utländsk jurisdiktion på svenskt territorium

Interpellation 2002/03:248 av Åström, Alice (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-03-21
Inlämnad: 2003-03-21
Besvarad: 2003-04-04
Sista svarsdatum: 2003-04-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 mars
Interpellation 2002/03:248
av Alice Åström (v) till justitieminister Thomas Bodström om utländsk jurisdiktion på svenskt territorium

I kölvattnet av den hemska terrorattacken i USA den 11 september 2001 har kraven på att uppmärksamma de mänskliga rättigheterna i lagstiftningen fått en allt större vikt. Detta gäller i vårt eget land, i EU och inte minst i den lagstiftning som tillskapas i USA.

Att USA tar sig friheter vad beträffar andra länders territorium och medborgare är inte någon nyhet, men därmed inte sagt att frågan inte ska bevakas. Tidigare har Vänsterpartiet uppmärksammat att svenska medborgare med ursprung i vissa länder riskerar att utsättas för särbehandling vid resa till USA. Den lagstiftning som frågan nu gäller är kanske än allvarligare.

Som en konsekvens av den nya amerikanska så kallade patriotlagen ger sig USA jurisdiktion över handlingar som begåtts på svenskt territorium av svenska medborgare, även om handlingen i fråga inte skulle utgöra någon form av brott enligt svensk lagstiftning.

Det amerikanska lagstycket innebär att personer i vilket land som helst på jorden som begår datorrelaterade brott kan åtalas i USA, om bara någon del av den datakommunikation som har med brottet att göra råkat "routas" över en amerikansk server. I så fall anses brottet nämligen vara begånget på amerikansk mark, och amerikanska åklagare har full frihet att väcka åtal. Det gäller även om brottet inte har berört några amerikanska intressen.

Mark Rasch, som är före detta åklagare, säger i en artikel i ett amerikanskt medium att "det är en massiv utvidgning av amerikansk suveränitet. Det här innebär att vi tillämpar våra värderingar på vad som helst som händer var som helst i världen om det bara passerar genom våra gränser."

Enligt det amerikanska justitiedepartementets tolkning av denna lag kan en hackare i tyska Frankfurt som bryter sig in i en dator i tyska Köln åtalas i Eastern District of Virginia i Alexandria i USA om ett datapaket relaterat till brottet transporterats genom America Onlines servrar. Då anser sig USA ha rätten att begära hackaren utlämnad, även om han inte brutit mot tysk lag.

En annan amerikan som är kritisk mot lagen är David Sobel, chefsjurist på den amerikanska medborgarrättsorganisationen Electronic Privacy Information Center (EPIC). Han säger att lagändringen är särskilt problematisk när den kombineras med möjligheten att skicka amerikanska federala agenter utomlands för att röva bort en person och med våld föra honom till USA. "Det är en kraftig utvidgning av amerikansk jurisdiktion vad gäller så kallade datorrelaterade brott. Lagen antogs med kampen mot terrorismen som förevändning, men den är faktiskt tillämpbar för alla typer av brott", säger han.

Denna nya lagstiftning ger också upphov till nya frågor om det omdiskuterade avlyssningsnätverket Echelon. Det är sedan länge välkänt att USA avlyssnar datortrafik som passerar servrar i USA. Med tanke på den nya lagstiftning som beskrivits ovan är detta kanske än mer allvarligt än tidigare.

I en tidigare debatt om Echelon sade den dåvarande justitieministern Laila Freivalds att regeringen noga skulle följa det arbete som Europaparlamentet initierat vad gäller Echelon. Detta arbete har nu resulterat i två resolutioner i parlamentet men inte lett till några åtgärder i Sverige.

Jag vill fråga ministern:

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att skydda svenska medborgare när det gäller USA:s utvidgade jurisdiktion enligt ovan?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av de två resolutioner som avgivits av Europaparlamentet angående Echelon?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:248

Webb-tv: utländsk jurisdiktion på svenskt territorium

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)

Anf. 31 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Alice Åström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder dels för att skydda svenska medborgare från Förenta staternas utvidgade domsrätt med anledning av den så kallade Patriot Act, dels på grund av de två resolutioner som Europaparlamentet avgett angående Echelon. Alice Åström anknyter i sammanhanget till beho- vet av att de mänskliga rättigheterna uppmärksammas när det gäller lagstiftning som är föranledd av terror- attackerna i USA den 11 september 2001. Låt mig börja med att instämma i att rättssäker- hetsaspekter måste beaktas i fråga om lagstiftningsåt- gärder i kampen mot terrorism. Vi får inte spela anti- demokratiska krafter i händerna genom att tumma på rättssäkerhetskraven. Detta är ett budskap som den svenska regeringen med kraft för fram i olika sam- manhang, såväl inom Europeiska unionen som i För- enta nationerna. Alice Åström hänvisar beträffande sin första fråga till att Förenta staterna ska ha infört lagar som ger landet jurisdiktion till exempel över gärningar som svenska medborgare begår i Sverige. Detta sägs även gälla för det fall att gärningen i fråga inte motsvarar brott enligt svensk lag. Först vill jag framhålla att det ankommer på varje land att bestämma sin behörighet att lagföra brott. Detta gäller också om brottet har begåtts i ett annat land. Men det finns gränser för hur långt en stat får utsträcka sin jurisdiktion. En utgångspunkt är att behörigheten inte får sträckas utöver det egna territo- riet utan att det finns stöd för detta i så kallad allmän folkrätt eller i en internationell överenskommelse. För vissa typer av brott kan det å andra sidan fin- nas en skyldighet att utvidga sin domsrätt till att gälla brott begångna utomlands. I olika internationella avtal finns nämligen regler om att de avtalsslutande staterna har en skyldighet att införa regler som gör det möjligt att lagföra sådana brott även om brottet inte har någon anknytning till landet i fråga. Skälet till det är att straffrätten under åren fått en mer inter- nationell inriktning och en straffrättslig kompetens som begränsar sig till brott som begåtts i det egna landet har ansetts otillräcklig. Bakgrunden är den allt mer gränsöverskridande brottsligheten som nödvän- diggör ett utökat samarbete mellan stater för att före- bygga och lagföra sådan brottslighet. Även svensk domstol har enligt gällande rätt i vis- sa fall möjlighet att döma en person för brott som begåtts i utlandet oavsett om gärningen är straffbar på gärningsorten. Så är fallet vid en rad olika brott där Sverige, för att förebygga och bekämpa dessa brott, anslutit sig till internationella konventioner. Detta gäller bland annat brotten kapning, sjö- eller luftfarts- sabotage, flygplatssabotage och folkrättsbrott. Dess- utom är svensk domstol behörig om det lindrigaste straff som är stadgat för brottet i fråga är fängelse i fyra år eller mer. När det så gäller utlämning från Sverige finns det bestämmelser i utlämningslagen som reglerar under vilka förutsättningar en begäran om utlämning ska bifallas. Lagen tillåter inte att en svensk medborgare utlämnas till Förenta staterna. När det gäller andra än svenskar förutsätts för utlämning till Förenta staterna bland annat att den gärning för vilken utlämning sker motsvarar ett brott i Sverige. Några ändringar av dessa regler är inte planerade. Även om Förenta sta- terna skulle begära att någon ska utlämnas är det svenska regler som avgör om utlämning kan ske. Alice Åström har också frågan mig om vilka åt- gärder som vidtagits med anledning av Europarla- mentets resolutioner som rör Echelon. Europarlamentet har antagit två resolutioner på området, dels den 5 september 2001, dels den 7 no- vember 2002. Den första resolutionen innehåller en rad uppmaningar till kommissionen och till rådet, men också till medlemsstaterna, till Förenta staterna, samt till bland andra generalsekreterarna i Förenta nationerna och Europarådet. I den andra resolutionen beklagar parlamentet att rådet och kommissionen inte har reagerat tillräckligt på parlamentets rekommendationer i den första reso- lutionen. Därför uppmanas rådet och kommissionen på nytt att vidta nödvändiga åtgärder, medan med- lemsstaterna uppmanas att samarbeta när det gäller utbyte av information i kampen mot terrorism och internationell brottslighet. När det gäller mitt ansvarsområde kan jag som ett exempel på en EU-gemensam åtgärd som rör IT- säkerhet och som direkt hänvisar till 2001 års resolu- tion nämna rådets rambeslut om angrepp mot infor- mationssystem. Detta rambeslut blev föremål för en politisk överenskommelse i februari i år. Ett andra exempel är kommissionens nyligen presenterade förslag till en förordning om att inrätta en europeisk byrå för nät- och informationssäkerhet. Byrån ska enligt förslaget bistå kommissionen och medlemssta- ternas myndigheter i frågor som rör nät- och infor- mationssäkerhet. Därutöver kan jag nämna att IT-säkerhetsfrågor är högt prioriterade i den gemensamma handlingspla- nen, e-Europe 2005, som omfattar bland annat ut- veckling av säker kommunikation. Ett annat exempel är direktivet den 12 juli 2002 om behandling av per- sonuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation. Direktivet ligger för övrigt till grund för det förslag till lag om elektronisk kommunikation som överlämnades till riksdagen förra veckan. Lagförslaget syftar till att ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer. Vad gäller rådets uppmaning till medlemsstaterna att samarbeta när det gäller utbyte av information i kampen mot terrorism och internationell brottslighet vill jag framhålla det utökade samarbetet på området sedan den 11 septemberhändelserna och som exempel nämna att Europols kompetens på området har för- stärkts på olika sätt.

Alice Åström (V)

Anf. 32 Alice Åström (V)

Fru talman! Först vill jag tacka justitieministern för svaret. Det här är egentligen väldigt viktiga frå- gor. Just när det gäller datorer och datortrafik är det bara att konstatera att lagstiftningen på både nationell och internationell nivå fortfarande inte har nått till- räckligt långt. Anledningen till att jag ställde frågan är att den amerikanska lagstiftningen har blivit ganska knepig. Justitieministern säger att han "vill framhålla att det ankommer på varje land att bestämma sin behörighet att lagföra brott. Detta gäller också om brottet har begåtts i ett annat land. Men det finns gränser för hur långt en stat får utsträcka sin jurisdiktion. En ut- gångspunkt är att behörigheten inte får sträckas ut- över det egna territoriet utan att det finns stöd för detta i så kallad allmän folkrätt eller i en internatio- nell överenskommelse." Men det är just det USA har gjort nu. Det är just det man har infört i sin lagstift- ning. Problemet med den lagstiftningsåtgärd som USA vidtog när man antog Patriot Act är att man säger att om någon var som helst på jorden begår ett datorre- laterat brott kan åtalas i USA om bara någon del av den datorkommunikation som har med brottet att göra råkar routas över en amerikansk server. I så fall anser man nämligen enligt den amerikanska lagstiftningen att brottet är begången på amerikansk mark och att en amerikansk åklagare har full behörighet att väcka åtal. Det gör att USA anser att man inte behöver följa den allmänna folkrätten. Man behöver inte vila på internationella överenskommelser. Genom lagstift- ningen säger man i USA att brottet är begången på amerikansk mark om datortrafiken har gått över en amerikansk server. Det reser oerhört svåra juridiska frågor. För att man ska kunna lagstifta och ställa människor till svars för brott finns en grundläggande princip om att det ska finnas en förutsägbarhet i lagstiftningen. Männi- skor som i dag skickar mejl har ingen aning om var någonstans i världen och över vilken server som detta mejl kommer att skickas. Med andra ord kan ingen människa förutsäga om det är ett brott man begår och vilket lands lagstiftning som egentligen gäller. Därför är lagstiftningen väldigt knepig. Det amerikanska justitiedepartementet har gjort en tolkning av lagen. Det säger att en hackare i tyska Frankfurt som bryter sig in i en dator i tyska Köln kan åtalas i USA om ett datapaket relaterat till brottet transporteras genom till exempel America Onlines servrar. Då anser USA att det har rätt begära hackaren utlämnad även om han inte ens har brutit mot tysk lag. Detta är ett väldigt brett område. Det är oerhört viktigt att man från svensk sida uppmärksammar det. En av de stora fördelarna med den nya tekniken är att människor kan har ett fritt åsiktsutbyte över hela världen och att ingen diktator få möjlighet att ute- stänga människor från det fria åsiktsutbytet. Därför är det oerhört viktigt att se till att inget land anser sig ha rätt att lägga sina moraliska och etiska värderingar och sin lagstiftning till grund för att begränsa den kommunikationen.

Thomas Bodström (S)

Anf. 33 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Jag ska inte upprepa vad som har gjorts. Det sade jag i mitt första inlägg. Jag kan bara konstatera att jag delar Alice Åströms oro för den syn man har på lagstiftning och inte minst på rättssäker- het. Det är värre än så. Detta är inte det enda området där man tar sig rätten även juridiskt, om man uttryck- er sig så. Vi får fortsätta arbetet. Jag kommer att fortsätta att påpeka USA:s bristande rättssäkerhet i olika sam- manhang. Jag vill nämna att när EU:s justitieministrar träffade den amerikanske justitieministern John Ashc- roft nu senaste i september var jag och Sverige det enda land som protesterade. Det framfördes sedan ute i Europa att Sverige var det enda land som hade in- vändningar om rättssäkerheten. Det som jag tycker är den viktigaste saken och som jag försöker att arbeta för är inte att vi ska för- ändra inställningen i Sverige. Här är vi i stort sett överens om synen på rättssäkerhet. Det som jag där- emot tycker är ett problem är det bristande engage- mang som finns hos andra länder inom EU. Det är bara att fortsätta kampen. Vi kan i varje fall se en förbättring på olika områden. Vi kan också se det i de förhandlingar som har förts med USA. Det arbetet kommer att fortsätta, och vi får fortsätta att kämpa även om det ibland kan kännas ganska ensamt.

Alice Åström (V)

Anf. 34 Alice Åström (V)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Jag är helt övertygad om att vi delar den grund- läggande synen på rättssäkerhet och att det här är frågor som är viktiga att driva. Jag ser det som posi- tivt att Sverige inom EU har lyft upp rättssäkerhets- frågorna. Det jag också skulle vilja se är att justitieministern även lyfter upp frågan om Patriot Act och hur EU ska agera när USA anser sig ha lagstiftningsrätt, lagfö- ringsrätt, över medborgare inom den europeiska uni- onen och inom hela världen. Den rätten kan vi inte låta USA självt påta sig utan att reagera och tala om att det inte finns acceptans för det. Det strider mot den allmänna folkrätten och mot det faktum att för att man ska kunna lagföra andra medborgare måste man ha en grund i internationella överenskommelser. I det här fallet finns inte den grunden, och den kommer heller aldrig att ges på ett så vidsträckt område som datarelaterade brott. Fru talman! Jag skulle också vilja ta upp den andra frågan som jag hade i min interpellation, näm- ligen vilka åtgärder Sverige vidtagit när det gäller Echelon och de resolutioner och rekommendationer om vad man ska göra som EU-parlamentet tog fram. Justitieministern beskrev några åtgärder som man har vidtagit inom EU för att kunna uppfylla en del av de krav som ställdes från EU-parlamentet. Det jag vill lyfta fram är att resolutionen från EU-parlamentet innehöll 44 olika punkter som var riktade mot en mängd olika områden. De gällde bland annat frågan om slutande och ändring av internationella avtal, skydd av medborgare och företag och också natio- nella lagstiftningsåtgärder på flera olika punkter. Där har Sverige och den svenska justitieministern ett ansvar att ta upp resolutionen och vidta nationella förändringar. Jag ska läsa upp en punkt som finns i resolutio- nen. Där sägs till exempel att "skyddet för EU- medborgarna beror på den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna, som är mycket varierande inom EU. I vissa fall finns inte ens parlamentariska kon- trollorgan, och därmed kan det knappast vara tal om ett tillräckligt skydd. De europeiska medborgarna har ett grundläggande intresse av att deras respektive nationella parlament är utrustat med ett särskilt, for- mellt sammansatt kontrollorgan, som övervakar och kontrollerar underrättelsetjänstens verksamhet. Även i de fall när kontrollorgan finns föreligger en stark tendens till att bekymra sig mer om den nationella säkerhetstjänstens verksamhet än om den internatio- nellt inriktade underrättelsetjänstens . Det skulle uppmuntra till rimliga proportioner vid övervak- ningsingreppen om underrättelsetjänsterna vore skyl- diga att i efterhand informera en medborgare som utsatts för övervakning om att så skett, till exempel fem år efter det att övervakningen genomfördes." Det är en punkt där vi på nationell nivå faktiskt kan anta ny lagstiftning för att skydda medborgarnas intressen, för att skydda den privata kommunikatio- nen och medborgarnas privatliv mot övervakning. Jag skulle därför gärna vilja ha ett svar från justitiemi- nistern när det gäller vilka åtgärder man på nationell nivå vidtagit eller tänker vidta med anledning av Europaparlamentets resolution.

Thomas Bodström (S)

Anf. 35 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Jag kan inte ge något fullständigt svar av den enkla anledningen att det inte är vi som hand- lägger dessa frågor inom Regeringskansliet. Detta är UD:s och försvarets fråga och jag vågar därför inte stå här och svara på saker som jag inte har full över- blick över, men jag återkommer gärna till Alice Åström och ska försöka ge de uppgifter som är möjli- ga att lämna. Jag kan alltså inte gå in närmare på detta, men jag vill återigen understryka att det är viktigt att vi fortsätter det arbetet i Sverige och i EU.

Alice Åström (V)

Anf. 36 Alice Åström (V)

Fru talman! Jag får tacka justitieministern för sva- ret, och jag är helt övertygad om att vi i vårt vidare samarbete också kommer att kunna lyfta fram flera av dessa frågor och ta kliv framåt. Jag skulle vilja rekommendera justitieministern att ta med sig parlamentets resolution hem som kvälls- lektyr, även om det kanske inte är det man vill läsa en fredagskväll. Där finns många intressanta förslag på åtgärder som kan vidtas, och jag tror att det vore en bra utgångspunkt för att fortsätta den här diskussio- nen. Jag tackar justitieministern och hoppas att han får en trevlig helg.

Intressenter

Frågeställare

Alice ÅströmVänsterpartiet

Besvarad av

Thomas BodströmSocialdemokraterna