Utbildning och arbetsmarknad
Interpellation 2011/12:60 av Persson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-10-25
- Inlämnad
- 2011-10-25
- Besvarad
- 2011-11-10
- Sista svarsdatum
- 2011-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 oktober
Interpellation
2011/12:60 Utbildning och arbetsmarknad
av Peter Persson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Risken för långtidsarbetslöshet är långt större bland de unga som inte har fullföljt gymnasiet, och på en framtida arbetsmarknad kommer det bli allt svårare att klara sig utan gymnasieexamen.
För de ungdomar som trots allt inte når gymnasiekompetens i gymnasieskolan behövs vuxenutbildningen. Regeringen skär år 2012 ned 1,1 miljard på studieplatser inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan. I en tid med mycket hög arbetslöshet är det omdömeslöst. Tider av hög arbetslöshet bör användas till att rusta människors kompetens.
Kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar är av stor vikt för att arbetsgivare ska hitta rätt utbildad personal och är samtidigt ett snabbt sätt för den enskilda att få ett kvalificerat arbete. Under 2010 beviljades endast 28 procent av ansökningarna om att bedriva YH-utbildning med statligt stöd och det var i genomsnitt 3,7 sökande per studieplats. Det visar på behovet av att utöka möjligheterna att studera inom ramen för yrkeshögskolan.
Högre utbildning lönar sig på alla sätt, för såväl den enskilde som samhället. Den enskilde får högre lön, lägre risk för arbetslöshet och bättre hälsa bland många andra saker. Samhället investerar i utbildning och får tillbaka mångdubbelt i tillväxt och utvecklingskraft.
Statsrådet väljer genom regeringens budget att dra ned antalet högskoleplatser med fler än 5 500 platser samtidigt som antalet 20–24-åringar är fler åren 2012, 2013 och 2014 än vad de är 2011. Arbetslösheten, och inte minst ungdomsarbetslösheten, är fortsatt mycket hög och en neddragning av antalet högskoleplatser borde inte ske.
Statsrådet har under sin tid som utbildningsminister också skapat en sorteringsskola som gynnar vissa i stället för en kunskapsskola för alla. Statsrådet har tidigarelagt de val som varje elev måste göra, och valen får allt större betydelse. Efter fem år av borgerlig utbildningspolitik finns det färre möjligheter att gå vidare om man inte valt ”rätt” utbildning från början och färre utbildningsplatser att söka till. Kunskapskraven och därmed möjligheterna att gå vidare har också sänkts på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna.
Statsrådet för alltså en utbildningspolitik som står i dålig samklang med den framtida arbetsmarknadens krav och näringslivets behov. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft har försämrats. Det problem vi ser i dag med en kombination av både hög arbetslöshet och hög vakansgrad på lediga tjänster kan förvärras av statsrådets missriktade utbildningspolitik.
Min fråga till utbildningsministern är:
Genom vilka initiativ och förändringar av utbildningspolitiken avser utbildningsministern att åstadkomma en bättre samklang med framtidens arbetsmarknad och näringslivets behov?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:60
Webb-tv: Utbildning och arbetsmarknad
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:29 Torsdagen den 10 novemberProtokoll 2011/12:29 5 § Svar på interpellation 2011/12:60 om utbildning och arbetsmarknad
Protokoll från debatten
Anf. 17 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Peter Persson har frågat mig genom vilka initiativ och förändringar av utbildningspolitiken jag avser att åstadkomma en bättre samklang med framtidens arbetsmarknad och näringslivets behov.
Regeringens politik syftar till att höja kvaliteten på utbildningen, på samtliga nivåer. Regeringen har initierat ett flertal insatser för att stärka kvaliteten och åstadkomma en utbildning som svarar mot arbetsmarknadens behov för såväl unga som vuxna.
För det första har reformer genomförts i grundskolan för att stärka kunskapsuppdraget och öka måluppfyllelsen. Det är långsiktigt viktiga förändringar för att eleverna ska vara väl förberedda för gymnasieskolan och kunna uppnå en gymnasieexamen inom avsedd tid.
För det andra har en ny gymnasieskola införts från höstterminen 2011. Reformens huvudsyfte är att eleverna ska bli bättre förberedda för vidare studier och för yrkeslivet. Kraven höjs, utbildningarna renodlas och ämnen som ger respektive program dess karaktär får ett ökat utrymme. För yrkesprogrammen har arbetsmarknadsanknytningen förstärkts, och nationella råd har införts för att höja kvaliteten och säkerställa att utbildningsinnehållet motsvarar behoven på arbetsmarknaden.
Behovet av personer med kortare ingenjörsutbildning förväntas bli stort, och därför har det påbörjats en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Utbildningen, som syftar till en gymnasieingenjörsexamen, ska delvis vara förlagd till en eller flera arbetsplatser, och försöksverksamheten ska stegvis utökas.
Jag vill även nämna de olika möjligheter till lärlingsutbildning som regeringen har inrättat. I gymnasieskolan är nu den gymnasiala lärlingsutbildningen en reguljär utbildningsväg, och för vuxna inleddes vid halvårsskiftet 2011 en satsning på lärlingsutbildning där statsbidrag lämnas till kommunerna. Frågan om en ny anställningsform för den som går en gymnasial lärlingsutbildning bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå lösningar avseende en ny anställningsform för unga, så kallad lärlingsprovanställning.
För det tredje når regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) under 2011 sin hittills största omfattning, motsvarande 24 800 helårsplatser. Satsningen var planerad att fortgå till utgången av 2011 men bör mot bakgrund av det rådande läget på arbetsmarknaden förlängas under ytterligare två år till och med 2013.
För det fjärde har yrkeshögskolan inrättats. Närmare 80 procent av deltagarna får arbete eller startar företag efter avslutad utbildning, och arbetslivets medverkan i utbildningarna har stor betydelse för dessa resultat. Regeringen bedömer att yrkeshögskolan spelar en strategisk roll när det gäller att förse arbetslivet med kvalificerad arbetskraft.
För det femte stärks kvaliteten i utbildningen på universitet och högskolor. Under ett par årtionden har grundutbildningen byggts ut snabbt samtidigt som ersättningsbeloppen urholkats. När nu ungdomskullarna minskar kraftigt bedömer regeringen att tillkommande resurser ska användas till att höja kvaliteten på befintlig utbildning. För 2012 föreslår regeringen att resurser omfördelas till utbildningar med en stark efterfrågan både från arbetsmarknaden och från många studenter. Det gäller till exempel läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen. Regeringen avser också att följa den framtida efterfrågan för att vid behov återkomma med förslag på fler omfördelningar.
Jag anser att insatserna inom utbildningsområdet står väl i samklang med de behov som finns på arbetsmarknaden. Regeringen följer naturligtvis noga utvecklingen när det gäller överensstämmelsen mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov.
Anf. 18 Peter Persson (S)
Herr talman! Under den vår vi sedan länge lämnat bakom oss interpellerade jag tre statsråd om de viktigaste tillväxthämmande faktorer som finns i vårt land i dag - flaskhalsar i arbetet att få ekonomin att växa. Det handlade om bostadspolitik, där vi inte bygger på de viktiga, expansiva orterna. Det handlade om infrastruktur, där tågen är för få och inte kommer i tid, och likaså vägar och annat.
Det handlade också om det kanske viktigaste av allt, nämligen utbildning. Den debatten hade jag med finansministern. Jag konstaterar att i den debatten och i de andra debatterna hade regeringen ungefär samma inriktning: Vi har inte råd att satsa. Vi har inte råd att satsa på att bygga bostäder. Vi har inte råd att satsa på en god infrastruktur. Vi har inte råd att satsa på utbildning. Det är därför jag återkommer om utbildningsfrågorna en gång till.
I vårt land har vi en ungdomsarbetslöshet på 20 procent. I dag fick vi veta att utpensioneringen av ungdomar, de som inte alltid har det så enkelt, på ett dramatiskt sätt ökar. Allt fler blir bidragsberoende i Björklunds och Reinfeldts Sverige - när samtidigt så många stängs ute och inte släpps in eller ges tillfällen, och när vi har en brist på arbetskraft i många regioner.
Jag läste i en lokaltidning om en grannkommun till min hemstad Jönköping. I Vaggeryd expanderar företaget Steelnova. De behöver en operatör till rörlaser, rörbockare och annat som kräver utbildning och kunskap. Samtidigt håller vi tvångsvis ungdomar som är arbetslösa utanför utbildning, och söktalen till de program på gymnasieskolan som är förutbestämda att svara upp mot dessa behov faller på ett dramatiskt sätt.
Bland det allvarligaste av allt är regeringens gymnasiepolitik och den reform som satts i sjön. Den har lett till resultatet att ungdomar som kanske vore väl lämpade att utvecklas i en yrkesorienterad gymnasieutbildning och arbeta på Steelnova i Vaggeryd, eller andra företag, nu över huvud taget inte söker sig dit. Björklund har nämligen genom inskränkningar i gymnasieskolan sagt: Du snickare, du smed - bliv vid din plats livet ut! Gymnasieskolan ska icke ge dig förberedelse eller lockelse att med nya och andra vingar flyga in på högskolan.
Han drar då undan arbetskraft från industrin och intresset för utbildningen.
Vad tar du för intryck av de förändrade sökrelationerna till gymnasieskolan, Jan Björklund?
Anf. 19 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! En tredjedel - jag tycker att Peter Persson ska lägga siffran på minnet - av de ungdomar som har gått i gymnasiet under de senaste 20 åren har slagits ut. Dem pratar Peter Persson aldrig om. De många ungdomar som tvingades bli högskolebehöriga och därför inte orkade med att gå färdigt skolan hoppade av eller blev underkända. Varför bryr ni er aldrig om de ungdomarna?
Precis som Peter Persson sade har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet. Man kan räkna på olika sätt; det går att komma upp i siffror som är betydligt högre än de 20 procent som Peter Persson talade om. Det går att säga 25, 26 eller 27 procent också, lite beroende på vilka man räknar in, som halvtidsstuderande. Vi har dock en mycket hög ungdomsarbetslöshet i vårt land. Det har vi haft under skiftande konjunkturer och olika regeringar. Peter Persson vill säkert skylla allt på den här regeringen, men sanningen är att siffran var precis lika hög under den förra regeringen.
Det beror på att vi i Sverige har den märkliga synen att alla som inte blir akademiker inte är något värda. Peter Persson ger uttryck för den uppfattningen. Om en smed inte blir akademiskt behörig är han ingenting värd; det är det Peter Persson signalerar.
Jag tycker att smeden och snickaren gärna ska få läsa in högskolebehörighet, men vill man inte det ska man kunna ta en yrkesexamen på gymnasieskolan och få ett jobb efteråt. Forskarna pekar entydigt på att den svenska gymnasieskolans utformning har varit ett oerhört starkt skäl till den höga svenska ungdomsarbetslösheten - till den sociala utslagningen.
Det är korrekt att söktrycket till gymnasieingenjörsprogrammet i det nya gymnasiet nu ökar. Det är korrekt att det ökar något till naturvetenskapligt program. Det är helt fantastiskt att det sker. Det nya ekonomiska programmet har också fått ett ökat söktryck. Det har varit ett stort problem för svensk industri att så få har velat gå det tekniska programmet. Nu inför vi en fyraårig teknisk gymnasieingenjörsexamen. Det ersätter det gamla treåriga tekniska, som hade för låg kvalitet. Söktrycket ökar dramatiskt.
Eftersom det bara finns 100 procent betyder det att om några program på gymnasiet ökar så minskar några andra. Det betyder att några av de mer yrkestekniskt inriktade programmen i stället sjunker något. En grupp av dessa studenter väljer nu den fyraåriga linjen till teknisk gymnasieingenjör. Det är väl jättebra? Varför ska vi vara ledsna över det? Det är ju det industrin har längtat efter.
Samtidigt finns det tiotusentals studenter som behöver yrkesprogram där man inte blir högskolebehörig, och det är precis det de har sökt. Det har blivit en något minskad ansökningsomgång till de renodlade yrkesutbildningarna därför att den fyraåriga tekniska har ökat. Vad är problemet med det, Peter Persson? Det är ju det vi har längtat efter.
Elever som tidigare gick yrkesprogram kanske tänkte: Jag går ett yrkesprogram, och sedan går jag till högskolan. Det är nämligen lite lättare att gå igenom ett yrkesprogram än ett teoretiskt program, för det är lite mindre teoretiska krav.
Nu har de i stället valt att gå högskoleförberedande program. De blir nämligen bättre förberedda för högskolan. Det är väl bra? De gick till högskolan förut också, men nu går de ett högskoleförberedande program. De blir bättre förberedda. Det är väl fantastiskt? Sedan ska alla som går ett yrkesprogram alltid kunna komplettera, både på gymnasiet och efteråt på komvux.
Du glömmer den stora grupp som slogs ut i er gymnasieskola, Peter Persson. Det är den gymnasiepolitik ni förde som har gjort att Sverige har den högsta ungdomsarbetslösheten bland jämförbara länder. Ni borde skämmas inför Sveriges ungdomar.
Anf. 20 Peter Persson (S)
Herr talman! Det är uppenbart att Jan Björklund inte är förmögen att ta intryck av att söktalen faller på ett dramatiskt sätt till program som är direkt förutbestämda att kunna matcha ett arbetskraftsbehov i industrin i Jönköpings län och i många industriellt dominerade län. Det rycker Björklund på axlarna åt.
Jag vet varför ungdomarna har reagerat så här. Det är för att ungdomarna är framtidstroende, rationella och tänker: Det finns faktiskt ett liv som är långt. Mina möjligheter att studera vidare senare, när jag får den lockelsen, kan vara stora.
Det är så man har valt.
Det är en människosyn Jan Björklund företräder: Smeden och snickaren behöver inte kunna engelska, matte eller samhällskunskap. Det är inte så viktigt. Det är ett sådant synsätt som driver en att spara miljarder i gymnasieskolan - även borgerliga kommunalråd ute i landet protesterar - och i stället använda resurserna till att sänka krogmomsen med 5 miljarder. Ska jobben skapas på krogarna? Det är inga jobb som jag föraktar, men det gör inte att Sverige växer sig starkt. Då tänker väl Björklund: Man behöver inte så mycket utbildning när man går runt med handduken och bär Björklunds porslin.
Det är detta cyniska synsätt på utbildning och utveckling som gör att ni gång på gång, i stället för att satsa på utbildning och tillväxt, satsar på skattesänkningar. Det får Sverige att stagnera. Det får enskilda människor att krympa och ger inte alla möjligheter att faktiskt växa.
Det finns i den här debatten precis samma ingångsvärden som i den förra debatten, nämligen den sociala aspekten, rättviseaspekten. Det första är att låta alla erövra de kunskaper som gymnasieskolan en gång gav. Det andra är tillväxtfaktorn, att industrin får en väl utbildad arbetskraft, den som man i dag saknar.
Det här har i Björklunds gymnasieskola lett till två mycket tydliga effekter. För det första: Du får ingen utbildad arbetskraft som bemannar de viktiga industriella jobben som ger oss alla värden som vi ska kunna ha att fördela. För det andra: Ungdomarna gör det rationella valet.
Om du, Jan Björklund, inte är förmögen att ta intryck av en socialdemokratisk diskussion om fördelning och resursstyrning borde du väl ändå ta intryck av vad näringslivet säger när det gäller den nya gymnasieskolan. Den kritiken är kraftig.
Till sist: Om du säger att Socialdemokraterna inte har brytt sig när det gäller gymnasieskolan, vilket är struntprat med förlov sagt, undrar jag om du anser att gymnasieskolan blir bättre när du nu plundrar den på miljarder i statsbidrag.
Anf. 21 Thomas Strand (S)
Herr talman! Peter Persson har ställt viktiga frågor om vilka initiativ och förändringar av utbildningspolitiken som utbildningsministern vill göra för att få bättre samklang mellan framtidens arbetsmarknad och näringslivets behov.
Det här är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Vi har tre stora mål i vår utbildningspolitik. Det handlar om att stärka lärarrollen, det handlar om att motverka ökad segregation i skolan och det handlar om att fundera på hur man bygger en skola stark som möter framtidens arbetsliv och utmaningar.
En sak som utbildningsministern inte nämner i sitt svar är att kunskapsresultaten i svensk skola sjunker. Internationella mätningar visar att fram till 2000 var vi väldigt bra vad gällde kunskapsresultat. Vi hade en likvärdig skola. Den senaste mätningen säger att vi är medelmåttiga. Och även det som vi var kända för, att ha en likvärdig skola, är vi inte heller lika bra på längre. Det har betydelse vilket hem du kommer ifrån. Arbetarbarnen har det svårare än de barn som kommer från välutbildade familjer.
Nu har du suttit vid makten i fem år, utbildningsministern, och fortfarande sjunker resultaten. Den senaste intagningen till gymnasieskolan hade den högsta andelen från grundskolan som inte klarade det. Fem år har gått. Det duger inte att skylla på oss socialdemokrater, för nu har du suttit i fem år vid makten och fortfarande är trenden negativ. Det här är förödande för att få en bra koppling mellan arbetsliv, näringsliv och skola.
Tudelningen av gymnasieskolan är också väldigt kontraproduktiv. När man möter skolföreträdare och företagare ute i landet säger de likadant, att det är tokigt att ta bort den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Därför är det flera lokala gymnasieskolor i dag som erbjuder dem som går ett yrkesprogram en högskolebehörighet, och man får välja bort den om man vill. Det är precis tvärtemot vad du ville. Du lade inte fram det här förslaget. Du har lagt fram ett förslag om att man ska välja till för att få högskolebehörighet. Det är en kontraproduktiv utbildningspolitik som inte gynnar företagande och vårt näringsliv. Fråga vilken företagare du vill och du får samma svar. De vill ha välutbildad arbetskraft. Ska man jobba som CNC-operatör eller stå vid en robot i en maskinhall vill de att man ska kunna svenska, engelska och matematik.
Hur mycket pengar går till skolan 2012? 240 miljoner går till skola och utbildning. Hur mycket pengar går till att sänka krogmomsen? 5,4 miljarder.
Politik är att vilja och politik är att välja. Det är bara så att du tycker att det är viktigare att sänka krogmomsen så att vi kanske får äta en rätt 20 kronor billigare, om nu krögaren väljer att sänka priset. Det är inte säkert.
Tänk om ni hade tagit hälften av miljarderna till att satsa mer på skola, forskning och högskolor! I stället har Sverige den högsta ungdomsarbetslöshet som vi har haft på länge och den högsta i Europa. Det har också pågått under fem års tid. Vad gör du för att förändra detta när det gäller utbildningspolitik? Där är du svaret skyldig.
Anf. 22 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att också slänga mig in i den här debatten.
Björklund pratar alltid om dessa 30 procent som lämnar skolan utan godkänt, som om det bara vore Socialdemokraternas fel. Men det är precis som Thomas har sagt, att du har styrt i fem år och fortfarande är det en så stor andel som lämnar skolan utan godkänt. Dessutom föreslår regeringen inför 2012 att bidraget till gymnasieskolan ska sänkas med 675 miljoner kronor, något som just nu debatteras häftigt på SKL:s stämma. Hur kan man tro att man ska få fler elever som ska klara av gymnasieskolan om man samtidigt sänker stödet till den kommunala skolan?
Du säger i ditt svar att det ska bli en högre kvalitet på skolan. Hur kan det bli en högre kvalitet när man sänker kraven på engelska och svenska? Det är helt obegripligt. Man skapar i stället återvändsgränder för vissa av eleverna i skolan som kommer att få betydligt svårare att ta sig in.
Alla ska kunna gå på komvux, säger Björklund. Vi vet att det inte kommer att bli så. Alla som vill gå på komvux i dag kan inte gå på komvux, eftersom pengarna hela tiden försvinner. Nästa år försvinner 1,1 miljarder kronor från vuxenutbildningen i Sverige. Det är klart att det kommer att ge återverkan på antalet platser.
Sedan måste jag säga att jag blir ganska upprörd över att ni lägger ord i munnen på oss och säger att vi har den ena och den andra synen på snickare, elektriker, smeder och vad det än kan tänkas vara. Det är ju ni som har den synen, inte vi. För oss är alla människor lika mycket värda, och framför allt är alla yrken lika mycket värda. Det är ju därför vi vill att alla ska kunna gå vidare i livet, inte ha återvändsgränder beroende på vad man väljer när man är elva tolv år och går i skolan.
Hur man kan tro att man ska kunna få en bättre gymnasieskola och en bättre matchning på arbetsmarknaden genom att dra ned på pengar är för mig obegripligt. Det skulle jag vilja att Björklund utvecklar lite.
Anf. 23 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Det är otroligt vad den sänkta restaurangmomsen skulle kunna lösa alla problem om den bara inte gjordes. Då är det synd att vi hade dessa problem innan och att Socialdemokraterna i sitt valmanifest skrev att restaurangmomsen bör sänkas med 5 miljarder för att det skapar mer jobb åt ungdomar och invandrare. Vi tycker att ni hade rätt. Att ni har bytt åsikt efter valet har vi inte hängt på, utan vi genomför det ni föreslog i valrörelsen av skälet att det ger fler jobb.
Thomas Strand sade något om att vi satsar 40 miljoner på skolan. Vi satsar 200 miljarder på skolan i år. Det är mer än vad de flesta jämförbara länder satsar på skolan. Vi ökar dessutom satsningar på karriärvägar för lärare, och det behövs ytterligare satsningar.
Jag hör inte till dem som tror att det bara är pengar som är skolans problem. Det har varit en felaktig ideologisk styrning av svensk skola, och det vill vi rätta till. Det är stora reformer som har tagit några år att förebereda. De genomförs i år, vilket ni vet. År 2011 genomförs de största skolreformerna i svensk utbildningshistoria.
Varför ger det inte resultat, frågar ni. Du har ju suttit några år, Jan Björklund. Ja, men reformerna genomförs i år, och så snabbt går det inte.
Hade mina företrädare - jag ser att några sitter i salen - haft färdigarbetade reformer när jag tillträdde hade de kunnat genomföra dem, men ingenting var förberett. Det var tomma lådor på Utbildningsdepartementet när vi flyttade in. Det fanns ju inte en tanke om vad man skulle göra åt problemen. Vi fick börja från noll. Vi har arbetat fram reformer, och nu genomför vi dem. De kommer att ge resultat, men det kommer att ta tid.
Ungdomsarbetslösheten har varit lika hög i fem år, säger Thomas Strand. Jag kan avslöja att den har varit lika hög i 15 år. Det beror på strukturfel i Sverige, bland annat på gymnasieskolan. Det viktigaste strukturfelet är just det ni är på fast ni drar motsatt slutsats.
Kräver man att alla svenska ungdomar ska bli universitetsbehöriga kommer man att slå ut ganska många som inte orkar. De hoppar av gymnasiet och slås ut. Få vill anställa den som har hoppat av gymnasiet. Man är tveksam till personens ambitionsnivåer och förmåga att klara av uppgifter. Det är en viktig orsak till den höga ungdomsarbetslösheten. Ingen som pysslar med sådan forskning säger motsatsen.
Därför inför vi lärlingsutbildningar. Då säger ni: Låt oss ha lärlingsutbildningar, men även här ska man bli högskolebehörig. Men orsaken till att ungdomar söker lärlingsutbildning är att de flesta inte vill bli högskolebehöriga. De som vill kommer dock att få möjlighet. De flesta är trötta på teoretiska studier, men ni kräver mer och mer teori. Ni slår ut dem, och så säger ni att det är jämlikt. Ni skapar social utslagning med er utbildningspolitik, och ni vägrar se det.
Varför skapar man status åt yrkesutbildningar bara genom att akademisera dem? Varför kan det inte vara status att ha en god yrkesutbildning och yrkesexamen? Varför nedvärderar ni ständigt yrkesutbildningen? Den är inget värd.
Jag har motsatt syn. Yrkesutbildningar ska i sig ge hög status. Yrkesexamen införs. Det handlar om det goda yrkeskunnandet.
Vi drar inte ned på matten. Ni påstod att de inte ska kunna tala svenska eller läsa. Vad är det för snack? För det första har alla gått igenom en nioårig grundskola. För det andra är svenska, matte och engelska obligatoriska kurser också för den som tar yrkesexamen.
Det är inte längre obligatoriskt att bli högskolebehörig, men man får läsa in det. Har man tagit en yrkesexamen och vill ha högskolebehörighet har man förtur till komvux och kommer in.
En tredjedel av varje ungdomskull i Sverige de senaste 15-20 åren har slagits ut i er gymnasieskola. Er politik ger social utslagning. Ni snackar om jämlikhet, men det har lett till ett socialt utanförskap och att Sverige har ett av de högsta ungdomsarbetslöshetstalen bland jämförbara länder i Europa. Det har varit en social katastrof, och ni borde be om ursäkt.
Anf. 24 Peter Persson (S)
Herr talman! I ett avseende delar jag Björklunds uppfattning. Han började från noll. Då är det en bra utgångspunkt att gå framåt, men han har gått bakåt.
Vad som har hänt på utbildningspolitikens område är att den styrs av två tydliga ideologiska dogmer.
För det första återinförs den gamla sorteringsskolan. Vi ser omvandlingen av utbildningen till ren marknad på grundskola och gymnasieskola. Begränsningar gör att inte alla gymnasieelever kan erövra behörighet till högskolan. Det är gammal högerpolitik som Folkpartiet inte stod för tidigare. Det har ni återerövrat, och det leder Sverige bakåt. I en tid när vi behöver mer utbildning och utveckling leder det Sverige bakåt.
För det andra är det övergripande målet för all regeringspolitik att sänka skatten. Det går ut över volymer och kvalitet. Halveringen av vuxengymnasiet, komvux, omedelbart efter regeringsskiftet har fått direkta effekter och slagit rätt in i ungdomsarbetslösheten och möjligheten att kunna ta sig vidare.
Björklund har i denna debatt tydligt sagt att han står för gammalt klassmässigt perspektiv i utbildningen. Han vill inte ha en jämlik utbildning; han vill inte ha en breddning. Han har också sagt att regeringens ståndpunkt är att tillväxt inte skapas genom utbildning och satsning på utbildning.
För mig är detta inget nytt besked, men det är viktigt att hela landet får veta det.
Anf. 25 Thomas Strand (S)
Herr talman! Vi har tidigare tagit del av Moderaternas försök till historieförfalskning, och nu verkar Jan Björklund också ge sig in på det spåret. Det är klart att det fanns reformer och förslag på vår tid.
Vad har Jan Björklund för visioner, tänkte jag när jag lyssnade på honom. Han verkar tro att det är en naturlag att vissa gymnasieelever slås ut. De vill och kan inte, så då anpassar vi skolan efter det.
Politik är att vilja förändra. Jag tror på människan. Jag tror att alla elever kan bara de får rätt förutsättningar, hjälp och stöd. Man måste utveckla lärarrollen och undervisningen. Det är ett annat sätt att se på problemen, att inte resignera och kapitulera utan tänka offensivt. Jag saknar det i det utspel som utbildningsministern gör.
Vi behöver fler som går på högskolan. Vi har aldrig sagt att alla måste bli akademiker, men de som vill bli det ska få möjligheten.
I det reformutrymme på 15 miljarder som regeringen har för 2012 går 240 miljoner kronor till skolan och 5,4 miljarder kronor till att sänka krogmomsen. Det säger mycket; man behöver inte säga mycket mer. Det visar vad Jan Björklund tycker är viktigast.
Det är viktigt att öka samverkan mellan akademi, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka samverkan mellan utbildning och näringsliv. Här måste vi göra mycket mer. I vår budget lägger vi 2 miljarder de kommande fyra åren på detta. Där står du helt tomhänt, Jan.
Anf. 26 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Vi skapar inte social utslagningspolitik. Vi skapar många nya vägar i livet med vår politik. Vi nedvärderar absolut inte yrkesutbildningar. Vi lägger mer pengar på yrkesutbildningar, till exempel på Yrkeshögskolan. Där var det tre sökande till varje plats i år. De som ville börja yrkeshögskoleutbildning var många fler än de som fick. Vi lägger mer pengar på det. Vi nedvärderar alltså inte yrkesutbildningar.
Vi borde skämmas över vår utbildningspolitik, säger Björklund. Det gör vi absolut inte. Men de som tillåter unga att slås ut och hamna i förtidspensionering, fas 3 och andra åtgärder som är verkliga återvändsgränder borde nog överväga att göra just det.
Näringslivet skriker om bristande matchning. Det kan man läsa om i tidningen varje dag. Man behöver arbetskraft med rätt kompetens. Hur kan Jan Björklund vara nöjd, som det står i slutet av svaret? Jan Björklund är nöjd med insatserna och anser att de står i samklang med de behov som finns. Hur kan du vara nöjd?
Anf. 27 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Jag konstaterar att ni inte vill tala om alla de ungdomar som har slagits ut i den svenska gymnasieskolan - en tredjedel av varje årskull. Tänk er hur många det är. En tredjedel i Jönköping, Peter Persson, har antingen hoppat av gymnasieskolan helt och hållet eller fullföljt och blivit underkända för att de inte nått målen. Det är en ofantlig grupp ungdomar. Sverige toppar ligan av drop outs, som det heter på internationellt språk - som hoppar av.
Det är därför vi har så hög ungdomsarbetslöshet. Det är därför vi gör om gymnasieskolan. Ni pratar aldrig om dem; ni tänker inte på dem. Alla ska bli högskolebehöriga; det är jämlikt. En tredjedel slås ut. Är det jämlikhet? Är den värd det pris vi får betala i form av ungdomsarbetslöshet? Jag tycker inte det, men det gör ni.
Ni håller förstamajtal om klasskamp, som om det skulle hjälpa. Det är skrattretande. Det är konkreta åtgärder i skolväsendet som ska rätta till detta så att fler ska kunna fullfölja. Dit hör en bättre grundskola, tidigare betyg - som ni har varit emot - tidigare nationella prov, insatser för att tidigare upptäcka och identifiera elever som behöver hjälp. På gymnasieskolan ska elever få komma till sin rätt också om de inte är teoretiskt inriktade och är intresserade av en yrkesutbildning.
Ni säger: Vi nedvärderar inte yrkesutbildningar. När jag säger att regeringen satsar på yrkesutbildningar anklagar ni oss för att nedvärdera utbildningen. När vi satsar på yrkesutbildning räknas det inte. Det är bara om man blir akademiskt behörig som det räknas. Om man får en mer gedigen yrkesutbildning med mer tid för karaktärsämnena satsar man inte på utbildning i er värld, för ni tycker inte att det är något värt.
Tänk om för de här ungdomarnas skull. Alla ungdomar är inte likadana. Samhället blir inte bättre om man stöper alla i exakt samma form. Människor är olika.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.