Utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad
Interpellation 2023/24:245 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-26
- Överlämnad
- 2023-11-27
- Anmäld
- 2023-11-28
- Svarsdatum
- 2023-12-08
- Besvarad
- 2023-12-08
- Sista svarsdatum
- 2023-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Att öka utrikes födda kvinnors låga sysselsättningsgrad är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en omfattande utredning som den nuvarande regeringen gjorde ett tilläggsdirektiv till, och utredningstiden förlängdes. Delbetänkande från utredningen med förslag kom den 31 maj 2023.
Mot den bakgrunden vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Tänker ministern ta några initiativ med anledning av de förslag som har framkommit i utredningens delbetänkande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:245
Webb-tv: Utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad
Dokument från debatten
- Fredag den 8 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:45
- Protokoll 2023/24:45 Fredagen den 8 decemberProtokoll 2023/24:45 Svar på interpellation 2023/24:245 om utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad
Protokoll från debatten
Anf. 15 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! har frågat mig om jag tänker ta några initiativ med anledning av de förslag som har framkommit i utredningens delbetänkande. Jag utgår från att Sofia Amloh avser delbetänkandet Etablering för fler - Jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24) som kommer från Utredningen om en förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Ju 2022:05).
Att höja utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad är en prioriterad fråga för regeringen. I dag står alldeles för många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt ifrån arbetsmarknaden och utan en egen inkomst. Därmed står de utan verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sina liv och att delta i samhället. Det får konsekvenser för inte bara den enskilda kvinnan utan även hennes familj och i förlängningen hela samhället. Personer som kommer till Sverige ska inte fastna i arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag.
Regeringen beslutade i juni 2023 att sända ut delbetänkandet på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter. Tiden för remissinstanserna att inkomma med svar gick ut den 15 november. Nu pågår beredningen inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma med besked om hur delbetänkandets förslag kommer att tas om hand.
Anf. 16 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Johan Pehrsons svar stämmer. Det är just den utredningen jag hänvisar till. Det finns inte många andra utredningar på området.
Ett av de sex jämställdhetspolitiska målen är ekonomisk jämställdhet. Det är grundläggande att kvinnor har ett arbete att gå till för att nå ekonomisk självständighet. Men det är inte en garanti. För att man ska uppnå ekonomisk jämställdhet spelar fler faktorer roll.
En stor andel av dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det är människor som oftast inte vill något annat än att gå till ett jobb. Men de behöver stöd och en rad insatser för att komma i arbete. Det är otroligt viktigt. För att bryta segregationen och öka jämställdheten behöver vi få utrikes födda kvinnor att komma i arbete. Det ger dem makt och frihet att bestämma över sina egna liv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi socialdemokrater hade insatser som vi kallade extratjänster, som framför allt vände sig till utrikes födda kvinnor. Det har varit ett väldigt viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslösheten och ge dem en chans att få ett jobb och en egen försörjning. Hälften av extratjänsterna riktades till just utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsterna möjlighet att gå från isoleringen hemma till något meningsfullt, en meningsfull sysselsättning.
De utrikes födda kvinnorna spelar många gånger en väldigt stor roll i familjen och ute i de utsatta bostadsområdena. De gör otroligt mycket och har stor påverkan på samhället och på barnen och ungdomarna i områdena. Det är viktigt att just de är förebilderna som går till ett jobb, till en sysselsättning, och får egna pengar på kontot. Det är viktiga steg in på arbetsmarknaden.
Nu finns det flera förslag på statsrådets bord som visar på behovet av ett ambitiösare och mer strukturerat, innehållsrikt och individanpassat etableringsprogram. Men det bör inte begränsas till etableringsprogrammet utan bör prägla hela den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Ett av förslagen är att etableringsprogrammets längd ska styras av behovet. Det handlar om just den enskilda individen. Det kan behövas längre tid i ett etableringsprogram för att få en grund och komma in på arbetsmarknaden.
Med tanke på att statsrådet säger att det är en prioriterad fråga för regeringen och för statsrådet undrar jag om de här förslagen kommer att bli verklighet eller inte. Eller är det något av förslagen som statsrådet tittar särskilt på?
Anf. 17 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Till att börja med blir jag glad när jag hör ordet individ i denna interpellationsdebatt. Vi pratar inte om ett kollektiv utan om människor som har väldigt olika bakgrunder och förutsättningar men som ofta buntas ihop som utrikes födda kvinnor. Det är kvinnor som har helt olika förutsättningar i hemmet. De är utsatta för hedersnormer i olika grad, och de är utbildade i olika grad i sin ungdom och barndom. De är väldigt olika. Det är därför viktigt att det här andas individ.
Jag vill och får inte föregripa och berätta exakt hur jag kommer att ta detta vidare. Det blir lite som på julafton, fru talman. Riksdagen måste härda ut. Regeringen kommer tillbaka med ett besked. Men man får inte redan nu öppna och titta i lucka 24 i sin julkalender, och jag får inte öppna de luckor som jag tycker är mycket intressanta. Men låt mig ändå ge er ett litet rim, så att ni nästan kan gissa. Jag brukar göra egna, väldigt dåliga rim som avslöjar vad som finns i klappen.
Det handlar mycket om individen, om att fokusera på att man ska komma i svenskundervisning. Där finns det både möjligheter och mycket krav. Det är klart att man förväntas lära sig svenska i Sverige. Därefter förväntas man bidra och anstränga sig hårt för att få en utbildning och intressera sig för samhället i övrigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I veckan presenterade jag insatser vi nu gör för att SCB och Boverket ska kunna kartlägga den utsatthet som finns. Om svenskkunskaperna är dåliga, om egenförsörjningen är låg, om utbildningsnivån är låg och om man har väldigt svag förankring i det som vi kallar civilsamhället, det som har byggt det här landet starkt och utgör det otroligt underbara Sverige som vi älskar, ska det kunna göras insatser tidigt. Det kommer att finnas med.
Man ska också ta hänsyn till att det ser olika ut i denna grupp av kvinnor. De är individer. Många kvinnor kommer, till skillnad från män, hit genom relationsinvandring. Då har man också olika förutsättningar när det gäller frihet. Men det är viktigt att vi tidigt slår fast att kvinnor och män har samma skyldigheter och rättigheter enligt den svenska grundlagen. Kvinnan ska snabbt få klart för sig att hon, precis som alla andra kvinnor i Sverige, här har rätt att vara en helt självständig individ. Det ska man fokusera på i etableringen. Där finns intressanta förslag. Jag vågar inte sträcka mig längre än så.
Anf. 18 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag har alltid varit den som tjuvkikat på mina julklappar, och jag har haft otroligt svårt att vänta till den 24. Därmed har jag tittat på luckorna i kalendern flera gånger. Men jag är positiv till att statsrådet ändå bjussar så tidigt i december.
Självklart spelar individen roll. Vi behöver se till individen. Enda sättet att få individen att ingå i ett kollektiv är om vi kan få individen att känna att man växer, bidrar och är en del av något större. Därför är det här viktigt.
Jag blir ändå lite orolig. Extratjänsterna riktade sig tydligt till utrikes födda kvinnor. Det var en tydlig målgrupp i statistiken av långtidsarbetslösa. Men statsrådet har tagit bort extratjänsterna. De finns inte längre. De subventionerade anställningar som finns riktar sig i huvudsak mot och tilldelas män. De är de subventionerade anställningar som finns. Som om det inte vore nog med detta har vi sett att statsrådet i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen har tagit bort att det ska vara ett fokus på just utrikes födda kvinnor. Det finns ingen indikation på att de ska vara en prioritering för regeringen.
Nu vill och kan statsrådet inte föregripa utredningens resultat för mycket, men det har ändå annonserats att a-kassan kommer att finnas med på vårens propositionslista. Även här finns en möjlighet att utlova nödvändiga satsningar. Men eftersom jag inte har hört att det är något statsrådet tänker göra kvarstår mina frågor och min oro. Det blir en produkt med förslag som har varit ute på remiss, precis som statsrådet säger. De remisssvar som har kommit in har varit positiva. Många ställer sig bakom förslagen och tror på dem. De tror på att förslagen kommer att spela en stor roll. Förslagen är inte så otroligt omfattande, utan de handlar om tydliga, riktade insatser som kan spela en stor roll för målgruppen.
Om statsrådet har för avsikt att lägga fram förslag under våren tycker jag att rimmen bör slipas lite till inför nästa inlägg.
Anf. 19 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ja, kika i kalendern; alla dessa barn! Det ska erkännas att det har även jag gjort. Det står 1-1!
Jag vill nämna att det finns en särskild satsning, ihop med SKR, på att ge stöd till öppna förskolan. Låt mig tala klartext: Det är många kvinnor som är uppbundna i familjens kontext, och de har svårt att ta till sig sådant som jag tycker att vi stärka, nämligen de ökade kraven på att lära sig svenska och delta i sfi. Har man kommit till Sverige finns inget annat alternativ än att lära sig svenska. Jag har ändå noterat en välkommen positionsförflyttning från Socialdemokraterna, som har gjort upp med de senaste 20 årens politik på området integration.
När dessa kvinnor med sina barn besöker öppna förskolan kan man via MVC, BVC och socialtjänsten nå fram till dem och stärka deras förutsättningar för en etablering, till exempel att lära sig svenska. Det sker ofta i samarbete med sfi i kommunen. I öppna förskolan samlar man den breda kraften från regioner och socialtjänst i kommunerna för att stötta och hjälpa kvinnorna till mer egenmakt.
Drivkraften ska vara att det lönar sig att arbeta, att man får en chans att ta sig vidare i stället för att hamna i en ond cirkel av offentliga ersättningar i form av bidragsförsörjning. Där är arbetet för motprestation för att få försörjningsstöd helt avgörande. Det borde ha varit på plats i varenda svensk kommun de senaste 20 åren. Då hade Sverige sett annorlunda ut. Om det hade funnits krav på svenska för medborgarskap hade Sverige också sett annorlunda ut. Drivkrafter i form av hjälp och stöd, krav och goda möjligheter är viktiga.
Jag förstår viljan att snabbt omsätta sådant som remissinstanser har uttalat sig positivt om. Men jag har haft fullt upp med att få etableringsjobben på plats. Det tog ändå fem sex år för Socialdemokraterna att ta fram dem, men nu har vi fått dem på plats. Nu är de en viktig del i en subventionerad anställning där de svenska parterna vill och kommer att ta en stor roll. Parterna har fullt upp med alla möjliga saker, men de har pucken. Nu får de verkligen en chans att göra insatser, inte minst via arbetsmarknadsenheterna hos kommunerna.
Vi har valt att fasa ut extratjänsterna eftersom de inte var fokuserade på att leda till reguljära arbeten. Den stora förtjänsten med etableringsjobben är att fokus är att man ska gå över till den reguljära arbetsmarknaden. Men för många av kvinnorna är det nödvändigt att bli stärkta som individer, lära sig svenska språket och sedan genomgå en viss grundläggande utbildning. Det är den enda vägen till frihet, egenmakt och att bidra som samhällsbyggare i Sverige.
Anf. 20 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Både statsrådet och jag delar nog egenskapen att vara nyfikna. För det är jag glad och positiv. Men det som skiljer oss åt är kanske ivern, hungern att förändra och tålamodet. Jag har lite mindre tålamod, och jag tycker att när det kommer bra saker på bordet ska man agera fort, framför allt när det är något som spelar en stor roll. Statsrådet verkar ha lite mer tålamod och vilja att dra ut på detta, trots att det är en prioritering.
Dessa förslag som utredningen har lagt fram kräver mycket insatser. Vi socialdemokrater är beredda att rusta människor på den individnivå de befinner sig för att kunna ta ett jobb. Det handlar om olika steg, insatser och tid. Vi anser att de ska göras eftersom det är den bästa investeringen vi kan göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi tillsatte utredningen, som nu har kommit med förslag. Det vi också gjorde under vår regeringstid var att halvera etableringstiden. I slutet av förra mandatperioden såg vi en trend att långtidsarbetslösheten för utrikes födda kvinnor ruckades. Tanken från vårt håll var att få förslagen från utredningen för att växla upp arbetet ett snäpp till.
Jag är fortfarande orolig. Jag hör inte statsrådet säga att man har för avsikt att ta sig an dessa förslag. Det är en klen julklapp, så jag får väl återkomma efter jul.
Anf. 21 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Ja, vi får se vad vi får för julklappar när kammaren och riksdagen och regeringen äntligen får lite julledighet. Men vi ska komma ihåg då att vi är priviligierade människor. Det finns många människor som har det svårt i Sverige.
Vägen till självständighet, oberoende och ökad egenmakt går bara via utbildningslinjen och arbetslinjen och en tredje linje: anstränga-sig-hårt-linjen. Det finns ingen väg där någon annan än jag själv kan lösa mina problem, oavsett var jag befinner mig. Det måste vi förvänta oss, annars har vi inte resurser till att hjälpa de människor som har funktionshinder eller drabbas av sjukdom eller ålderdom och behöver hjälp och stöd. Det är viktigt att vi fokuserar hårt på utbildningslinjen, arbetslinjen och ansträngningslinjen.
Regeringen som införde etableringssystemet, som delvis har justerats, flyttade det från kommunerna till Arbetsförmedlingen för att fokusera på arbete. Det råkade vara Liberalerna, hör och häpna, som då pratade om arbetslinjen. Jag håller med om att det var väldigt viktigt.
Nu har migrationen och personer som kommer till vårt land och har rätt att stanna delvis ändrat karaktär och omfattning. Jag har förstått att vi i regeringen är rätt överens med Socialdemokraterna om att det är nödvändigt. Men det innebär att det kanske är andra personer som kommer med mer av relationer till Arbetsförmedlingen för etablering.
Då är det viktigt att titta på remissvaren, men det tar tid att sammanställa det och att överväga det. Sedan ska jag förhandla det och göra vad jag kan för att hela tiden stärka utbildningslinjen, arbetslinjen och ansträngningslinjen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.