Utredningen om sjukförsäkringen i förändring
Interpellation 2024/25:9 av Märta Stenevi (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-09-12
- Överlämnad
- 2024-09-13
- Anmäld
- 2024-09-17
- Sista svarsdatum
- 2024-09-27
- Svarsdatum
- 2024-10-22
- Besvarad
- 2024-10-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Den 2 april 2024 överlämnade utredaren Per Johansson sitt slutbetänkande i utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022. Utredningen har gjort en utvärdering av de förändringar som den rödgröna regeringen genomförde under åren 2021 och 2022. Utredaren har tittat på hur hälsa och sjukskrivningars längd påverkas, och föreslår sedan att regeringen återgår till de regler som rådde innan förändringarna.
Vi är många som minns vad det regelverket innebar. Cancersjuka ställdes inför valet att förlora sin försörjning eller försöka söka arbete inom områden de aldrig jobbat i. Äldre med utslitna kroppar och ständig smärta med bara några år till pension skulle söka arbete inom helt nya yrken. Inte minst minns vi den ökända stupstocken. Efter ett arbetsliv av inbetalade skatter och hårt slit slängdes personer ut ur sjukförsäkringen efter ett år, och hänvisades till kommunernas ekonomiska bistånd eller en arbetsmarknad de var för sjuka för att kunna ta sig in på. TCO, som avstyrker huvuddelen av utredningens förslag, beskriver problemen:
”Under 2021 och 2022 genomfördes flera reformer utifrån förslag från utredningarna En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO var starkt drivande för reformerna som motiverades av de omfattande brister i sjukförsäkringen som TCO-förbunden mötte genom medlemmar som blivit sjukskrivna. Exempelvis var det många som på grund av ett alltför strikt regelverk nekades möjlighet att återgå till sitt tidigare arbete trots pågående rehabiliteringsinsatser med stöd från arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Många äldre ställdes inför orimliga krav på omställning trots att de saknade omställningsförmåga.”
Utredningen har fått svidande kritik från en bred majoritet av remissvaren, och av flera skäl.
Många remittanter påpekar att utvärderingen gjorts under en mycket säregen tid, pandemiåren. Bland annat Sveriges Läkarförening påpekar att utredningen inte alls tagit hänsyn till de undanträngningseffekter som påverkade hela vården de åren, både i form av försenad medicinsk behandling och på grund av ett temporärt stopp för kompletteringar. De skriver bland annat:
”Pandemin resulterade inte bara i längre vårdköer och en vårdskuld med fördröjda medicinska vårdinsatser, utan påverkade även möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering. ”
Utredaren drar slutsatsen att sjukskrivnas hälsa inte påverkats av förändringarna, men bygger detta antagande på statistik om vårdbesök och läkemedelsförskrivning, något som kritiseras skarpt av flera remissinstanser. Kammarrätten i Stockholm konstaterar också att antalet sjukpenningmål sjunkit från 5 760 år 2019 till 2 195 år 2023, och befarar att dessa skulle öka igen vid en återgång till tidigare regler.
På samma sätt kritiseras utredningen för att endast ta hänsyn till kostnadsdimensionen av regelverket och inte till att hälso- och sjukvårdens uppgift är den indviduella rehabiliteringen. Region Skåne skriver i sitt remissvar:
”Hälso- och sjukvårdens mål om att arbeta personcentrerat med individuella rehabiliteringsplaner krockar i viss mån med sjukförsäkringens rehabiliteringskedja. Utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv är det av stor vikt att ta hänsyn till personens individuella förutsättningar och att läkarens bedömning av arbetsförmåga väger tungt. Det är därför en brist att hälso- och sjukvårdens erfarenheter av att arbeta med sjukskrivning inte ingått i utredningen.
Det finns en stor risk att förslagen om att begränsa undantag i rehabiliteringskedjan kommer att sätta ökad press på en redan hårt belastad hälso- och sjukvård. Detta kan leda till begränsad tillgänglighet och skapa undanträngningseffekter för andra ohälsotillstånd.”
Många remissvar pekar på det orimliga i att försöka utvärdera reformer innan dessa ens implementerats fullt ut och regelverken satt sig.
Vidare kritiseras det kortsiktiga fokuset på att komma tillbaka till vilket arbete som helst samtidigt som det råder svår arbetskraftsbrist i många delar av samhället från flera håll. Malmö stad skriver i sitt remissvar:
”Malmö stad avstyrker förslaget med motivering att återgång till tidigare regelverk kan innebära krav på omställning för individer som med lite längre tid på sig skulle kunna återgå i ordinarie arbete. Inte minst är detta negativt ur kompetensförsörjningsperspektiv.”
Det finns många remissvar att citera, men jag avslutar med det Inspektionen för socialförsäkringen skriver:
”ISF är inte för en återgång till det tidigare regelverket eftersom även det var förknippat med oönskade konsekvenser som reformerna sökte komma till rätta med. Utifrån betänkandets brist på utredning av alternativa utformningar av regelverket och mot bakgrund av att utredningen inte gjort någon värdering av nuvarande regelverk gentemot det föregående ur fler aspekter än de redovisade anser ISF att flertalet av förslagen behöver utredas vidare.”
Mot bakgrund av den massiva kritiken var det en lättnad att inte finna utredningens förslag bland planerade propositioner för året. Detta innebär ju dock inte att utredningens förslag inte bereds på Socialdepartementet, och min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför:
Är förslagen i SOU 2024:26 under beredning, och är det statsrådets mening att regeringen ska lägga fram dem som proposition för riksdagen?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:9
Webb-tv: Utredningen om sjukförsäkringen i förändring
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:20
Protokoll från debatten
Anf. 78 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag inte kommer att gå vidare med de förslag till förändringar av sjukförsäkringen som föreslogs i utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Därtill har Märta Stenevi frågat mig om utredningens förslag är under beredning och om det är min mening att regeringen ska lägga fram dem som proposition för riksdagen.
Fru talman! Sverige har och ska ha en sjukförsäkring som ger människor ekonomisk ersättning vid inkomstbortfall på grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga.
Under de senaste åren har sjukfallen blivit fler och längre. Det är givetvis en bekymmersam utveckling inte minst för de individer som kommer allt längre från arbete. En välfungerande sjukförsäkring måste baseras på forskning och bästa möjliga tillgängliga kunskap om vad som är lämpligast för att människor ska kunna vara sjukskrivna med ersättning som ger en ekonomisk trygghet. Det är samtidigt viktigt att säkerställa träffsäkra och effektiva rehabiliteringsinsatser som motverkar onödigt många, och särskilt långa, sjukskrivningar. Här utgör utredningens analyser ett av flera kunskapsunderlag.
Regeringen bedömer att utredningens förslag inte möter de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget.
Vår ingång är i stället att nu genomföra ett omfattande program för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt. Därför aviserar regeringen i budgetpropositionen för 2025 en rad olika åtgärder för att stärka återgången till arbete genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning.
Anf. 79 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag vill ta chansen att gratulera statsrådet. Jag hörde att det är bemärkelsedag i dag. Trevligt att få fira den i kammaren och debattera den så viktiga sjukförsäkringen!
Det är intressant att lyssna till regeringens tystnad efter att remisstiden för utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 gick ut. Det kom förkrossande kritik till utredarnas förslag om att ta bort de förbättringar av sjukförsäkringen som vi socialdemokrater och Miljöpartiet lyckades driva igenom i regeringsställning.
Statsrådet verkar inte särskilt intresserad av att diskutera vad som ska hända med förslagen; det var ju länge sedan vi skrev våra interpellationer och har nu fått vänta på debatten. Kanske var det födelsedagen vi skulle vänta på!
Man kan också fundera på vilka frågor statsrådet försöker ducka för. Förkrossande kritik från organisationer som bryr sig om människors trygghet brukar högerpartierna inte alltid bry sig om. Jag tror därför att det var fler än jag som drog en lättnadens suck när förslagen från utredarna varken fanns med i budgetpropositionen eller på propositionslistan för detta riksdagsår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Statsrådet och jag är nog överens om att Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt. Det har vi i alla fall varit hittills. Och den som är för sjuk för att arbeta ska givetvis kunna lita på sjukförsäkringen. Så resonerar vi socialdemokrater. Men frågan är hur Moderaterna ser på sjukförsäkringen. Den politik som statsrådets parti gick till val på 2006 var ju att försämra trygghetssystemen och införa en stupstock i sjukförsäkringen. Det är som jag har berättat förut en av anledningarna till att jag över huvud taget engagerade mig politiskt.
Priset för de försämringar som genomfördes av alliansregeringen fick de sjuka betala. Cancersjuka utförsäkrades och tvingades leva på sin partner eller på socialbidrag. Långtidssjuka blev av med sjukpenningen och hänvisades till Arbetsförmedlingen, trots att både arbetsgivare, de själva och handläggarna på Arbetsförmedlingen menade att de var alldeles för sjuka för att arbeta. Det är den här moderata politiken som utredarna Johansson och Hägglund förslår ska återinföras.
Fru talman! Bakgrunden till min interpellation är dock ett uttalande som statsrådets samarbetspartner Jimmie Åkesson gjorde från kammarens talarstol under partiledardebatten tidigare i höst, den 11 september. Han sa: "Vi kommer inte att medverka till några försämringar vad gäller sjukförsäkringen." Det är inte ofta jag håller med Jimmie Åkesson, men där sa han i alla fall några väldigt kloka ord.
Vi vet båda, statsrådet, att Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget och att ni tre regeringspartier inte har majoritet här i riksdagen utan dem. Alltså måste precis allt som statsrådet vill ha igenom i riksdagen godkännas av Sverigedemokraterna. Min fråga till statsrådet blir därför: Vad tycker statsrådet om förslagen från Johansson och Hägglund? Tycker hon att de är dåliga, eller är det helt enkelt så att Jimmie Åkesson har bestämt att de ska kastas i papperskorgen, där vi är många som anser att de hör hemma?
Anf. 80 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag vill också börja med att gratulera statsrådet så hjärtligt på bemärkelsedagen. Det är en ynnest man har som statsråd att få hänga i både tid och otid i kammaren och svara på interpellationer. Men vi behöver inte vara här längre än nödvändigt. Jag har en egentligen ganska enkel fråga.
Det förslag som lades fram hade sitt ursprung i en utvärdering som den tidigare regeringen ville göra av de förändringar som S-MP-regeringen genomförde för att underlätta för fler att komma tillbaka till sin anställning. Det gavs också tilläggsdirektiv med en väldigt tydlig riktning, och man bytte utredare. Det blev en tydlig bestämning av det som sedan också levererades i utredningens betänkande.
Är det regeringen som har stoppat beredningen av de här förslagen, eller är det i själva verket Sverigedemokraterna?
Anf. 81 Statsrådet Anna Tenje (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Givetvis måste jag då tacka för gratulationerna. Det är en fantastiskt fin förmån att få tjäna demokratin även på sin födelsedag. Det blev väldigt trevligt att så många kunde ställa upp och debattera sex interpellationer denna fina kväll.
Jag tror att vi alla kan vara helt överens om att det system som gemensamt fångar upp dem som inte kan arbeta som vanligt på grund av sjukdom utgör en väldigt viktig komponent i vårt socialförsäkringssystem. Vi ska aldrig gömma och glömma och pensionera bort personer som har arbetsförmåga och har möjlighet att komma tillbaka till arbete. Att det finns ett grundstöd när olyckan är framme eller sjukdomen inträffar skapar både en trygghet för individen och ett sammanhållet och mer välfungerande samhälle. Kort och gott utgör det en omistlig del av det svenska samhällskontraktet att vi har ett socialförsäkringssystem och en sjukförsäkring som fungerar.
I andra änden av samma kontrakt finns också en skyldighet hos varje människa som kan arbeta att också göra det. Att människor arbetar och betalar skatt är hela förutsättningen för att vi ska kunna fortsätta att erbjuda en god och välfungerande sjukförsäkring för dem som inte har samma möjligheter och inte kan arbeta. Ingen offentlig trygghet kan ersätta den trygghet och den egenmakt som följer av egen försörjning genom arbete. Ett arbete är ju så mycket mer. Vi har flera gånger i den här kammaren diskuterat vikten av att återupprätta arbetslinjen och vikten av att stödja återgången till arbete. Det handlar om gemenskap, kollegor, fikapauser och en känsla av att kunna tillföra mening i ett större sammanhang.
Den absoluta merparten av alla sjukskrivningar som sker är väldigt enkla. Man blir sjuk. Man får influensa, magsjuka eller feber och blir sjukskriven. Efter några dagar tillfrisknar man, och så är man tillbaka på arbetet igen. Så ser det ut i de allra flesta fallen.
För dem som drabbas av mer långdragna sjukdomstillstånd ser resan väldigt annorlunda ut. Där måste arbetsgivare, hälso- och sjukvård och berörda myndigheter fokusera på träffsäkra och effektiva rehabiliteringsinsatser som motverkar onödigt många och också särskilt långa sjukskrivningar. Där har givetvis också den enskilde en väldigt viktig del och en skyldighet att medverka.
Om den som orkar kan ha kvar kontakten, åka till sitt arbete och fika och prata med kollegorna är ofta möjligheterna mycket större till snabbare tillfrisknande. Därför är frågan om bibehållen arbetsförmåga och möjlighet till återgång till arbete oerhört viktig. Många läkare vittnar om att det i många fall är mer skadligt för en person att helt bryta med sin arbetsplats för att återhämta sig än att vara kvar. Kanske kan man vara kvar på deltid eller med anpassningar, möjligen utan en enda arbetsuppgift.
Regeringen presenterade nyligen budgetpropositionen för 2025. Det är en budget för ett rikare och starkare Sverige, där den som kan försörjer sig själv men där vi också har ett starkt trygghetssystem för dem som för tillfället inte kan det. Bland förslagen finns sådana som ska underlätta återgång till arbete, till exempel att man ska kunna arbetspröva; man ska kunna komma tillbaka och pröva på att arbeta utan krav för att slipa ned trösklarna så mycket som möjligt.
Anf. 82 Åsa Eriksson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det var många fina ord från statsrådet, men alla som hörde statsrådets svar hörde också att hon helt undvek att svara på frågan vad hon anser om utredarnas förslag och varför regeringen inte går vidare med det. Det svaret ligger tyvärr helt i linje med Moderaternas politik. Det statsrådet därmed erkänner men inte vill säga högt är att det är Sverigedemokraterna som styr Tidöregeringen. Tack för att statsrådet gör det så tydligt! Där har ni förklaringen till att vi benämner er SD-regeringen.
Fru talman! Att regeringen nu har givit en del uppdrag i budgetpropositionen tycker vi socialdemokrater är bra. Tidigare avstämningar och insatser är superviktigt. Där håller jag med statsrådet. Det är galet att så många människor lämnas i sin sjukskrivning under lång tid utan att det händer någonting. Så kan vi inte ha det. Vi socialdemokrater vill se hårdare krav på arbetsgivare att presentera en plan för hur medarbetare ska kunna återgå i arbete. Det måste bara ske.
Försäkringskassan måste i alla fall som inte är självklara, i alla komplexa fall som är lite diffusa - när det gäller ett benbrott som kan läka kanske det inte är nödvändigt - sträva efter avstämning med arbetsgivarna, sjukvården och gärna fackförbunden, menar vi socialdemokrater, för att säkerställa att det finns en plan för det som statsrådet talar om: hur man så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka i arbete.
Fru talman! För att detta ska kunna ske har vi socialdemokrater i vår budgetmotion 6 miljarder mer än regeringen i förstärkningar till kommuner och regioner. Vi inflationsskyddar statsbidragen. Det gör inte SD-regeringen. Vi har dessutom ytterligare 3 miljarder till personalförstärkningar inom sjukvården för att hälso- och sjukvården bland annat ska kunna möjliggöra tidigare utredningar, operationer, behandlingar och rehabiliteringsinsatser. Därmed kan människor återfå arbetsförmåga och komma tillbaka i arbete i stället för att lämnas passivt i sjukskrivning. Det skulle möjliggöra för fler människor att återfå arbetsförmågan snabbare och kunna försörja sig själva och sin familj.
Hur tänker sig statsrådet att vården ska kunna komma in tidigare i sjukfallen när regeringen skär ned på statsbidragen till regionerna?
Anf. 83 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag tackar åter för svaret. Jag delar fullständigt statsrådets bild av vikten av att ha ett sammanhang, en större mening, en tillhörighet och en möjlighet att komma tillbaka till sitt arbete. Att den enskilde har en skyldighet att bli frisk är en lite knepigare bild, eftersom det ofta kräver ganska mycket runt omkring, inte minst när det handlar om somatiska sjukdomar, som man helt enkelt inte kan komma tillbaka från med vilja.
De förändringar som genomfördes av S-MP-regeringen syftade till att vrida tillbaka den tidigare alliansregeringens väldigt destruktiva sjukförsäkringspolitik, som innebar att människor gick i en enorm oro för ekonomin snarare än att kunna fokusera på rehabiliteringen.
Vi vet att det finns mycket kvar att göra, inte minst i själva implementeringen av hur Försäkringskassan ska arbeta med samordningsansvaret gentemot fler parter så att man faktiskt får de insatser man behöver, inte bara i form av deltidsarbete och arbetsanpassning för den enskilde utan också vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och andra aktörer som krävs för att den sjukskrivna ska komma tillbaka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På det hela taget: Med tanke på vad som kom fram i svaret och vad jag i övrigt har hört i kammaren i dag, fru talman, undrar jag om regeringen håller med om att den tidigare alliansregeringens försämringar av sjukförsäkringen var direkt destruktiva. Är det så att den politik för sjukförsäkringen som genomfördes av S-MP-regeringen nu också är Moderaternas och regeringens politik?
Anf. 84 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Om det uppfattades att jag sa att det fanns en skyldighet att bli frisk, så menade jag en skyldighet att medverka i processen tillsammans med arbetsgivare, hälso- och sjukvården och berörda myndigheter - ingenting annat. Om det hade funnits en skyldighet att bli frisk hade det varit enkelt, och det förstår jag att det inte alls är - om någon missuppfattade.
Som jag nämnde i mitt förra anförande är de åtgärder vi gemensamt kan sätta in oerhört viktiga. Den som är sjuk ska få vård och bli frisk och återställd så snabbt som bara är möjligt. Rehabiliteringsinsatserna, anpassningar av arbetsuppgifter med mera möjliggör en snabb och effektiv återgång till arbete, även för den som kanske inte helt kan bli återställd.
Låt oss uppehålla oss lite vid budgetpropositionen för 2025. Där presenterar regeringen ett helt batteri av åtgärder för just återgång i arbete. Utöver att se över arbetsprövningen, som jag var inne på tidigare, med bibehållen sjukpenning rör det sig bland annat om ett uppdrag till Försäkringskassan att stärka myndigheternas arbete med att följa upp arbetsgivarens planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringen.
Ett uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket är att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivarens arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar, och ytterligare ett uppdrag till Försäkringskassan är att utveckla arbetet med att löpande utreda förutsättningarna för arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning och initiera sådana insatser när förutsättningarna finns. Dessutom ska Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen vidareutveckla arbetssätt för långtidssjukskrivna att pröva för att ta till vara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden. För att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar och tillvarata folkhälsovårdens expertresurser behöver bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd utvecklas.
Vi ser också över partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier eftersom vi har sett att det ibland finns en stark önskan att inte studera på heltid, eller ens på halvtid, men på deltid utan att riskera sin ersättning.
Det sker även en riktad satsning på 500 miljoner kronor i primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa, givet att vi ser att det är just de diagnoserna som ökar i sjukskrivningarna.
Förra veckan beslutade regeringen om att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering genom ett uppdrag till Socialstyrelsen. Samtidigt fick också ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.
Jag och regeringen kommer outtröttligt att fortsätta att göra vårt arbete för att stödja människor att komma tillbaka till arbete och se till att det sker så effektivt som bara är möjligt, framför allt för den enskilde individens skull och för att detta håller ihop samhället och finansierar allt det som vi är överens om är viktigt i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan viktig aspekt av att få samhällskontraktet att fungera är att verkligen prioritera och se till att de grupper som har störst behov - personer med sjuk- och rehabiliteringsinsatser i särskilda fall, en ekonomiskt utsatt grupp - ska få höjda ersättningsnivåer. Det har inte skett sedan 2012.
Alla de möjligheterna hade den socialdemokratiska regeringen, men de tog inte den. Det gör vi nu.
(Applåder)
Anf. 85 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Återigen fick vi inga svar på hur statsrådet tänker sig att hälso- och sjukvården ska komma in snabbare i sjukfallen. Det var 500 miljoner kronor till primärvårdens förstalinjenpsykiatri, vilket i och för sig är bra. Men både statsrådet och jag vet att det inte räcker på långa vägar. Det behövs långt mer pengar. Vi har som sagt satsat 6 + 3 miljarder mer än regeringen, och jag tror att det kommer att behövas ännu mer än så framöver.
Vi fick inte heller höra något svar från statsrådet på kollegan Märta Stenevis fråga, som var högst relevant. När nu statsrådet har stoppat beredningen av förslagen från utredningen, är det så att statsrådet erkänner att införande av stupstock och hittepåjobb som Försäkringskassan ska hänvisa till var felaktig politik av alliansregeringen? Eller är det så att statsrådet erkänner att det är Sverigedemokraterna som styr regeringens politik?
Anf. 86 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för en lång rad reformer. Den här interpellationen handlade dock om sjukförsäkringen och de förslag på försämringar i sjukförsäkringen som regeringen beställde.
Varken Åsa Eriksson eller jag har fått svar på vad regeringen egentligen hade velat se. Kanske är det helt enkelt bara en förhandlingsvinst för Sverigedemokraterna som har kört över Moderaterna och de andra partierna i regeringen. Vad vet jag?
Fru talman! Jag är hjärtligt glad för att Miljöpartiets sjukförsäkringspolitik nu till stor del behålls av Moderaterna och att vi slipper se en återgång till den vanvettiga allianspolitik som fanns tidigare.
Anf. 87 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka de båda interpellanterna för angelägna och viktiga frågor. Anledningen till att denna interpellationsdebatt inte har handlat om några förslag om sjukförsäkringen i enlighet med den utredning som gjordes är just för att det inte föreligger några sådana. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att i stället redogöra för de förslag och reformer som regeringen går fram med.
Redan i inledningsanförandet konstaterade jag - vilket man hört om man hade lyssnat noga - att regeringen inte gör bedömningen att utredningens förslag möter de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Bland annat lyfte remissinstanserna fram att flera av reformerna har varit verksamma under en relativt kort period och att det krävs ytterligare tid för att fullt ut se effekterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vår ingång är nu i stället att genomföra ett omfattande program för att minska sjukskrivningarna och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt. Det är ett program som jag i stora delar har redogjort för här i talarstolen i dag. Detta sker givetvis mot bakgrund av ett mycket bekymmersamt läge och en icke positiv utveckling där individer i sjukförsäkringen kommer allt längre från arbete.
Jag ser fram emot att få fortsätta det viktiga arbete jag har redogjort för och har aviserat i budgetpropositionen, och jag kommer att fortsätta att noga följa sjukfrånvarons utveckling framöver.
Jag tackar för debatten och för att ni tog er tid att fira födelsedag med mig.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.