Utredningen om allmännyttan
Interpellation 2007/08:755 av Frid, Egon (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-13
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-06-02
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:755 Utredningen om allmännyttan
av Egon Frid (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Utredningen om allmännyttans villkor har nu överlämnat sitt betänkande EU, allmännyttan och hyrorna. Enligt utredningen strider de kommunala bostadsföretagen mot EG-rättens statsstödsregler om att de kommunala bostadsföretagen måste bete sig på samma sätt som motsvarande privata marknadsaktörer, det vill säga på lång sikt sträva efter så hög vinst som möjligt.
Utredningen presenterar två alternativa lösningar. Den första är ett självkostnadsalternativ som enligt utredaren har små chanser att bli godkänt av EU-kommissionen. Den andra är helt affärsmässig och innebär att kommunen ska agera som en ”marknadsekonomisk investerare”. Båda ligger långt från det system vi har i dag. Anledningen till att kommunerna har bostadsföretag är att de spelar en viktig roll i bostadsförsörjningen, men utredaren har inte haft den utgångspunkten. Såväl Hyresgästföreningen som Sveriges Kommuner och Landsting har föreslagit en tredje modell. Deras förslag bygger på affärsmässighet utan vinstmaximering. För att införa en tredje modell kommer regeringen att behöva åberopa EG-rättens undantagsregel om allmännyttiga tjänster.
Utredningen föreslår även införande av så kallad efterfrågestyrd hyra. I praktiken innebär det att hyrorna höjs i bostadsområden där det krävs flerårigt köande för att få en bostad medan hyrorna i bostadsområden med stora vakanser på sikt ska kunna bli lägre. Inflationen inräknad innebär det att hyreshöjningar ska bli ca 5 procent årligen. På tio år kan det innebära en hyreshöjning på 62 procent, och enligt utredaren själv skulle det på lång sikt kunna innebära att människor får lämna sina hem för att de inte har råd att bo kvar. Efterfrågestyrd hyra är ingen EU-fråga, utan detta beslutar vi om själva i Sverige.
Enligt en ny undersökning som Länsförsäkringar har gjort har 29 procent av de tillfrågade stockholmarna sagt att de inte klarar av hushållsekonomin om kostnaden ökar med 2 000 kronor i månaden eller att man blir av med samma belopp. Då skulle man tvingas att flytta till ett billigare boende. Värst är det för ensamstående med barn. För dessa människor skulle utredningens förslag på höjda hyror i attraktiva områden således sannolikt innebära att de tvingades flytta från sina hem.
1. Avser statsrådet att säkerställa att människor inte ska tvingas flytta från sina hem på grund av de höjda hyror som förslaget på efterfrågestyrd hyra skulle innebära?
2. Avser statsrådet att åberopa EG-rättens undantagsregel om allmännyttiga tjänster och på så vis ta strid för de kommunala bostadsföretagens viktiga roll för bostadsförsörjning och integration?
3. Hur avser statsrådet att agera för att byggandet av hyresrätter ska öka utan att hyrorna stiger till nivåer där hyresgästerna inte klarar av boendekostnaderna?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:755
Webb-tv: Utredningen om allmännyttan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:128 Fredagen den 13 juniProtokoll 2007/08:128 7 § Svar på interpellation 2007/08:755 om utredningen om allmännyttan
Protokoll från debatten
Anf. 51 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Egon Frid har frågat mig dels om jag avser att säkerställa att människor inte ska tvingas flytta från sina hem på grund av de höjda hyror som förslaget om efterfrågestyrd hyra skulle innebära, dels om jag avser att åberopa EG-rättens undantagsregel om allmännyttiga tjänster och på så vis ta strid för de kommunala bostadsföretagens viktiga roll för bostadsförsörjning och integration, dels också hur jag avser att agera för att byggandet av hyresrätter ska öka utan att hyrorna stiger till nivåer som gör att hyresgästerna inte klarar av boendekostnaderna.
När det gäller de två första frågorna hänvisar jag till den interpellationsdebatt som jag hade den 25 mars i år med Egon Frid med anledning av hans interpellation om marknadshyror. Jag konstaterade då att situationen på hyresbostadsmarknaden i dag inte är bra men att vad som kan och bör göras för att råda bot på problemen kan diskuteras. Jag ansåg då och anser fortfarande att utredningens betänkande är ett viktigt underlag i denna debatt. Betänkandet har nu skickats ut på en bred remiss, och även de synpunkter som därmed kommer in kommer att ingå i den fortsatta beredningen. Som jag också sade den gången kommer regeringen först därefter att ha ett underlag för sitt slutliga ställningstagande när det gäller de kommunala bostadsföretagens villkor och hyresrättens framtid.
Jag vill därför återupprepa vad jag sade i en interpellationsdebatt om allmännyttan och hyresrättens framtid den 14 maj. Regeringen har inte någon ambition att lägga fram förslag som leder till marknadshyror eller som tillåter att hyrorna stiger så kraftigt att människor får svårt att bo kvar. Ett fungerande bruksvärdessystem är ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar och för att de ska känna trygghet inför framtida boendekostnader.
När det så gäller Egon Frids tredje fråga har jag i olika sammanhang klargjort att några nya subventioner till bostadsbyggande inte är aktuella. Tvärtom har dessa en skadlig inverkan på bostadsbyggandet genom att kostnadsmotståndet urholkas och produktionen anpassas till bidragsregler i stället för till konsumenternas efterfrågan. Branschen måste ges tid att ställa om och anpassa sig till detta. Ingen fastighetsägare kommer att kunna eller ha intresse av att ta ut så höga hyror att hyresgästerna inte kan betala dessa - dels för att outhyrda lägenheter inte ger några intäkter för att betala fastighetsägarens kostnader och dels för att en sådan ordning skulle vara oförenlig med bruksvärdesprincipen.
Anf. 52 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Tack, statsrådet Odell, för svaret! Det har varit ett bostadspolitiskt tema här på förmiddagen, och jag har följt interpellationsdebatterna.
När jag redan i går läste Mats Odells svar på min interpellation tänkte jag att Mats Odell, likt ett annat trängt statsråd i en tidigare, s-märkt regering, svarar 28 gånger på samma sätt. Han vill inte svara på frågorna och vi får samma tomma ickesvar på om Mats Odell avser att ta bostadspolitiken på allvar och också när det gäller den oro som hyresgästerna känner ute i landet.
Vi har tidigare i dag hört den seriösa nivå som tidigare interpellanter - Sylvia Lindgren, Matilda Ernkrans, Eva-Lena Jansson och säkert Carina Moberg sedan - har lagt bostadspolitiken på. Det är den berättigade kritik mot borgarnas bostadspolitik och den berättigade förväntan på Mats Odell som bostadsminister som vi känner att vi måste få rätt att diskutera här i kammaren. Då kan inte ministern komma tillbaka med svar efter svar och hänvisa till tidigare debatter. Det blir då svårt att föra en konstruktiv diskussion om bostadspolitik.
Den viktiga fråga som bostadspolitiken utgör för en god välfärd och för ett väl fungerande samhälle kan inte nog betonas. När det gäller utredningen om allmännyttan, som den här interpellationen handlar om, måste man naturligtvis respektera att det finns en problematik kring svensk bostadspolitik och EG-rätten, och den har vi ett gemensamt ansvar för att klara ut.
Utredningen, som Mats Odell inte ville diskutera tidigare och inte heller vill diskutera i dag, har föreslagit två extrema varianter. Det har mött kritik från Kommun-Sverige och från Mats Odells egna partikamrater i Sveriges kommuner liksom från Sveriges Kommuner och Landsting, från Sveriges allmännyttiga bostadsorganisation, Sabo, från Hyresgästföreningen och från många av oss här i kammaren. Om bostadsministern vill vara seriös borde han ta den här kritiken på allvar. Han borde redan nu börja diskutera hur man kan komma fram i den viktiga frågan att ge kommunerna förutsättningar att via allmännyttan förena EG-rätten med sitt bostadsförsörjningsansvar och också ge allmännyttan möjlighet att bygga hyresrätter för en god bostadsförsörjning och en god välfärd till rimliga hyror i Sveriges kommuner.
Då måste man ändå ställa sig frågan: Varför vill inte Mats Odell pröva möjligheten för allmännyttan och åberopa EG-rättens undantagsregler om allmännyttiga tjänster för att tillgodose Sveriges kommuners möjligheter att bedriva allmännyttan och också bygga hyresrätter i Sveriges kommuner?
Anf. 53 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag brukar alltid säga, och jag säger det igen, att det alltid är stimulerande att debattera bostadspolitik med Egon Frid. Problemet är att han ställer exakt samma frågor varje gång.
Vi har fått en utredning som nu är ute på remiss. Egon Frid får tycka vad han vill, men jag respekterar faktiskt att vi har remissinstanser som nu ska uttala sig och komma in med sina synpunkter. Jag tycker att det bör vara rimligt att de får göra det till den 8 september.
Jag kan gärna tala om det här i allmänna termer, men det vore ju inte seriöst om jag skulle stå här och binda upp mig för saker som vi har bett människor att yttra sig om innan regeringen tar ställning.
Egon Frid frågar: Borde ni inte redan nu diskutera med kommuner om deras bostadsförsörjningsansvar? Det är precis detta som jag nu väntar på att få in synpunkter på från olika intressenter.
Egon Frid hänvisar i sin interpellation till SKL och SKL-modellen. När jag läser detta måste jag säga att det inte alls stämmer överens med min uppfattning om vad SKL anser att deras modell är. Som jag har förstått det vill SKL att huvudregeln ska vara långsiktig affärsmässighet för allmännyttan. Långsiktig affärsmässighet innebär i någon mån att man ska gå med vinst. Egon Frid kan som vänsterpartist ha en annan uppfattning om detta, men jag är övertygad om att majoriteten i SKL:s styrelse delar min uppfattning att det ska vara långsiktig affärsmässighet.
Dessutom slår Egon Frid ihop Hyresgästföreningens modell med SKL-modellen, som han kallar för någon sorts tredje modell. Jag tycker inte att det är riktigt korrekt att göra på det viset. Jag är inte heller säker på att SKL och Hyresgästföreningen tycker att det är riktigt. Man kan inte göra det med tanke på att det är rätt stora skillnader mellan de olika modellerna.
Det kan också vara värt att hålla i minnet att det nuvarande hyressättningssystemet egentligen inte innehåller några som helst spärrar när det gäller hur mycket hyran kan höjas, bara det är de kommunala bostadsföretagen som höjer först i egenskap av hyresnormerande. Det här ser vi vid ombyggnader. Där kan hyrorna höjas ganska kraftigt med nuvarande system. Det är ett exempel på att hyror kan höjas ganska mycket vid ombyggnad. Utredningen föreslår för övrigt inte någon förändring där, utan de anser att spärregeln om en höjning med högst 5 procent inte ska gälla vid ombyggnad.
Egon Frid hänvisar också till en undersökning som Länsförsäkringar ska ha gjort som visar att 29 procent av stockholmarna inte skulle klara hushållsekonomin om kostnaderna ökar eller om inkomsterna minskar med 2 000 kronor i månaden. Men, snälla Egon Frid, den undersökningen är inte alls relevant, eftersom det inte handlar om att sådana hyreshöjningar enligt utredningens förslag skulle kunna ske i ett steg utan skulle spridas ut under en följd av år. Under den tiden kan även hushållsinkomsterna faktiskt förväntas öka. För övrigt är det redan i dag många hushåll som kan få förändrade familje- eller inkomstsituationer och då måste förändra sitt konsumtionsmönster och därmed naturligtvis också anpassa sin bostadskonsumtion. Det är ingenting som vi politiker kan utfärda garantier mot.
Anf. 53 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag brukar alltid säga, och jag säger det igen, att det alltid är stimulerande att debattera bostadspolitik med Egon Frid. Problemet är att han ställer exakt samma frågor varje gång.
Vi har fått en utredning som nu är ute på remiss. Egon Frid får tycka vad han vill, men jag respekterar faktiskt att vi har remissinstanser som nu ska uttala sig och komma in med sina synpunkter. Jag tycker att det bör vara rimligt att de får göra det till den 8 september.
Jag kan gärna tala om det här i allmänna termer, men det vore ju inte seriöst om jag skulle stå här och binda upp mig för saker som vi har bett människor att yttra sig om innan regeringen tar ställning.
Egon Frid frågar: Borde ni inte redan nu diskutera med kommuner om deras bostadsförsörjningsansvar? Det är precis detta som jag nu väntar på att få in synpunkter på från olika intressenter.
Egon Frid hänvisar i sin interpellation till SKL och SKL-modellen. När jag läser detta måste jag säga att det inte alls stämmer överens med min uppfattning om vad SKL anser att deras modell är. Som jag har förstått det vill SKL att huvudregeln ska vara långsiktig affärsmässighet för allmännyttan. Långsiktig affärsmässighet innebär i någon mån att man ska gå med vinst. Egon Frid kan som vänsterpartist ha en annan uppfattning om detta, men jag är övertygad om att majoriteten i SKL:s styrelse delar min uppfattning att det ska vara långsiktig affärsmässighet.
Dessutom slår Egon Frid ihop Hyresgästföreningens modell med SKL-modellen, som han kallar för någon sorts tredje modell. Jag tycker inte att det är riktigt korrekt att göra på det viset. Jag är inte heller säker på att SKL och Hyresgästföreningen tycker att det är riktigt. Man kan inte göra det med tanke på att det är rätt stora skillnader mellan de olika modellerna.
Det kan också vara värt att hålla i minnet att det nuvarande hyressättningssystemet egentligen inte innehåller några som helst spärrar när det gäller hur mycket hyran kan höjas, bara det är de kommunala bostadsföretagen som höjer först i egenskap av hyresnormerande. Det här ser vi vid ombyggnader. Där kan hyrorna höjas ganska kraftigt med nuvarande system. Det är ett exempel på att hyror kan höjas ganska mycket vid ombyggnad. Utredningen föreslår för övrigt inte någon förändring där, utan de anser att spärregeln om en höjning med högst 5 procent inte ska gälla vid ombyggnad.
Egon Frid hänvisar också till en undersökning som Länsförsäkringar ska ha gjort som visar att 29 procent av stockholmarna inte skulle klara hushållsekonomin om kostnaderna ökar eller om inkomsterna minskar med 2 000 kronor i månaden. Men, snälla Egon Frid, den undersökningen är inte alls relevant, eftersom det inte handlar om att sådana hyreshöjningar enligt utredningens förslag skulle kunna ske i ett steg utan skulle spridas ut under en följd av år. Under den tiden kan även hushållsinkomsterna faktiskt förväntas öka. För övrigt är det redan i dag många hushåll som kan få förändrade familje- eller inkomstsituationer och då måste förändra sitt konsumtionsmönster och därmed naturligtvis också anpassa sin bostadskonsumtion. Det är ingenting som vi politiker kan utfärda garantier mot.
Anf. 54 Egon Frid (V)
Herr talman! Mats Odell säger att vi fortsätter att ställa samma frågor och att även jag gör det.
Vi är måna om att vi ska utveckla bostadspolitiken. Vi värnar allmännyttan och vi värnar hyresrätten.
Den stora förändringen och det som gör oss oroliga är det markant minskade byggandet av hyresrätter. I Stockholmsområdet har det minskat med 75 procent och i Sverige som helhet med 63 procent. Problemet för kommunsektorn är att upprätthålla sitt bostadsförsörjningsansvar. Detta har redan påverkat hyrorna mycket.
En bostadsminister kan göra mycket för att underlätta för kommunerna att upprätthålla sitt bostadsförsörjningsansvar och bygga hyresrätter - om han bara vill. Nu förskjuts hela möjligheten genom att Mats Odell hänvisar till utredningen och att utredningen ska ha sin gång. Jag kan ge ministern rätt i att processen kring remisshanteringen av utredningen naturligtvis ska ha sin gång. Men det handlar också om vad Mats Odell slår vakt om. Hur mycket är Mats Odell beredd att slåss för att försvara allmännyttan och hyresrättens möjligheter att finnas kvar på bostadsmarknaden? Det är viktigt att Mats Odell ger rätt signaler till kommunerna så att de har möjlighet att fortsätta sitt arbete.
Visst finns det i utredningen och i synpunkter på utredningen förslag som är alternativ till utredningens om en affärsmässighet utan vinstmaximering. Affärsmässigheten bygger på att det är en neutralitet mellan aktörerna som vill bygga hyresrätter. Affärsmässigheten i sig är inte just vinstmaximeringen. Man är inte ute efter att skapa vinster utan neutrala regler för dem som bygger hyresrätter.
Allmännyttan ska ha ett fortsatt bostadsförsörjningsansvar. Allmännyttan ska med ekonomiska villkor kunna bygga hyresrätter i Sveriges kommuner. Här måste regeringen ta ett ansvar för att allmännyttans bostadsföretag i Sverige ska kunna fortsätta bygga hyresrätter. Vi måste skapa förutsättningar för det regelmässigt, men vi måste också ha ekonomi för att göra det.
Jag hoppas att Mats Odell som bostadsminister vet att oavsett vem som bygger är det räntan som är den största posten i en byggkalkyl. Mats Odell hänvisade tidigare i dag till att byggföretagen gör så stora vinster. Men vinstnivån i bostadsföretagen är inte relevant i debatten, utan det är den faktiska byggkalkylen. Hur får ett byggföretag ihop byggkalkylen? Räntan är den helt avgörande och dominerande posten. Ett system med ett räntebidrag som skulle subventionera och stödja byggandet av hyresrätter skulle vara en viktig signal till de kommunala bostadsföretagen.
Anf. 55 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag måste tyvärr tillrättavisa Egon Frid på en punkt. Han talar om att allmännyttan ska ha ett fortsatt ansvar för bostadsförsörjningslagen. Det är alldeles fel, Egon Frid. Det är inte så i dag att bostadsförsörjningslagen är kopplad till allmännyttan. Kommunerna har ansvaret men kan använda alla aktörer på bostadsmarknaden för att uppfylla det.
SKL föreslår att det ska bli så som Egon Frid uppenbarligen tror att det är i dag. Det är en av de frågor som vi får överväga och där jag naturligtvis är intresserad av en diskussion och dialog med berörda parter.
När vi diskuterade direktiven till utredningen med bostadsmarknadens parter sade Sabos representant att han bedömde att ungefär 80 procent av Saboföretagens bostadsbestånd fungerar affärsmässigt i dag. 80 procent fungerar alltså i dag affärsmässigt enligt den bedömning som man gav till oss under diskussionerna.
SKL-modellen är också beskriven i utredningen. Jag hoppas att remissinstanserna väger in detta när de ska ta ställning till hur vi ska få en bättre fungerande bostadsmarknad framöver.
Anf. 56 Egon Frid (V)
Herr talman! Det är denna verklighetsbeskrivning som Mats Odell kanske skulle ta större del av. Vi hävdar att det är smärre justeringar som behövs för att allmännyttan ska fortsätta utgöra en stor och viktig del av bostadsförsörjningen i landet.
Fastighetsägarna är boven i dramat. Man driver på bostadsminister Mats Odell att göra dessa stora förändringar med hänvisning till EG-rätten och Fastighetsägarnas anmälan till EG-domstolen om olagliga statsstöd. Detta får en oproportionerligt stor påverkan på svensk bostadspolitik.
Jag har hävdat förut och hävdar igen att Mats Odell som bostadsminister har ett ansvar att klargöra för Fastighetsägarna att 80 procent av allmännyttans bostadsföretag fungerar enligt reglerna och som de kan förväntas göra utifrån affärsmässigheten utan vinstmaximering. Det visar på grunden för allmännyttans viktiga betydelse. Det innebär också att Mats Odell har ett ansvar för att få Fastighetsägarna att inse att de även när det gäller hyresnivåerna genom den förändrade efterfrågestyrda hyressättningen har uppnått tillräckligt mycket för att de ska kunna fullfölja sitt ansvar att fortsätta bygga hyresrätter.
Anf. 57 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag blir inte riktigt klok på Egon Frids logik. Ryktet om allmännyttans död tror jag är betydligt överdrivet. Jag tror att Sverige är unikt eftersom 44,9 procent av andelen hyresrätter ägs av allmännyttan. Var femte bostad i Sverige är en allmännyttig lägenhet. Det låter på Egon Frid som att detta är en borttynande rest av förgången tid. Allmännyttan lever och utvecklas. Jag hoppas att allmännyttan kommer att fortsätta utvecklas. Vi ska se till att den får goda förutsättningar att göra det, vilket den kan om den får fungera på ett affärsmässigt sätt.
Allmännyttan har förutsättningar att tillgodose svenska hyresgästers behov av hyresrätter om man genererar inkomster som gör att man kan delta i produktion och byggnation och också förvaltar beståndet på ett sådant sätt att man behåller hyresrätterna och inte säljer dem till bostadsrätter.
Det krävs en reformering av bostadspolitiken, men jag har förstått av mina många debatter med Egon Frid att han inte är beredd att delta i en reformering från regleringsekonomi och detaljstyrning av politiker till en mer diversifierad bostadsmarknad där också till exempel ägarlägenheter är ett viktigt inslag för att öka utbudet av bostäder som gör att marknaden kan fungera bättre.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.