Utförsäljning av sex statligt ägda bolag

Interpellation 2006/07:625 av Persson, Kent (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-05-30
Inlämnad
2007-05-30
Besvarad
2007-06-12
Sista svarsdatum
2007-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 maj

Interpellation

2006/07:625 Utförsäljning av sex statligt ägda bolag

av Kent Persson (v)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

I den nyligen genomförda granskningen av Riksrevisionen, Regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag, kan vi läsa följande:

”Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att en genomgång ska göras för vart och ett av de statliga bolagen där argument för och emot försäljning beskrivits, inom vilka regeringen i propositionen för en generell diskussion om att argument för och emot statligt ägande kan finnas. Dessa analysområden är sammanfattningsvis följande: bolagets utveckling, konkurrenssituation, sysselsättning, nationella intressen, samhällsuppdrag samt statens dubbla roller som ägare och ansvarig för utformning av regler för näringslivets verksamhet redovisade att regeringen bestämt sig för att sälja de sex namngivna bolagen, redovisades att de sex bolagen var färdiganalyserade.”

I ett interpellationssvar i riksdagen den 10 april 2007 redogjorde näringsministern, enligt Riksrevisionen, att regeringen i budgetpropositionen anmält att man avsåg att genomföra en genomgång. I den efterföljande debatten tillade näringsministern att regeringen redovisat både i propositionen som överlämnades den 2 mars 2007 och före valet varför dessa sex bolag ska säljas.

Analysen av de sex bolagen för vilka försäljningsprocessen inletts var enligt näringsministern klar.

Vidare konstaterar Riksrevisionen ”att det inte finns några uppgifter om att en genomgång enligt vad som aviserades i budgetpropositionen har gjorts eller föredragits för den politiska ledningen”.

Utförsäljningen av de statliga bolagen har för medborgarna och för samhället en oerhört stor betydelse. Värden för 200 miljarder står på spel och ansvariga statsråd väljer då att framställa sitt arbete för de folkvalda, medierna och väljarna som om de tagit sitt ansvar och genomfört de analyser de utlovat i budgetpropositionen. De för alltså allmänheten och de folkvalda bakom ljuset och är inte sanningsenliga.

Jag vill fråga statsminister Fredrik Reinfeldt:

1. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta när – som anförts ovan – ansvariga statsråd verifierat att regeringen inte gjort den genomgång som aviserats?

2. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att detta arbetssätt inte ska få förekomma under de kommande tre åren?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:625, Utförsäljning av sex statligt ägda bolag

Interpellationsdebatt 2006/07:625

Webb-tv: Utförsäljning av sex statligt ägda bolag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 107 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Kent Persson har frågat statsministern dels vilka åtgärder han avser att vidta när ansvariga statsråd inte gjort den genomgång som aviserats inför försäljningen av sex statligt ägda företag, dels vilka åtgärder statsministern avser att vidta för att detta arbetssätt inte ska få förekomma under de närmaste tre åren. Interpellationen har av statsministern överlämnats till mig. Regeringen har i ett förslag till riksdagen begärt bemyndigande att minska statens ägande i tre företag som staten äger samtliga aktier i. Därtill har regeringen att vidta vissa andra åtgärder i samband med försäljningen av dessa innehav samt när innehaven i tre andra företag avvecklas. De senare avser innehav i börsnoterade företag där regeringen sedan tidigare har riksdagens bemyndigande att minska statens ägande - propositioner som bereddes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, så i den delen får Kent Persson ställa frågan angående analys till mina företrädare. Jag vill först hänvisa till det svar jag lämnade här i kammaren den 10 april på en interpellation av Bosse Ringholm. Jag sade då följande. Regeringen anmälde i budgetpropositionen att vi avsåg att genomföra en genomgång av alla statligt ägda företag där argument för och emot ett statligt ägarengagemang vägs mot varandra. Men redan i opposition hade alliansen tydligt uttalat vilka statliga bolag som skulle säljas. Vad gäller dessa var slutsatsen redan klar, vilket också tydliggjordes för medborgarna i valet. Regeringen har genomfört precis det vi sagt att vi skulle göra, först inför väljarna i valet och sedan i budgetpropositionen. Så tänker vi fortsätta att arbeta. Regeringen lämnade den 2 mars 2007 propositionen Försäljning av vissa statligt ägda företag till riksdagen. Av den framgår att regeringen gjort bedömningen att en försäljningsprocess för sex av de statligt ägda företagen nu kan inledas. Att inleda försäljningen är att i detalj gå in och analysera vilken typ av försäljning som kan passa respektive bolag. Regeringens motiv för förslaget framgår av propositionen. Regeringen säger också i propositionen att vi kommer att rapportera om försäljningarna till riksdagen i kommande skrivelser, rapporter och budgetpropositioner. Därmed var regeringens genomgång av de företag som behandlades i den propositionen avslutad. Jag vill också säga följande. Allians för Sverige gjorde inför valet en bedömning av vilka bolag som vi ansåg verkade på fullt fungerande marknader och redovisade inför valet tydligt vår avsikt för allmänheten och våra skäl för att sälja dessa namngivna företag - väljarna röstade för den politiken. Regeringen anser att beredningen av propositionen står i överensstämmelse med regeringsformens krav och att den också uppfyller de övriga krav på dokumentation med mera som man kan ställa på beredningen av den här typen av proposition. Riksrevisionens rapport tycks, i huvudsak, bygga på att man missförstått våra avsikter vad gäller genomgången av skäl för och emot ägandet i de återstående företagen. Vi fortsätter nu och gör en genomgång av övriga företag, och vi kommer att redovisa när resultatet av den genomgången är klar. På basis av den genomgången kommer förslag att föreläggas riksdagen om bemyndigande att minska statens ägande i andra företag som staten äger. Jag kan inte nu säga när sådana förslag kan komma att läggas fram eller vilken utformning de kan få. Det beror helt på de slutsatser vi drar och på vilka förutsättningar som finns i det enskilda fallet. Jag vet att Kent Persson hör till dem som anser att staten bör äga så många bolag som möjligt. Alliansregeringen vill hellre skapa förutsättningar för en hållbar välfärd genom att minska statsskulden och skapa utrymme för statens kärnverksamheter inom sjukvård och utbildning och inom omsorgen om barn och gamla. För att återknyta till Kent Perssons frågor vill jag säga att Kent Persson får lov att ge sig till tåls tills nya förslag om minskningar av statens ägande i statligt ägda företag föreläggs riksdagen. Vi anser att statens företagsägande ska minskas, så det kommer med säkerhet förslag om detta.

Anf. 108 Kent Persson (V)
Fru talman! Näringsministern säger: "Jag vet att Kent Persson hör till dem som anser att staten bör äga så många bolag som möjligt." Det är jag ytterst tveksam till. Men det är faktiskt inte det som min interpellation handlar om. Jag tycker nog att näringsministern skulle vara mer bekymrad över vad Riksrevisionen skriver i sitt yttrande över hur regeringen handlagt ärendet och över beredningen av de sex bolag som regeringen föreslår för utförsäljning. Det är detta som interpellationen handlar om, inte om vi ska sälja eller äga. Om den frågan kan vi ha olika uppfattningar, men den ska debatteras också den 20 juni. Då kommer jag att argumentera för och emot de olika förslagen. Här handlar det mer om demokratin i Sverige, om det sätt på vilket regeringen utövar sitt styre. I den frågan bör det inte förekomma några som helst delade uppfattningar. Därför blir jag väldigt orolig över näringsministerns svar. I princip med en handviftning avfärdar hon Riksrevisionens kritik. I propositionen om utförsäljning av vissa statliga företag anger regeringen att det vid beredningen inte varit nödvändigt att inhämta yttranden från myndigheter eller andra experter - detta trots att regeringsformen föreskriver det. Varför? Det kan inte bero på brist på tid. Ni har ju haft åtminstone fem månader på er att ta fram ett sådant underlag. Näringsministern hänvisar i sitt svar också till att Allians för Sverige redan före valet presenterat förslag om vilka bolag som bör säljas ut och till att man i budgetpropositionen vägt för- och nackdelar mot varandra. Men när jag läser vidare i dokumentet läser jag också att regeringen ber att få ett brett bemyndigande att sälja de företag som efter en analys bedöms vara lämpliga att sälja ut samt att öppenheten och möjligheten till ansvarsutkrävande ska förbättras. Det är just den kritiken som Riksrevisionen riktar mot regeringen. Det gäller alltså bristen på analys och dokumentation. När det gäller just dokumentationen har konstitutionsutskottet framhållit att det är viktigt att dokumentera på ett korrekt sätt. Över huvud taget är det en grundförutsättning för att Riksrevisionen eller för den delen konstitutionsutskottet ska kunna bedöma om beredning skett på ett korrekt sätt. Min fråga blir givetvis om näringsministern inte alls tar intryck av den kritik som Riksrevisionen har framfört eller av det som konstitutionsutskottet har sagt. Jag vill också påminna om att det vid en utfrågning av statsministern i konstitutionsutskottet framfördes kritik mot just bristen på beredning och underlag. Statsministern både framhöll klart och tydligt och lovade att det skulle bli förbättringar på den punkten framöver. Det handlar alltså inte om huruvida vi ska behålla eller sälja ut, utan om formerna . Det handlar om någonting som egentligen är mycket allvarligare, nämligen hur regeringen utövar sin makt och använder sina möjligheter att styra Sverige.

Anf. 109 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Makten utgår från folket. I valrörelsen redovisade vi vad vi tänkte göra. Svenska folket sade: Det vill vi att ni gör. Vi talade mycket tydligt om vilka bolag det handlade om. För mig är detta den yttersta demokratin. Har vi sagt till våra väljare att det är de här bolagen som vi tänker lyfta fram till försäljning har vi också en skyldighet att göra det. Efter det att vi tillträtt som regering gick jag igenom bolagen för att se om de var försäljningsfähiga. När så var fallet tog vi också de återstående tre bolagen till riksdagen för beslut. Det är viktigt, tycker jag, att säga att det redan fanns ett beslut utifrån en socialdemokratisk proposition om tre bolag för försäljning. Det beslutet är redan taget i riksdagen. Om Kent Persson på djupet är så intresserad av den här analysen, genomgången och dokumentationen kan Kent Persson rikta sin kritik också mot den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det hade också - om jag får ha synpunkter - varit rimligt från Riksrevisionens utgångspunkt att göra det. Vi har inte kunnat hitta någon typ av analys eller genomgång när det gäller de tidigare tre bolagen. De tre bolagen var inte ens föremål för en diskussion i en tidigare valrörelse. Det som är viktigt att säga är att de här bolagen är inne i en försäljningsprocess. Vi i regeringen tar naturligtvis ställning till eventuella intressenter, till dem som kan vara intresserade av att köpa de här företagen. Är det rätt köpare? Får vi rätt pris? Vad händer på marknaden? Men det går inte att ta ställning innan man vet vilka som är intresserade, utan hela försäljningsprocessen bygger naturligtvis på den bedömning som vi under resans gång gör när det gäller vad som är ansvarsfullt sett från bolagens synpunkt, sett från marknadens synpunkt och sett från skattebetalarnas synpunkt. Jag tycker att det är väldigt viktigt att se att i ett demokratiskt samhälle och i ett demokratiskt system är det ytterst väljarna som avgör vad som ska hända och ske. Har vi lovat någonting i valrörelsen har vi skyldighet att också fullfölja det. Där kan man säga att det som var Socialdemokraternas bekymmer var att de aldrig över huvud taget kommunicerade detta. I nästa steg gäller det ett antal bolag som finns kvar. Vi har sagt i budgetpropositionen att vi ska göra en genomgång av dessa. Det åvilar mig att göra det. Nu åvilar det Mats Odell att se till att försäljningsprocessen fullföljs på ett positivt och bra sätt så att skattebetalarna får resurser. Sedan kan vi använda den sortens resurser för att minska statsskulden, se till att få bra ordning på ekonomin så att vi kan göra det som vi är duktigast på, nämligen kärnverksamheterna i den statliga verksamheten.

Anf. 110 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag kommer ändå att envisas med att hålla mig till just det jag ställde interpellationen om - det andra kommer upp till debatt den 20 juni. I budgetpropositionen vägdes - det är rätt - för- och nackdelarna för sju av de här bolagen. Det var i en proposition. Men det är för- och nackdelar. Det är ingen analys. Det är bristen på analys som är det allvarliga i det här fallet. Vad händer på bomarknaden om SSAB säljs ut, eller om Telia Sonera säljs ut? Det är först efter det att propositionen lagts fram som olika myndigheter och departement har börjat agera och sagt: Det här var kanske i snabbaste laget. Det här måste vi tänka på. Det blir en felaktig tågordning. Först beredning och analys som föreläggs riksdagen och sedan beslut. Jag säger ingenting om vi ska sälja ut eller inte. Det är en politisk fråga, och det kan man ha olika uppfattningar om. Här handlar det om formerna för beslutsfattande. Vad har vi för rätt, och vad kan vi ställa för krav på det underlag som vi ska fatta beslut utifrån här i riksdagen? Det är detta det handlar om, och det är det som Riksrevisionen är så oerhört kritisk till. Ni har själva talat om öppenhet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Det kan inte vara så att det ska vara vart fjärde år som väljarna i Sverige har möjlighet att ställa regeringen till ansvar vid ett val. Det är Riksrevisionens uppgift. Det är en fristående myndighet för att granska och värdera regeringens jobb. Jag tycker att näringsministern viftar undan den kritik som finns på ett väldigt lättvindigt sätt. Jag funderar om vi egentligen har behov av en riksrevision över huvud taget om man inte tar lärdom och intryck av vad som sägs. Där är näringsministern mig svaret skyldig.

Anf. 111 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Analysen av vilka företag som ska säljas och varför är redan gjord. Den gjorde Allians för Sverige innan vi tillträdde. Det var det som vi lade fram för väljarna och sade: Det här tänker vi sälja. Den analysen har vi redan gjort. Vi vill inte äga företag som kan verka på en konkurrensutsatt marknad. Vi tycker inte att staten ska äga. Det är, som Kent Persson också säger, en politisk fråga. Men vi har redovisat det för väljarna. Om det är så himla viktigt med en analys - jag har respekt för att Kent Persson tycker så - varför fanns inte den kritiken när det gäller de bolag som Socialdemokraterna lade fram en proposition om här i riksdagen? Vad är det som gör att det gäller de här tre bolagen som vi har lagt fram en proposition om och inte de tre tidigare? Om det ska riktas kritik ramlar den kritiken i så fall ned på den tidigare socialdemokratiska regeringen och alliansregeringen i lika stor omfattning. Det vi sade i budgetpropositionen var att vi skulle göra en analys, och det handlade om de återstående bolagen. Vi äger fortfarande en massa bolag som vi behöver gå igenom och se: Ska staten äga det här? Vilket samhällsansvar finns i de här bolagen? Finns det delat kommersiellt ansvar och samhällsansvar? Finns det renodlat kommersiellt intresse i de här bolagen? Den genomgången ska jag göra, och den ska jag återkomma till. Vad händer på marknaden? Ja, det beror på vem som köper. Ingen av oss, vare sig Kent Persson eller jag, vet vilka som är köpare. Det kan inte heller någon myndighet veta. Det kan man bara ta ställning till när man vet vem som är intresserad. Då kan man göra en avvägning. Och vi kommer att göra en avvägning: Ska vi sälja till de här? Är det rätt köpare? Är det rätt pris? Vad händer på marknaden? Den delen kommer vi att följa mycket aktivt. Vi har en del avskräckande exempel från när Björn Rosengren höll på. Vi får hoppas att den här regeringen kan lära sig av den processen och se till att det blir bättre i de här sammanhangen. När vi träffade Riksrevisionen ställde jag frågan: Har Riksrevisionen nu fått all den information som man vill ha? Svaret var ja. Med det har vi nöjt oss. Jag tycker att det är bra med en stark riksrevision som granskar det regeringen gör. Det är absolut nödvändigt. Den ska också vara oberoende i det stycket. Vi har varit noga med att redovisa all den information som har funnits. Vi har förklarat för Riksrevisionen att det vi skrev i budgetpropositionen handlade om de återstående bolagen. Det är också därför som vi framhärdar: Om vi går till väljarna och begär mandat för att sälja de här bolagen och väljarna säger ja har vi också en skyldighet att fullfölja det. Ytterst vilar våra mandat på medborgarnas ansvar, det de har gett oss mandat att göra.

Anf. 112 Kent Persson (V)
Fru talman! Givetvis ska ni genomföra det ni har lovat. Men ni måste ju göra det på ett ansvarsfullt sätt. Det är det jag kritiserar, och det är det Riksrevisionen kritiserar i sin rapport. Jag ska läsa upp ett litet stycke som tydligt förklarar varför flerpartimotionen och detta dokument inte anses vara tillfyllest. Riksrevisionen skriver så här: Revisionen har tagit del av innehållet i det gemensamma dokumentet från de fyra partierna och den motion som regeringens företrädare hänvisar till. I dessa redovisas inte några analyser som motsvarar en genomgång av vart och ett av de sex bolagen enligt den ambitionsnivå som aviserades i budgetpropositionen. Så står det. Det är synnerligen allvarligt. Det blir inte bättre därför att en regering tidigare inte har gjort det, kan jag tycka. Jag var inte med på den tiden så jag ska inte yttra mig i den delen. Men det är det som är grundförutsättningarna. Jag pratar delvis utifrån egen erfarenhet. Jag har styrt en kommun i tolv år. Jag har sålt ut oerhört mycket, och vi har också köpt. Jag vet vilka krav som ställdes inte bara från revisionens sida utan också från oppositionens och medborgarnas sida när det gällde underlag inför ett beslutsfattande. Det här är långt ifrån de krav som skulle ställas i den kommun jag kommer från.

Anf. 113 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Nu måste vi ta saker och ting i rätt ordning. Först förberedde vi oss i alliansen två år före valet. Där diskuterade vi vilka företag som vi var beredda att sälja ut och som vi inte tyckte att staten skulle äga. Vi gjorde det utifrån en analys där vi säger att staten inte ska äga en massa företag som andra ägare kan sköta lika bra och att vi vill ha det på en konkurrensutsatt marknad. Den analysen kan Riksrevisionen naturligtvis inte ta del av, därför att den inte omfattar den revisionsperiod som det här är fråga om. Det redovisade vi för väljarna. Väljarna sade: Vi vill att ni säljer. Med det underlag som fanns sade väljarna det. Sedan skrev vi i budgetpropositionen att vi skulle gå vidare och analysera de övriga statliga bolag som finns kvar i ägandet utifrån detta: Verkar man på en kommersiell marknad? Finns det ett blandat ansvar mellan samhällsuppdrag och kommersiellt, eller finns det bara ett kommersiellt intresse? Den analysen ska jag göra. Vi har förklarat för Riksrevisionen att tågordningen är den här. Vi kommer naturligtvis under hela försäljningsprocessen att se på vilka som är lämpliga köpare, hur det här ska gå till och vilket pris vi ska ha. Det är med den ansvarsfullheten som vi tar oss an uppgiften. Jag beklagar bara att Riksrevisionen inte har velat lyssna på den förklaring som vi har gett kring de skrivningar som finns i budgetpropositionen, att just den analysen handlar om de återstående bolagen. Det har vi tydliggjort för Riksrevisionen. Alla ska vara helt klara över att det här är stora värden. Jag tror att både Kent Persson och jag inser att det är ansvarsfullt. Jag vet, med den erfarenhet som Kent Persson har i de här frågorna, att det är ansvarsfullt. Så känns det också för oss som sitter i regeringen. Jag tycker bara att det är viktigt att beskriva att den här processen nu tar vid och att vi kommer att se till att skattebetalarnas resurser förvaltas på ett mycket bra och framåtsyftande sätt. Sedan får väl andra utvärdera i nästa steg.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.