Utvecklingen i södra Ångermanland

Interpellation 2006/07:600 av Sonidsson, Eva (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-05-29
Inlämnad
2007-05-29
Besvarad
2007-06-12
Sista svarsdatum
2007-06-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 maj

Interpellation

2006/07:600 Utvecklingen i södra Ångermanland

av Eva Sonidsson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Efter försvarsnedläggningen i Sollefteå utlokaliserades huvudkontoret för Folke Bernadotteakademin till Sandö i Kramfors kommun för snart fem år sedan. Syftet var att stödja den lokala utvecklingen i området, men också att förstärka samstämmigheten i svenska krishanterings- och fredsinsatser genom samverkan med Räddningsverkets utbildningsskola i Sandö.

Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap lämnade nyligen sitt betänkande. Utredningen skriver att man i sitt arbete har tagit betydande regionalpolitiska hänsyn och föreslår därför bland annat att det skapas ett administrativt centrum i Sollefteå och att viss utbildning ska bedrivas i Sandö. I Sandö ska utbildningsorganisationen för räddningsverksamhet enligt förslaget minska betydligt, vilket i princip innebär en halvering av dagens verksamhet.

Det är positivt att Sollefteå föreslås få behålla arbetstillfällen genom det föreslagna centrumet. Det är viktiga arbetsplatser, inte minst för kvinnor i kommunen. Men administration tillhör de arbetsuppgifter som först riskerar att försvinna när det görs besparingar. Ökande datorisering leder också till allt färre arbetstillfällen inom denna sektor.

Tillsammans med en halvering av utbildningsverksamheten i Sandö och andra hot om nedläggningar innebär detta att framtiden för södra Ångermanland ser mörk ut. Det innebär fortsatt befolkningsminskning och det är i första hand de unga och välutbildade som flyttar. Det i sin tur leder till en ännu svagare lokal utveckling. För att bryta denna negativa utveckling krävs det kraftfulla åtgärder från statens sida.

Jag vill fråga näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra näringslivets förutsättningar i Västernorrland.

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:600, Utvecklingen i södra Ångermanland

Interpellationsdebatt 2006/07:600

Webb-tv: Utvecklingen i södra Ångermanland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 79 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Eva Sonidsson och Hans Stenberg har båda frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra näringslivets förutsättningar i Västernorrland. Eva Sonidsson frågar mot bakgrund av utvecklingen i södra Ångermanland, framför allt i Sollefteå och Kramfors kommuner. Hans Stenberg ställer sin fråga mot bakgrund av bland annat energiprisernas utveckling och förändringarna av transportbidraget. Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt. Låt mig först understryka regeringens uppfattning att en av de viktigaste åtgärderna för att stärka en regions konkurrenskraft är att öka det lokala och regionala inflytandet över förutsättningarna för näringslivets utveckling. Det är genom egen kraft, byggd på de förutsättningar som kommuner och regioner själva är bäst på att analysera och värdera, som man kan skapa en långsiktigt god jordmån för företag och jobb. Det finns inte många exempel på att tidigare regeringars stödpaket som satts in i akuta krissituationer har gett långvarigt positiva effekter på kommuners utveckling. I de kommuner där man i stället har en klar bild av sin situation och en strategi för kommunens satsningar för ett gott näringslivsklimat är man långt mindre sårbar och beroende av akuta statliga insatser. Genom eget aktivt utvecklingsarbete kan kommuner och regioner bli intressanta och attraktiva för företagare, besökare och invånare. Företagare lyfter ofta fram att dialogen med ansvariga i kommun och region och de attityder till näringslivet som företagarna möter där, är bland de viktigaste faktorerna för ett bra och attraktivt företagsklimat. Eva Sonidsson hänvisar till att det i utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap föreslås att vissa verksamheter ska lokaliseras till Sollefteå och Sandö i Kramfors kommun. Detta skulle bara delvis kompensera bortfallet av de arbetstillfällen som förslaget också innebär. När det gäller detta kan jag bara kort informera om att utredningens betänkande nu har remitterats till drygt 130 remissinstanser. Remisstiden går ut i september. Dessförinnan tar regeringen för sin del inte ställning till utredningens förslag. Till Hans Stenberg vill jag beträffande energipriserna säga att regeringen arbetar målinriktat för att öka användningen av förnybar energi. Energibeskattningen är ett styrmedel för att påskynda omställningen till mer miljövänliga energislag. Skattereduktion gäller sedan länge för energiintensiva företag. Sådana företag kan också delta i program för energieffektivisering, som ger möjlighet till skattebefrielse för elanvändning i produktionen, mot att företagen genomför ett strukturerat arbete för energieffektivisering. Programmet har varit ett framgångsrikt styrmedel och har tagits emot mycket positivt av de berörda företagen. Inte minst Norrlandslänen har goda förutsättningar att bidra till tillverkning av miljövänliga energiprodukter. Demonstrationsanläggningen för etanolproduktionen i Örnsköldsvik är exempel på en verksamhet som drar nytta av den pågående energiomställningen. Regeringen har anmält ett förslag till nytt transportbidrag till Europeiska kommissionen. Detta förslag innebär en höjning av anslaget och alltså ingen försämring. Jag är klart medveten om att transportbidraget har stor betydelse för de företag i Norrland som är berättigade till bidraget. Min fasta ambition är att bidraget ska utformas så att det också i fortsättningen på ett bra sätt kompenserar företagen för deras avståndsnackdelar. Jag kan försäkra Eva Sonidsson och Hans Stenberg om att regeringen är fullt uppmärksam på näringslivets och arbetsmarknadens utveckling i Västernorrlands län lika väl som i övriga delar av landet. Då Hans Stenberg, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Jasenko Omanovic i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 80 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Jag får tacka för svaret på interpellationen. Anledningen till att jag skriver interpellationen är att jag känner en stor oro inför framtiden och arbetstillfällen i några av våra kommuner i Västernorrlands län och då framför allt i Kramfors och Sollefteå. Maud Olofsson skriver i sitt svar att kommunerna genom egen kraft ska bygga på förutsättningar som finns för näringslivets utveckling. Visst är det logiskt att man utvecklar och jobbar med det man är bra på. Vi har i dag ett mycket bra näringslivsklimat i våra kommuner i Västernorrland. Många små företagare startar verksamhet mycket på grund av att det inte finns andra jobb och för att man vill bo kvar i länet. Det är positivt för kommunernas utveckling att det bildas nya företag. Men vi är också beroende av andra arbetstillfällen för att bland annat bibehålla en bra service till våra invånare. Jag vill ta tillfället i akt att framföra till Maud Olofsson den oro jag känner och de tankar kring framtiden för Räddningsverket i Sandö och KBM i Sollefteå jag har. Efter försvarsnedläggningen i Sollefteå utlokaliserades huvudkontoret för Folke Bernadotteakademin till Sandö i Kramfors kommun. Det är snart fem år sedan. Syftet med det var att stödja den lokala utvecklingen i området men också att förstärka samstämmigheten i svenska krishanterings- och fredsinsatser genom samverkan med Räddningsverkets utbildningsskola i Sandö och KBM i Sollefteå. Vi har i länet ett kluster av många olika myndigheter som på olika sätt jobbar för att vi ska ha en bra förebyggande krisberedskap och bra utbildning för räddning, kriser och katastrofer av olika slag. På Sandö finns även Folke Bernadotteakademin och en ny invigd ambulansakademi och ett räddningsgymnasium med sammanlagt mer än hundra anställda. Det har pågått flera utredningar hur krisberedskapen ska se ut. Den senaste utredningen gjordes av Mats Sjöstrand. Syftet med den utredningen har varit att pröva om relevanta delar av myndigheten bör föras samman till en myndighet för frågor som samhällets beredskap och säkerhet samt i vilken utsträckning övriga delar bör föras över till andra befintliga myndigheter. Ett betänkande från utredningen av en myndighet för säkerhet och beredskap är överlämnat till regeringen och utskickad på remiss till drygt 130 remissinstanser, precis som ministern nämnde i svaret. Utredningen skriver hur man i sitt arbete har tagit betydande regionalpolitiska hänsyn. Man har därför föreslagit att verksamheten blir kvar på Sandö och i Sollefteå. Det är positivt så långt. I Sandö ska utbildningsorganisationen för räddningsverksamheten enligt förslaget minska betydligt, vilket i princip innebär en halvering av dagens verksamhet. Maximalt föreslår utredaren att 40 årsarbetskrafter ska finnas kvar på Sandö. Tillsammans med en halvering av utbildningsverksamheten på Sandö och andra hot om nedläggningar innebär detta att framtiden för södra Ångermanland ser mörk ut. Det innebär en fortsatt befolkningsminskning. Och det är i första hand kvinnor, unga och välutbildade som flyttar. Det leder i sin tur till en ännu svagare lokal utveckling. För att bryta denna negativa utveckling krävs kraftfulla åtgärder från statens sida. Utredaren föreslår också att det skapas ett administrativt centrum för KBM i Sollefteå. Det administrativa centrumet kommer enligt utredaren att få behålla arbetstillfällena. Men eftersom man förändrar inriktningen på verksamheten förlorar man den tekniska kompetens som finns hos personalen i dag. Man måste alltså rekrytera ny personal. Administration tillhör också de arbetsuppgifter som först riskerar att försvinna när det görs besparingar, vilket är oroande om man ser framåt i tiden. Ökade datoriseringar leder också till allt färre arbetstillfällen inom denna sektor. I dag har man en positiv inflyttning till Sollefteå. Det är lätt att rekrytera den personal som behövs för den verksamhet som man har i dag. Och det vore synd att inte bevara den. Jag hoppas att regeringen är lyhörd för de remissvar som kommer in och ser till att vi får behålla kompetent personal och att verksamheten kan utvecklas i framtiden.

Anf. 81 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag har läst och letat efter någonting konkret i svaret. Frågan var vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra näringslivets förutsättningar i Västernorrland. Jag kanske har hittat ett embryo till ett svar när det gäller transportbidragen. Det finns en ambition hos näringsministern att skapa ett sådant bidrag som ska kompensera företagen för deras avståndsnackdelar. Sedan talas det om en demonstrationsanläggning för etanolproduktion i Örnsköldsvik. Den är vi socialdemokrater mycket stolta över. Vi agerade både lokalt och på riksnivå för att få till stånd en sådan produktionsanläggning. Det gläder mig faktiskt att även näringsministern tycker att det har gjorts ett bra jobb i fråga om den. Men vad är svaret? Det som händer just nu i Västernorrland när det gäller näringslivet är att vi har ett antal fabriker som kommer att stängas. Det handlar om sådant som vi faktiskt är bra på i Västernorrland och i hela Norrland. Det är pappersbruken som läggs ned. I Utansjö pappersbruk är det fråga om ungefär 130 arbetstillfällen och i Wifsta pappersbruk 180 arbetstillfällen. Men det handlar inte bara om arbetstillfällena på fabrikerna. Det är många fler arbetstillfällen som berörs. Dessutom väljer regeringen att lägga ned en av Vin & Sprits fabriker. Eva Sonidsson har nämnt Sandö. Sedan tillkommer all omorganisation inom statliga myndigheter. I min hemkommun försvinner kanske 200 statliga jobb. Då är frågan: Hur kan man förbättra näringslivsklimatet i Västernorrland? När dessa myndigheter försvinner, försvinner kunder till småföretagare i Västernorrland. Det är kunder som är grunden i småföretagarnas kundkrets. När en myndighet försvinner, försvinner möjligheterna för turistföretagen att anordna konferenser. Det blir svårare för dem eftersom vi inte har turistsäsong året runt. Det finns alltså problem som ministern inte tar upp. Det är självklart att man ska jobba med egen kraft för att skapa ett bättre näringslivsklimat och för att skapa bättre förutsättningar. Det är självklart att man ska utgå från det som man är bra på. Men om benen slås undan hela tiden orkar man efter ett tag inte resa sig igen. Och problemen är störst för småföretagen. För dem försvinner den största kundkretsen som finns i Västernorrland. Och det är där som det uppstår stora svårigheter för näringslivet i Västernorrland. Men i svaret berör inte näringsministern detta.

Anf. 82 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Västernorrland är ett av de län som jag känner till bäst eftersom jag kommer därifrån. Jag tror därför att jag känner till klimatet ganska väl. Det som behövs i Västernorrland är ökade inslag av småföretagsamhet. Vi har varit otroligt beroende av de stora företagen under lång tid. Hela Ådalen karaktäriseras av storföretagens insatser. Det behöver ske en omställning så att det också blir mindre företag. Örnsköldsviks kommun har gjort en sådan omställning, vilket har varit väldigt betydelsefullt för den tillväxt som sker där. Den omställning och de strategier som man tog fram i Sollefteå efter nedläggningen av försvarsindustrin var också ett sätt att försöka gå åt det hållet. Jag tror att det bara finns en väg, nämligen mer av småföretagande, fler företag som vill starta och fler företag som vill växa. Vad är det som Västernorrland är bra på? Inom träindustrin finns det en väldigt stor kompetens i just Västernorrland. När jag besöker de företag som finns där uppe beskriver man att det går att göra pappersmassa och annat som är mer traditionellt men att det också går att göra bränsle. Jasenko Omanovic säger att det är tack vare Socialdemokraterna som etanolfabriken och Piloten finns i Örnsköldsvik. Men jag vill nog syna den argumentationen en del. Det hade aldrig skett någon energiomställning eller någon satsning på etanolfabriken i Örnsköldsvik om inte Centerpartiet hade drivit på Socialdemokraterna. Jag vet det eftersom jag var med. Men jag är väldigt glad över att vi tillsammans kunde göra denna satsning. Jag är i dag också väldigt glad för svensk del att vi nu ligger i fronten när det gäller denna typ av forskning. Jag tror att hela detta område är ett område som Västernorrland skulle må bra av att utveckla. Jag tror att inte bara Västernorrland utan många delar av Sveriges land kommer att vara de framtida oljeshejkerna. Men man kommer att ha träet som råvara om man klarar av att göra etanol till exempel från cellulosa. Verksamheten på Sandö är naturligtvis, som Eva Sonidsson säger, väldigt bra. Men jag kan inte föregripa den utredning som finns och som är ute på remiss. Jag tror att kvaliteten på verksamheten på Sandö är ett starkt argument för just Sandös del. Men den delen måste vi få återkomma till när remissinstanserna har sagt sitt. Jag satt och tittade lite grann på statistik och kunde konstatera att arbetslösheten har sjunkit från april 2006 till april 2007 från 5,6 procent till 5,0 procent. Det är ungefär 600 personer färre som är arbetslösa i Västernorrland nu jämfört med tidigare. Den nya regeringen har alltså bidragit en del. Enligt företagarbarometern ser vi att vi har ett plus på 4,4 procent när det gäller just den delen. Det är ändå tydliga tecken på att också Västernorrland finns med i den positiva utveckling som har skett sedan vi har fått en ny regering. Jag skulle också vilja säga att jag tror att det är viktigt att titta på servicefrågorna. Det är en omstrukturering på gång inom den statliga verksamheten, och den har pågått länge. Detta är inget nytt påfund. Under alla de tolv år som Socialdemokraterna har lett detta land har den ena statliga myndigheten efter den andra lagt ned sin verksamhet. Men man har aldrig presenterat alternativa strategier. Det som jag tycker att vi behöver göra är att titta på hur vi kan samordna verksamheten mellan den statliga, regionala och lokala nivån och mellan det offentliga, ideella och privata nivån så att vi får en servicenivå som är funktionell utifrån dagens behov men som också är effektiv utifrån att vi också ska vara rädda om skattebetalarnas pengar. Den stora utmaningen är också att se att staten kan bidra till att hitta dessa moderna och goda lösningar så att vi också har en bra och väl fungerande service över hela landet.

Anf. 83 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Jag vill påstå att Kramfors kanske är bland de småföretagstätaste i länet. Jag vet inte om det är exakt så, men vi är ganska duktiga på att vara småföretagare. Tyvärr är det kanske mer enmansföretag än flermansföretag, så det blir en väldigt liten effekt. Jag bor i Kramfors, och jag skulle vilja lyfta fram problematiken i Kramfors. Vi har under de senaste fem åren förlorat närmare 90 statliga jobb, och då är jag mycket väl medveten om att det har skett under vår tid i regeringen. Men jag vill ändå lyfta fram siffrorna för att belysa lite grann hur det kan slå. Sida har tappat 30 jobb, och de flesta är kvinnor. Räddningsverket har tappat 41 jobb, och det är 27 män och 14 kvinnor. Skatteverket blir av med 9 jobb, och det är 4 män och 5 kvinnor. År 2009 kommer det att finnas en person kvar på Skatteverket på ett servicekontor. Kronofogdemyndigheten har förlorat 6 personer, och det finns ingen kvar där. Vad som sedan händer med Försäkringskassan vet vi inte. Förmodligen kommer 18-20 personer försvinna under nästa år fram till 2009. Vi vet också att arbetsförmedlingen kommer att drabbas, men vi vet inte hur mycket. Lantmäteriet är också borta, men det var en försvinnande liten del. Det här är exempel på vad som har skett under åren i Kramfors. När det gäller det här sista med Skatteverket ringde man bara och meddelade att så här blir det. Det skedde över huvud taget ingen dialog med kommunen. Man ringde och talade om att detta händer. Verksamheten minimeras och flyttas till större kommuner. Personal får sluta eller flytta. Vi har också hört i tidigare debatter här i kammaren att det finns många kommuner som är lite upprörda över det här sättet att hantera frågan. Det är allvarligt. Gång på gång läggs det ned myndigheter och statliga verk runt om i landet, och det tycks alltid vara de små kommunerna som blir drabbade. I vårt län är det vi som får stryka på foten medan de större kommunerna får ta över verksamheten. Små kommuner har ju den sämsta utvecklingen och den sämsta ekonomin. Vi har en befolkningsminskning hela tiden. Befolkningen sjunker hela tiden. Även om vi har ett gott näringslivsklimat kräver vi ändå andra jobb. Vi kräver inga akuta statliga åtgärder, men vi vill åtminstone behålla de jobb som vi har i dag. Det tycker vi är viktigt. Det är Maud Olofssons regering som bär ansvaret för att hela Sverige ska leva. Se då till att det blir så! Låt oss behålla de jobb vi har i dag! Var lika kritiska till nedskärningar nu som då när ni satt i opposition! Ni var ganska kritiska då. Jag är också uppvuxen i glesbygd, precis som Maud Olofsson. Vi behöver alla våra jobb. Vi behöver få fler jobb. Staten har faktiskt ett stort ansvar vad gäller infrastrukturen även i glesbygd. Alla har faktiskt rätt till en bra service.

Anf. 84 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Ministern nämnde nu i sitt svar att det behövs ökade inslag av småföretagande i Västernorrland. Det håller jag med om. Men statistiken visar att vecka 23 år 2005 var det 6 372 personer i Sverige som var arbetslösa som fick möjlighet att starta näringsverksamhet. Samma vecka 2007 var det 2 977 personer som fick den möjligheten enligt Ams statistik. Vecka 23 år 2005 var det 417 personer i Västernorrland som fick denna möjlighet. I dag är det 189 personer. Det är en halvering av möjligheten att starta näringsverksamhet. Regeringen tar bort förmögenhetsskatten, som ministern nämnde tidigare i en debatt, för att stimulera företagandet. Men för att kunna finansiera detta tar man bort möjligheten för arbetslösa att starta näringsverksamhet. Man tar från dem som kanske bäst behöver och ger till dem som kanske minst behöver. Därmed inskränker man arbetslösa människors fria vilja att starta eget företag. Det påverkar Västernorrland väldigt mycket, och inte bara Västernorrland utan hela Norrland och stora delar av Sverige. Det är bara på de dynamiska arbetsmarknaderna, som Stockholm, Göteborg och Malmö, som det är lättare, men inte heller där för alla. Vi har investerat så mycket i universitet. Vi har universitet i länet numera, vi har utbyggd infrastruktur, vi har bland annat satsat på bredband och vi har satsat på järnväg. Vi har satsat på att skapa grundförutsättningar för att den egna viljan att starta företag ska kunna växa hos människor. Men nu tar regeringen bort möjligheten för västernorrlänningar, i det här fallet, som är arbetslösa att starta eget företag. Så sent som i morse åkte jag taxi med en kille som var helt förtvivlad. Han vill starta eget och köpa bil, och dessutom en bil som går på biobränsle, för att köra taxi. Men han får inte det. Han har inte möjlighet att starta själv. Han har inte de resurserna utan skulle behöva få hjälp av arbetsförmedlingen. Men det är jättesvårt. Det finns inte resurser på arbetsförmedlingen till detta. Här behövs stöd från staten. Här behöver staten gå in och stötta den vilja som finns lokalt och regionalt. Men det verkar vara bättre att ta bort förmögenhetsskatten än att hjälpa människor att klara sig på egen hand och komma in på arbetsmarknaden. När det gäller ökade inslag av småföretagande tycker jag att ministern borde gå tillbaka till regeringen och se över hur möjligheten ser ut på arbetsförmedlingen för att få starta näringsverksamhet. Man borde förbättra möjligheterna för de personer som verkligen behöver en sysselsättning och som har viljan att klara av det själva.

Anf. 85 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Eva säger att det är många enmansföretag i Kramfors men att det är för få som vill växa. Ja, det är ett problem som man delar med hela övriga Sverige. Det är därför regeringen lägger fram de förslag som den gör. Vi måste få fler företagare att vilja växa och vilja anställa. Men vad är det företagen säger när de ska anställa. Jo, de säger att de inte törs anställa därför att då tar de på sig sjuklöneansvaret. Nu har vi plockat bort det. De törs inte anställa därför att LAS och andra regelverk hindrar dem. De törs inte anställa därför att det är så ansvarsfullt att ha människor anställda. Det är detta företagen säger. Det har Socialdemokraterna aldrig ens velat diskutera. Jag tror inte att ni är beredda att stödja oss när vi avskaffar sjuklöneansvaret i dag heller. Man måste förstå vad det är som driver företagen och får dem att vilja växa, vilja anställa och skapa de här jobben. Ska man investera - och det är därför vi avskaffar förmögenhetsskatten - behöver man pengar. Alla kan inte gå på banken och låna, utan de kan behöva pengar från en rik faster eller en rik morbror. Om vi kan få de pengar som i dag åker utomlands att stanna i Sverige och investeras i nya jobb i växande företag skapar vi de här jobben. Det är så det hänger ihop. Det finns en förklaring till varför socialdemokratiska lösningar inte har lett till rätt resultat. Vi provar nu en annan medicin, och vi ser att det hjälper. Arbetslösheten minskar, och företagandet ökar. Varje gång vi pratar om företagsåtgärder landar Socialdemokraterna i Ams. Allting ska gå via Ams. Det är den vägen som är lösningen. Jag kan bara meddela att regeringen inte har sagt att man ska minska resurserna till Starta eget. Det är en diskussion som förs på arbetsförmedlingarna själva. Vi har precis kollat upp detta, och nu säger arbetsförmedlingarna att nu satsar man på Starta eget och kan göra det igen. Vi har aldrig haft synpunkter på att de ska dra ned på de satsningarna. Vi tycker att det är en bra åtgärd. Men vi ska också komma ihåg att alla inte ska gå till Starta eget. Vi har Almi, Nyföretagarcentrum, rådgivning och kreditgivning som är till för att stödja människor som har olika företagsidéer. Det är också därför som vi satsar 80 miljoner kronor på Almi. Det är därför vi stöder olika sådana här insatser runt om i Sverige. Vi höjer också kreditnivån på mikrokrediterna. Det gör vi för att hjälpa småföretagen. När det gäller skattemyndigheten och neddragningen i olika myndigheter vill jag påstå att det har pågått under lång tid. Jag kommer också från en verklighet där jag har sett de små kommuner som har drabbats av den här nedläggningen. Det är naturligtvis en svår balansgång. Det har jag också sagt i mina kommentarer även när jag var i opposition. Det är en svår balansgång mellan en effektiv statlig verksamhet och en service som finns nära människorna. Mitt svar på det, och det har varit det hela tiden, är att man ska hitta nya smarta lösningar där vi samverkar bättre. Under den förra borgerliga regeringens tid gjorde vi ett antal försök med samordnade servicelösningar som föll ut väl. Nu har Mats Odell tagit ett initiativ på det här området för att tillsammans med statliga myndigheter se hur vi kan hitta den här typen av smarta lösningar. Jag kan bara beklaga att så lite har gjorts i utvecklingssammanhang för att få olika statliga myndigheter att samverka med regionala, lokala, privata och ideella sektorer för att få fram nya och bra lösningar. Den här regeringen är beredd att ha den dialogen och den diskussionen. Mats Odell och jag, som bland annat är med i detta, har ett mycket bra samarbete för att åstadkomma detta. Jag tror att vi kan hitta de lösningar som gör att både företag och enskilda kan känna sig nöjda också med en statlig verksamhet.

Anf. 86 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Man kan ändå konstatera att det fortfarande är de små kommunerna som drar det kortaste strået när omorganisationer görs i de statliga myndigheterna. Det kan vi i alla fall se i mitt hemlän. Jag har under de senaste dagarna roat mig med att läsa lite grann av vad Maud Olofsson sagt i sina interpellationsdebatter med vår dåvarande regering. Jag kan nästan ställa samma fråga nu som då ställdes till Göran Persson i en debatt när politik för tillväxt i hela landet debatterades här i kammaren för ett antal år sedan. Då sade Maud Olofsson: "Är inte medborgarna lika mycket värda runt om i hela vårt land? Varför ska vi inte ha samma service, oavsett var i landet vi bor?" Ska vi inte ha statlig verksamhet i hela landet? Har Maud Olofsson ändrat uppfattning om vem som i så fall har ansvar för statlig service och att det är viktigt att den finns i hela landet och inte bara i storstäderna? Om det nu är så som Maud Olofsson säger att det inte finns många exempel på att tidigare regeringars stödpaket som satts in i akuta krissituationer har gett långvarigt positiva effekter på kommunernas utveckling har den nuvarande regeringen all anledning att visa att de minsann kan bättre. Det har ni ju sagt att ni ska göra. Avslutningsvis hoppas jag att regeringen tar sitt ansvar även för den norra delen av landet och ser till att vi får behålla de jobb som vi har i dag och att även att de små kommunerna får ta del av statens kaka i form av att man får behålla de jobb som finns. Man kan faktiskt förlägga statlig verksamhet även till våra mindre kommuner.

Anf. 87 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Näringsministern säger att så fort en socialdemokrat tar upp någonting så börjar man prata om Ams. Jag måste säga jag är stolt över Ams! Jag kanske inte är nöjd med det man har gjort alla gånger, men jag måste säga att jag är stolt över Ams. Jag nämnde inte Ams för att jag är stolt utan för att de arbetslösa som vill starta egna företag vänder sig till Ams för att det finns möjlighet att därifrån gå vidare till Almi och andra organ som man behöver beroende på vilken verksamhet man ska starta. Det är inkörsporten och den ekonomiska försörjningen under tiden man startar företag. Ofta har man ju knappa resurser när man är arbetslös, och man har kanske inte någon rik mormor eller moster, som näringsministern sade, som man kan låna pengar av. Därför nämnde jag Ams. Om vi återgår till statliga myndigheter som näringsministern talade om vill jag säga att det självklart är så att omstrukturering och förändringar har pågått länge. Det behövs, för om man ska ge relevant service till invånare måste man se över verksamheten. Det slår dock illa för vissa kommuner. Som jag nämnde kommer nästan 200 arbetstillfällen inom statlig verksamhet att försvinna i min egen hemkommun Härnösand. Det slår jättehårt mot den privata näringens småföretagare som har de här myndigheterna som sina kunder. De utgör en grundkundkrets som nu försvinner, och instabiliteten för företagarna är jättestor. Återigen vill jag säga att jag hoppas att näringsministern gör någonting konkret.

Anf. 88 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är klart att vi ska ha statlig verksamhet i hela landet, men den kommer att se annorlunda ut framöver. Låt mig ta några exempel. Den ökade servicen som vi har via nätet gör naturligtvis att en hel del av den servicen går den vägen och inte via personer som sitter lokalt. Det är ju ett sätt att effektivisera verksamheten. Jag kan dock konstatera att jag inte såg några mer offensiva förslag från Socialdemokraterna när ni satt i regeringsställning för att hitta de samordnade servicelösningar som jag föreslår. Nu sitter jag i regeringen, och den ingång som i alla fall jag har på den här problematiken är att vi ska försöka hitta en effektiv statlig verksamhet som kan samarbeta och samverka med andra så att vi får en bra närvaro och en bra service. Jag vill också säga att de särskilda paketen inte har gett de resultat som man hade kunnat önska. Viktigt att säga är att det är generella åtgärder för ett bättre företagsklimat i hela Sverige som är det viktiga. Jag vill återupprepa att infrastruktur, forskning och utveckling, service och goda företagsvillkor är de fyra delarna som är absolut viktigast, och det är efter detta som regeringen arbetar. När det sedan gäller att starta eget vill jag säga att starta-eget-bidraget faktiskt var en åtgärd som den förra borgerliga regeringen genomförde. Det var inte särskilt många socialdemokrater som tyckte att den åtgärden var bra då, men det är väl bra att ni tycker om den nu. Starta-eget-bidraget är en av de åtgärder som man ska jobba med. Vi hindrar inte Ams att genomföra och jobba med den åtgärden. Tvärtom tycker vi att det är en bra åtgärd, och vi tycker att det är bra att man jobbar med detta. Dock finns det också andra delar inom Almi, Nyföretagarcentrum och andra organ som kan hjälpa småföretagen. Det är det vi försöker bygga upp. Vi har ett särskilt program när det gäller kvinnors företagande - vilket Västernorrland behöver mycket mer av - och att få kvinnorna att vilja växa i sitt företagande. Jag tror att Västernorrland, precis som alla andra regioner, nu går en positiv framtid till mötes, men det är småföretagarvillkoren som måste bli bättre och antalet småföretagare som måste öka.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.