslagna pengar för att utveckla hela transportsystemet. Det är helt klart så att vi även sitter och tittar på vad vi skulle kunna göra mer kopplat till E10, mycket utifrån de givna förutsättningar som nämns av både Leif Pettersson och Karin Åström.
Anf. 60 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Som ministern har sagt några gånger är detta en fråga om trafiksäkerhet. Det är vad det framför allt handlar om, tycker jag. Vi kan inte ha en väg med sådan standard som E10:an har i dag - inte med den trafik som finns där. Inget har gjorts åt denna väg på många år, och här ska inte vi socialdemokrater dra oss undan vårt ansvar. Vi hade på vår tid kunnat lägga mer i vägunderhåll på denna väg; det är bara att erkänna.
Men situationen är en helt annan i dag än för 10 eller 20 år sedan. Trafiken har ökat markant, framför allt långtradartrafiken. Två samhällen ska rivas. Det var inte aktuellt för 10 eller 20 år sedan. Detta kommer att alstra en mängd trafik mellan dessa två samhällen. Och det är inga småbyar det handlar om, utan det är samhällen med många tusen invånare som ska flyttas. Då måste åtgärder fram nu. Det här kan inte vänta. Om det finns ytterligare resurser att lägga på detta hoppas jag att ministern verkligen tänker på E10:an i sammanhanget.
Herr talman! Låt mig återge något som Håkan Innala - en mycket erfaren trafikpolis med mer än 15 år i yrket - har sagt: E10 har inte utvecklats något. Det enda som har hänt är att långtradartrafiken ökat. Om man har den belastningen med långtradare blandat med persontrafik får man räkna med svårigheter.
Hans råd är att satsa resurser nu så att vägen kan bli säkrare. Han säger också att även polisen redan på hans tid undvek att köra E10:an. Man valde i stället andra alternativ. Detta att polisen inte ens är närvarande efter vägen kan man ha sina synpunkter på från trafiksäkerhetssynpunkt. Man måste naturligtvis också fundera på varför polisen vill välja andra vägar för att ta sig till Gällivare.
Egentligen kan listan göras jättelång. De största problemen uppstår vintertid, men även sommartid är vägen för smal för dagens trafik. Vintertid har vi problem med de sidoräcken som finns efter vägen. På långa sträckor har man satt upp sidoräcken på det sätt som man ska göra enligt de normer som finns.
Effekten av sidoräcken efter E10:an, som är en mycket smal väg sedan tidigare, är dock att vägen blir ännu smalare. Man kan inte ploga ända ut. Man får en effekt ungefär som på en rodelbana. Det blir en liten iskant kvar där ute, och framför allt tunga och breda fordon får gigantiska problem.
Karin tog upp frågan om ambulansen, och även ministern talade om detta. Jag tänker därför inte säga någonting mer om den, men vi måste komma ihåg att skyddsombuden faktiskt har stoppat ambulanstrafiken av arbetsmiljöskäl.
Viltstängsel skulle kunna råda bot på rennäringens problem - i alla fall till ganska stor del. Salt är knappast aktuellt efter just denna väg, utan det är närmast varm sand som man får halkbekämpa med. Det är egentligen lite för kallt för salt.
Jag uppmanar ministern att starkt överväga om detta inte är situation som kräver extraordinära åtgärder, liknade dem som rådde i Trollhättan när man beslutade om satsningarna där. Ta ert förnuft till fånga och åtgärda väg E10!
Anf. 61 Karin Åström (S)
Herr talman! Jag vet att ministern under den senaste veckan har fått två skrivelser, och hon har fått flera skrivelser från bland annat den samiska sidan om problematiken som finns där uppe. Men de skrivelser som kom nu senast, som ministern säkert har läst, är undertecknade av landshövdingen respektive kommunförbundets kommunikationsråd.
I de här skrivelserna, som du har på ditt bord, är man helt eniga om de akuta insatser och åtgärder som behöver göras omgående. De pekar bland annat på att de presenterade investeringarna på E10:an i den nationella transportplanen för 2014-2025 inte kommer att räcka till. De hänvisar till Motormännens Riksförbund som bedömde vägen som en av de fem farligaste, och, märk väl, det var 2009. Nu har ytterligare fem år passerat, och vi ser hur antalet olyckor har ökat väsentligt. Vägen är betydligt farligare i dag än då. De pekar på att det har skett en samordning av samhällsservicen i kommunerna som innebär fler sjukvårdstransporter och fler skolelever som transporteras på E10:an. De pekar på problemet med att det inte finns omledningsvägar längs E10:an att ta till när det sker olyckor. De pekar också på att berörda kommunledningar, åkerinäringen, länsstyrelsen och kommunförbundet är helt överens om att man först måste åtgärda Gällivare-Kiruna-sträckan och sedan Överkalix-Töre-sträckan.
Det är långa led- och planeringstider för detta, men det här går inte att avvakta, ministern. Det är en stor och bred politisk enighet i hela länet. När tänker ministern lämna besked om de akuta resurserna som behövs för de här akuta insatserna?
Anf. 62 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag har bara åkt på E10:an en gång i livet, och det var den 17 januari i år. Det var väldigt intressant - och det var därför som jag begärde ordet, herr talman - för jag har inte någonstans sett ett sådant engagemang som jag gjorde då, i 31 graders kyla. Det stod folk från fyra olika fackförbund - Kommunal, Byggnads, Transport och IF Metall - mitt ute i skogen vid en rastplats längs med E10:an och demonstrerade. Tomas Nilsson, ordförande i Gruvfyran, höll appell. När jag lyssnade på honom tänkte jag: Vad vill han egentligen? Han vill att vi ska uppnå nollvisionen. Han vill inte ha någon olycka med dödlig utgång på E10:an. Det tror jag förstås inte att någon av oss här i kammaren heller vill, men det var ett sådant engagemang där. Alla medier som finns i Norrbotten var på plats, vilket innebär att det här är viktigt för befolkningen där. E10:an är oerhört viktig. Ingen står i 31 graders kyla och har ett möte som pågår i nästan en timme, med intervjuer och allting, bara för skojs skull. Det är oerhört viktigt att man åtgärdar de problem som finns på E10:an, och det visar det stora engagemanget.
Det här var som sagt den enda gången jag har åkt på E10:an, men det räckte för att jag skulle se hur mycket det här berör folk i trakten och hur mycket det här betyder. Med den bild som finns både i Gällivare och i Kiruna, som Leif Pettersson har varit inne på, av den omställning som samhället kommer att utsättas för är att den kommer att öka påfrestningarna på trafiken. Det innebär att läget är akut.
Därför blir jag lite bekymrad när ministern säger i svaret att de väginvesteringar som oppositionen har presenterat utöver de som Trafikverket föreslår inte är realistiska. Jag kan säga så här: Inga studenter kommer att behöva skuldsätta sig ännu mer för att vi ska bygga vägar.
Anf. 63 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Det är naturligtvis riktigt som Leif Pettersson säger att dagssituationen har förändrats rejält jämfört med 10-20 år tillbaka i tiden, egentligen på grund av någonting som är positivt, nämligen den expansion som pågår i det här området. I grunden är det en utmaning som är bra för den svenska konkurrenskraften, tillväxten och jobben, alltså det som ger oss förutsättningar att kunna investera i sådant som vi tycker är viktigt, till exempel infrastruktur.
Jag tycker också att det är oerhört angeläget att man har en dialog med de närmast berörda, i synnerhet när det uppstår situationer som det de facto har gjort, inte minst på grund av den tunga trafiken som går på plats. Jag är oerhört medveten om det, och jag har fått de här breven som Karin Åström nämnde. Jag har också läst dem, och jag har också efterfrågat dem och hört efter när de skulle komma, eftersom jag visste att de skulle skickas och de dröjde något längre än vad som var sagt. Detta har jag gjort just för att ha med de här ingångsvärdena när vi sitter med beslutet om den nationella planen.
Karin Åström frågade: När kommer beskedet? Det kommer senare i mars när vi fattar beslutet om den nationella planen. Under tiden hanterar Trafikverket det som är det mest akuta och det som är kopplat till det direkta, dagliga vinterunderhållet och som behövs just nu. Men det här är någonting som måste ses på med ett längre tidsperspektiv.
Man skulle, som Jasenko Omanovic, kunna stå här i talarstolen och berätta om hur man kraftigt inspireras av facket som tar sig ut i 31 graders kyla i skogen och av folket som finns där runt omkring också. Men man kan inte investera luft i vägar, utan det måste till pengar. Så här långt, herr talman, har jag inte sett att Socialdemokraterna har presenterat en enda krona mer till några vägar. Det är den här alliansregeringen som höjer anslaget till vägar. Det är den här alliansregeringen som kommer att vara garanten för att det blir mer pengar till vägar. Det kommer att bli betydligt svårare, herr talman, när Socialdemokraterna tror sig kunna samregera med andra partier som har mindre pengar till vägar.
Oavsett detta är det precis som Karin Åström och Leif Pettersson har tagit upp att det är helt samstämmigt i breven. Jag tror att vi har en ganska tydlig bild av situationen på vägen, och den är alltifrån bra, särskilt om man ska koppla den till både trafiksäkerhet och framkomlighet. Det är helt riktigt som Leif Pettersson säger att det inte bara gäller vintertid, även om det blir mer problematiskt på vintern.
Mitt svar är: Ja, jag vet hur situationen ser ut. Ja, jag vet vilken väg det handlar om. Ja, jag vet vilka sträckor det handlar om. Beskedet kommer senare i mars.
Anf. 64 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Ja, ministern, det låter som att du redan har förlorat valet och att vi sitter i regeringsmakt och du försöker bunta ihop oss med några partier här, trots att vi inte har sett valresultatet än. Tack för det! Det blir säkert en intressant övning när nuvarande majoritet, eller som nästan är en majoritet, är i opposition. Men det får vi se efter valet. Vi tar inte ut några segrar i förskott, det kan jag säga.
Sedan är det väl så i årets budget att regeringen har dragit bort, om jag kommer ihåg rätt, 286 miljoner på underhåll av vägar och järnvägar. Det kanske var ännu mer. I vår budget har vi lagt tillbaka det, plus de 400 miljoner som Trafikverket ansåg sig behöva för järnvägsunderhållet. Men - lägg märke till det - vi har också sett till att ha kvar pengarna för vägunderhållet i årets budget. Nu pratar jag alltså om den och inte om det långsiktiga framöver.
Nog tror jag att ministern kommer att ha lite svårt att leda i bevis att vi någon gång skulle ha satsat mindre pengar än Moderaterna har gjort på infrastrukturen, om vi nu ska ta det. Vi kan gå tillbaka 20 år och ännu mer i tiden och titta på vad vi varje år har lagt när det gäller våra respektive partiers budgetförslag. Vi kan konstatera att varje år, i opposition eller i regeringsställning, har Moderaterna haft lägre anslag när det gäller infrastrukturen än vad vi socialdemokrater har haft. Så är det bara - det är bara att titta efter hur siffrorna ser ut. Så nog kommer vi att ha våra förslag finansierade fullt ut. Det kan ministern vara fullständigt säker på.
Anf. 65 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Det vore ganska fantastiskt om vi skulle stå och prata budget. Ska vi ta hänsyn till det som skrevs förra året, eller ska vi ta hänsyn till årets budget? I sådana fall har nog Socialdemokraterna ett betydligt större problem: Från den 1 januari 2014 finns jobbskatteavdraget, det som Socialdemokraterna var emot året innan och sedan direkt efteråt ville ha. I grund och botten saknas det ju ett tiotal miljarder i den socialdemokratiska budgeten.
Oavsett vilket förstår jag att Leif Pettersson blev lite skrämd av tanken. Helt plötsligt var vi inne i spekulationer om vem som har vunnit valet. Tänk tanken att behöva samregera med partier som i sådana fall vill dra ned på väganslaget! Jag förstår den rädsla som kan infinna sig hos Leif Pettersson.
Nej, alliansregeringen är den regering som satsar på alla trafikslag och som höjer anslagen rejält också till väg. Om detta, kopplat till dagens diskussion om E10, kommer vi att återkomma i mars med vad vi kan göra åt den akuta situation som de facto råder på de sträckor som vi har talat om här i kväll.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.