USA:s terrorbekämpning

Interpellation 2004/05:383 av Özurkut, Sermin (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2005-02-15
Inlämnad: 2005-02-15
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2005-02-25
Sista svarsdatum: 2005-03-08
Besvarad: 2005-03-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 februari
Interpellation 2004/05:383
av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om USA:s terrorbekämpning

Över hela världen har fängslandet av Gerardo Hernández Nordelo, Ramón Labañino Salazar, Antonio Guerrero Rodríguez, Fernando González Llort och René González Sehwerert, i USA för deras avslöjande av terrorism riktad mot Kuba väckt internationell uppmärksamhet och bestörtning.

De arresterades av FBI i Miami den 12 september 1998. 17 månader i sträck hölls de i total isolering. Efter att de nordamerikanska advokaterna misslyckats med att få rättegången flyttad till en plats där högerextremistiska och terroristiska exilkubanska organisationer och medier inte på samma sätt som i Miami skulle kunna skrämma och påverka jurymedlemmarna, dömdes de fem i december 2001 till långa straff. Hernandéz till två gånger livstid plus 15 år, Labañino till livstid plus 18 år, Guerrero till livstid plus 10 år, Fernando Gonález dömdes till fängelse i 19 år och René González till 15.

De som följt detta fall vet att de fem genom infiltration avslöjade högerextremistiska terrororganisationer i Miami och skaffade information om terrorverksamhet riktad mot Kuba. De har gjort på samma sätt som USA när det gällt att skydda sitt hemland mot terrorism. Olika US-administrationer har haft stort överseende med extremistiska organisationer som bedrivit terrorverksamhet riktad mot Kuba, ibland till och med understött sådana.

När Kuba i juni 1998 försåg det nordamerikanska FBI med omfattande information om terrororganisationernas aktivitet svarade FBI med att i stället för att arrestera terroristerna arrestera de som avslöjade dem.

De nordamerikanska försvarsadvokaterna, bland vilka den framträdande och sedan rättegången kring Pentagonpapperen välkände Leonard Weinglass ingår, har unisont och entydigt deklarerat att det inte bara är så att de utdömda straffen är absurda i förhållande till anklagelserna, utan de fem är oskyldiga till det de anklagats för. De anklagade har dessutom fått utstå en så brutal behandling att den rimligen bör betraktas som tortyr. I dag pågår en överklagandeprocess, med sikte på att få till stånd en ny rättegång på annan ort än Miami.

Kravet att de fem ska ges en ny rättegång har rönt stöd på många håll i världen. Så har till exempel en grupp på 112 ledamöter i det brittiska parlamentet, inklusive förre utrikesministern Robin Cook, rest kravet att de fem ska få en ny rättegång på annan plats än Miami. Flera brittiska parlamentsledamöter riktar också kritik mot straffen och anklagelserna.

De fem kunde inte beslås med en enda handling som kunde klassificeras som spioneri. Tre av dem anklagades och dömdes därför för "konspiration syftande till spioneri", och fick sina livstidsstraff på denna grund. Gerardo Hernández, dömdes till livstid för "konspiration till mord av första graden", därför att det kubanska försvaret skjutit ned två flygplan, tillhörande en högerextrem organisation under ledning av José Basulto, en exilkuban med terrorism på sin meritlista. Flygplanen var på väg mot Havanna, och vägrade ändra kurs trots det kubanska försvarets uppmaningar. Nedskjutningen var för det första inte något mord. För det andra hade Hernandéz på intet sätt något med denna nedskjutning att göra. För det tredje klistrade man på denna mordanklagelse först efter det de fem suttit häktade i åtta månader.

Det torde vara uppenbart att president Bushs "krig mot terrorismen" inte handlar om att bekämpa någon konsekvent utan om en selektiv kamp mot terrorism. Viss terrorism ska bekämpas med en annan anses godtagbar.

Jag har tidigare ställt frågan (2003/04:934) vilka initiativ utrikesministern avsett att ta för att förmå USA:s regering att upphöra med sitt stöd till terrorverksamhet riktad mot Kuba, samt om utrikesministern avsett att försöka förmå USA att, i enlighet med vad de mänskliga rättigheterna föreskriver, ge de fem kubanerna en anständig behandling.

Sedan utrikesministern avgav sitt svar (den 24 mars 2004), och i detta inte deklarerat några avsikter, utan endast påpekade att en överklagandeprocess pågår, har inget hänt. Något beslut om att en ny rättegång ska hållas har inte heller meddelats. Levererar Sverige ingen kritik mot USA kan detta tolkas som att Sverige godtar president Bushs selektiva tolkning av terrorbekämpning.

Jag vill följaktligen fråga utrikesministern:

1. Avser utrikesministern att uttala någon kritik mot det politiskt grundade justitiemordet mot de fem kubaner som avslöjat terrororganisationer verksamma i USA?

2. Avser utrikesministern i sina kontakter med USA-administrationen att klargöra hur Sverige ser på förhållandet mellan terrorbekämpning och folkrätt?

3. Avser utrikesministern att på något sätt agera mot USA-administrationen för dess stöd till terrorverksamhet mot grannlandet Kuba?

Debatt

(8 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2004/05:383

Webb-tv: USA:s terrorbekämpning

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2004/05:94 Tisdagen den 22 marsProtokoll 2004/05:94 6 § Svar på interpellation 2004/05:383 om USA:s terroristbekämpning

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)

Anf. 14 Laila Freivalds (S)

Herr talman! Sermin Özürküt har frågat mig om jag avser att uttala någon kritik mot det, som hon har uttryckt det, politiskt grundade justitiemordet mot de fem kubaner som avslöjat terrororganisationer verksamma i USA, om jag i mina kontakter med USA-administrationen avser klargöra hur Sverige ser på förhållandet mellan terrorbekämpning och folkrätt samt om jag på något sätt avser att agera mot USA-administrationen för dess stöd till terrorverksamhet mot grannlandet Kuba. Domen i det aktuella fallet har, som jag redan tidigare har meddelat, överklagats. Läget i den processen är oförändrat. Enligt tillgängliga uppgifter väntas ett besked om överklagandet inom en snar framtid. Den legitima kampen mot terrorismen är en angelägen uppgift för hela världssamfundet, och den har den svenska regeringens fulla stöd. Det är en grundmurad svensk uppfattning att den kampen ska bedrivas med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Det är något som jag betonar i alla bilaterala samtal som rör terrorismfrågan. Sverige har också vid flera tillfällen kritiserat USA för olika aspekter av deras sätt att bekämpa terrorismen. Regeringen arbetar mycket målmedvetet med frågor som rör värnandet av rättssäkerheten. Ett exempel på detta var det seminarium om rättssäkerhet och terrorism som Sverige anordnade förra hösten. En uppföljning, anordnad av det luxemburgska ordförandeskapet i EU, äger denna vecka rum i New York. Där ska olika aspekter av sanktioner belysas, både hur EU kan samordna sig bättre, hur sanktioner kan effektiviseras och hur rättssäkerheten kan stärkas. Sverige deltar aktivt, och vi kommer då att ta tillfället i akt att föra fram våra tankar om bättre former för överprövning av beslut om att lista terrorister och andra. Sverige har under lång tid drivit frågan om ökad rättssäkerhet vid användandet av internationella sanktioner, framför allt sådana som riktar sig mot terrorism. Sverige har till exempel framgångsrikt verkat för att få fasta procedurer för hur personer ska kunna avföras från sanktionslistor och även varit delaktigt i att möjligheterna att få undantag från sanktionerna, till exempel av humanitära skäl har förbättrats vid såväl FN- som EU-sanktioner. När det gäller arbetet inom EU kan särskilt framhållas att Sverige kontinuerligt arbetar för att EU:s sanktionsinstrument ska förses med tydliga kriterier för vilka som kan komma i fråga för sanktionerna. Jag vill också framhålla att Sverige mycket aktivt driver frågan om ökad rättssäkerhet i FN:s sanktionssystem och att vi nu har ett starkt stöd för vår uppfattning, vilket också återspeglas i FN:s högnivåpanels reformrapport som förslår ett förfarande för överprövning av säkerhetsrådets beslut att föra upp personer på sanktionslistor.

Sermin Özürküt (V)

Anf. 15 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret. Det är ett omfattande svar. Men det finns vissa delar där jag skulle vilja ha lite mer handfast information. Först vill jag klargöra bakgrunden till interpellationen. Det är en fråga som jag ställde till utrikesministern för nästan ett år sedan om USA:s selektiva terroristbekämpning. I frågan klargjorde jag händelseförloppet med de fem kubanerna. De brukar kallas så i världspolitiken. Såvitt vi vet hölls ett möte år 1998 i Havanna mellan kubanska regeringsföreträdare och FBI, det vill säga den federala polisen i USA. Vid mötet överlämnade kubanerna en omfattande dokumentation rörande terroristisk aktivitet som planerades från Miami. Tre månader senare arresterades de fem kubanerna i USA. De var anklagade för att ha försett Kuba med information om terrorism och blev ställda inför rätta. De är dömda för att ha skaffat information om exilkubanska högerextremistiska organisationer. Gerardo Hernández dömdes till två gånger livstid plus 15 år. Ramon Labañino dömdes till livstid plus 18 år. Antonio Guerrero dömdes till livstid plus 10 år. Fernando González dömdes till 19 år och René González till 15 år. Enligt många demokrater i USA är fallet med de fem kubanerna en juridisk skandal. Det är en skandal eftersom de amerikanska myndigheterna arresterade de fem kubanerna som hade skaffat information om terroristerna i stället för att arrestera terroristerna. Händelsen är ett typiskt exempel på USA:s selektiva terroristbekämpning. Det torde dock strida mot internationell lag att bedriva terroristisk verksamhet riktad mot andra länder oavsett hur kritisk man må vara mot dem. Hela historien är ytterst olustig eftersom den stat som förklarat sig vara terrorismens främsta fiende själv på sitt territorium tillåter terrorverksamhet riktad mot ett grannland. Därför undrade jag vilka initiativ regeringen tänkte ta för att de terrorgrupper som riktar sig mot Kuba ska ställas inför rätta och för att de som avslöjat dessa ska försättas på fri fot. Det är sammanfattningen av interpellationen. Konkret om rättsfallet fick jag veta att vi skulle avvakta vad överklagandet av domen resulterar i. Både regeringen och vi har avvaktat, men ingenting har hänt. Därför interpellerade jag om fallet med avsikt att skaffa fram ytterligare information om regeringens ställning och dess tagna initiativ i frågan. I svaret säger utrikesministern att enligt tillgängliga uppgifter väntas ett besked om överklagandet inom en snar framtid. Min tolkning av de orden är att regeringen fortfarande avvaktar fallet. Därför skulle jag vilja fråga ministern om vi vid något tillfälle kunde få en uppdatering av fallet med de fem kubanerna. Vad har den amerikanska regeringen vidtagit för åtgärder förutom att utfärda straffrihet för dem som planerade terrorverksamhet riktad mot ett grannland?

Ewa Björling (M)

Anf. 16 Ewa Björling (M)

Herr talman! Min avsikt är inte att gå in i detalj på just Kuba. Jag vill snarare be om ett litet förtydligande. I utrikesministerns svar står det att Sverige vid flera tillfällen har kritiserat USA för olika aspekter av deras sätt att bekämpa terrorism. Jag vill börja med att säga att EU och USA angriper terrorism på helt olika sätt. USA har ju förklarat att de är i krig mot terrorism. Det är deras anledning, så att säga. Vi gör någonting annat. Vi bekämpar och motverkar terrorism i sig, fenomenet som sådant, och försöker på alla sätt skydda oss mot detta. Det gör visserligen USA också, men de säger öppet att de är i krig. Det är egentligen ett väldigt farligt spår vi är inne på när vi gör allt för att skydda oss. Vi stänger våra gränser; det är ökade kontroller och sådana saker. Det vet alla som har varit ute och rest. Det är en tragisk utveckling när vi i stället borde ha ett öppnare och friare samhälle med mer och ökad globalisering. Tyvärr är det dock en realitet att det ser ut så här i dag. Jag skulle vilja fråga dels om man lite grann kan specificera på vilket sätt vi kritiserat USA för olika aspekter, dels - en betydligt allvarligare fråga - hur vi arbetar i Sverige och hur den svenska regeringen arbetar inom EU för att bekämpa roten till terrorism. Det är ju egentligen den vi måste komma åt. Den stora frågan är ju: Vad händer med de terrorister, så att säga, som inte är födda i dag, som föds nu och kommer att vara det om 30 år? Hur motverkar vi detta på ett djupare plan? Det är ännu viktigare än att försöka skydda oss i dag och stänga våra gränser eller, som USA, förklara öppet krig mot terrorismen.

Laila Freivalds (S)

Anf. 17 Laila Freivalds (S)

Herr talman! I mitt svar till Sermin Özürküt betonar jag att kampen mot terrorism har den svenska regeringens fulla stöd. Det gäller naturligtvis alla former av terrorism. Det aktuella fall som Sermin Özürküt tar upp handlar dock inte om terrorism riktad mot Kuba utan om personer som dömts för brottslig verksamhet i USA. Dessa fem personer, varav två är amerikanska medborgare, dömdes i en öppen amerikansk domstolsprocess där försvarsadvokaterna hade möjlighet att påverka sammansättningen av juryn, vilket också utnyttjades av de åtalade. De fem avtjänar nu sina straff och behandlas som och har samma rättigheter som andra fångar. När det gäller frågan om en ny rättegång kommer att hållas är det givetvis någonting som den amerikanska domstolen helt och hållet avgör. I länder som Sverige och USA med demokratiska statsskick kan inte rättsprocesser påverkas av den politiska makten. Till Ewa Björling vill jag säga att jag är lite förvånad över frågan när Sverige har kritiserat USA:s sätt att bekämpa terrorismen. Det trodde jag var en av de mest belysta frågorna under senare år. Det är inte så länge sedan vi hade en mycket inflammerad diskussion om fångarna på Guantánamo, för att nämna ett exempel, då Sverige framförde kritik mot att på det viset hålla människor fångna utan att de får sin sak rättsligt prövad. Den frågan har också prövats i amerikansk domstol, och deras högsta domstol har konstaterat att detta strider mot internationell rätt och mot USA:s egen lagstiftning. Det vi kräver är att USA och alla andra länder i den viktiga kampen mot terrorism följer internationell rätt och den humanitära rättens krav. När det gäller att angripa terrorismens orsaker, roten, handlar det om den breda insats som jag i många sammanhang haft anledning att försöka redovisa och som utgör en central del av EU:s arbete, det breda sättet att agera för att undanröja det som är grogrunden för bland annat terrorism. Även hela reformarbetet inom FN, som nu är aktuellt och diskuteras, utgår bland annat från hur vi kan bekämpa terrorismen som ett gemensamt hot vi har i världen. Det är hela bredden av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utveckling av demokrati och rättsstaten.

Sermin Özürküt (V)

Anf. 18 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! Det är ett faktum att vi alla är överens om terroristbekämpningens vikt och värde i hela världen. Jag vill betona att jag har stor respekt för utrikesministerns klargörande och hennes juridiska kunnande - absolut! Jag är dock inte övertygad om att regeringen gjort vad som skulle ha gjorts. Jag är övertygad om att regeringen borde vara tydlig när det handlar om den selektiva bekämpning och kamp mot terrorismen som USA står för. Det räcker nog inte att konstatera att Sverige vid olika tillfällen har kritiserat USA för olika aspekter av deras sätt att bekämpa terrorismen. Det vore önskvärt att veta hur denna kritik har bidragit till fallet med de fem kubanerna. Det är min fråga.

Ewa Björling (M)

Anf. 19 Ewa Björling (M)

Herr talman! Jag frågade inte utrikesministern när utan hur när det gällde aspekter på USA:s terroristbekämpning. Det var inte explicit Guantánamobasen jag talade om heller. Vi har inga meningsskiljaktigheter där. USA:s förklaring här är ju, som jag sade, att USA har startat ett krig mot terrorism, och därigenom har man en annan syn på Guantánamobasen som vi alla fördömer. Utrikesministern säger att det handlar om en bred insats när det gäller roten till terrorism och att det är viktigt med reformarbetet i FN. Jag håller fullständigt med om detta. Men jag tycker ändå att den svenska regeringen kan vara mycket tydligare när det gäller demokrati och när det gäller att ställa krav på diktaturstater. Vi talade ju i en tidigare interpellationsdebatt i dag om att ställa krav på Syrien och på Iran - precis sådana stater där terrorism kan ha, eller har, sin grogrund. Här tror jag inte att det hjälper med bara en snäll dialog från EU, utan till denna dialog måste vi koppla mycket tydliga krav på ökad demokrati.

Laila Freivalds (S)

Anf. 20 Laila Freivalds (S)

Herr talman! Vi har inte haft anledning att med företrädare för USA ta upp rättegången mot de fem personerna eftersom det handlar om en brottsprocess som vi i Sverige inte har haft anledning at ha synpunkter på. Till Ewa Björling vill jag bara säga att jag tror att både Sverige och EU är mycket tydliga när det gäller kampen för demokrati och vårt sätt att agera mot odemokratiska stater.

Sermin Özürküt (V)

Anf. 21 Sermin Özürküt (V)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för klargörandet. Efter att ha lyssnat på svaret skulle jag önska att utrikesministern tog ett trovärdigt initiativ för att överklagandeprocessen för de fem kubanerna ska påskyndas.

Intressenter

Frågeställare

Sermin ÖzürkütVänsterpartiet

Besvarad av

Laila FreivaldsSocialdemokraterna