Utbyggnad av kriminalvården
Interpellation 2008/09:393 av Bodström, Thomas (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-11
- Inlämnad
- 2009-03-11
- Besvarad
- 2009-03-23
- Sista svarsdatum
- 2009-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 mars
Interpellation
2008/09:393 Utbyggnad av kriminalvården
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Konsekvenserna av Kriminalvårdens prognoser innebär ett behov av ytterligare 1 850 platser fram till år 2012, jämfört med år 2008. Dessvärre pekar Kriminalvårdens ekonomi mot miljardunderskott under samma period.
Jag vill fråga justitieministern:
När avser justitieministern att ta initiativ till beslut om utbyggnad och finansiering av kriminalvården?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:393
Webb-tv: Utbyggnad av kriminalvården
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:89 Måndagen den 23 marsProtokoll 2008/09:89 7 § Svar på interpellation 2008/09:393 om utbyggnad av kriminalvården
Protokoll från debatten
Anf. 27 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Thomas Bodström har frågat mig när jag avser att ta initiativ till beslut om utbyggnad och finansiering av kriminalvården.
Regeringens satsningar på rättsväsendet har lett till att Kriminalvården de senaste åren haft en budget i balans. Jag är medveten om att satsningen på rättsväsendet och inte minst på fler poliser kan förväntas medföra ett ökat beläggningstryck för Kriminalvården. De förslag som presenteras i Straffnivåutredningens betänkande och som syftar till att markera en skärpt syn på allvarligare våldsbrott kan också komma att medföra behov av ytterligare platser.
Det är angeläget att Kriminalvården kan grunda sina bedömningar om framtida kapacitetsbehov på väl underbyggda prognoser. Rättsväsendets myndigheter har på regeringens uppdrag satt i gång ett gemensamt utvecklingsarbete på prognosområdet. Samarbetet utgör ett viktigt bidrag till Kriminalvårdens arbete med att försöka bedöma de framtida behoven. Resultatet av det första årets prognossamarbete, rapporten
Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2009-2012,
redovisades tidigare i år.
En av förutsättningarna för ytterligare resurstillskott är självklart att myndigheterna fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Regeringen genomför därför också den största genomlysningen någonsin av rättsväsendet. Den pågående utredningen om ett effektivt resursutnyttjande inom Kriminalvården kommer att ge ytterligare underlag för regeringens fortsatta bedömning av Kriminalvårdens framtida resursbehov.
Jag avser att återkomma till Kriminalvårdens resursbehov inom ramen för den ordinarie budgetprocessen.
Anf. 28 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är ingen hemlighet att Kriminalvården behöver fler platser. Jag tackar för svaret, och jag tackar för att vi är överens om den saken, Beatrice Ask.
Jag kan vara lite mer exakt. Det Kriminalvårdens prognoser säger är att det behövs 1 850 platser fram till 2012 jämfört med 2008. Det som nu sker i Kriminalvården är två saker. Liksom i andra delar av rättsväsendet är det fritt fall. Det talas om underskott av historisk nivå. Ibland har regeringen försökt säga, vilket i och för sig är felaktigt, att det här är den historiskt största satsningen. Det som är historiskt är att det är det historiskt största underskottet.
Det här innebär en mycket svår situation för Kriminalvården. Budgetchefen på Kriminalvården säger också att läget är klart oroligt och att det saknas ännu fler platser än vad som redovisats. Då kommer vi till det läge som förvärrar situationen ännu mer för Kriminalvården, nämligen denna: Kriminalvården har inte bara har ett stort underskott. Man får inte heller några klara besked. Samtidigt som underskottet växer ska det byggas på fler ställen. När man reser runt i Sverige ser man nu hur illa det är ställt. Om Kriminalvården inte får de besked den frågar efter blir situationen ännu sämre, och Kriminalvården kan till och med få betala så kallade garantipengar. Kriminalvården får alltså betala pengar för att man inte kan sätta i gång de planerade byggen som var tänkta att göras därför att det inte kommer något besked från regeringen.
Vi har då ett läge där det inte bara är ett underskott utan ett ännu större underskott därför att regeringen inte klarar av att ge besked. Det handlar inte om att lägga över ansvaret på Kriminalvården, som kämpar och jobbar jättehårt och bra på alla sätt. Det handlar om att man vill ha besked.
Jag ska passa på att ställa en konkret fråga om det ställe som är allra mest aktuellt, nämligen Skåne. Där väntar man nu på besked om ifall det ska kunna byggas ett häkte i Helsingborg. Det är något som vi tog initiativ till och gav klara besked om och som Kriminalvården därefter har anpassat sig efter. Nu måste man få ett besked. Det går inte att bara avvakta en budgetprocess. Skåne är nog det ställe som är mest drabbat. Därför vill jag här i Sveriges riksdag ställa frågan till dig, Beatrice Ask: När kommer det att ges ett besked om det planerade häktets byggnad i Helsingborg?
Anf. 29 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Jag måste säga att jag tillsammans med mina partikamrater och resten av oppositionen i justitieutskottet är bekymrad över situationen inom Kriminalvården. Jag tycker inte att justitieministern i interpellationssvaret tar vår oro och inte heller rättsväsendets eller Kriminalvårdens oro på allvar.
Jag vet inte om justitieministern har läst senaste numret av tidningen Fokus. Där finns en helsidesartikel som heter Polisen blöder. Kostnaderna ökar inom rättsväsendet, skriver man. De närmaste åren uppgår förlusten till 13 miljarder kronor. Det är stora underskott. I artikeln citeras budgetchefen för Kriminalvården, Håkan Andersson. Han säger: Det är klart att läget är allvarligt. Vi har hög beläggning redan i dag, och den kommer enligt våra prognoser att öka. Även om vi får pengar att täcka de här underskotten står vi fortfarande med 1 000 platser för lite 2012, säger han. Det är alltså inte bara vi som är oroliga, utan även Kriminalvården själv.
Senast i vintras besökte jag Norrtäljeanstalten och Sekoklubben där. De uttryckte exakt samma oro. De är väldigt oroade. Framför allt är de oroade för att justitieministern inte tar deras oro på allvar och inte uppmärksammar den mycket prekära situation som Kriminalvården befinner sig i.
Jag vill veta mer, och jag ber justitieministern brodera ut texten. Vilka är ministerns ambitioner för att täcka underskotten och se till Kriminalvården kan sköta sitt uppdrag?
Anf. 30 Karl Gustav Abramsson (S)
Herr talman! Jag ska inte bli mer långrandig, utan ansluter mig till de frågor som Thomas Bodström och Maryam Yazdanfar har ställt.
Men jag skulle ytterligare vilja understryka det som egentligen justitieministern själv har sagt. Hon skrev i regleringsbrevet för 2008 att man skulle försöka samordna rättskedjan för att bedöma utfallet på varje nivå. Kriminalvården är så att säga slutstationen för allt det som har hänt innan. Som Thomas Bodström sade har man prognostiserat det antal platser som man behöver till 1 850.
Min frågeställning är: Tror justitieministern att uppgifterna är riktiga? Och kan det dessutom tänkas vara så att det finns någonting som Kriminalvården inte har kunnat förutse och som skulle kunna kosta ytterligare platser med hänsyn till de diskussioner som regeringen för om förändrade straffpåföljder och så vidare? Räcker de här platserna?
För övrigt skulle jag vilja ställa ännu en fråga till justitieministern. För att summera det som Maryam Yazdanfar säger här om det totala behovet av resursförstärkning: Går det över huvud taget att skapa ett sådant utrymme som det här är fråga om, och på så relativt kort tid? Det gnölas ju om betydligt mindre pengar. Vi vet hur det var när Åklagarmyndigheten ville ha 50 miljoner. Det var svårt att få fram de pengarna, men till slut kom de. Då var det alltså 50 miljoner i förhållande till 13 miljarder - man kan diskutera hur mycket det är, men det är enorma belopp det är fråga om.
Som vi kommer till senare handlar det också om att en del av de här resurserna används på kredit. Krediter brukar ju behöva betalas tillbaka, men jag vet inte hur det är i det här fallet.
Anf. 31 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Thomas Bodström tar upp hur illa ställt det är. När det gäller Kriminalvården, fastigheter och platser måste jag säga att jag var chockad när jag började arbeta med detta och fick se hur ni har understått er att inte hantera fastigheter på ett anständigt sätt.
Dessutom är underlagen rätt dåliga. Man har ingen riktig koll på vad som behöver renoveras eller moderniseras. Vi har gamla anstalter, 100 år gamla och mer. Vi har anstalter som är byggda med taskig byggnadsteknik där ledningar och annat inte fungerar. Vi har olika institutioner som inte har en någorlunda användbar utformning samtidigt som vi har haft trängsel.
Dessbättre har vi faktiskt i år en lägre beläggning än vad vi hade förväntat oss. Det är en evinnerlig tur. Den genomlysning och det arbete som vi måste göra för att ta reda på hur behoven av investeringar och annat ser ut är verkligen angelägna, för det var då inte särskilt mycket som var klart i detta.
Vi får den 31 mars en redovisning när det gäller lokalförsörjning som vi har begärt från Kriminalvården. Jag tror att den är oerhört central. Vi har också tagit fram en del annat underlag. Som jag sade i mitt svar kommer vi att återkomma med besked i budgetpropositionen.
Karl Gustav Abramsson frågade om jag tror på det platsbehov som Kriminalvården prognostiserar. Jag tror å ena sidan alltid på mina myndigheter. Å andra sidan måste man konstatera att det är svårt att bedöma resultatet därför att det är så många olika faktorer som styr. Det var inte många som skulle tro att beläggningen hade minskat under förra året, vilket den faktiskt gjorde. Det här påverkas också av olika typer av åtgärder.
Det var trögt i början med utslussningsverksamheten. Här finns nya regler. Det hände inte mycket. Nu börjar det komma i gång. Det beror lite grann på hur olika reformer fasas in och hur de fungerar.
Utgångspunkten måste vara att myndigheterna så nära och så klart som möjligt kan redovisa hur prognoserna ser ut. Det är det man måste arbeta med. Men det finns en betydande osäkerhet i detta, och det tycker jag är rimligt.
Vad gäller Skåne och Helsingborg ger vi inga svar förrän vi har fått de genomlysningar vi har begärt redovisade. Man kan å ena sidan inte börja bränna av resurserna innan man får dem. Å andra sidan kan det naturligtvis inte ta hur lång tid som helst. Även där får man väl hänvisa till och hoppas att det är klart senast vid budgeten.
Jag vet att det i Kriminalvården finns en oro och framför allt en irritation över att man år ut och år in inte har gjort något. Det diskuteras nu om anstalten Viskan i Norrland över huvud taget kan användas. Under tio till tolv år har inget gjorts. Reparationskostnaderna är så omfattande i dag att det förmodligen kan vara svårt att försvara dem i förhållande till att föra över de intagna i en nybyggd anstalt. Vad vet jag? Frågan är inte löst.
Vi ser resultatet av ett otillräckligt fastighetsunderhåll och en dålig fastighetsförvaltning under lång tid. Här finns det mycket att göra. Om det beror på resursbrist eller dålig planering eller på att man inte vet vad som ska göras låter jag vara osagt. Nu försöker vi se till att vi får ett underlag värt namnet så att vi faktiskt vet vad som behövs och kan göra det i rätt ordning.
Anf. 32 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är fantastiskt att Beatrice Ask i varje interpellationsdebatt blir oppositionspolitiker. Ibland hinner vi till andra inlägget, ibland är det i första inlägget. Allt oftare blir det i det första inlägget.
Vem har ansvaret? Jo, det är du som har ansvar. Det är inte fråga om något som hände före 2006. Jag diskuterar jättegärna med dig den tiden och Kriminalvården och jag säger inte att allt vi gjorde var bra, men vi hade en budget i balans. Det gick att planera. Det är den stora skillnaden. Om det är något som man är så evinnerligt trött på i rättsväsendet är det att du aldrig vill tala om vad du tycker ska göras eller vad som är ditt ansvar. Det är myndigheten och framför allt Socialdemokraterna för tre år sedan. Det är svaret på frågan.
Det här är inte sant. När du tog över fanns en budget i balans. Vi hade en färdig planering, till exempel när det gäller häktet i Sollentuna och häktet i Helsingborg. Klara och tydliga besked till Kriminalvården 2005 och 2006 har 2009 förvandlats till oklara besked och en väntan.
Till råga på allt säger Beatrice Ask att det är en lägre beläggning. Det är klart att det är lägre beläggning. Åklagarna ställde in hur många rättegångar som helst förra året. Polisen utreder inte brott på samma sätt. Därför är det inte samma beläggning. Du använder det som ett argument för något som du verkligen borde skämmas för. Åklagaren har i den tidning som Maryam talade om tagit upp krisen. Alla talar om den utom Beatrice Ask. När du blir trängd är det Socialdemokraternas eller myndigheternas fel.
Läget i Skåne innebär att de inte kan vänta. Bygget ska påbörjas den 28 april. Då ska första spadtaget tas - om 35 dagar. De väntar på besked. Det är så det ser ut. Tro inte att jag inte känner till det, Beatrice Ask! Jag vet exakt hur det ligger till. Jag var ju med och startade hela arbetet. Försök inte med den dimridån. Den 28 april ska första spadtaget tas, och de måste få ett besked.
Läget i Helsingborg är nu följande. Eftersom de inte har fått besked har de fått sätta in baracker på fängelset i Helsingborg. Där har de personer som sitter i fängelset flyttats över, och de häktade får vänta i avvaktan på besked från dig och regeringen. Detta är verkligheten, och det är den verkligheten som kräver ett svar. Då går det inte att komma med en budgetprocess långt in i april. De vill ha besked, och de vill ha avtalet undertecknat. Det är så det ser ut när man talar med Kriminalvården i Skåne.
I Ystad har de också fått tömma delar av fängelset för häktet. De får inte längre besked om det som fanns klart 2005 och 2006. De väntar.
Att inte ge några klara besked innebär att vi får en ännu sämre ekonomi. Det är inte bara fråga om en frustration inom alla myndigheter inom rättsväsendet när det gäller den person som förväntas ta ansvar utan också fråga om att man skyller i från sig gång efter annan på alla och allt.
Det här kan också innebära att man får betala garantipengar. Man driver på underskottet genom att inte ge klara besked. Jag vet precis hur det ligger till. Jag vet att ni har diskussioner i Finansen om just den frågan.
Beatrice Ask står här i Sveriges riksdag. Säg i stället att det är ett kärvt läge och att det förs diskussioner! Då tror jag att trovärdigheten och förtroendet för dig blir betydligt högre, särskilt för de människor som jobbar med det här och vet att det krävs klart och tydligt besked. Vi hoppas på att få ett sådant här i riksdagen. Annars hoppas jag att du kan tala om när de ska få besked i Skåne.
Anf. 33 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Jag börjar tröttna på regeringsföreträdare som vill göra det så svårt för sig. När den borgerliga regeringen tillträdde - det gäller även justitieministern - i september 2006 kom man till ett dukat bord. Det var till och med överskott i statens finanser. I rättsväsendet var ekonomin i ordning.
Sedan dess har underskotten i statens finanser ökat med 80 miljarder kronor. Det är inte bara tillfälligheter som gör att också skattesänkningarna till de allra rikaste i samhället ligger på exakt 80 miljarder kronor. Det är klart att det blir underskott i finanserna.
Sedan har den internationella finanskrisen tillkommit, som man ofta refererar till. Jag tänker inte säga att det är justitieministern i Sveriges regering som har ansvaret för den internationella finanskrisen. Jag förstår mycket väl att Beatrice Ask inte har ansvaret. Däremot har Beatrice Ask och resten av regeringen ansvaret för situationen inom statens finanser, och Beatrice Ask har ansvaret för situationen inom rättsväsendet. Om det inte är Beatrice Ask som kan ta ansvar för de skenande underskotten, vem är det då som ska göra det? Är det vi i oppositionen? Vi har inte majoritet i kammaren att göra det. Vi skulle gärna göra det. Vi har gjort det förr.
Anf. 34 Karl Gustav Abramsson (S)
Herr talman! Jag vet inte om justitieministern riktigt litar på det underlag som regeringen har fått när det gäller effekterna på hela rättskedjan.
I den rapport som justitieministern säkert har sett går det att läsa mellan raderna att redovisningen är en underskattning av behovet.
20 000 poliser halvårsskiftet 2010 innebär enligt justitieministern att det ska vara fler utredda brott, förmodar jag. Förstärkningen av åklagarna och en effektivare domstolsprocess ska leda till att fler blir dömda. Dessutom vill regeringen ändra straffnivåerna, förmodligen inte till lägre nivåer utan snarare längre straff. Då kan vi fråga oss om det inte är tid att börja oroa sig för att också skaffa fram pengarna. Justitieministern säger att det kommer med i den ordinarie budgetprocessen. Kommer det i vårpropositionen eller kommer det i budgetpropositionen för 2010? Håller man på lite till sitter vi själva med det här i knät när vi har vunnit valet 2010, och det känns inte behagligt. Man måste vara lite före så att man kan möta problemen när man ska möta dem.
Jag tror att det blir stora problem, inte bara på kriminalvårdens område utan i hela rättskedjan, om man inte tar vara på den kunskap man har i dag när man tydligt ser att här behövs det mer resurser. Här måste man sätta ned foten, och det måste man göra genast.
Anf. 35 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är klart att jag inte tycker att det är bra att arbeta med anslagskrediten. Så är det naturligtvis alltid. Men jag har en viss bestämd uppfattning, och det är att man måste ha lite underlag för att fatta beslut. Det är inte heller någon konst att ha budget i balans, kan jag säga till min företrädare, om man struntar i fastighetsunderhåll, fastighetsskötsel och annat. Det handlar inte om att få ned en löpsedel på en enda lokal. Vi har anstalter på flera håll här i landet som är dåliga och som behöver bytas ut.
Oavsett de saker som togs upp av Karl Gustav Abramsson om längre påföljder och annat är det så att vi måste ha fler platser. Vi är tvingade att byta ut en del av de dåliga platser som vi har då de är undermåliga. Det är inte säkert att det går att renovera överallt där det skulle behövas. Min ambition är att kriminalvården ska hålla hög kvalitet både när det gäller innehållet och när det gäller fastigheterna som sådana.
Tillsammans med Finansen, med hjälp av utomstående och genom myndigheterna skaffar vi nu fram ett ordentligt underlag. Den 31 mars kommer Kriminalvården att redovisa en lokalförsörjningsplan som är mer genomarbetad än tidigare, och jag tror att det är väldigt bra att vi får det underlaget. Vi kommer att arbeta med det inför budgetpropositionen, inte i tilläggsbudgeten eller vårpropositionen, eftersom vi i alliansregeringen inte använder oss av två budgetar, vilket har gjorts tidigare, utan försöker hålla oss till budgetåren.
Det är naturligtvis inte så att det inte har hänt någonting, som Thomas Bodström var ute efter. Samtliga domstolar redovisade bättre resultat under förra året, och ärendebalanserna förbättrades hela vägen. Det är inte det att man inte har klarat av att hantera fler ärenden som är skälet till att beläggningen inte är högre.
Däremot kan det vara så att en och annan av de reformer som Thomas Bodström genomförde innebär att inte alla behöver sitta i fängelse. Låt mig bara ta den aspekten på det hela. Det är inte tvärsäkert att alla måste sitta på anstalt för att avtjäna en påföljd, utan det finns andra lösningar. Det är också en parameter som man ska ha med i bedömningen.
Något skenande underskott är det naturligtvis inte. Det Maryam tar upp handlar om prognoser. Prognoser och fakta är lite olika saker. Om man bara drar ut en linje utan att ha med alla aspekter är det klart att vi ser att vi har kraftigt ökade kostnader. Det kommer vi att få därför att med det dåliga underhåll och de brister som finns i det bestånd vi har i dag kommer vi inte undan att det krävs omfattande investeringar. Men jag vill veta vilka.
Jag försökte ta ansvaret för en rad skolfastigheter i Stockholms stad för många år sedan som också hade misskötts av socialdemokrater, därför att man struntade i förvaltning och fastighetsunderhåll. Det är på samma sätt här, såvitt jag kan bedöma. Det finns skäl att fundera över hur vi ska klara av det, om vi inte i decennier ska stå med undermåliga lokaler. Vi måste både klara av att hantera eventuellt behov av ökat antal platser på grund av kriminalpolitiska reformer och städa upp en del efter tidigare regimer.
Det är inte för att inte ta ansvar som jag tar upp detta, utan det är för att jag tar ansvar. Jag ser framåt och ser till vilket resultat man ska åstadkomma, och det måste man grunda på gediget underlag och fasta beslut. Vi kommer att ge sådana.
Thomas Bodström har fel när det gäller Helsingborg, och jag hoppas att jag får återkomma till den frågan då jag har lite fakta i målet.
Anf. 36 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är nämligen så att man runt om i landet ringer till mig och berättar hur det ligger till. Man berättar just att man känner panik för att man inte får besked. Det är alltså den obefintliga styrningen som man kritiserar, och man vänder sig till oppositionen och frågar: Kan du inte se till? Kan du inte fråga? Kan du inte ordna detta?
Vi gav klara och tydliga besked, till Helsingborgshäktet, till Sollentunahäktet, till Salbergaanstalten, till Haparanda, till Luleå, till ombyggnaden av Kumla och till Saltvik. Vi gav klara och tydliga besked om allt det här: Så här ska det göras! Det är det som man nu efterfrågar.
Försök inte med någon omvänd oppositionspolitik! Kriminalvården läser det här, och de vet precis hur det gått till med styrningen då och styrningen nu.
Men det som framför allt faller tillbaka på dig, Beatrice Ask, är just att man vill att du nu, 2009, ett år före valet, i varje fall under det sista året på den här mandatperioden ska ta det ansvaret i stället för att skylla på myndigheten eller tidigare regeringar. Gör det så kommer förtroendet att öka, som sagt.
Ekonomin behöver förbättras - det är vi alla överens om. Det går inte att bara pytsa in pengar. Då går det inte heller att bara komma med nya kostsamma reformer. Jag har inga problem med att vi ska öka skärpningen av straff när det gäller våldsbrott och så vidare. Jag har alltid tyckt att det kan vara mer skärpning där än när det gäller andra brott. Vi tog också initiativ till att man ska avtjäna hela straffet om man har en dålig prognos.
Men det som framför allt behövs är reformer som gör att man nu kommer i en bättre ekonomisk situation än tidigare. Då har vi bland annat halvvägshus, som det talas om. Vi behöver en planerad platstillgång på Sveriges anstalter. Vi behöver kanske en ytterligare utvidgad fotboja för dem som har bäst möjligheter att återanpassa sig i samhället.
Det är de reformerna vi behöver. Det är det vi behöver få besked om. Det gäller inte bara den straffrättsreform som vi påbörjade och ni fortsatte, där vi är ganska överens, utan det gäller att rädda ekonomin.
Anf. 37 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag ska börja med det som gällde Helsingborg. Det finns ett preliminärt hyresavtal som gäller fram till början av augusti. Det är innan dess man behöver ett besked, så det brinner inte i knutarna i eftermiddag. Det där arbetar departementet med. Det är också en detaljnivå som det inte är rimligt att vi diskuterar i kammaren. Det finns alltid oro när sådana saker är på gång, men det får hanteras i laga ordning.
Det handlar inte om att skylla på någon eller om att inte ge besked. Om man har ett fastighetsbestånd av den storleksordning som krävs för svensk kriminalvård är det väl rimligt att man kan ha svar på frågan om vilket renoveringsbehov som finns. Jag kan säga att man inte riktigt kan svara på det i dag. Därutöver kommer konsekvenser av olika kriminalpolitiska beslut, exempelvis förändrade påföljder och andra saker. Det är det som ska vägas samman.
Min ambition är att vi ska ha en kriminalvård värd namnet. Det kräver att vi har tillräckligt många men också tillräckligt bra anstalter. Som jag bedömer det behövs det en hel del investeringar, och Kriminalvården ligger naturligtvis på med en rad förslag. Det pågår också ett förnyelsearbete. Det ekonomiska underlaget för detta behöver vara fast och genomarbetat. Det är därför som vi har sett till att få det arbetet utfört, för att vi ska ha ett bra underlag. Innan det underlaget är framme är jag inte beredd att be besked om detaljer.
Sedan kan jag konstatera att överdrifter av typen att det skulle vara stora problem, löpande underskott och annat är naturligtvis ingen betjänt av. Vi har en lägre medelbeläggning på anstalterna i år än vad vi har haft tidigare, och det sker också en del förnyelse som är väldigt positiv. Men vi kommer, som sagt, i samband med budgetarbetet att ha ett betydligt bättre underlag än vad man har haft på många år. Det tror jag att den här verksamheten mår bra av.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.