USA:s attack mot Venezuela
Interpellation 2025/26:273 av Lorena Delgado Varas (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-04
- Överlämnad
- 2026-01-09
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-23
- Besvarad
- 2026-01-23
- Sista svarsdatum
- 2026-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Efter USA:s militära angrepp på Venezuela har statsminister Ulf Kristersson uttalat att ”det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur”. Samtidigt har regeringen betonat att alla stater har ett ansvar att respektera internationell rätt och FN-stadgan.
USA:s attack har bestått av omfattade bombningar av Caracas och andra städer, angrepp på civil infrastruktur samt kidnappning av Venezuelas sittande president och hans fru. Enligt folkrätten, särskilt FN-stadgans förbud mot användning av våld och principen om staters suveränitet, utgör detta allvarliga brott mot internationell rätt. Attacken har dessutom lett till civila dödsoffer och omfattande förstörelse.
Trots detta har den svenska regeringen inte tydligt fördömt angreppet som folkrättsstridigt. Statsministerns uttalande ger i stället intryck av att militärt våld kan legitimeras om det utförs av USA eller riktas mot regimer som Sverige ogillar.
Detta sker samtidigt som Sverige fortsatt undviker att tydligt fördöma Israels pågående folkmord i Gaza, trots omfattande dokumentation från FN-organ, internationella domstolar och människorättsorganisationer. Sammantaget väcker detta frågor om huruvida Sverige tillämpar internationell rätt konsekvent.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Anser ministern att USA:s militära angrepp på Venezuela är förenligt med FN-stadgan och folkrättens förbud mot användning av våld?
- Avser ministern att fördöma bombningarna, angreppen mot civil infrastruktur och kidnappningen av Venezuelas president som brott mot internationell rätt?
- Hur säkerställer ministern och regeringen att internationell rätt tillämpas konsekvent, även när brott begås av regeringens nära allierade?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:273
Webb-tv: USA:s attack mot Venezuela
Dokument från debatten
- Fredag den 23 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:63
- Protokoll 2025/26:63 Fredagen den 23 januariProtokoll 2025/26:63 Svar på interpellation 2025/26:273 om USA:s attack mot Venezuela
Protokoll från debatten
Anf. 72 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om jag anser att USA:s militära angrepp på Venezuela är förenligt med FN-stadgan och folkrättens förbud mot användning av våld. Lorena Delgado Varas har vidare frågat om jag avser att fördöma bombningarna, angreppen mot civil infrastruktur och kidnappningen av Venezuelas president som brott mot internationell rätt samt hur jag och regeringen säkerställer att internationell rätt tillämpas konsekvent, även när brott begås av regeringens nära allierade.
Situationen i Venezuela har länge kännetecknats av våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen konstaterat att Nicolás Maduro saknat legitimitet som president. Offentligt tillgängliga vallängder visade att oppositionskandidaten Edmundo González fick flest röster och vann presidentvalet 2024. Dessutom är Maduroregimen ansvarig för många fall av repression och övergrepp mot opposition, civilsamhälle och vanliga medborgare.
Att respektera det venezuelanska folkets vilja och nå en förhandlad demokratisk och fredlig lösning, ledd av venezuelaner, är det enda sättet att återställa demokratin i landet och lösa den pågående krisen.
Som regeringen tydligt har påpekat vid flera tillfällen de senaste dagarna har alla stater ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten, oavsett eventuella andra politiska eller säkerhetspolitiska överväganden. Staters suveränitet och gränsers okränkbarhet hör till folkrättens grundprinciper.
Sveriges bedömning är att den amerikanska operationen mot Venezuela inte är förenlig med folkrätten. Jag och regeringen har vid flera tillfällen klargjort denna ståndpunkt.
Den regelbaserade världsordningen med folkrätten som grund är nödvändig och relevant. Den ger förutsägbarhet och stabilitet, som är en viktig förutsättning i relationen mellan stater även i oroliga tider. Den regelbaserade världsordningen bygger ytterst på att folkrätten respekteras och tillämpas konsekvent av alla stater. När regler åsidosätts eller tillämpas selektivt undergrävs förtroendet för det internationella systemet. Att folkrätten respekteras är ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige. Det är därför viktigt att markera när stater agerar i strid med den, precis som regeringen har gjort.
Vi kommer att fortsätta vårt arbete inom EU och tillsammans med våra globala partner för att värna en regelbaserad världsordning med folkrätten, inklusive FN-stadgan, som kärna.
Anf. 73 Lorena Delgado Varas (-)
Fru talman! Jag noterar att ministern tydligt säger att USA:s militära angrepp på Venezuela inte är förenligt med folkrätten. Det är självklart, och det är det minsta man kan säga när en suverän stat utsätts för en olaglig militär attack, när civil infrastruktur bombas, när landets president Nicolás Maduro tillsammans med sin fru Cilia Flores kidnappas i en internationellt fördömd attack och när fiskare dessutom mördas på internationellt vatten utanför Colombia och Venezuela.
Men att bara konstatera brottet räcker inte. Sverige måste offentligt och skarpt fördöma denna krigsförklaring från USA, som är en av världens mäktigaste stater. Det har flera länder i Latinamerika gjort, däribland Colombia, Chile och Mexiko. Även Spanien och andra länder har uttryckt skarp kritik och fördömt detta.
Sverige väljer i stället diplomatiska svepningar och vaga formuleringar – apropå att vara selektiv. Det här är djupt problematiskt, särskilt som vi har en historisk verklighet att ta hänsyn till.
USA:s mörka och brutala historia i Latinamerika är välkänd. Jag kommer själv från Chile, där USA:s inblandning direkt ledde till militärkuppen 1973 och följande årtionden av repression och terror. Det är samma maktspel som nu upprepas i Venezuela med våld, kidnappningar och hot mot demokratin – för att inte tala om folkmordet i Palestina, där USA tillsammans med er har varit folkmordsstaten Israels starkaste bundsförvanter. Dessutom hotar USA nu Mexiko, Colombia, Kuba och andra latinamerikanska länder. Latinamerika ska vara USA:s bakgård och inte skapa självständiga stater, enligt USA. Att Sverige inte tydligt markerar sänder ett farligt budskap om att stormakter står över lagen och att demokratiska principer kan trampas på när det passar makten.
Konsekvenserna av den här tystnaden är dock inte bara symboliska. När vi inte tydligt tar avstånd från USA:s illegala attacker mot Venezuela riskerar vi att hela regioner – från Latinamerika till Asien och Afrika – dras in i nya konflikter och militära interventioner när det passar USA. Det är en nedåtgående spiral som nu hotar fred och stabilitet globalt. Vi ser det särskilt nu när krigsstaten USA bildar ett så kallat fredsråd för att kringgå FN.
Är Sveriges regering beredd att ta ansvar för dessa konsekvenser, eller räcker det med diplomatiska ord när människor riskerar sina liv och hela regioner sätts på spel? När ska regeringen våga fördöma på riktigt, med tydliga politiska aktioner, och sluta vara – som ministern säger – selektiv?
Anf. 74 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är väldigt intressant att det är just Lorena Delgado Varas som talar om att någon skulle vara selektiv, för jag har nog aldrig hört en så selektiv återberättelse av verkligheten som den vi precis fick höra.
Jag och regeringen förklarade i ett tidigt skede att det var svårt att se att det skulle finnas en folkrättslig grund för USA:s agerande mot Venezuela. Vi förklarade också att vi i FN:s säkerhetsråd ville höra USA berätta vilken grund man ansåg sig ha för ingripandet.
I säkerhetsrådet motiverade USA sitt ingripande i Venezuela framför allt genom att hänvisa till en pågående amerikansk brottsutredning och till uppgifter om narkotikahandel och inblandning av terrorism. Vi kunde därefter mycket tydligt konstatera att agerandet inte var förenligt med folkrätten. Detta är en ståndpunkt som både jag och regeringen tydligt har klargjort. De flesta av våra likasinnade agerade exakt likadant.
Låt mig vara väldigt tydlig med att folkrätten är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Att den respekteras är, som jag sa inledningsvis, även ett långsiktigt säkerhetsintresse för Sverige. Vi vill inte se en värld där den starkes rätt går före folkrätten, och där stormakter gör som de vill.
Vi befinner oss just nu i ett vägskäl. Vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för den internationella rätt som har tjänat inte minst små och medelstora länder så väl under så lång tid, eller om vi ska slå in på en annan väg – som jag tror är mycket farlig – och där jag är väldigt oroad över att stormakter just tar sig rätt på andras bekostnad.
Nu är det viktigare än någonsin att mycket tydligt göra sin röst hörd. Det gör den svenska regeringen.
Anf. 75 Lorena Delgado Varas (-)
Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret – antar jag. Jag känner att det här är ganska selektivt, och det är ganska otydligt när man kan säga att detta inte är förenligt med folkrätten och att man väntar med tydliga aktioner.
Regeringen betonar vikten av en regelbaserad världsordning och konsekvent tillämpning av folkrätten, men när regeringen konfronteras med verkligheten och USA:s brott blir svaret tunt, lågt och undvikande.
När Ryssland invaderade Ukraina agerade Sverige resolut, med tydliga fördömanden och konkreta åtgärder, men när USA attackerar Venezuela och kidnappar dess president och hans fru blir det diplomatiska omskrivningar och kalla markeringar. Detta är ett svek mot de principer som regeringen säger sig värna. Man kan inte titta bort när ens kompis begår brott.
Det handlar inte bara om Venezuela. Det handlar om att tillåta en farlig normförskjutning i världen, där stormakter fortsätter att agera utanför folkrätten. I det här fallet gäller det USA. Om vi inte visar tydlighet nu riskerar vi att samma spel upprepas i andra delar av världen.
Detta såg vi ganska omgående när USA började prata om Kalaallit Nunaat, det vill säga Grönland. USA har helt enkelt bestämt att Grönland ska vara deras, för att man vill åt mineralen. Det visar så himla tydligt att när Sverige och andra regeringar ignorerar folkrätten undermineras hela den internationella ordning som även vi är beroende av. Det är en otroligt farlig utveckling, och det är den utveckling i vars riktning regeringen under alla de här åren har gått.
Jag frågar: Varför driver inte regeringen frågan om USA:s angrepp hårdare i FN och i andra internationella forum? Varför kräver inte Sverige en oberoende utredning eller rättsliga konsekvenser av brotten? Hur ska man kunna hävda att Sverige står upp för folkrätten när vi passivt låter allierade till den här regeringen begå brott?
I USA, den så kallade demokratin, får fyra miljoner inte rösta – en grundläggande universell rättighet. Miljoner är hemlösa och lever under fattigdomsgränsen. Tusentals dödas varje år av statens repressiva enheter, ICE sprider skräck hos befolkningen och miljontals protesterar i landet. Varför är ett sådant land regeringens bundsförvant på den internationella spelplanen?
USA har varit tydliga med att det inte handlar om mänskliga rättigheter utan om oljan – det har de sagt öppet på presskonferenser. Det handlar om oljan och ingenting annat.
Till och med oppositionen i Venezuela står upp mot attacken från USA och kräver att USA ska stoppas. Men vad gör vi? Vad gör vi med USA, som nu också hotar ett nordiskt land?
Anf. 76 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag vill återigen vara tydlig med att regeringen står upp för folkrätten. Vi gör det varje dag, och vi gör det överallt. Det är viktigare nu än någonsin. Vi ser med mycket stort allvar på de hot som har framförts från den amerikanska administrationen och som strider mot Grönlands och Danmarks territoriella integritet och suveränitet. Jag tror att den som har följt med i medierna de senaste dagarna möjligen också kan ha noterat detta.
Vi vänder blicken tillbaka mot det interpellationen handlar om, nämligen Venezuela. Jag vill understryka vikten av att det venezuelanska folket nu får bestämma sin framtid och sin väg framåt. Att respektera folkets vilja och nå en förhandlad, demokratisk och fredlig lösning är det enda sättet för Venezuela att återställa demokratin och lösa den pågående politiska, ekonomiska och humanitära krisen i landet.
Detta bör man också lyfta fram. Det här är ett folk som alltför länge har lidit under Maduros diktatur. Alltför många har tvingats att fly. Venezuela är fortfarande en diktatur, även om just den här diktatorn är borta. Vi måste fortsätta att stötta folket.
Vi följer utvecklingen noga genom vår ambassad i Colombia och i samråd med övriga EU-länder. EU fortsätter att ha kontakt med den venezuelanska oppositionen, med regionens länder samt med andra viktiga aktörer, såsom FN. Jag har själv pratat med María Corina Machado, och jag träffade förra året också Edmundo González i Peru, för att visa mitt stöd.
Sverige fortsätter också att verka för att rädda liv och minska lidandet hos det venezuelanska folket. Vi var den näst största humanitära givaren till Venezuela förra året. Vi var också den tredje största givaren till Colombia förra året, med ett stort fokus på de cirka 3 miljoner venezuelaner som har tvingats fly och som befinner sig i Colombia. Många av dem har en väldigt svår situation.
Anf. 77 Lorena Delgado Varas (-)
Fru talman! Ministern säger sig stå upp för folkrätten, men frågan är hur man står upp för folkrätten och när man väljer att göra det. Vi kan inte se att regeringen tydligt och klart står upp för folkrätten. Vi ser det inte när det gäller Venezuela, inte när det gäller Palestina, inte när det gäller Sudan – och så vidare, och så vidare.
Det här handlar om Sveriges trovärdighet och om vår säkerhet i en föränderlig värld. Vi säger oss stå upp för folkrätten, men samtidigt samarbetar vi med diktaturer som Israel, Syrien, Turkiet, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Indirekt bidrar vi också till folkmordet i Sudan. Vi säljer vapen och delar av säkerhetsteknik och låtsas att det är dialog och partnerskap.
Samtidigt tiger vi när regeringens allierade bryter mot lagen. Man kan nämligen inte säga att ett par ord i kammaren kommer att göra skillnad när det gäller USA, utan det krävs mycket mer från regeringen.
Folkrätten gäller alla, oavsett vad vi tycker om regeringen i Venezuela. Den gäller alla. Man kan alltså inte understödja USA:s attack mot Venezuela genom att peka på den venezuelanska regeringen. Det är Venezuelas folk som tar de besluten, inte vi. Vi ska dock säkerställa att folkrätten följs.
Stormaktskonkurrens och rättslöshet är vad vi får när vi inte är konsekventa i det vi gör, och det är det vi ser sprida sig när USA nu vill ta även Grönland. Jag frågar därför igen: När ska regeringen på riktigt våga markera mot USA och imperialismen?
Anf. 78 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! ”Vi” kan inte se att regeringen står upp för folkrätten, säger Lorena Delgado Varas. Jag vet helt ärligt inte vilka ”vi” är i det påståendet, men jag uppmanar dessa människor att följa medierna någorlunda. Regeringen har nämligen varit väldigt tydlig med att säga att det här strider mot folkrätten.
Sverige är en stark försvarare av just folkrätten. Precis som jag har sagt tidigare är det helt avgörande för Sveriges säkerhet och för stabiliteten i omvärlden att en regelbaserad världsordning grundad på folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, upprätthålls. Det handlar om respekt för folkrättens regler i konflikter men också om stöd för grundläggande normer i FN:s och medlemsländernas vardag – i sjöfarten, i handeln och i det vardagliga arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Sverige står upp för folkrätten överallt i världen och i alla dessa sammanhang, och det kommer vi att fortsätta göra.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.