Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utbyggnaden av vindkraft

Interpellation 2020/21:642 av Alexandra Anstrell (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-04-12
Överlämnad
2021-04-13
Anmäld
2021-04-14
Sista svarsdatum
2021-04-27
Svarsdatum
2021-05-07
Besvarad
2021-05-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Utbyggnaden av vindkraft(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Vindkraften har i dag en särställning i miljöbalken (16 kap. 4 §) genom att det endast går att ge tillstånd till en vindkraftsanläggning om den kommun där anläggningen ska byggas har tillstyrkt (godkänt) det. Undantaget är om regeringen har tillåtit verksamheten. Ett beslut om kommunal tillstyrkan måste inte motiveras och det finns ingen tidsgräns för när kommunen ska fatta ett sådant beslut.

Just nu pågår en stor kamp i Jämtland om huruvida det ska få byggas ett stort antal höga vindkraftverk både i Ragunda kommun och i Krokoms kommun. Ragunda är redan i dag en av de största vattenkraftskommunerna, och Krokom ger också redan i dag ett stort bidrag till vår elförsörjning.

Boende i Skyttmon, Borgvattnet, Överammer, Färsån, Stugun, Hammarstrand med omnejd höjer rösten och säger stopp. Nu räcker det! Ragunda kommun har en sedan länge beslutad översiktsplanering om att tillåta vindkraft i kommunen, men nu menar boende att det äntligen händer fantastiska saker i Ragunda med omnejd igen. De åsyftar inte vindkraftverken utan att de har inflyttning, föryngring och framtidstro. På många platser är det naturligt för människor att leva i samklang med naturens kretslopp, att hushålla och måna om naturens resurser med hänsyn till det ekologiska systemet men framför allt av hänsyn till nästa generation.

Här finns möjligheter till en hållbar och miljövänlig utveckling inom friluftsliv och naturturism.

Ragunda är även ett område där samer bedriver rennäring och har sitt sedvanliga vinterbetesland. Dett är något som är nödvändigt att bevara för den samiska kulturens överlevnad.

I Offerdal, i Krokoms kommun, finns boende, föreningar och samer som är mycket kritiska till vindkraftsetablering där. Ja till och med Zlatan har nu uttalat sig negativ till detta. Samerna menar att detta inte bara gäller Offerdal utan det rör hela Sápmi. Efter många år av exploatering av renbetesland med vindkraftsindustrier så finns i dag både forskning och erfarenhet från samebyarna. Slutsatserna är enhälliga: Rennäringen påverkas kraftigt av vindkraftsindustrin.

Bygdemedel för kraftanläggningar är en kompensation från exploateringsföretagen för nyttjande av kommunens naturresurser. Medlen ska vara till nytta för lokalsamhället, det vill säga för den bygd och befolkning där vindresurserna utnyttjas. I dag ser detta helt olika ut mellan kommuner då det är upp till kommuner och exploatörer att komma överens om eventuellt bygdemedel och storlek på detta. I Norge har man ett helt annat system, där exempelvis vattenkraftskommunerna varje år får ett utvecklingskapital på över sex miljarder norska kronor som del av de värden som skapas lokalt genom vattenkraften. Med den norska modellen skulle exempelvis Ragunda i ett räkneexempel få nästan 200 miljoner i stället för dagens knappa 1 miljon per år.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska undersöka förutsättningarna att ta bort bestämmelsen om det kommunala vetot och ge förslag på lösningsalternativ som ska göra miljöprövningen av vindkraftsanläggningar mer rättssäker och förutsägbar och hur det kommunala inflytandet kan tillgodoses på annat sätt.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

  1. Avser ministern att vidta några åtgärder – utifrån regeringens ambition att se över det kommunala vetot – för att säkerställa att en dialog genomförs med berörda parter där en vindkraftsanläggning ska anläggas?
  2. Vilka fakta och omständigheter ligger till grund för ett beslut om att en kommun som redan i dag är utbyggd med kraftverk och står för en stor del av elförsörjningen också ska byggas ut mer med vindkraftverk?
  3. Avser ministern att se över möjligheten att ta fram och redovisa en minimi- respektive maximigräns för hur mycket en kommun ska bidra till elförsörjningen?
  4. Har ministern tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av huruvida den omfattande vindkraftsindustrin i Jämtland påverkar områdets ekosystem och biologiska mångfald som gör naturen i Jämtland levande?
  5. Har ministern några planer på att ta fram nationella riktlinjer för bygdemedel?
  6. Avser ministern att vidta några åtgärder för att tester ska göras inför vindkraftsparker gällande leverans av nettokoldioxidbesparing och bidraget till målet om fossilfrihet 2045?
  7. Har ministern kommit fram till att vindkraftsparker bidrar till förnyelsen av Sveriges skogar, och vad baserar ministern i så fall den slutsatsen på?
  8. Hur avser ministern att arbeta för en ökad energieffektivisering i ett alltmer elektrifierat Sverige, där det kommer att behövas alltmer el framgent?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:642, Utbyggnaden av vindkraft

Interpellationsdebatt 2020/21:642

Webb-tv: Utbyggnaden av vindkraft

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Bolund (MP)
Anf. 8 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder utifrån regeringens ambition att se över det kommunala vetot för att säkerställa att en dialog genomförs med berörda parter där en vindkraftsanläggning ska anläggas. Vidare har Alexandra Anstrell frågat vilka fakta och omständigheter som ligger till grund för ett beslut om att en kommun som redan i dag är utbyggd med kraftverk och står för en stor del av elförsörjningen också ska byggas ut mer med vindkraftverk. Hon har också frågat om jag avser att ta fram och redovisa en minimi- respektive maximigräns för hur mycket en kommun ska bidra till elförsörjningen och om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av huruvida den omfattande vindkraftsindustrin i Jämtland påverkar områdets ekosystem och biologiska mångfald, som gör naturen i Jämtland levande.

Ytterligare en fråga är om jag har några planer på att ta fram nationella riktlinjer för bygdemedel liksom om jag avser att vidta några åtgärder för att tester ska göras inför vindkraftsparker gällande leverans av nettokoldioxidbesparing och bidraget till målet om fossilfrihet 2045. Alexandra Anstrell har också frågat om jag har kommit fram till att vindkraftsparker bidrar till förnyelsen av Sveriges skogar och vad jag i så fall baserar den slutsatsen på och slutligen om jag avser att arbeta för en ökad energieffektivisering i ett alltmer elektrifierat Sverige där det kommer att behövas alltmer el framgent.

När det gäller den första frågan om att säkerställa att en dialog genomförs med berörda parter där en vindkraftsanläggning ska anläggas: Jag avser att invänta betänkandet från den utredning som regeringen tillsatt för att utreda den kommunala tillstyrkan av vindkraft. Syftet med uppdraget till utredningen är, precis som Alexandra Anstrell anger, att föreslå hur miljöprövningen av vindkraftsanläggningar kan bli mer rättssäker och förutsägbar. Jag avser inte att föregå utredningens slutsatser. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 30 juni 2021.

Angående frågan om vilka fakta och omständigheter som ligger till grund för beslut om nya vindkraftsetableringar i en kommun: Det finns - förutom den delen som rör kommunal tillstyrkan och som därför är föremål för översyn - en etablerad och väl fungerande samråds- och tillståndsprocess. Detta gäller oavsett om kommunen är utbyggd med kraftverk eller ej. De underlag som ligger till grund för samrådet mellan berörda parter - kommunen, projektören, kommunmedborgarna och andra berörda intressenter - tas fram av dessa parter. Miljöprövningsdelegationen ansvarar för att se till att ansökan innehåller relevant underlag och att det kommuniceras med berörda intressenter samt beslutar om tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsetableringar.

Gällande frågan om minimi- respektive maximigränser för hur mycket en kommun ska bidra till elförsörjningen finns det inte några planer på att införa sådana krav på utbyggnad. Det är upp till marknadens aktörer att själva avgöra var det kan vara lönsamt att investera i vindkraft och att projektera och ansöka om tillstånd på den platsen. Enligt gällande regelverk har kommunerna, genom den kommunala tillstyrkan, rätt att säga nej till vindkraft inom den egna kommunen. En kommun kan planera för vindkraft i sin kommun genom att ange lämpligt område för vindkraft i sin översiktsplan.

Vad gäller analyser av effekter på ekosystem och biologisk mångfald till följd av vindkraftsetableringar görs detta på lokal nivå av länsstyrelsen och miljöprövningsdelegationen i samband med tillståndsprövningen. Oönskade och oacceptabla effekter av vindkraftsetableringar ska identifieras och analyseras i tillståndsprocessen och utgöra del av beslutsunderlaget. Eftersom det nu pågår en översyn av den kommunala tillstyrkan för vindkraft vill jag avvakta resultatet av detta arbete innan jag uttalar mig i frågan om nationella riktlinjer för bygdemedel.

Riksdagen har efter förslag från regeringen antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040. De senaste åren har det skett en snabb teknikutveckling inom vindkraftsområdet, och kostnaderna har sjunkit. Vindkraften byggs nu ut kraftigt, och jag förväntar mig att en fortsatt utbyggnad kommer att bidra till att möjliggöra klimatomställningen. Genom elektrifieringen av transporter och industri kan fossila bränslen fasas ut så att vi har nettonollutsläpp 2045.

Vad gäller frågan om vindkraftsparker och skogens förnyelse ska tillståndsprocesserna beakta målkonflikter, och en avvägning ska göras vid prövningen av olika intressen. Det är min uppfattning att vindkraften kan byggas ut i samklang med förnyelsen av våra skogar och på ett sådant sätt att negativa effekter på produktion och miljö kan minimeras.

Som Alexandra Anstrell framhåller innebär ett alltmer elektrifierat Sverige ett ökat behov av elproduktion, men även utveckling av våra elnät krävs för ett väl fungerande energisystem. Det behövs även en mängd andra åtgärder; energieffektivisering är en av dem. Arbete pågår med en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för en snabb, smart och samhällsekonomisk elektrifiering för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag avser att fortsatt följa vindkraftsfrågan noga och verka för samexistens mellan vindkraft och andra intressen och att tillvarata potentialen för vindkraftsproducerad el att effektivt bidra till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland.

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! För mig är det väldigt viktigt att belysa både för- och nackdelar med en utbyggd vindkraft. Det handlar om vad det betyder såväl i ett större perspektiv när det gäller Sveriges framtida energiförsörjning som för de människor som bor nära tilltänkta vindkraftsparker och i vindkraftsparker och de miljö, fritids- och kulturvärden som påverkas. Jag tänker att frågan om vindkraft, precis som all annan kraftförsörjning, behöver belysas ur olika synvinklar för att vi till så stor del som möjligt ska kunna säkerställa att vi gör rätt val inför framtiden.

Även om ministern inväntar en utredning kan man ju ana att det finns en önskan om att saker och ting ska gå i en viss riktning då utredningen handlar om att undersöka förutsättningarna för att ta bort bestämmelsen om det kommunala vetot. Om man ger ett uppdrag med den inriktningen måste det finnas en tanke om att man kan göra det på något annat sätt. Här vill ministern inte svara, eller så kan det vara så att den demokratiska aspekten av om man ska få bygga vindkraft i en kommun eller inte faktiskt inte är viktig för regeringen och Miljöpartiet.

Tycker inte minister Bolund att det är viktigt att låta människor som bor och verkar i en bygd tycka till? Det är de som påverkas av vindkraften runt knuten. Är det inte intressant för minister Bolund och regeringen att dessa människor ska kunna få säga sitt?

Ministern säger i sitt svar: "Riksdagen har efter förslag från regeringen antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040." Sedan får vi höra om ur bra vindkraft är och att det är den som gör att vi når klimatomställningen. Så kan det vara. Eller så blir det inte så. Jag tänker att det nog alltid är dumt att lägga alla ägg i samma korg. Alla fossila kraftslag - från kärnkraft till vattenkraft, vindkraft och solkraft - måste bidra till elsystemet och klimatomställningen.

Jag kan inte låta bli att jämföra med ett beslut som regeringen står inför gällande ett slutförvar för kärnavfall. Där granskar regeringen allt - uppifrån, nedifrån, baklänges och framlänges - även efter att alla expertmyndigheter och all forskning sagt: Ja, det här är okej; här kan man köra på. Ändå fortsätter regeringen att granska.

Men när det kommer till vindkraft är det lite mer lösa boliner. Det verkar som att regeringen redan har beslutat att vindkraft är den mest lämpliga formen av elproduktion utan att tänka mer på teknisk utveckling utanför vindkraft. Är inte det rätt märkligt, fru talman? Vi måste ställa oss frågan om vi verkligen gör rätt val inför framtiden.

Sverige nådde sina mål för förnybar energi 2030 redan 2018, och det är därför inte riktigt klart varför regeringen nu strävar efter vindkraft med sådan kraft. Skulle det inte vara bra att pausa en tid och göra en översikt för att identifiera de allra bästa, mest lämpliga och minst påverkande lösningarna för energiproduktion och elförbrukning? Inom ridsporten brukar vi kalla detta för halvhalt. Det är alltså inte ett stopp, men man förbereder hästen och gör den uppmärksam på att något nytt ska hända.

Jag tänker att det behövs mer forskning för att landa i om vi verkligen gör rätt val för framtiden. En trygg elförsörjning kan vi uppnå om Sverige börjar satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forsknings- och demonstrationsanläggningar.

Fru talman! Det behövs mer forskning, men det känns som att regeringen bara vill galoppera fram. Man måste ställa sig frågan: Varför vill regeringen inte se över fler möjligheter för att Sverige ska nå en bättre klimatomställning?

Per Bolund (MP)
Anf. 10 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en viktig om än väldigt omfattande interpellation! Det blir en ganska svår debatt att föra när det ställts åtta frågor i en enda interpellation. Som Alexandra Anstrell vet har vi inte så mycket tid på oss. Det kanske kan vara ett tips inför kommande debatter att försöka dela upp det så att man kan ha en bättre dialog om alla de viktiga frågor som Alexandra Anstrell lyfter.

Det var många antydningar i det Alexandra Anstrell sa som jag tyckte var lite störande. Jag har, precis som regeringen, varit väldigt tydlig, även i uppdraget till den utredning som ser över vindkraftsvetot, med att den demokratiska processen är oerhört viktig och att de kommuner och kommuninvånare som påverkas självklart ska ha möjlighet att säga sitt. Detta gäller oavsett vad utredningen kommer fram till. Det var en grundförutsättning för utredningen, som den också arbetar med.

Däremot är det väldigt svårt att förstå att det enda sättet att ha en demokratisk process skulle vara ett kommunalt veto. Om så är fallet måste vi ju ha kommunala veton på alla områden. Jag har inte sett Moderaterna driva att det ska vara på det sättet.

Vi har självklart en tillståndsprövning för vindkraft, precis som för andra exploateringar. I det sammanhanget har myndigheter och kommuner möjlighet att föra sin talan och även att hålla samråd, vilket ju förekommer vid så gott som alla tillfällen, vad jag vet. Då har kommuninvånarna möjlighet att framföra sina synpunkter.

Det finns dock problem med det sätt på vilket prövningen av vindkraft fungerar i dag. Detta lyfts upp av många aktörer på olika sidor när det gäller synen på vindkraft. Det är svårt att veta vilket beslut som kommer att komma. Den som bygger ut och lägger ned stora summor på att ta fram planer kanske i sista stund får ett nej i kommunen. Men det kan lika gärna vara åt andra hållet. En kommunmedborgare kan vara övertygad om att det kommer att bli ett nej från kommunen, men sedan blir det i slutändan ett ja. Då kan man känna sig lurad på sin demokratiska rättighet att gå in och pröva processen. Jag tycker alltså att det är klokt att se över regelverken med jämna mellanrum.

Det gör vi också, och här finns en annan tveksamhet i det Alexandra Anstrell sa: att vi skulle lägga alla ägg i samma korg och satsa på ett enda energislag. Vem som helst kan se att så inte är fallet. Sverige har en bredd av energislag i sin energiförsörjning. Det är ingen som har tänkt ändra på detta.

Däremot ska vi inte använda oss av fossila kraftslag, som Alexandra Anstrell kanske av misstag råkade kalla det för, utan det mål vi jobbar mot är att ha ett 100 procent förnybart elsystem. Detta stod även Moderaterna bakom, i alla fall till en början, tills man hoppade av energiöverenskommelsen.

Vi har ett överskott på el, vilket vi tillsammans borde kunna välkomna. Det är det som har gjort att vi kan hålla EU:s lägsta elpriser, sett över året, vilket är en förutsättning för att vi till exempel ska kunna gå över från el från kol och olja i industrisektorn. Det är också detta som möjliggör bland annat de stora investeringar som nu sker i industriprocesser runt om i Sverige.

Vi har ett överskott på 25 terawattimmar årligen, vilket kommer att öka till 35 terawattimmar. Detta leder också till en elexport, som ersätter väldigt mycket fossila bränslen i Europa. Det finns beräkningar som visar att 12 miljoner ton med dagens elexport ersätts och inte kommer ut i atmosfären och bidrar till klimatförändringen.

Det görs kontinuerligt översyner av Sveriges energiförsörjning. Det görs vindplaner och kommunala översiktsplaner där vindkraften planeras in. Så bilden av att vi bara jobbar efter exakt samma modell hela tiden stämmer helt enkelt inte. Vi gör ett kontinuerligt arbete, både på myndighetsnivå och på kommunnivå, och funderar över hur vindkraften kan byggas ut och var den passar bäst. Vi säger också nej till vindkraft där det inte passar.

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag håller med om att det var massor av frågor. Detta är ju väldigt intressanta och viktiga frågor. Men jag kan komma tillbaka med fler interpellationer. Jag har ju redan skapat en hashtag, #fredagmedbolund, så vi kanske ses här igen.

Överskott av el talas det om väldigt ofta. Men ändå kommer det dagar då vi faktiskt inte har tillräckligt med el och man måste välja om man ska dammsuga eller duscha. Jag tycker inte att det håller. Jag tycker faktiskt att det behövs en tydlighet och att vi har el hela tiden, inte bara när det blåser.

Fru talman! Jag är ganska praktiskt lagd. Jag gillar att se saker framför mig. Kanske är det därför som jag älskar kartor; det är lätt att förstå sammanhang. Men vad gäller Miljöpartiets politik håller inte kartan ihop. Miljöpartiet vill öka andelen skyddad natur och fördubbla andelen skyddad skog. Sedan ska vi ha massor av nya vindkraftverk. Var ska vi då få plats? Var ska vår biologiska mångfald få plats? Och var ska samerna och renarna få plats?

De som valt att leva och vill bo med utsikt över fantastiska vidder, oavsett om det är horisonten i Stockholms skärgård, vidderna i Ragunda eller fjällen i Offerdal, var ska de ha sitt andningshål, sin plats att leva och bo på?

Enligt statistik fanns det 4 333 vindkraftverk installerade 2020. De gav en effekt på 27,6 terawattimmar. Totalt producerades förra året 159 terawattimmar el i Sverige. Men enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv måste det framtida elsystemet kunna möta en användning på minst 200 terawattimmar till 2045. I dessa beräkningar ingår en energieffektiviseringstakt som är dubbel mot dagens.

Konsultbolaget WSP har gjort beräkningar och menar att produktionen kommer att behöva öka till cirka 230 terawattimmar per år under de kommande 20-25 åren. Energimyndighetens beräkningar ligger runt 200-230 terawattimmar. Energiföretagen säger ungefär 310 terawattimmar, vilket faktiskt är nästan en dubblering, eller, som min partiledare sa i en debatt: Det är som sex hela Baltikum.

Om hälften av vår elproduktion ska vara från vind behövs ungefär 150 terawattimmar. Det skulle innebära i runda slängar 16 000 vindkraftverk, om man inte bygger dem jättehöga, för då kan de naturligtvis producera mer. Men det kanske ändå inte hjälper, för på många håll i norra Sverige där vindkraftsparker nu byggs är det faktiskt inte är särskilt blåsigt.

Det är kanske därför utvecklare föreslår att man ska bygga turbiner på upp till 300 meters höjd med rotorblad som är så stora att de skulle kunna täcka åtta fotbollsplaner. Normala turbiner skulle alltså inte vara ekonomiska. 16 000 vindkraftverk och still counting, beroende på hur stor andel som ska vara från vind - vill man ha 80 procent från vind skulle det behövas nästan 30 000 vindkraftverk. Var ska de få plats?

Är det så smart att lägga alla ägg i en och samma korg? Gör vi rätt satsningar för framtiden? Kan ministern med säkerhet säga att detta är det bästa? Jag kan inte med säkerhet säga det.

Jag tänker på all den natur som förstörs och på hur instabil vindkraften är jämfört med exempelvis kärnkraften när det handlar om att vi ska kunna duscha och dammsuga samtidigt, om det nu går. Många människor har valt att flytta till marker till fjälls eller i skärgården. Vad säger minister Bolund till dem som har valt detta liv men som nu hotas av att bli granne med 250-300 meter höga vindsnurror? Vad händer när det inte blåser?

Jag vet inte om ministern varit på fjället och varit med om en sådan där morgon då man vaknar och tjärnen är spegelblank och det är alldeles tyst. Minsta lilla rörelse hörs. Det är totalt stilla. Om man bara går på ett barr hörs det.

Per Bolund (MP)
Anf. 12 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Det vore ändå värdefullt om vi till att börja med kunde hålla oss till sanningen. Det var ju ingen i vintras som var tvungen att välja mellan att duscha eller dammsuga, som Alexandra Anstrell försöker låtsas som. Det fanns el i uttagen i hela Sverige. Den kris som Moderaterna hela tiden talar om handlade om att priset gick upp kortsiktigt.

Däremot borde Moderaterna också veta om att priset på el i Sverige hör till de lägsta i EU när man slår ut det över hela året. Det är på grund av att vi har en effektiv elmarknad som också styr produktionen, så att vi får mer produktion, dels genom regeringens agerande, dels genom att man har en marknadsprissättning på el genom elbörsen Nordpool. Jag trodde att Moderaterna var för att vi skulle ha ett marknadssystem även för el. Alexandra Anstrell får gärna rätta mig om hon tycker att det inte ska vara så.

Jag har varit på fjället. Jag är biolog och älskar att vara ute i skog och mark och är det så ofta jag kan. Jag ser att det finns målkonflikter i skogen och naturen. Jag är den förste att säga att vi måste förhålla oss till dem. Vi måste göra avvägningar mellan olika intressen. Det är något som jag jobbar med i mitt arbete som miljö- och klimatminister varje dag. Det gäller även vindkraften.

Jag, Miljöpartiet eller regeringen har aldrig någonsin sagt att det ska byggas vindkraft överallt. Det är också välkänt att det blir ganska många avslag på projekterade vindkraftverk runt om i Sverige till havs och till lands just för att man gör bedömningen att andra intressen väger över, till exempel obrutna fjällvidder eller orörda naturskogsområden.

Men Miljöpartiet och regeringen har också visat att vi kan kombinera mer förnybar energi med mer skyddad natur. Genom det arbete som vi har gjort har vi lyckats med båda dessa saker. Vi har fått investeringar på 100 miljarder i vindkraft under bara de senaste åren. Det är fantastiska investeringar som också pressar ned elpriserna och gör så att industrin är konkurrenskraftig och kan göra dessa fantastiska framtidssprång.

Jag är orolig för att vi med en moderatledd regering som inte klarar av att skapa förutsättningar för den utvecklingen inte skulle ha fått vare sig den konkurrenskraft vi har eller det framtidshopp som man nu ser i svensk industri. Där får man rekordstora investeringar just på grund av att man har tillgång till förnybar el med låga priser. Det är en gyllene kombination för att ersätta kolet i masugnarna med vätgas.

Att Moderaterna nu tycks bedriva någon form av antivindkraftskampanj tycker jag är en orossignal, framför allt för de industriföreträdare som nu har stora planer och ska göra någonting som är världsunikt, nämligen att byta ut gamla och ibland månghundraåriga tekniker mot nya moderna och leda Sverige och världen in i framtiden.

Det går också att bygga mer vindkraft, precis som vi ska bygga mer solenergi. Produktionen från solceller på våra tak kommer att öka kraftigt genom de åtgärder som regeringen har fått på plats. Vi gör också investeringar i vätgasteknik, som gör att det blir möjligt att dels använda industrin, dels lagra el från blåsiga dagar som kan användas de dagar då det blåser mindre.

Vi har stora ambitioner när det gäller att bygga ut den havsbaserade vindkraften, som kommer att kunna förse Sverige med ännu mer förnybar el. Miljöpartiet har föreslagit att vi ska ha 90 terawattimmar från havsbaserad vindkraft, det vill säga mer än dubbelt så mycket som den svenska kärnkraften producerar årligen, utöver det som produceras på land.

Jag vill också konstatera att om man bygger vindkraft där det inte är speciellt blåsigt är man ingen särskilt bra exploatör. Då har också kommunen gjort ett misstag när man har gjort en plan som inte stämmer överens med de behov som finns. Man ska bygga vindkraft där det blåser.

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 13 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Miljö- och klimatministern försöker utmåla mig som någon form av vindkraftsmotståndare. Jag tyckte att jag var tydlig i mitt inledningsanförande, men jag ska upprepa att jag tycker att vindkraftsfrågan är viktig. Precis som när det gäller annan kraftförsörjning behöver man belysa den ur alla synvinklar för att vi i så hög grad som möjligt ska kunna säkerställa att vi gör rätt val för framtiden.

Jag tänker att man behöver vara noga. Men behöver lägga forskning på vad vindkraftverken egentligen har för inverkan på djurlivet, på fåglar och fladdermöss. Hur påverkas renarna när de under lång tid får gå på beten där det finns vindkraft? Är det egentligen så fiffigt med vindkraft i vårt kalla klimat, och vad händer när det bildas is på bladen och iskokor slängs i väg många meter? Borde inte sådana frågor studeras mer, eller tänker ministern och regeringen att det nog går bra att experimentera med sina egna medborgare och den skog som landet grundar sig på?

Fru talman! En portugisisk avhandling om en hästuppfödare påvisar stora skador hos fölen efter att vindkraftverk ställts upp i närheten, ceteris paribus. Större delen av fölen föddes exempelvis med bockhov, vilket aldrig har hänt tidigare. Detta är naturligtvis bara en historia och en avhandling, men det är viktigt att fundera vidare kring detta: Borde vi inte forska mer om effekterna av vindkraft innan vi lägger alla ägg i den korgen?

I både Ragunda och Offerdal finns boende, föreningar och samer som är mycket kritiska till vindkraftsetablering där. Samerna menar att detta inte bara gäller Offerdal utan hela Sápmi. Man har sett forskning som påvisar att detta inte håller ihop tillsammans med rennäringen.

Gör vi då rätt val inför framtiden? Nu har jag inte ens kommit in på hur fåglar påverkas eller hur räddningstjänsten påverkas genom att de kan behöva hantera bränder flera hundra meter upp och så vidare. Men jag upplever ändå inte att jag får speciellt många svar av minister Bolund i den här frågan.

Per Bolund (MP)
Anf. 14 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är tråkigt att Alexandra Anstrell har den uppfattningen. Jag tycker att jag gav ett väldigt uttömmande svar. Det var också väldigt långt, eftersom det var många frågor att svara på. Men den som tvekar kan titta på den här sändningen och höra de svar som jag gav i mitt första inlägg.

Det är också så, vilket jag tror att Alexandra Anstrell egentligen känner till, att vindkraften hela tiden studeras och utvecklas. De vindkraftverk som nu planeras och byggs är helt annorlunda än de som byggdes för 10, 15 eller 20 år sedan. De bullrar mindre och påverkar mindre. De producerar mer, för de blir hela tiden mer effektiva. Det gör att man inte behöver bygga lika många för att få lika stor produktion, vilket gör att intressekonflikterna också kan minskas.

Jag är den första att hålla med om det som gäller Alexandra Anstrells grundprincip. Där är vi helt överens. Det finns målkonflikter. Det finns absolut platser där vindkraft inte ska byggas. Det är också precis den politik som regeringen redan bedriver. Regeringen, kommunerna och andra säger faktiskt nej till vindkraft där den inte är lämplig. Att försöka ge en annan bild är faktiskt att vilseleda. Det är inte förenligt med hur verkligheten ser ut. Det finns ganska gott om tillfällen när andra intressen är viktigare än intresset av att bygga vindkraft, och så kommer det att fortsätta att vara.

Sedan är jag väldigt glad över det stora intresse som Alexandra Anstrell visar för levande djur och natur och biologisk mångfald. Jag får väl bara hoppas på att det också visar sig i Moderaternas prioriteringar när man ska göra sin budget, till exempel. Hittills har Moderaterna varje gång dragit ned kraftigt på de medel som regeringen har avsatt till skydd och skötsel av värdefull natur, som ju är en av de viktigaste insatser vi kan göra för att just skapa utrymme för biologisk mångfald och se till att vi lämnar över biologisk mångfald och en natur som lever och frodas till våra barn och barnbarn. Det är inte vad jag har sett från Moderaterna så här långt, men jag hoppas att detta är en vändning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.