Utvecklingen av den svenska fiskeflottan
Interpellation 2005/06:415 av Tysklind, Lars (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-17
- Inlämnad
- 2006-05-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-06-01
- Sista svarsdatum
- 2006-06-07
- Besvarad
- 2006-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 maj
Interpellation 2005/06:415 av Lars Tysklind (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Utvecklingen av den svenska fiskeflottan
Kapaciteten inom det svenska fisket måste vara anpassat till ett långsiktigt hållbart fångstuttag. Om detta är alla överens, inte minst inom näringen själv. Detta får dock inte sättas i motsatsställning till att den svenska fiskeflottan måste få möjligheter att utvecklas.
På EU-nivå har kommissionen föreslagit stöd för motorbyten som ett svar på den europeiska fiskenäringens svårigheter med höga bränslepriser. Syftet är att byta till bränslesnålare och miljömässigt bättre motorer och inte att öka kapaciteten. Trots detta har den svenska regeringen ställt sig negativ till förslaget.
I många andra sammanhang används ekonomiska styrmedel för att pressa fram miljömässigt bättre lösningar, men om man vill byta till miljöanpassade motorer i fiskefartyg gäller tydligen inte detta. Jag uppfattar problemet som att regeringen sätter likhetstecken mellan miljöanpassning och kapacitetsökning. De tak som finns för antal kilowatt och bruttoton, som inte får överskridas, förhindrar en kapacitetsökning. Ett utbyte av motorer skulle alltså enbart kunna vara inriktat på utbyte av miljöskäl.
I dagsläget är många motorer gamla och ineffektiva och förbrukar därmed både mer bränsle och miljöovänligare bränsle än nödvändigt. Åtgärden skulle därför både vara miljömässigt och ekonomiskt försvarbar. Inte minst det småskaliga kustnära fisket skulle kunna få bättre lönsamhet. Dessutom ger nyare motorer ombord på fartygen höjd säkerhet och har därmed också betydelse för arbetsmiljön som sådan.
Med bakgrund av Sveriges negativa hållning till strukturstöd för motorbyten vill jag ställa följande frågor:
Är jordbruksministern beredd att verka för att underlätta utbyte till mer miljövänliga och driftsäkra motorer i Sveriges fiskeflotta?
Vilka övriga åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att svenska fiskeflottan ska kunna utvecklas och vilka frågor avser jordbruksministern att driva inom EU:s fiskeripolitik i samma syfte?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:415
Webb-tv: Utvecklingen av den svenska fiskeflottan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:137 Torsdagen den 8 juniProtokoll 2005/06:137 18 § Svar på interpellation 2005/06:415 om utvecklingen av den svenska fiskeflottan
Protokoll från debatten
Anf. 147 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Lars Tysklind har frågat mig om jag är beredd att verka för att underlätta utbyte till mer miljövänliga och driftssäkra motorer i Sveriges fiskeflotta, vilka åtgärder jag avser att vidta för att den svenska fiskeflottan ska kunna utvecklas, och hur jag avser att driva dessa frågor inom EU:s fiskeripolitik.
De frågeställningar Lars Tysklind tar upp är mycket aktuella. Så sent som för två veckor sedan var jag i Bryssel och förhandlade om utformningen av och innehållet i den framtida europeiska fiskerifonden. Den stora utestående frågan är hur stödet till fiskeflottan ska utformas. Precis som för ett år sedan misslyckades rådet att enas kring ett beslut. Vissa medlemsstater vill att möjligheterna till stöd ska utvidgas, medan Sverige och några likasinnade önskar strikta begränsningar.
Principen för den sistnämnda gruppen, där Sverige ingår, är att reformen av den gemensamma fiskeripolitiken från 2002 ligger fast eller förändras så lite som möjligt. Detta gäller särskilt stöd till fiskeflottan och att det inte ska ske något återinförande av stöd till nybyggnation och att modernisering av flottan som, direkt eller indirekt, kan medföra att fiskerikapaciteten påverkas och att möjligheterna att fånga mer fisk ökar ska begränsas så långt som möjligt. Detta bör också gälla byten till mer miljövänliga motorer. Denna inställning har jag redogjort för i EU-nämnden.
Det är också viktigt att ha i åtanke att beslut i dessa frågor på gemenskapsnivå innebär gemensamma regler och därmed att alla fiskare i Europa har samma förutsättningar avseende möjligheter till statligt stöd. Den svenska fiskeflottan skulle därmed inte diskrimineras på något sätt.
Det finns knappt någon som i dag motsätter sig slutsatsen att vi har en överkapacitet i gemenskapens fiskeflotta. Att i en sådan situation lämna bidrag till åtgärder som i praktiken innebär en förnyelse och i viss mån effektivisering av de fartyg som ingår i flottan utan att också föra ut kapacitet anser jag inte vara rimligt. Jag menar att detta delvis skulle stå i strid med de övergripande målen för den gemensamma fiskeripolitiken.
Förutom arbetet med att förbättra beståndssituationen finns det andra frågor som är aktuella inom ramen för den europeiska fiskerifonden som kan främja utvecklingen av fiskerinäringen. Möjligheter att stödja investeringar i förbättringar av säkerheten ombord, arbetsförhållanden, hygien och produktkvalitet finns med. Även stöd för teknisk utveckling av redskap, för vissa inköp av mer selektiva redskap samt för utbildningsåtgärder ingår. Vidare kan åtgärder i fiskehamnar stödjas som bland annat förbättrar villkoren vid landning, försörjningen med is, vatten och elektricitet, lagring och behandling av avfall etcetera, vilket främjar fiskefartygens verksamhet. Allt detta är sådant som Sverige har ställt sig positivt till.
Då Lars Tysklind, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Anita Brodén i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 148 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka jordbruksministern för svaret å Lars Tysklinds vägnar.
Att vi ska arbeta för ett långsiktigt hållbart fiske råder det nog inga delade meningar om. Den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav måste säkerställas samtidigt som långsiktiga spelregler ska gälla för fiskeföretagen.
Bakgrunden till frågan är fiskeflottans möjligheter att byta till miljömässigt bättre motorer och att det de facto inte är lika med en kapacitetshöjning. Det finns tak för kilowatt och bruttoton som inte får överskridas, vilket förhindrar den kapacitetshöjning som jordbruksministern befarar.
Det är dock en realitet att det finns många gamla och ineffektiva bränsleslukande motorer. Det vore ett viktigt led i att minska användningen av fossila bränslen om fler båtar hade motorer som är miljömässigt bättre. Nyare motorer kan också innebära en ökad säkerhet till havs. Det skulle dessutom innebära en förbättrad ekonomi för fiskeföretagen med motorer som är bränslesnålare. Det gäller inte minst för det småskaliga kustnära fisket. Det är en utveckling som samtidigt, vilket jag vill betona, håller sig inom beslutade kapacitetsramar.
I svaret uppfattar jag dock att jordbruksministern inte är beredd att stödja investeringar för ett utbyte till miljövänligare motorer. Men samtidigt vet jag att det har lagts fram ett kompromissförslag. I detta kompromissförslag ingår det att båtar som är mindre än tolv meter och som inte är trålare ska få tillåtelse att byta ut sina motorer. Fartyg som är större än tolv meter och som är trålare ska däremot minska sin kapacitet med 20 %.
Det är viktigt i förhandlingar att ha en ingång med konstruktiva förslag till lösningar. Därför vore det oerhört intressant att höra hur Sverige har agerat i denna fråga. Har vi medverkat till detta kompromissförslag? Har vi varit aktiva för att söka lösningar inom EU:s fiskeripolitik? Och innebär det att Sverige ställer sig bakom detta förslag?
Anf. 149 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag hoppas att Anita Brodén och jag är överens om att det största problem som vi har när det gäller fiskeripolitiken är de vikande bestånden och en överkapacitet i fiskeflottan.
Jag var väldigt glad över den reform som vi kunde enas om 2002 och som bland annat innebär att vi inte ska tillföra modernare fartyg utan att föra ut kapacitet ur fiskeflottan.
Jag har känt en oro när vi i rådet nu har behandlat dessa frågor. Vi gjorde ett försök att enas om fiskerifonden för ett år sedan. Vi misslyckades vid det förra ministerrådsmötet. Det finns ett antal länder som försöker utnyttja situationen till att få sådana regler som inte kan hålla enligt beslutet från 2002.
Det är alldeles riktigt att det finns miljömässiga fördelar med de nya motorerna. Men det är också piggare motorer som gör att man kan bedriva fisket på ett effektivare sätt, och i detta ligger ett problem.
Sverige har varit mycket aktivt i de förhandlingar som fortfarande pågår för att hitta en lösning. Vi tillhör en grupp som vill verka för att man ska stå fast vid beslutet från 2002. Tyvärr gick det inte att få stöd för de konstruktiva lösningar som presenterades vid det förra ministerrådsmötet.
Men det är alldeles riktigt som Anita Brodén säger att en kompromiss som skulle kunna vara tänkbar för Sverige måste luta sig mot att vi gynnar det småskaliga fisket som inte har sådana fiskemetoder som innebär att vi får de negativa konsekvenserna. Och då är det det småskaliga kustfisket, som inte trålar. På den punkten har Sverige signalerat att vi är beredda att ha det som en del i en kompromiss, om vi får någonting annat i stället som innebär att vi inte avlägsnar oss från 2002 års beslut.
Anf. 150 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Tack för en del klargöranden som vi har fått från jordbruksministern! Vi delar uppfattningen att vikande bestånd och överkapaciteten är någonting som vi absolut måste komma åt, och vi står också bakom 2002 års uppgörelse.
Vad jag tycker är angeläget är att vi kan urskilja att ett motorbyte mot en miljövänligare sort inte behöver vara lika med att man fiskar mer. Jordbruksministern nämnde piggare motorer. Men det är ju en trygghet och en säkerhet. Det finns både miljöaspekter och en trygghetsaspekt i att ha en ny motor som kan klara olika situationer till havs. Och det finns en ekonomisk aspekt.
Det är ju genom andra fiskeribestämmelser som vi ska komma åt överfisket. Det handlar om alltifrån kvoter till havdagar och till utformning av redskap. Nu är det havdagar på prov i Kattegatt. Det kommer att införas, och det är någonting som vi varmt välkomnar. Finns det någon strategi från regeringens sida när det gäller att redan nu planera för en utvidgning av havdagar om det här försöket, efter prövoperioden, visar sig vara positivt?
Ska vi få ett långsiktigt hållbart fiske måste näringen vara aktiv och delaktig. Då finns det någonting annat som jag vet att vi har drivit och som jag hoppas att jordbruksministern håller med om. Det handlar om vikten av lokal och regional samförvaltning där näringen är en part som är med och tar ansvar för förvaltningsbeslut. Det är också intressant att höra på vilket sätt ministern är beredd att utveckla det.
Slutligen gäller det andra åtgärder för att inte få ett överutnyttjande av fisket och den resursen. Det handlar om den tekniska utvecklingen av våra redskap. Det är oerhört viktigt att komma till rätta med det här för att minimera bifångst och framför allt för att vi inte ska få den dumpning som vi har fått uppleva under ett antal år. Den fisk som fångas ska selekteras. Det ska också vara den fisk som sedermera landas. Dumpningen av fisk är ett gigantiskt resursslöseri, och den strider mot all uppfattning om ett rätt förvaltarskap. Det vore också värdefullt att få ministerns syn på det här.
Men framför allt är det angeläget att vi kan se att en miljömässig motor inte behöver vara lika med att man överfiskar. Vi måste kunna skilja på det.
Anf. 151 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det gör mig lite bekymrad att Anita Brodén tar så lätt på det här med de miljömässigt bättre motorerna. Det är klart att det kan ligga en god ekonomi för den enskilde fiskaren i att få ned sina bränslekostnader. Det skulle då tala för att den här typen av investeringar kommer till stånd genom företagsekonomiska bedömningar av de enskilda fiskarna. Det kan också vara en viss miljöeffekt. Men den stora miljöfaran för oss när det gäller fisket är att vi tar ut för mycket av bestånden, att vi har för stor kapacitet i vår flotta. Då måste vi också välja.
Den kompromiss som jag här redovisade att jag är beredd att stödja innebär en begränsning till det småskaliga kustnära fisket, båtar som inte trålar. Att diskutera någonting annat, ett mer allmänt släppande av investering när det gäller bränslesnålare motorer, tror jag skulle vara en stor fara. Och jag tycker inte att vi kan säga att vi kan lämna de här motorerna därhän för att vi har andra instrument för att få en hållbar fiskeripolitik. Vi behöver använda alla instrument. Det är därför som jag är så angelägen om att vi håller i det här beslutet från 2002.
När det sedan gäller de andra åtgärderna redovisade jag i mitt svar en meny av olika åtgärder som regeringen driver. När det gäller havdagarna är vi mycket positiva till att vi nu gör de här försöken, och vi ska utvärdera för att få ett underlag för att gå vidare. Det är ju havdagarna som har en koppling till att man kastar fisk över bord, dumpningen. Det är med hjälp av havdagarna som vi ska lösa det problemet. Frågan om samförvaltning har vi på bordet, och där väntar vi på ett underlag från Fiskeriverket. Vi har också drivit de här pilotprojekten som redovisas under 2006. Det finns också en annan intressant fråga som vi arbetar med för närvarande, där Fiskeriverket tar fram underlag. Det handlar om att kunna fördela kvoter. Där ligger det först ett arbete kring det pelagiska beståndet, och där går vi också vidare med ett arbete kring det kustnära fisket.
Anf. 152 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag tyckte att det var oerhört intressant att få ett klargörande just i fråga om kompromissförslaget, som jag nämnde i mitt första inlägg. Då handlade det om båtar under tolv meter som inte trålar. Vi verkar vara överens om att det skulle vara helt okej att man där får satsa på miljömotorer. Det har stor betydelse. Det är dessutom många av de kustnära fiskebåtarna.
När det gäller havdagar ställde jag också en fråga - jag uppfattade inte att jag fick ett svar där - om det finns en beredskap, en strategi, för att utveckla det. Det är ju på det sättet som vi, precis som jordbruksministern mycket riktigt säger, har möjlighet att komma till rätta med dumpningen.
Det är genom regelsystemet, ett långsiktigt regelverk som fiskerinäringen har att rätta sig efter, som vi gemensamt inom EU kan få ett långsiktigt hållbart fiske - det här är ju inte enbart ett svenskt bekymmer. Det är A och O. Vi är gemensamt angelägna om att i fortsättningen ha levande hav, levande kustsamhällen, hälsosam föda och, givetvis, om att allt detta tillsammans också ska ge ett antal arbetstillfällen.
Jag tror ändå, avslutningsvis, att det skulle vara väldigt välgörande för många fiskeföretagare, som i generationer har kämpat, att få känna att de har ett stöd av beslutsfattare. Det handlar om att vara uppmuntrad som företagare. Dessvärre är det många som nu upplever att de möts av en attityd som gör att de kan känna sig som kriminella. Det handlar många gånger om ett kontrollsystem som inte har varit samordnat på ett bra sätt.
Jag tror att det här tillsammans med regelförenklingar, klara rejäla regler, kan göra att vi kan få ett långsiktigt hållbart fiske.
Anf. 153 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Syftet med den höga profil som regeringen har när det gäller fiskefrågorna är ju att vi utifrån försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen ska kunna rädda bestånden i haven och få det här hållbara fisket, långsiktigt. Det är så vi kan bygga en lönsam näring. Det är så vi kan skapa framtidstro för yrkesfisket.
Regeringen lade i början av mandatperioden fram en proposition om det kustnära fisket med mera. Där hade vi ett antal mål. Det var förstås ett miljömål, ett regionalpolitiskt mål, ett inflytandemål och ett konsumentmål.
Det har vi med oss när vi nu arbetar för att utveckla fiskeripolitiken. När det gäller den mycket konkreta frågan om havdagar är vi på steg 1. Man håller på med provfiske. Det vore fel av mig att säga: Nu ska vi arbeta med havdagar mycket brett och på det här sättet. Vi ska gå steg för steg. Vi ska se resultatet av provfisket.
Jag hoppas att det ska vara en framgångsrik metod. Det är helt oacceptabelt att kasta fisk över bord på det sätt som vi gör i dag. Vi måste hitta en lösning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.