Utvecklingstid

Interpellation 2019/20:46 av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Regeringen ska under 2020 införa utvecklingstid. Reformen påminner om det tidigare ledighetsexperimentet friår, som avskaffades 2007 av alliansregeringen. Fullt friska människor fick i mitten av 2000-talet utöva rekreation för miljardkostnader för svenska skattebetalare.

Nu ska en ny variant införas fast med mer inslag av kompetensutveckling. 200 miljoner kronor avsätts under 2020 för att därefter femdubblas till år 2022. Detta samtidigt som arbetslösheten stiger i Sverige. Regeringens viktigaste vallöfte 2014 var att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet den 1 januari 2020, men utvecklingen har gått åt rakt motsatt håll.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

1. På vilket sätt bidrar ett friår/utvecklingstid till att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet den 1 januari 2020?
2. Vilka yrkesgrupper bedömer ministern kommer att komma i beaktande för utvecklingstid?
3. Vilka yrkesgrupper bedömer ministern inte kommer att kunna ansöka om utvecklingstid beroende på kompetens, erfarenhet med mera hos de personer som ska ersätta den som är på utvecklingstid?
4. Räknas enbart kurser som är studiemedelsberättigade eller kommer även bristyrkeskurser upphandlade av Arbetsförmedlingen att vara aktuella för deltagare som genomgår utvecklingstid?
5. Bedömer ministern att det är möjligt för Sverige att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till den 1 januari 2020?