Utbyggnad av järnvägen i Skåne
Interpellation 2006/07:478 av Holm, Ulf (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-04-20
- Inlämnad
- 2007-04-20
- Besvarad
- 2007-05-11
- Sista svarsdatum
- 2007-05-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 april
Interpellation
2006/07:478 Utbyggnad av järnvägen i Skåne
av Ulf Holm (mp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Banverket har nyligen offentliggjort sina prioriteringar i fråga om satsningar på järnväg i Sverige. För skånsk del slår de besparingar som nu föreslås av Banverket hårt mot den nödvändiga utbyggnaden av järnväg. Bland många angelägna projekt på spår är den borttagna satsningen på Trelleborgsbanan ett av de tyngsta, främst ur ett miljö- och klimatperspektiv. Även möjligheten till pågatåg på sträckan Malmö–Staffanstorp–Dalby har tagits bort, trots starka önskemål från bland annat Staffanstorps kommun om ett byggande. Som en långkörare finns även behovet av ännu ett dubbelspår mellan Malmö och Lund så att det blir sammanlagt fyra spår, men där två berörda kommuner har särskilda krav för ett bygge. Ytterligare en angelägen fråga är att när Citytunneln är klar – men inte med fyra spår – kommer 30 stationer att tvingas att bygga om sina perronger för att hantera längre tåg och fler resenärer. Det kostar i runda tal 600 miljoner kronor. 200 miljoner kronor finns i den revision Banverket nu gjort. Det fattas alltså 400 miljoner kronor. Det finns helt enkelt flera flaskhalsar i Skåne som måste byggas bort.
Nu tycks ju regeringen, som hittills duckat i frågan om extra resurser till järnvägsutbyggnaden, hänvisa till att det var ett önsketänkande från den tidigare regeringen om möjligheten till en stark järnvägsutbyggnad och att resurser inte finns i dag, även om pengar verkar finnas för ofinansierade skattesänkningar gällande fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Det är uppenbarligen inte resurser som saknas utan en klar prioritering av var pengarna gör mest nytta för framtiden.
Behovet av en kraftig järnvägsutbyggnad är baserat på dels ett kraftigt ökande antal resenärer på befintliga linjer, dels nödvändigheten att erbjuda alternativ till bilåkandet. I en undersökning från SJ svarade hela 36 procent att de valde att åka tåg eftersom de tänkte på miljön. I en liknande undersökning 2005 svarade 24 procent att de tänkte på miljön – vi noterar alltså en kraftig ökning sedan dess.
Jag menar att Banverket har en viktig samhällsfunktion i arbetet med att sänka de svenska utsläppen av fossila växthusgaser. Det är också staten som ska svara för statlig infrastruktur, till vilken järnvägen hör.
Fler och fler väljer alltså tåg, såväl lokalt som regionalt och nationellt, för sina transporter. Dock är det fortfarande så att alltför många människor och alltför mycket gods i dag transporteras på väg och lastbil. Medan utsläppen av fossila växthusgaser ligger stilla eller sjunker i nära nog samtliga andra sektorer fortsätter de att öka inom transportsektorn. Och de ökar i sådan omfattning att Sverige ser ut att skjuta 10 procent över sina internationella åtaganden i kampen mot växthuseffekten. Detta är inte acceptabelt.
Få av de beslutade satsningarna i nuvarande långtidsplan för järnvägen har så stor bäring på det svenska klimatarbetet som en utbyggd pågatågstrafik mellan Trelleborg och Malmö. Få vägar har så mycket tung lastbilstrafik som E 6 mellan Trelleborg och Malmö. Att Banverket då av besparingsskäl prioriterar bort denna satsning är klimatfientligt och mycket kortsiktigt tänkt. Satsningen på Trelleborgsbanan skulle effektivt kunna öppna möjligheter dels för att många människor skulle byta från bil till tåg, dels för att föra över stora mängder gods från Trelleborgs hamn från lastbil till järnväg.
Det är dags för den borgerliga regeringen och infrastrukturminister Åsa Torstensson att ta sitt fulla ansvar för den svenska transportsektorns ansvar för klimatpåverkan. I dagsläget är det inte rimligt att lägga stora offentliga medel på nya och bredare vägar, vilket vi vet genererar ytterligare trafik. Det krävs en tydlig klimatpolitisk viljeinriktning dels där pengar förs över från Vägverkets ansvarsområde till Banverkets, dels att regeringen satsar nya pengar på järnvägsutbyggnaden. Det är även dags för regeringen att ge Banverket i uppgift att också väga in den klimatpolitiska samhällsnyttan i sitt arbete. Med sådana regleringsbrev skulle aldrig ett av Sveriges viktigaste banprojekt, som Trelleborgsbanan faktiskt är, lyftas ur den liggande planen för järnvägens utveckling. Inte heller skulle det accepteras att flera andra viktiga järnvägsutbyggnader i Skåne skjuts på framtiden. Det är helt enkelt dags för regeringen att prioritera ekonomiska resurser för att säkerställa att planerade järnvägssatsningar ligger fast i Banverkets långtidsbudget.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga infrastrukturministern:
1. Vilka initiativ kommer statsrådet att ta för att säkerställa utbyggnaden av viktiga järnvägslinjer i Skåne, som till exempel pågatåg mellan Malmö och Trelleborg?
2. Vilka initiativ kommer statsrådet att ta för att ge Banverket i uppgift att också väga in den klimatpolitiska samhällsnyttan i sitt arbete, till exempel via regleringsbrev?
3. Vilka initiativ kommer statsrådet att ta för att säkerställa att staten ställer upp med extra ekonomiska medel för att klara en klimatpolitiskt säker infrastruktur i Skåne?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:478
Webb-tv: Utbyggnad av järnvägen i Skåne
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:105 Fredagen den 11 majProtokoll 2006/07:105 3 § Svar på interpellation 2006/07:478 om utbyggnad av järnvägen i Skåne
Protokoll från debatten
Anf. 8 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att säkerställa utbyggnaden av viktiga järnvägslinjer i Skåne, som till exempel pågatåg mellan Malmö och Trelleborg, vilka initiativ jag kommer att ta för att ge Banverket i uppgift att också väga in den klimatpolitiska samhällsnyttan i sitt arbete, till exempel via regleringsbrev, samt vilka initiativ jag kommer att ta för att säkerställa att staten ställer upp med extra ekonomiska medel för att klara en klimatpolitiskt säker infrastruktur i Skåne.
Regeringen har inlett arbetet med infrastrukturplanering för perioden 2010-2019. Uppdrag har getts till trafikverken och Sika att redovisa ett inriktningsunderlag senast den 27 juni i år. Regeringen avser därefter att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen. Dessutom har Banverket och Vägverket i uppdrag att revidera de nu gällande infrastrukturplanerna. Deras förslag är nu ute på remiss. Redan av detta underlag kan konstateras att de planer som fastställdes av den förra regeringen inte är realistiska. Ansvaret vilar tungt på den förra regeringen och dess regeringsunderlag i riksdagen som inte avsatte resurser som motsvarade de satsningar som presenterats. Mot bakgrund av detta var det nödvändigt för regeringen att snarast möjligt efter regeringsskiftet åstadkomma en grundlig genomlysning av planerna för att skapa en trovärdighet i infrastrukturplaneringen.
Jag vill inte föregripa myndigheternas uppdrag och kommer därför inte att kommentera prioriteringen av enskilda projekt i den pågående planeringsprocessen. Men jag kan konstatera att Region Skåne tillsammans med Västra Götalandsregionen har en särskild ställning genom att de ska bidra med sammanhållna regionala underlag för infrastrukturen som ska beaktas av trafikverken. Denna möjlighet till regional medverkan i planeringsprocessen ser jag som mycket positiv. I detta sammanhang kan också nämnas att regeringen har gett Sika i uppdrag att analysera konsekvenserna av ett eventuellt beslut att öppna trafikeringsrätten för Öresundstågen. Detta uppdrag har Sika redovisat tidigare denna vecka.
Avseende frågan rörande Banverket och dess förhållande till den klimatpolitiska samhällsnyttan vill jag framhålla följande. Frågan om människans påverkan på vårt klimat är central för vår egen och kommande generationers framtid. Dagens transportpolitik syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta övergripande mål är styrande för Banverkets arbete. Vidare ska järnvägstransportsystemets utformning och funktion bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen, där delmålet Begränsad klimatpåverkan ingår. Redan i dag ska således Banverket vid planerandet och utformandet av järnvägstransportsystemet beakta åtgärdernas klimatpåverkan i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning.
Anf. 9 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Tack så mycket för svaret på interpellationen, statsrådet Åsa Torstensson! Jag är glad att höra att statsrådet i alla fall är lite insatt i Skånetrafiken, hur situationen ser ut där och de satsningar som har varit planerade sedan länge för att klara en klimatsäker infrastruktur i Skåne. Det finns ett antal flaskhalsar, som jag nämnde i interpellationen. Det gäller till exempel Malmö-Lund-pågatågen, där vi måste ha en utbyggnad för att säkerställa att det inte blir flaskhalsar. För att klara en säker klimatpolitik behöver vi också få ett pågatåg på järnväg mellan Malmö och Trelleborg. Då kan vi avlasta både när det gäller persontransporter och transporter av gods. Det är viktigt att ha detta i åtanke.
Det gäller inte minst med tanke på att regeringen på EU-nivå har fastslagit att man ska minska koldioxidutsläppen ganska mycket som ett första steg och som en målsättning. I FN:s senaste rapport om klimatsituationen kommer det fram att det är möjligt att hejda koldioxidutsläppen i världen. Men rapporten säger också att man måste vidta åtgärder nu.
Mot bakgrund av det, fru talman, är jag lite bekymrad över svaret. Jag kan förstå att ministern inte kan ge några detaljer här om exakt vilka satsningar man vill göra. Det pågår ju en remissingång, och ett förslag är aviserat till sommaren. Men inriktningen i svaret är ingenting. Ministern säger helt enkelt att ansvaret ligger på den förra regeringen. Hur kan det göra det? Ministern säger också att den förra regeringen inte har gjort några realistiska ekonomiska beräkningar. Realistiska - det är ju en politisk markering här!
Regeringen sänker skatten med 40 miljarder. Man gör ofinansierade skattesänkningar av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Det handlar om en politisk prioritering av vad resurserna i samhället ska gå till. Om man har råd att sänka skatterna med 40 miljarder och ta bort förmögenhets- och fastighetsskatten har man också, fru talman, råd att lägga ett antal miljarder på en infrastruktursatsning för att bygga ut järnvägen.
Vi måste ha en politik som går ut på att vi inte bara kan straffa bilister genom att höja bensinskatten. Vi måste ge alternativ till bilen. Miljöpremien på 10 000 kronor kan vara ett sätt om man ska köpa ny bil. Ett annat sätt är att se till att det finns kommunikationer så att man kan åka kollektivt. Om sådana inte finns är det enda alternativet att ta bilen. Det är möjligt att regeringen står för politiken att det är bilen som ska rulla och egentligen inte tar något ansvar för klimatsituationen.
Men jag menar helt bestämt, fru talman, att man kan göra satsningar. Det handlar om en politisk prioritering av resurserna.
I Miljöpartiets vårbudget har vi avsatt 19 miljarder till just järnvägssatsningar, för vi ser att det finns ett behov, inte minst i Skåne, där det finns så pass många flaskhalsar och ett så pass stort intresse från de kommuner som är berörda. Till exempel vill man ha en järnväg på sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby, där det inte finns någon persontrafik i dag. Det skulle vara ett bra första steg för att få en bättre järnvägsstruktur i Skåne. Då måste man satsa. Man måste ge en färdriktning, och det är denna färdriktning jag saknar från regeringen.
Anf. 10 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Låt oss dra oss till minnes de senaste månadernas debatter här i kammaren i ett antal interpellationer och på frågestunder. Vi har gång på gång, fru talman, återkommit till just den skånska infrastrukturen. Det Ulf Holm i sin interpellation och statsrådet Torstensson i sitt svar tar upp är ytterligare exempel på det vi här i kammaren pratar om. Det handlar om järnväg, det handlar om väg, det handlar snart om hamnar, och det handlar om flygplatser.
Skälet till det är inte bara att vi är ett antal skånska riksdagsledamöter som vurmar speciellt för den här frågan, utan det är också att det finns en koppling mellan den skånska infrastrukturen å ena sidan och svensk välfärd och svenskt välstånd å andra sidan. Precis som Ulf Holm pekar på är Skåne infrastrukturmässigt delvis en svensk flaskhals. Det handlar om mycket gods, både in i och ut ur landet. Det handlar om gods på järnväg, det handlar om många lastbilar, och det handlar om hamnar.
Allt det här är alltså viktigt, inte bara för oss i Skåne, utan det är viktigt för landet som helhet. Det är alltså viktiga och angelägna diskussioner vi för när det gäller infrastrukturen, framför allt ur ett sydsvenskt perspektiv.
Sedan tycker jag att det svar som infrastrukturministern ger är väldigt bra, därför att det klargör just det som är problemet. Vad vi nu iakttar är ju den tidigare regeringens springnotor. Vi iakttar hur man har lovat en massa saker men inte gjort en tillräcklig medelstilldelning. Det saknas helt enkelt pengar i förhållande till de projekt som man på olika sätt har beställt. Därför tycker jag att det ministern framhåller i sitt svar är viktigt, fru talman, nämligen att det vilar ett tungt ansvar på den föregående regeringen.
Det vilar ett tungt ansvar på den här regeringen också, inte minst därför att det gäller att förverkliga det som är grunden för den här regeringen, nämligen jobbpolitiken. Därför tycker jag att Ulf Holm gör det lite för enkelt för sig när han lite populistiskt tar upp olika skatteförändringar. Grunden för allt detta är att vi måste skapa jobb och sysselsättning i det här landet, för det är med jobb och sysselsättning vi också kan finansiera viktig välfärd, till vilken järnvägar, vägar, hamnar och flygplatser hör.
Till den uppräkning som Ulf Holm gör av olika angelägna infrastrukturprojekt i Skåne kan man addera ett antal andra. Kanske det mest uppenbara är Västkustbanan. Västkustbanan, som en gång i tiden skulle vara ett stort svenskt elitprojekt inom infrastruktur, är ju fortfarande inte färdig. Den är ju i vissa delar inte ens färdig i långtidsplanerna. Jag tänker till exempel på järnvägssträckans dragning söder om Ängelholm in mot Helsingborg.
Det finns också andra angelägna projekt som jag tycker att det är viktigt att vi lyfter upp i debatten - inte för att vi kan realisera dem nu, men för att vi måste börja vänja oss vid tanken. Då tänker jag till exempel på den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör. Det är också viktigt för att få en helhetslösning för trafiken i Öresundsområdet.
Fru talman! Detta är inte viktigt bara för Skåne. Det är inte viktigt bara för Öresundsregionen. Det är inte viktigt bara för städer som Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg och Ängelholm, utan det är viktigt därför att det här hänger ihop med den svenska infrastrukturförsörjningen. Det handlar om järnvägar, vägar, flygplatser och hamnar för hela landet och om hela landets välstånd och välfärd, och det handlar också om tillväxt.
Anf. 11 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Det är mycket riktigt så att alliansregeringen har stora ambitioner att ta sig an de utmaningar som bland annat Ulf Holm tillsammans med den tidigare regeringen undvek att ta tag i. Vi gick till val med löften om att vi skulle skapa större möjligheter för de människor som i dag står helt eller delvis utanför ordinarie arbetsmarknad att komma in i arbete och att vi skulle skapa förutsättningar för ett bättre företagarklimat. Det är på det sättet som vi skapar förutsättningar för att människor både får vara med och delta i samhällsutvecklingen och får vara med och bidra till vår välfärd.
Det är lite allvarligt att Ulf Holm undviker att över huvud taget se vilka utmaningar som Sverige står inför, de utmaningar som Ulf Holm har undvikit att över huvud taget agera i. Det är en miljon människor som inte finns i ordinarie arbete. Det kräver åtgärder och resurser, och det kräver också åtgärder för företagarpolitiken.
Vi gav detta löfte. Vi fick mandat att skapa bättre förutsättningar för nya jobb, och det är det vi också genomför. Med fler i arbete skapar vi också bättre förutsättningar för att använda kommande resurser till bra reformer, till exempel inom infrastruktur.
Det är också anmärkningsvärt att Miljöpartiet och Ulf Holm så här, sex sju månader efter den budgetdiskussion och det budgetarbete man hade med Socialdemokraterna, nu inser att man har åkt land och rike runt och gett en massa löften om investeringar, som uppenbarligen också Ulf Holm nu inser att det inte finns tillräckliga resurser för. Det är bara beklagansvärt att man har valt det arbetssättet att med så att säga falsk marknadsföring lura folk och förtroendevalda runt om i landet att det finns projekt som kan genomföras utan ekonomiska resurser.
Därför är det väldigt viktigt för mig och den här regeringen att vi faktiskt har koll på vad det är för budget som gäller, vilka projekt som är genomförbara och över huvud taget hur planerna ser ut, och därför utför vi två parallella arbeten. Vi gör en revidering, och parallellt med detta genomför vi inriktningen på en långtidsplan.
Västra Götaland och Skåne har det samlade ansvaret i den processen, och jag tror att det är ett arbetssätt som vi ska dra fördel av. Jag vill utvärdera det, för jag tror att en del av det arbetssättet också kommer att svara på en del av det som Ulf Holm efterfrågar. Med en samlad process på en regional nivå vad gäller infrastruktur och åtgärder för både miljö, jämställdhet och kollektivtrafik får man just en effektivitet både i persontransporter och för näringslivet och de godstransporter som näringslivet i de områdena behöver. På så sätt kan vi också skapa miljömässig effektivitet och ekonomisk effektivitet i transportkedjan.
Jag ser fram emot att också göra en utvärdering av den samlade planprocessen. På så sätt kan vi vidta rätt åtgärder och lägga pengarna på rätt investeringar.
Anf. 12 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Jag ställde tre frågor till infrastrukturministern. Den första gällde om ministern tänkte ta några initiativ för att säkerställa utbyggnaden av järnvägen i Skåne. Jag får inget svar i dag. Det kan jag i och för sig, fru talman, förstå eftersom det pågår ett beredningsarbete nu och är utlovat ett förslag till sommaren, men jag får inte ens en antydan om att det är viktigt. Inte ens det kommer från ministerns mun i dag.
Den andra frågan gällde om ministern anser att Banverket ska få i uppgift att väga in den klimatpolitiska samhällsnyttan i sitt arbete. Jag får inget svar i dag på detta heller, utan ministern säger att de redan har det.
Men om Banverket redan har detta undrar jag om ministern då anser att det är rimligt att dra ned på infrastruktursatsningarna vad gäller en utbyggnad av järnvägen. Vi har ju en svår klimatsituation, och vi vet att regeringen på EU-toppmötet i Bryssel agerade för att vi skulle minska just klimatutsläppen. Har Banverket då skött sin uppgift, eller behöver regleringsbrevet ses över för att tydligare säkerställa att det finns ett klimatpolitiskt samhällsansvar i detta?
Den tredje frågan var om ministern tänkte säkerställa att staten ställer upp med extra ekonomiska resurser för att vi ska klara infrastruktursatsningar i framtiden och nå upp till de klimatpolitiska målen. På den frågan får jag svaret nej. Däremot har regeringen genomfört skattesänkningar på 40 miljarder. Regeringen har också aviserat att förmögenhetsskatten på 7 miljarder för de rika ska tas bort och fastighetsskatten sänkas kraftigt.
Om man kan genomföra så pass stora skattesänkningar kan det inte, fru talman, vara några problem med de ekonomiska resurserna i samhället, utan det handlar om en politisk prioritering. Där väljer regeringen. Skattesänkningar är viktigare än de internationella åtagandena om att klara klimatförändringarna, att ta vårt ansvar i det arbetet. I stället väljer ministern att återigen säga att det var den förra regeringens fel. Hur länge ska ministern leva på den tron?
Jag säger ja, det finns kostnadsökningar också inom de här bolagen när det gäller att satsa på järnvägar. Det är bland annat därför som vi från Miljöpartiet föreslår ytterligare 19 miljarder till detta. Även ministern hade kunnat lägga till 19 miljarder om regeringen inte genomfört de stora skattesänkningarna - förmögenhetsskatten, fastighetsskatten etcetera. Då hade det funnits resurser också i regeringens budget. I stället har regeringen valt en annan linje i denna fråga. Jag beklagar detta.
Visst måste vi skapa arbeten, men det finns ingen konflikt mellan att skapa arbeten och bekämpa miljöförstöringen. Tvärtom kommer satsningar på infrastrukturen att skapa arbetstillfällen. Miljö ger jobb. Det borde vara en självklarhet för många, men det verkar inte vara så.
Jag tror att det är viktigt att ministern funderar över vilka järnvägsutbyggnader som är mest viktiga i en långsiktig strategi för att minska klimatpåverkan från bilismen. Vi måste ha fler järnvägar. Vi måste skapa förutsättningar för människor att kunna leva miljövänligt och ställa bilen när det gäller de dagliga transporterna. Det måste vara det långsiktiga målet för regeringen.
Anf. 13 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Låt oss slå fast två saker som är viktiga för den här debatten. Det första är att den förra regeringen, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet aktivt stödde, lämnade springnotor efter sig. Det gäller inte bara på infrastrukturens område utan också på en mängd andra områden som den nya borgerliga regeringen nu får ta över, områden där det finns underskott eller löften som inte matchas av pengar. Det är det första jag tycker att vi kan slå fast, fru talman.
Låt oss för det andra slå fast att den regering som nu tillträtt, och som fick väljarnas mandat att regera landet åtminstone de kommande fyra åren och förhoppningsvis ytterligare ett par mandatperioder, har jobbpolitiken som sin grund. Det är i det ljuset man också ska se förändringar av skatter och andra insatser. Det handlar alltså om att öka antalet människor som arbetar i det här landet, att öka antalet företag och att öka tillväxten. Allt detta kommer, precis som infrastrukturministern sade, även de stora statliga satsningarna till del, exempelvis på infrastrukturens område.
Fru talman! En liten detalj både i Ulf Holms fråga och i statsrådet svar handlar om att man ska bygga ut viktiga järnvägslinjer, såsom pågatågen. I detta sammanhang ska vi kanske göra distinktionen att det är Banverket som bygger rälsen medan operatörer, exempelvis Skånetrafiken, kör pågatågen. Pågatågen är våra pendeltåg i Skåne, och jag vill hävda att de blivit en succé; vi ser en stadig ökning av antalet passagerare.
Pågatågen har verkligen skapat bilden av ett gemensamt Skåne, och utöver att de knyter samman olika städer och skapar en enda arbetsmarknadsregion är de också ett viktigt verktyg i integrationen över Öresund, mellan Själland och Skåne. Därför är det, precis som Ulf Holm påpekar, viktigt med pågatåg. Det är viktigt med pendeltåg. Det är viktigt med kontakter. Men grunden för detta, Ulf Holm, är en jobbpolitik. Den för regeringen. Det gjorde inte ni.
Anf. 14 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Det är intressant att Ulf Holm angriper både förmögenhets- och fastighetsskatten utan att sätta dem i sitt sammanhang. Jag trodde att Miljöpartiet var för att vi skapade förutsättningar för riskvilligt kapital till exempelvis småföretag, men de har kanske ändrat sig. Jag trodde att de var för sänkt fastighetsskatt för dem som bor till exempel på Bohuskusten och har både förmögenhetsskatt och höga fastighetsskattekostnader. Men även där har de kanske ändrat sig. Det är bra att få den informationen.
Också jag tror, precis som Ulf Holm, att det är oerhört viktigt att se sambandet mellan miljöåtgärder, tillväxt och nya jobb. Det är vi helt överens om. När då regeringen vidtar direkta åtgärder genom att byta ut en klimatförstörande bilpark mot en mer miljövänlig bilpark är det naturligtvis också ett incitament som tydligt angriper just CO2-utsläppen. Vi skapar förutsättningar för en förändrad bilpark, och vi skapar förutsättningar och incitament som bejakar teknikutvecklingen.
Ulf Holms beskrivning av situationen i Skåne är intressant eftersom där nu skapas en arbetsmarknadsregion och en rörlighet bland människor som är positiv. Man kan bo och verka varhelst man vill. Därför är kollektivtrafiken avgörande - speciellt i storstadsområdena vill jag säga - för att också skapa jämställda arbetsmarknadsregioner, regioner som blir likartade för kvinnor och män. Det finns mycket i det som Ulf Holm säger, när han kommer bort från de något infekterade ideologiska vägvalen, som vi är överens om.
Jag måste emellertid ställa frågan: När har vi dragit ned på satsningarna på järnvägar? Vi har snarast tillfört resurser till Banverket just för att vi har ett stort glapp på underhållssidan. Jag tror att andra representanter för Miljöpartiet konstaterat att ni inte engagerat er i det tidigare. Vi har ett stort behov av att tillföra medel på underhållssidan. Det gäller både vägar och järnvägar.
Jag vill tillägga att vi ser ett ökat tryck från näringslivet. De säger att de nu väljer järnvägen, men då accepteras inte längre fördröjningar på grund av kapacitetsbrist eller att stormar sådana som Per förorsakar en veckas stopp. Det innebär att vi måste prioritera järnvägar genom att börja återställa standarden på befintliga banor. Där behövs stora resurser.
Inte ens i den budgetmotion som Ulf Holm hänvisar till har man tagit upp behovet av mer medel till underhåll, utan återigen tittar man på nya, spännande projekt. Jag vet att nya, stora investeringar ger rubriker, men vi har faktiskt mycket att återta på underhållssidan. I annat fall hanterar vi våra befintliga investeringar felaktigt.
Anf. 15 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Jag kan meddela ministern att jag inte fått en enda tidningsartikel om satsningen på järnvägar. Det är inte bara därför man ska engagera sig i de viktiga frågor som rör järnvägens utbyggnad.
Vi börjar komma långt från järnvägslinjerna i denna debatt, som ganska mycket handlat om statens resurser. Frågan är emellertid viktig. Jag återkommer än en gång till den, för det handlar om politiska prioriteringar. Jag tror inte att det direkt är de ekonomiska resurserna totalt i staten som är avgörande här, utan det är fördelningen, om man vill ha dem till skattesänkningar i förmögenhetsskatten eller fastighetsskatten.
Det är sant, som ministern påpekar, att även vi i Miljöpartiet ser ett behov av till exempel en förändrad fastighetsskatt, men vi prioriterar inte den drastiska ändring som genomförs nu. Vi måste sätta det i ett sammanhang där vi också har ett klimatansvar och där vi måste avsätta resurser till klimatsatsningar. Då kan man inte genomföra stora ofinansierade skattesänkningar på områden där man kanske tycker att det är viktigt att göra reformer. Vi vill ha förändringar i fastighetsbeskattningen, men vi vill inte ta bort den helt och hållet i dag.
Visst kostar det att investera. Men ministern måste också ställa sig frågan vad det kostar att inte göra investeringar för vårt framtida klimat. Vad händer om vi inte gör de här investeringarna? Vad kostar inte det om 20 år, när klimatförändringarna slår mot Skånes kust totalt? Vad kostar inte detta? Det är det som är den viktiga frågan. Vi måste investera nu för att förhindra en klimatkatastrof men också för att minimera kostnaderna för framtiden, för det kommer att bli mycket dyrare.
Jag tror att ministern och regeringen måste tänka om när det gäller de politiska prioriteringarna för att klara en klimatpolitik.
Anf. 16 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Alliansregeringen har ett antal infrastrukturutredningar på gång, just i syfte att skapa tydligare ekonomiska och miljömässiga samband mellan de olika transportslagen. Därför har vi just översynen på järnvägs- och vägsidan, en hamnutredning, en kombiterminalutredning och ett uppdrag till Banverket och järnvägen för att lägga fram en strategi för en ännu bättre kollektivtrafik i detta land. Allt detta ska knytas ihop under hösten, just i syfte att möta de mycket tydliga klimatutmaningarna. Där är vi helt överens.
Det är också avgörande att varje transportslag används så effektivt som möjligt och dessutom att transportkedjan fungerar ihop. Det blir speciellt tydligt i storstadsregionen i Skåne, som vi i dag diskuterar. Men jag vill i sammanhanget säga att det sker precis samma tryck och förändringar i de två andra storstadsområdena.
Det gör att det pussel vi nu håller på att lägga är otroligt avgörande för att vi ska vidta rätt åtgärder vid rätt tillfälle. Vi börjar med underhållssidan för att sedan göra rätt investeringar, så att de nyinvesteringar som görs får den effekt som är avsedd. Människor ska kunna lita på kollektivtrafiken, att den håller tiderna och är trygg och säker, samtidigt som vi inte ska acceptera att godstrafiken fördröjs eller inte håller tiderna.
Allt detta är i grunden ett positivt tryck, eftersom det visar att vi har en attitydförändring bland människor. Speciellt i Skåne har man inte hunnit med, framför allt från länstrafikens sida, med de förändrade resemönster som har skett på kort tid.
Vi återkommer, och jag ser fram mot ytterligare spännande diskussioner just med anledning av transportpolitikens stora klimatutmaning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.