Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utförsäljning av Telia samt accessnätet

Interpellation 2007/08:288 av Vestlund, Börje (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-12-20
Inlämnad
2007-12-20
Besvarad
2008-01-18
Sista svarsdatum
2008-01-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 december

Interpellation

2007/08:288 Utförsäljning av Telia samt accessnätet

av Börje Vestlund (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Riksdagen har fattat beslut om att staten ska sälja de kvarvarande aktierna i Telia Sonera AB. Ett av de problem som då uppstått är diskussionen om accessnätet eller, mer populärt uttryckt, kopparnätet. Diskussionen har handlat om hur man på lämpligt sätt ska kunna avskilja accessnätet på lämpligt sätt. Två modeller har förekommit i debatten. Den ena är en så kallad funktionell separation, vilket innebär att man i princip måste skilja nätet helt från bolaget Telia Sonera. Denna lösning har förordats av flera debattörer. Det andra modellen, som bland annat PTS har förordat, är ett strukturellt avskiljande av kopparnätet, vilket innebär att man genom tydliga regler avgör att den starkaste nätägaren måste visa särskild hänsyn för att släppa in fler aktörer för att gynna konkurrensen på nätet.

Det finns fördelar och nackdelar med båda systemen. Det som nu är tydligt är att det är tveksamt, inte minst ur konkurrenssynpunkt, om det är förenligt med EU:s regler att göra de förändringar som krävs för att få ett regelverk som inte leder till ett privat monopol av Telia Sonera AB oavsett vilken modell man väljer.

Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder statsrådet ska vidta för att det inte ska uppstå ett privat monopol vad gäller accessnätet.

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:288, Utförsäljning av Telia samt accessnätet

Interpellationsdebatt 2007/08:288

Webb-tv: Utförsäljning av Telia samt accessnätet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Åsa Torstensson (C)
Anf. 37 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat statsrådet Mats Odell vilka åtgärder han ska vidta för att det inte ska uppstå ett privat monopol vad gäller accessnätet. Han har också frågat om det är förenligt med EU:s regler att göra de förändringar som krävs för att få ett regelverk som inte leder till ett privat monopol av Telia Sonera AB oavsett om man väljer strukturell eller funktionell separation. Eftersom frågorna till stor del berör regeringens kommande lagförslag, Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens, har de överlämnats till mig att besvara. Jag vill börja med att konstatera att de av Post- och telestyrelsen rapporterade konkurrensproblemen på bredbandsmarknaden har funnits under en längre tid. Förra regeringen vidtog inga åtgärder för att komma till rätta med problemen, vilket vi gör nu. Det stämmer, som Börje Vestlund uppger, att det finns olika former för vertikal separation och att två modeller, strukturell och funktionell separation, främst har förekommit i debatten. Den modell som har förordats av regeringen - och PTS - är funktionell separation. Det måste dock klargöras att den berörda operatören skulle behålla äganderätten till nätet vid en sådan funktionell separation. Förslaget som regeringen avser att lämna till Lagrådet ger Post- och telestyrelsen ytterligare ett verktyg för att komma till rätta med konkurrensproblemen på bredbandsmarknaden. Verktyget ska bara få användas efter erforderlig utredning och samråd med marknadens aktörer. Ett beslut om funktionell separation ska också först godkännas av Europeiska kommissionen. Ett eventuellt beslut om funktionell separation syftar till att bidra till målen som uppställs i EG-regelverket. Dessa mål är att främja dels konkurrensen på området, dels den inre marknaden och slutanvändarnas intressen. Regelverket bärs upp av en allmän strävan att marknaden för elektronisk kommunikation ska utvecklas så att den generella konkurrensrätten ska vara ett tillräckligt instrument för att värna en effektiv konkurrens. De föreslagna reglerna om funktionell separation innebär i och för sig ytterligare regler, men ett beslut om funktionell separation kommer att medföra förbättrad likabehandling och större insyn, vilket på sikt innebär ett minskat behov av reglering. Åtgärder som vidtas med stöd av lagen om elektronisk kommunikation, till exempel ett beslut om funktionell separation, får inte vara mer ingripande än som framstår som rimligt och besluten ska vara proportionella. Om PTS begär Europeiska kommissionens godkännande av ett skyldighetsbeslut om separation är utgångspunkten alltså att åtgärden har bedömts proportionerlig. Lagförslaget kommer att vara utformat på så sätt att ett beslut om funktionell separation förutsätter att andra åtgärder enligt lagen visat sig otillräckliga. Under sådana förutsättningar får synnerliga skäl eller, enligt tillträdesdirektivet, exceptionella omständigheter anses föreligga. Regeringen anser därför att förslaget om möjlighet för tillsynsmyndigheten att meddela åläggande om funktionell separation är förenligt med EG-rätten. Den aktör, oavsett vem det är, som har en så kallad SMP-ställning, alltså ett betydande inflytande, på de marknader som omfattas av förslaget kan komma att träffas av reglerna om funktionell separation. Reglerna som föreslås i lagrådsremissen syftar därför till att komma till rätta med just sådana problem som kan hänga samman med det som Börje Vestlund kallar "privat monopol" samtidigt som reglerna inte gör någon skillnad på operatörer utifrån om dessa ägs privat eller offentligt. Avslutningsvis vill jag säga att under gårdagen lämnades lagrådsremissen vidare.
Börje Vestlund (S)
Anf. 38 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Intressant är att inte en enda av de gånger statsrådet har debatterat med mig har hon inte kommit fram till att alltihop beror på bristfälligheter hos den socialdemokratiska regeringen. Jag har tagit tillfället i akt att titta på vad den dåvarande oppositionen sysslade med förra mandatperioden när det gäller dessa frågor. Det fanns inget förslag som handlade vare sig om funktionell eller om strukturell separation. Vi diskuterade över huvud taget inte begreppen under den perioden, så det kanske inte bara var den förra regeringens fel. Det fanns helt enkelt ingen debatt över huvud taget kring just denna fråga. Vi talade däremot om någonting vi kallade för samtrafik. Man skulle vara tydlig när det gäller samtrafiken, och det fanns en ganska stor enighet i kammaren om detta. Så jag tror att man faktiskt måste rannsaka vad man själv gjorde under den perioden innan man kommer och säger att det bara var någon annans fel. Den interpellation jag har framställt gäller inte huruvida man ska välja strukturell eller funktionell separation. Oavsett vilken metod man väljer överensstämmer den med regelverket. Är regeringen beredd att acceptera ett privat monopol vad gäller infrastrukturen i vårt land? Låt mig i sammanhanget påminna om den situation som just nu debatteras när det gäller elmarknaden. Det ställs hårda krav på att stamnätet inte får ägas av samma juridiska person som äger produktionen. Det är sunt. Vi har också tillämpat detta vad gäller annan infrastruktur, framför allt vad gäller Banverket och i viss mån andra kommunikationer. Låt oss gå tillbaka till frågan. Hur ska vi göra så att det inte blir ett privat monopol? Jag har inte tagit del av detta, men jag har läst vad som har stått i medierna. Möjligheten i det här sammanhanget är att PTS kan uppmana Telia Sonera att lägga accessnätet i ett särskilt bolag. Det kan väl i och för sig vara bra. Men frågan kvarstår fortfarande: Överensstämmer detta med just ägandet? Ägandet ska vara kvar hos Telia Sonera, men man ska inte ha hela inflytandet över det nät man själv äger. Överensstämmer det med det regelverk som EU har satt upp om detta? Har regeringen undersökt detta? Det räcker inte med att göra så. Varför är inte regeringen beredd att försöka lösa detta? Vi har en princip som jag alltid har uppfattat att vi är överens om i kammaren, det vill säga att infrastrukturen ägs gemensamt medan produktionen, det som far fram på nätet oavsett kommunikationsformen, gärna ska vara utsatt för hård konkurrens. Det här vill jag gärna ha svar på, herr talman.
Margareta Cederfelt (M)
Anf. 39 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att reflektera över Börje Vestlunds frågor, speciellt när jag får höra att det inte har funnits någon debatt om Post- och telestyrelsen. Det är möjligt att den inte fanns i riksdagen därför att den dåvarande majoriteten valde att vara tyst. Jag har läst tidningarna, lyssnat på nyheter och varit i kontakt med många småsparare som har diskuterat frågan om Post- och telestyrelsen, bredbandsnät med mera. Den debatt som fördes utanför riksdagen måste väl också Börje Vestlund ha noterat. Det är väl inte så konstigt varför vi i majoriteten och ministern tar upp frågan om den dåvarande regeringen. Ni regerade under tolv års tid. Det är inte lätt att åstadkomma förändringar, även om jag tycker att regeringen har gjort ett bra arbete och kommit långt på vägen. Jag är nöjd med det arbete som regeringen gör och har gjort så här långt med Post- och telestyrelsen. Det handlar om att uppfylla vallöftena om privatisering. I arbetet skyndar man i lagom tempo så att man hinner med en lagrådsremiss och ärendet hinner utredas. Jag ser fram emot att ta del av regeringens förslag som så småningom kommer till trafikutskottet för beredning.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 40 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag skulle vilja kommentera Börje Vestlunds fråga om konkurrens på telekommarknaden. Har det funnits någon tidigare diskussion som skulle ha föranlett att Socialdemokraterna skulle ha vidtagit åtgärder för att stärka konkurrensen? I så fall är det med förvåning som jag konstaterar att Socialdemokraterna tidigare inte har mött den diskussion som jag under ett års tid ständigt har mött. Det har varit ett ständigt uppvaktande av teleoperatörer som, rätt eller fel, har klagat på att de inte har fått tillträde till Telias accessnät. Samtidigt har Post- och telestyrelsen bett om att få ett verktyg att använda för att bättre kunna främja konkurrensen på bredbandsmarknaden. Låt oss ha konsumenten i fokus för att skapa en fungerande bredbandsmarknad. Det är lätt att se att bolag som Telia, som har en vertikal integrering med såväl grossist- som slutkundsförsäljning, får starka incitament att diskriminera sina konkurrenter och har en stark monopolsituation. Att det har funnits stora brister i konkurrensen på ADSL-marknaden har påtalats av många aktörer under lång tid tillbaka. Även om Börje Vestlund inte vill höra det är det så att om någon av de föregående socialdemokratiska regeringarna hade gjort något åt saken hade troligen Sveriges invånare haft ett bättre utbud av snabbare uppkopplingar och lägre priser. Men ingenting av det gjordes förrän den borgerliga regeringen tog över arbetet. Börje Vestlund frågar om EU-kommissionen. Det är sant att kommissionen måste godkänna ett eventuellt åläggande från Post- och telestyrelsen. Huruvida ett sådant kommer att godkännas går inte att spekulera i. Om Post- och telestyrelsen kommer med ett föreläggande ska det ske eftersom man har bedömt att åtgärden är proportionell mot den skada som den bristfälliga konkurrensen leder till. Det kan poängteras att EU-kommissionen föreslår att EU:s medlemsländer ska införa möjligheter till funktionell separation.
Börje Vestlund (S)
Anf. 41 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Margareta Cederfelt påstod här något som jag inte har sagt. Hon sade att vi inte hade haft en debatt, framför allt att den dåvarande oppositionen inte debatterade bredband och PTS under förra mandatperioden. Det har jag aldrig sagt. Jag sade att vi inte har diskuterat konkurrenssituationen. Förslagen fanns inte om hur man skulle göra. Skulle det vara funktionellt eller strukturellt? Hur skulle man hantera detta? Vi pratade då om samtrafik - ingenting annat. Det är inte riktigt samma sak i sammanhanget. Jag har aldrig påstått att det inte var en debatt. Det var en bred debatt med lite olika ingångsvinklar. Jag återkommer till statsrådet, som jag är här för att debattera med. Det viktigaste är konsumenterna. Det har kanske varit för höga bredbandspriser - det vet vi egentligen inte riktigt - på grund av att man inte har haft tillgång till accessnätet i alla delar. Eller har man fått betala dyrt för accessnätet? Vad jag har förstått är det detta vi alla i den här salen har velat komma runt. Jag tror inte att det finns någon större oenighet om detta. Oenigheten råder om huruvida man ska särskilja nätet - om det blir bolagsform vet jag inte - precis som alla annan infrastruktur. Är det detta vi ska göra, eller ska vi fortsätta att ha det på det här sättet? Och framför allt, om vi nu gör den här funktionella separationen: Statsrådet menar att man löser hela problemet genom att säga att vi nu har funktionell separation. Man ger möjlighet för PTS att gå in och uppmana till att göra en funktionell separation, men då ska man först pröva detta genom EU-kommissionen. Vad enkelt man gör det för sig i det här sammanhanget! Man prövar inte ens om lagstiftningen håller innan man stiftar lagen. Det var precis det som det här handlade om. Var kan man gå in och reglera äganderätten på det sätt som Åsa Torstensson här gör? Överensstämmer det verkligen med vad de säger i EU-kommissionen? Det är inte detta att EU-kommissionen i efterhand får möjlighet att pröva det utan just detta om lagen på detta område verkligen överensstämmer. Fortfarande får jag inget svar på frågan varför accessnätet - det är inte bara bredband - ska hanteras annorlunda än annan infrastruktur. Det förstår jag inte riktigt.
Margareta Cederfelt (M)
Anf. 42 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Låt mig börja med att tacka Börje Vestlund för förtydligandet. Jag hörde att Börje Vestlund mycket tydligt påtalade att det inte har varit någon debatt här tidigare, men nu fick jag bekräftat att debatten har förekommit. Först hör jag Börje Vestlund säga att regeringen inte utreder, att regeringen skyndar på, att regeringen inte tar reda på hur saker förhåller sig. Sedan hör jag ministern klart och tydligt nämna Lagrådet, EU-kommissionen med mera. Därför kan jag inte riktigt se vad problemet är, mer än just en ideologisk fråga. Vänsterpartiet är emot den politik som den borgerliga alliansen för. För mig är det inte förvånande, absolut inte. Jag kan med glädje se att den politik som alliansen gick till val på genomförs. Det ska bli väldigt intressant att se hur Lagrådet och EU-kommissionen har bedömt separationen när ärendet kommer till utskottet.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 43 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill återkomma till det som är anledningen till lagrådsremissen. Syftet är att skapa en effektiv och långsiktig konkurrens på bredbandsmarknaden. Det bygger på att Post- och telestyrelsen i sig återkommande har rapporterat om konkurrensproblem på bredbandsmarknaden. När myndigheterna gör en sådan här bedömning har man också gått igenom sin egen lagstiftning som man hitintills har haft och gjort den bedömningen att lagen om elektronisk kommunikation inte ger tillräckligt långtgående redskap för att råda bot på den rådande konkurrenssituationen eller bristen på konkurrens. Problemen kan främst kopplas till att Telia Sonera har möjlighet att missbruka sin dominerande ställning. Det är det som problematiken främst gäller. Ett bolag som har informationsövertag kan naturligtvis agera på ett annat sätt gentemot sina operatörer. När det handlar om accessnätet är det just det fasta allmänna telefonnätet som har visat sig vara en väldig tillgång för bredbandsuppkopplingen över landet. Det är accessnätet som når den överlägset största delen av konsumenterna. Det är därför viktigt att tillträdet sker på ett konkurrensriktigt sätt. Lagrådsremissen i sig, vill jag upprepa, ger Post- och telestyrelsen ett redskap som de kan använda om de gör en bedömning att det behövs. Det är därför som jag hänvisar till att när Post- och telestyrelsen gör en sådan bedömning ska det hanteras av EU-kommissionen. Det är därför som det i dag inte går att hävda att EU-kommissionen kommer att godkänna eller inte kommer att godkänna ett åläggande från Post- och telestyrelsen. Det är ett hypotetiskt resonemang, som varken Börje Vestlund eller jag i dag kan ge oss in i. Återigen: Den lagrådsremiss som nu är skickad till Lagrådet ger Post- och telestyrelsen ett redskap som de kan använda för funktionell separation.
Börje Vestlund (S)
Anf. 44 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Med all respekt, Margareta Cederfelt, ger jag mig in i en debatt och försöker åtminstone något så när veta vad debatten handlar om. Men det är uppenbart att Margareta Cederfelt inte vet det. Margareta Cederfelt vet inte ens vilket parti jag tillhör. Det är Socialdemokraterna, inte Vänsterpartiet - jag vill bara erinra om det. Telia har redan gjort den här delningen i två olika bolag, och det tycker jag i och för sig är positivt i ett avseende. Då kan man fråga sig: Skulle inte detta räcka? Det här visste man ju om, för det gjordes den 1 januari 2008. Man kan börja med att ställa frågan om detta. Men det strukturella problemet är fortfarande att ett bolag har monopol på ett nät som ska användas av andra bolag och därmed kan sätta upp villkoren för detta, eftersom detta är just ett monopol, och ett privat monopol. Man kan sätta det inom citationstecken hur mycket man vill, men det är ett privat monopol. Något annat kan man inte kalla det. Då kommer nästa fråga, och det är det som min interpellation handlar om, nämligen: Kan man göra vad som helst inom ramen för det regelverk vi har inom EU när det gäller att reglera? Slutligen, fru talman, sägs det i interpellationssvaret att detta skulle minska regelbördan på företagen. Det kan väl ändå inte vara sant? Det måste väl snarare, i varje fall för Telia Soneras del, öka regelbördan ganska ordentligt när man inför det här. Jag är helt förvånad över det, med en regering som säger att man vill gynna företagande.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 45 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Börje Vestlund och jag har uppenbarligen två olika ingångar. Jag vill stärka marknaden och lösa situationen så att det kan bli till fördel för konsumenterna - bättre, snabbare och billigare tillgänglighet vad gäller bredbandsmarknaden. Det är det som är avgörande för mig. Om jag återkommer till äganderätten har regeringen bedömt att förslaget är proportionerligt, med syftet att uppnå en bättre konkurrens på bredbandsmarknaden. Det finns exempelvis i konkurrensrätten ganska omfattande inskränkningar i den privata äganderätten. Det är just för att förbättra konkurrensen, så att bland annat konsumenter inte ska kunna drabbas av höga priser och sämre utbud, vilket ofta hänger samman med bristande konkurrens. I det här sammanhanget är det snarare Telia Soneras dominerande ställning som är en monopolliknande ställning, precis det som Börje Vestlund egentligen säger att han är orolig för. Då borde han vara nöjd med det förslag som nu går vidare till Lagrådet, just för man ska stärka konsumenten och skapa en bättre marknad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.