Utbyggnad av väg 288
Interpellation 2006/07:437 av Gille, Agneta (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-23
- Anmäld
- 2007-03-26
- Besvarad
- 2007-04-10
- Sista svarsdatum
- 2007-04-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 mars
Interpellation
2006/07:437 Utbyggnad av väg 288
av Agneta Gille (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Länsväg 288 är en mycket viktig förbindelse mellan Uppsala och Östhammar och av stor betydelse för den regionala utvecklingen i de nordöstra delarna av Uppsala län. Vägen har i dag stora brister när det gäller profil och vägbredd i förhållande till trafikvolymerna. Inte minst fick vi ett bevis på detta efter den mycket svåra bussolyckan på den aktuella vägsträckan.
För att förhindra att fler olyckor händer och att fler människor får sätta livet till är en snar utbyggnad av vägen ett måste.
AB Sandvik Coromant i Gimo har ett väl utvecklat flygfraktsystem, vilket kräver dagliga snabba transporter till Arlanda via väg 288.
Även de tunga transporterna på vägen från Hargshamn och Hallstavik har ökat under de senaste åren, vilket också har lett till att slitaget på sträckan har blivit ett stort problem för alla som använder vägen.
För näringslivet i de nordöstra delarna av Uppland och Östhammars kommun är en förbättring och en utbyggnad av vägen ett måste.
Arbetspendlingen mellan Östhammars kommun och Uppsala växer och vägens skick har då en avgörande betydelse både för kollektivtrafiken och för bilburna resenärer. För att underlätta arbetspendlingen och stärka kollektivtrafiken på sträckan är en förbättring av vägen av mycket stor betydelse.
Med ovanstående tunga argument är en utbyggnad av länsväg 288 av mycket stor vikt för både näringsliv och pendling.
Min fråga till infrastrukturministern är:
Vad ämnar statsrådet vidta för åtgärder för att snabba på processen om en utbyggnad av länsväg 288 till att bli säkrare och tryggare för alla resenärer och transporter?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:437
Webb-tv: Utbyggnad av väg 288
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:87 Tisdagen den 10 aprilProtokoll 2006/07:87 6 § Svar på interpellation 2006/07:437 om utbyggnad av väg 288
Protokoll från debatten
Anf. 27 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Agneta Gille har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärder för att snabba på processen om en utbyggnad av länsväg 288 till att bli säkrare och tryggare för alla resenärer och transporter.
Jag har nyligen besvarat en fråga från Agneta Gille om väg 288. Jag inledde det svaret med att djupt beklaga den tragiska bussolycka som nyligen inträffade på väg 288. När det gällde frågan om investeringar på väg 288 hänvisade jag till den kommande planeringsprocessen för infrastruktur. Mitt svar här i dag blir i princip detsamma. Regeringen har för avsikt att lägga en infrastrukturproposition och har därför gett ett antal myndigheter i uppdrag att utarbeta ett underlagsmaterial. Det materialet kommer in till regeringen senast den 27 juni i år och kommer sedan att remitteras och beredas på sedvanligt sätt innan regeringen lägger fram propositionen. Efter riksdagens behandling av propositionen kommer sedan åtgärdsplaneringen att inledas, där olika åtgärder analyseras och prioriteras. När det gäller väg 288 är det Regionförbundet Uppsala län som beslutar vilka investeringar som ska göras.
Jag är övertygad om att vi får en mer effektiv användning av statens medel genom denna sammanhållna process med regional delaktighet jämfört med om vi hade en ordning där regeringen fattade separata beslut för varje investering eller åtgärd på väg- och järnvägsnäten.
Jag kan slutligen konstatera att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte hade någon särskilt generös inställning till väg 288. Regionförbundet Uppsala län skrev till regeringen 2004 och begärde att regeringen skulle medge en friare användning av pengarna för infrastruktur i Uppsala län. Med friare användning avsågs att pengar skulle omfördelas från de sista åren av planeringsperioden 2004-2015 till de första. Ett av argumenten till den föreslagna omdisponeringen av medel var att regionförbundet ville tidigarelägga investeringar på väg 288. Regeringens beslut från 2005 var att någon omdisponering inte medgavs.
Anf. 28 Agneta Gille (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka infrastrukturministern för svaret, även om svaret inte innehöll något direkt besked åt mig.
För mig är det här en väldigt viktig fråga. En utbyggnad av väg 288 för en trafiksäker och mötesfri landsväg är en fråga som jag har drivit tidigare. Det är riktigt som infrastrukturministern sade till mig i sitt svar att jag har ställt en skriftlig fråga, men jag har också tidigare drivit frågan om utbyggnad av väg 288 genom riksdagsmotion, även under den socialdemokratiska regeringens tid. Det är alltså en fråga som jag har satt fokus på under lång tid.
Det är väl så att min uppgift som riksdagsledamot från Uppsala län är att vända mig till den som har ansvaret för de här frågorna, och då vända mig till den som har ansvaret just för tillfället.
I slutet av svaret skjuter ministern frågan ifrån sig och hänskjuter detta till den tidigare regeringen genom att påpeka att den inte har gjort någonting åt frågan. Men jag vill ha ett svar och ett besked nu! Det är nu jag vänder mig till ministern, så vi struntar i det som har varit och tittar framåt. Vi behöver verkligen förändra statusen på väg 288.
Vägens status är nämligen dålig. Det är dålig framkomlighet, den är kurvig och smal och det finns stora behov av att säkerställa vägen. Det går tung trafik på vägen. Sandvik Coromant AB, ett stort företag i Gimo med väldigt många arbetstillfällen, kör med väldigt tung trafik och trafikerar sträckan till Arlanda eftersom detta är ett otroligt stort exportföretag som också exporterar ut i världen. Vi har tung trafik till och från hamnen i Hargshamn som också trafikerar 288:an. Med tanke på hur liten vägen är så är det väldigt svårt att ta sig förbi om man hamnar bakom ett tungt fordon. Detta medför att trafiksäkerheten inte blir acceptabel. Det handlar om arbetstillfällen. Vi har Forsmark.
Området är också väldigt mycket av ett utflyktsmål. Det är en natur och en skärgård som är fantastisk runt den uppländska kusten, och för att ta sig dit måste man åka på väg 288. En annan fantastisk del i den här miljön är fritidshus och sommarboende. Det är oerhört många stockholmare men också andra, som Uppsalabor, som har ett litet sommarställe ute vid kusten i skärgården här. Då blir vägen oerhört tungt trafikerad.
Vi vet att väldigt många pendlar in till Uppsala, där det finns stora arbetsplatser, till exempel Akademiska sjukhuset, så kollektivtrafiken är av stor betydelse. Det finns inte någon spårbunden trafik mellan Uppsala och Östhammar, även om man så skulle önska, men det finns en väg som det finns möjligheter att förbättra och bygga ut.
Vägens standard är alltså av oerhört stor betydelse för hela det här området och för Uppsala läns utveckling, men främst för Östhammars kommuns möjlighet att klara arbetstillfällena och klara att ha kvar de stora företag som finns där i dag. Jag vill ha ett svar av ansvarigt statsråd om vad man ämnar vidta för åtgärder för att få möjlighet att avsätta pengar och förbättra standarden på väg 288.
Anf. 29 Per Bill (M)
Herr talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för svaret. Jag ser fram emot infrastrukturpropositionen. Tack också till Agneta Gille, som under många år verkligen kämpat för att vi ska få upp standarden på den vägen. Jag lovar att jag under de närmaste åren kommer att fortsätta bidra genom att från min sida göra klart för regeringar, oavsett vilken färg de har, att det är fråga om en väg som är i stort behov av upprustning. Det är verkligen viktigt.
Jag tror dessutom att vi har en god indikation på att Regionförbundet Uppsala län genom sina tidigare prioriteringar gentemot den förra regeringen kommer att fortsätta att göra den typen av prioriteringar. Därför tror jag att den övergripande inriktning som infrastrukturpropositionen kommer att ha blir av stor vikt. Om det blir lite mer pengar till upprustning av våra vägar känner jag mig mycket trygg i att det kommer att gagna Uppsala län och upprustningen av väg 288.
Anf. 30 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag förstår mycket väl de båda interpellanternas känsla för och kunskap om denna olycksdrabbade väg och att den är i stort behov av uppgradering. Även det näringsliv som finns runt om har behov av en bra vägstandard.
Jag skjuter inte ifrån mig frågan, men jag ska vända mig åter till Agneta Gille. Jag har läst att Agneta Gille - med hänvisning till den förra frågeställningen från Agneta Gille, som var exakt densamma - hänvisar till att jag skjuter ifrån mig frågan, men jag återgår till den. Eftersom Agneta Gille uppenbarligen drivit frågan under många år vore det rimligt att Agneta Gille arbetade med Regionförbundet Uppsala län så att regionförbundet prioriterar denna väg. Det är nämligen regionförbundet som har ansvaret för sina interna prioriteringar.
Regeringen ansvarar för att besluta om den ekonomiska ramen för länet, och för Uppsala län är ramen ungefär 1,2 miljarder. Det kan anses som en ganska god tilldelning om man jämför med två andra storstadslän, Västmanland och Gävleborg, som har ungefär hälften. Uppsala har mycket stora investeringsbehov i samband med E 4-sträckningen förbi Uppsala, och därför har regionförbundet självt gjort andra prioriteringar än de som Agneta Gille hänvisar till. De har prioriterat väg 700, väg 709 och Bärbyleden, anslutningsvägar till regionen, och har därför använt ganska många miljoner för just dessa vägar.
Min rekommendation är att arbeta på hemmaplan så att Regionförbundet Uppsala län prioriterar den vägen.
Anf. 31 Agneta Gille (S)
Herr talman! Visst är det så att regionförbundet har planeringsansvaret och en prioriteringsordning. Där vill man naturligtvis att den vägen har hög prioritet. Men det finns också ett ansvar för att se till att det inte bildas andra stoppklossar i den infrastruktur vi har runt Uppsala. Jag tror att ministern är mycket väl medveten om att det är på det viset.
När det gäller ett område som utvecklas så oerhört starkt som Uppsala, och med den trafiktillströmning som det innebär, är det kanske så att regeringen tolkat det hela fel och prioriterat fel vad gäller den ekonomiska ramen, för ytterst handlar det ju om hur regeringen prioriterar sina pengar. I valrörelsen lovade Moderaterna till exempel 4 miljarder i ökade anslag till infrastruktur och vägbyggen, men de pengarna har vi inte sett till. Jag har naturligtvis också tittat på hur det ser ut i den budget som senast presenterades, och där har vi socialdemokrater jag tror det är 8,2 miljarder mer till infrastrukturen än vad den moderatstyrda regeringen har. Kanske kunde man ha prioriterat om pengarna ytterligare lite grann just för att klara de svårigheter som Uppsala och Uppsala län har.
Ytterst handlar det alltså om prioriteringar, och visst prioriterar denna regering olika saker. Man prioriterar skattesänkningar. Man tar bort förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Samtidigt inför man en beskattning på trafikförsäkringspremien, vilket innebär betydligt högre kostnader för bilförsäkringen. Också den frågan bär jag med mig och får frågor om. Vilka drabbar det? Vilka får mer och vilka får mindre i plånboken av de skattesänkningar som ges till vissa medan kostnaderna blir högre för andra? Det är en prioritering inom den ekonomiska ramen, den som infrastrukturministern också har ansvar för.
Jag är dessutom orolig för att alla förslag kanske inte är helt finansierade. Den oron gnager i mig. Hur blir det om man inte helt klarar av finansieringen av de anslag som finns och de skattesänkningar som görs? Då kanske infrastrukturen får ännu mindre pengar i nästa budgetproposition. Det gör mig mycket orolig, för då kanske det blir åtstramningar också för Uppsalas del, vilket kan drabba väg 288 och den del av Sverige som nu är i stort behov av en utbyggnad. Jag känner mig alltså orolig. Jag håller dock med ministern om att det är den ekonomiska ramen som sätter upp linjerna för möjligheterna att prioritera.
Vad gäller regionförbundet arbetar jag naturligtvis där med att prioritera och sätta fokus på denna fråga, men det är regeringen som har ansvaret för Vägverket. Det är regeringen som inom den ekonomiska ramen ger möjligheterna, och jag vänder mig därför till regeringen för att få ett mer positivt besked om en satsning på väg 288.
Anf. 32 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Mycket riktigt lägger regeringen all kraft på att människor ska komma i arbete, på att minska utanförskapet och på att skapa bättre förutsättningar för att företag ska kunna anställa och utvecklas. Det är en helt riktig prioritering. När vi får människor i arbete får vi så småningom också utrymme för reformer, men prioriteringen är att människor ska få jobb och kunna besluta över sin egen vardag.
När jag skickade ut ett uppdrag till revidering av befintliga planer vad gäller väg- och baninvesteringar var det för att det underlag som nu är ute på remiss visar att det finns stora hål i de tidigare, socialdemokratiska, löftena. Vad den revideringen i slutändan innebär återstår att se vid halvårsskiftet, men det är uppenbart att många löften och mindre pengar åstadkommits i den befintliga planen, alltså den som nu föreligger och som jag har att hantera.
Rent konkret är det så, för att återvända till väg 288, att det under de senare regeringarna i princip bara fattats ett beslut i ett enskilt ärende, om en enskild investering, och det gällde väg E 45 mellan Göteborg och Trollhättan. Det är i princip den enda enskilda investering som regeringen fattat beslut om. Det innebar att man plockade pengar, 1,8 miljarder, från andra vägutbyggnader i landet, främst från E 22, som jag haft glädjen att diskutera ett antal gånger tidigare i denna kammare.
Jag tror inte att Agneta Gille egentligen efterfrågar att jag specifikt ska plocka ut en enskild väg och fatta ett enskilt investeringsbeslut på det sättet. I stället tror jag att det är viktigt att vi har en sammanhållen process vad gäller väg- och baninvesteringar. Då får vi också en sammanhållen syn på bra infrastruktur i alla delar av landet.
Anf. 33 Agneta Gille (S)
Herr talman! Visst är det viktigt med helheten och sammanhållningen. Det är helt riktigt som infrastrukturministern säger.
Regionförbundet har sagt att man ska kunna förskottera investeringarna för att tidigarelägga vissa vägbyggen. Det är bara att hoppas på att det blir så. Det är landstinget i Uppsala samt Tierps och Östhammars kommuner som kan tänka sig att gå in och göra en förskottering för att få i gång bygget av den här enskilda vägen tidigare. Det är positivt. Vi får jobba vidare med detta. Sedan måste det också finnas resurser att tilldela i den ekonomiska ramen.
Det är oerhört viktigt för arbetstillfällena, turismen, kollektivtrafiken, de boende och dem som reser i norra Uppland på väg 288 att regeringen är medveten om detta behov i sitt arbete med den kommande infrastrukturpropositionen. Därför är jag mycket tacksam att jag har fått möjlighet att ha denna interpellationsdebatt.
Anf. 34 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Som sagt var har vi en reviderad plan och en inriktningsplan för 2019 som återkommer till regeringen i mitten och i slutet av juni. Då har vi att hantera en samlad process vad gäller kommande investeringar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.