Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

uppskov med fastighetsskatten

Interpellation 2004/05:427 av Gustafsson, Lars (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-25
Inlämnad
2005-02-25
Besvarad
2005-03-11
Sista svarsdatum
2005-03-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 februari

Interpellation 2004/05:427

 av Lars Gustafsson (kd) till finansminister Pär Nuder om uppskov med fastighetsskatten

Enligt ett inslag i TV 4 fredagen den 18 februari 2005 har en person i Ekerö råkat illa ut bland annat på grund av fastighetsskatten. Det finns all anledning att tro att fler personer har drabbats på samma vis och kommer att fortsätta att göra det om inget görs.

Personen i fråga sålde för en tid sedan sitt radhus för att kunna köpa en tomt i Ekerö och bebygga den med ett hus. Efterhand visade det sig emellertid att den byggfirma personen anlitade inte var seriös. Byggfirman valde att gå under jorden och den blivande husägaren stod plötsligt med ett ofärdigt hus och utan pengar att betala för att kunna färdigställa huset.

Enligt gällande regler får nybyggda hus uppskov med fastighetsbeskattning i fem år och därefter nedsatt fastighetsskatt i ytterligare fem år. Detta gäller från det datum när huset ska vara färdigställt. Nu har ägaren till det ofärdiga huset hört av sig till Skatteverket för att få datumet för färdigställandet av huset framflyttat. Skatteverket har inte tillåtit någon framflyttning då gällande regler inte tillåter detta.

Oavsett vad man anser om fastighetsskattens konstruktion och legitimitet måste det förhållande som beskrivs ovan vara oacceptabelt i en rättsstat. Det är orimligt att en person ska drabbas av indrivning av en skatt innan tillgången som skatten gäller har uppstått. I detta fall beror det alltså på andras verifierade skojeri. Naturligtvis måste möjlighet till förlängt uppskov kunna ges vid särskilda omständigheter. Reglerna för förlängt uppskov måste ändras.

Min fråga till finansministern är därför:

Avser finansministern att ändra reglerna för uppskov med fastighetsskatt så att orimliga situationer inte ska kunna uppstå?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:427, uppskov med fastighetsskatten

Interpellationsdebatt 2004/05:427

Webb-tv: uppskov med fastighetsskatten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Pär Nuder (S)
Anf. 1 Pär Nuder (S)
Herr talman! Lars Gustafsson har frågat mig om jag avser att ändra reglerna för uppskov med fastighetsskatten. Lars Gustafsson tar upp två olika slags skattefrågor i interpellationen. Den ena handlar om fastighetsskatt och den andra om uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av fastighet. När det gäller fastighetsskatten finns det inte några regler som ger rätt till uppskov med betalning av skatten. Däremot gäller att fastighetsskatt inte tas ut under de första fem åren efter det att huset är färdigställt. Under de fem följande åren tas halv fastighetsskatt ut. När det gäller reglerna om uppskov med kapitalvinstbeskattningen finns det särskilda regler om uppskovsavdrag. Dessa innebär att det finns möjlighet att under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten när man säljer sin villa eller bostadsrätt och köper en ny bostad. Lars Gustafsson nämner ett särskilt fall där en person sålt sin gamla bostad och köpt en tomt där ett nytt hus skulle uppföras. Den anlitade byggfirman uppfyllde dock inte sitt åtagande och huset färdigställdes inte inom sådan tid att personen kunde få uppskovsavdrag. För att få uppskovsavdrag ska den skattskyldige ha avyttrat en permanentbostad, ursprungsbostaden, och förvärvat eller avse att förvärva en ny bostad, ersättningsbostaden. Den skattskyldige måste ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter det år då hon eller han sålde ursprungsbostaden. Reglerna innebär alltså att den som vid byte av bostad inte har hunnit flytta in i den nya bostaden inom den angivna tiden måste betala skatt på kapitalvinsten på den gamla bostaden. Tanken bakom uppskovsavdragsreglerna är att de ska gälla för bostadsbyten i ordets verkliga mening. Tidsgränserna för nyanskaffning och bosättning är anpassade härefter. Den speciella situation som Lars Gustafsson tar upp i interpellationen är i grunden inte ett skatteproblem och bör därför inte hanteras inom ramen för skattesystemet. Några undantagsregler avseende tidsgränserna för uppskovsavdrag är inte aktuella.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 2 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Tack för svaret. Efter finansministerns svar måste jag tyvärr konstatera att det måste till stora naturkatastrofer som drabbar ett stort antal svenskar för att den socialdemokratiska regeringen ska kunna rubba på regler som på ett orimligt och inhumant sätt drabbar medborgare. Så skedde efter naturkatastrofen i Sydostasien med arvs- och gåvoskatterna. Så sker nu också efter stormen i södra Sverige. För oss kristdemokrater är det lika illa om en enda människa drabbas av orimliga regler som om tusentals skulle göra det. För den enskilde är det en lika stor katastrof. I min interpellation tar jag upp exempel som rör uppskovsregler för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av fastigheter. Liknande frågeställning kan delvis också appliceras på fastighetsskatten. Fastighetsbeskattningen skiljer sig på flera sätt från annan kapitalvinstbeskattning, exempelvis när det gäller skattesatser och uppskovsregler. Vid försäljning av privat fastighet ges möjlighet att överföra eventuell realisationsvinst till en nyanskaffad fastighet. Den maximala uppskovstiden vid nybyggnation, större renovering eller tillbyggnad av den nya fastigheten är två år. Efter två år ska man också ha flyttat in i den nya bostaden. Som det visat sig i det åberopade fallet kan helt oförutsebara och opåverkbara situationer uppstå som omöjliggör en inflyttning efter två år. I det aktuella fallet har en fastighetsägare sålt sitt radhus och fått uppskov med reavinstskatten då han ska bygga sig en ny villa. Hela försäljningsbeloppet för radhuset, inklusive reavinsten, investerades i det nya huset. När byggnationen kommit en bra bit på väg och väggar rests vägrade byggföretaget att färdigställa huset enligt avtal och lämnade bygget och därmed fastighetsägaren i sticket. I denna situation kontaktar så fastighetsägaren skattemyndigheten och begär ett förlängt uppskov med reavinstbeskattningen så att tvisten med byggföretaget kan avgöras och huset färdigställas för inflyttning. Skattemyndigheten meddelar då att man inte kan bevilja förlängt uppskov, oavsett skäl, och att man kommer att överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning. Eftersom hela försäljningssumman för den gamla bostaden investerats i det nya huset, finns det självfallet inga likvida medel att betala någon reavinstskatt med. I praktiken innebär detta att staten via skattemyndigheten är den som till sist slår undan fötterna på den drabbade husägaren genom att förvägra honom förlängt uppskov. Han får liksom skylla sig själv. Gällande uppskovsregler är således utformade på ett sätt som innebär att man utan egen förskyllan kan hamna i personlig ekonomisk konkurs. Om uppskovsreglerna utformas så att en förlängning av uppskovet kunde beviljas skulle den aktuella problematiken minimeras. Det är uppenbart att regelverket måste ses över för att undvika att personer oförskyllt kan hamna i orimliga situationer på grund av ett ogenomtänkt och stelbent regelverk. Nuvarande maximala uppskovstid på två år kan visa sig vara väl snålt tilltagen. För de personer som inte väljer att uppföra ett nyckelfärdigt hus i ett stadsplanerat område, utan kanske vill bygga sig ett lösvirkeshus nära naturen, kan två år vara en kort tid för att hinna färdigställa sitt nya hus. För att ordna med tomt, ritningar, bygglov, entreprenörstid och få huset inflyttningsklart måste alla delar flyta på utan problem. Det fordras ju inte stor fantasi för att inse att förseningar kan uppkomma under byggtiden som inte är helt ovanliga, exempelvis konkurs hos byggföretag, tvister, leveransförseningar och oväder. Det är bara några månader sedan som södra Sverige drabbades av en storm med orkanvindar. Flera hus stormskadades och dessa fordrar nu omfattande reparationer. Om ett nybyggt hus under uppförande drabbats av storm eller lagts i spillror skulle en fastighetsägare som begärt uppskov med reavinstbeskattning kunna hamna i motsvarande omöjliga situation. Den tid det skulle ta att få klart med försäkringsbolag och återuppföra det raserade huset hade med råge passerat de två år som uppskovstiden är maximerad till. Jag förväntar mig och föreslår därför följande åtgärder för att undvika att fastighetsägare oförskyllt ska hamna i nämnda situation. Nuvarande fall som det just nämnda läggs vilande tills det nya regelverket kan träda i kraft. Förlängt uppskov med reavinstbeskattningen ska under vissa förutsättningar kunna beviljas, och uppskovstiden ska utökas till maximalt tre år. Förlängt uppskov med fastighetsskatten ska också ses över och under vissa förutsättningar kunna beviljas då motsvarande kan hända där. Till slut behövs en översyn av regelverket kring själva fastighetsbeskattningen totalt sett med motsvarande inriktning.
Pär Nuder (S)
Anf. 3 Pär Nuder (S)
Herr talman! Lars Gustafsson riktar sin ilska mot fel mål. Faktum är att den här enskilde fastighetsägaren är drabbad beroende på att en byggfirma inte har gjort det som byggfirman enligt kontrakt alldeles uppenbart, även om jag är förhindrad att diskutera det enskilda fallet, åtagit sig att göra. Detta är naturligtvis oerhört beklagligt för den enskilde, men det motiverar inte en förändring i skattelagstiftningen. Vi har ett upphovsregelsystem som fungerar tillfredsställande. Det är ytterst ovanliga fall som interpellanten pekar på. Vad som är intressantare att diskutera är det som ligger bakom interpellationen, nämligen Kristdemokraternas allmänna syn på såväl kapitalbeskattningen som framför allt fastighetsskatten. Här skiljer vi oss åt på en betydande punkt. Jag anser nämligen att fastighetsskatten är en stabil, bra skattebas - den inbringar ungefär 20 miljarder kronor till statskassan årligen - medan Kristdemokraterna vill avskaffa fastighetsskatten med de statsfinansiella konsekvenser som det skulle få. 20 miljarder är, som Lars Gustafsson vet, väldigt mycket pengar. Det motsvarar hela kostnaden för alla barnbidrag eller lönen för 80 000 sjuksköterskor. Interpellationen handlar om två saker. Det ena är ett enskilt fall där det i grund och botten inte är skattesystemet utan en byggfirma som inte har gjort det som byggfirman skulle göra som är problemet. Det andra är fastighetsskatten. Därför bör väl debatten handla om just fastighetsskatten, och där konstaterar jag att vi har helt olika uppfattningar. Det skulle få betydande konsekvenser för våra möjligheter att finansiera välfärden om Kristdemokraternas skattepolitik skulle genomföras. Fastighetsskatten är en stabil skattebas, och den bör vi värna om, inte minst i ljuset av den internationella skattekonkurrens som råder i dag.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 4 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Som tur är var jag beredd på detta, att prata om helt andra saker. Nu är inte problemet den kristdemokratiska skattepolitiken utan den skattepolitik som Pär Nuder bedriver. Det är ju därför jag tar upp problemet. Och man kan inte bortse från effekter i själva skattereglerna utan att ta upp hela paketet. Man kan inte bortse från detta om det finns regler som visar sig vara felaktiga. Jag vill påpeka att ett förlängt uppskov med realisationsvinstbeskattningen i praktiken inte medför något bortfall från statsinkomsterna men ökar möjligheterna till fler arbetstillfällen i byggsektorn samtidigt som risken för människor som vill skapa sig ett nytt hem minskar. Det som medför problem med den nuvarande utformningen av reglerna är att de värst drabbar låg- och medelinkomsttagare som har sitt sparade kapital i sin gamla fastighet. Det kan röra sig om industriarbetare, sjukvårdspersonal, förskollärare och så vidare som inte har ett antal hundra tusen kronor i en buffert att betala med om denna situation skulle uppkomma. Hela förutsättningen för att bygga sig ett hus är att man kan överföra realisationsvinsten obeskattad in i det nya huset. Annars hade ju aldrig någon transaktion kommit till stånd. Hela syftet med uppskovsmöjligheten i realisationsvinstbeskattningen är att möjliggöra för människor att byta till ett bättre boende. Dessutom bidrar uppskovet till att skapa fler arbetstillfällen inom byggsektorn. Frågeställningen är också mer än en skattefråga. Det är också en konsumentfråga. Ur ett konsumentskyddsperspektiv är reglerna uppenbart otillräckliga. De borde få många människor att tveka när de väljer att skaffa sig bostad. Det är uppenbart att det heltäckande konsumentskydd som gäller inom den privata sfären inte existerar gentemot staten när människor oförskyllt hamnar i kläm, som i det här fallet. När de får sin framtid spolierad genom en liten abrovink, vill jag säga, i skattelagstiftningen som inte är verklighetsanpassad eller tar hänsyn till oförutsedda situationer uppmanar det direkt till lägre skattemoral. Det finns mycket tunga skäl att revidera nuvarande uppskovsregler, som jag har redovisat, i fastighetsbeskattningen, och då särskilt när det gäller reavinstbeskattningen. Det är ingen vinst för samhället, som i det nämnda exemplet, att en enskild person sätts i konkurs. Att försöka driva in en skatt som normalt sett inte skulle ha utfallit till betalning vid ett givet tillfälle samtidigt som ett förlängt uppskov skulle ha gällt för fastighetsägare för att färdigställa sin bostad kan liknas vid att skjuta flugor med hagelgevär. Det kan visa sig att det inte finns realiserbara värden att finansiera skatten med. Det borde vara bekant för finansministern att skattemyndigheterna inte accepterar brädor, tegelpannor eller kylskåp som skattelikvid. Till detta kommer att det är fråga om en redan nedstämd person i en pressad situation och allt vad detta kan medföra i andra sociala kostnader. Systemet med fastighetsbeskattningen måste ta hänsyn till vissa grundläggande skatterättsliga principer, som finansministern givetvis inte vill stå bakom: likviditetsprincipen, neutralitetsprincipen och så vidare. Som jag nämnde i mitt förra anförande finns det bara en förnuftig lösning på det problem som jag har pekat på. Det är att se över reglerna så att det finns möjlighet till ett förlängt uppskov i vissa fall och att de fall som nu finns kan få ligga och vila tills reglerna träder i kraft.
Pär Nuder (S)
Anf. 5 Pär Nuder (S)
Herr talman! Lars Gustafsson nämnde någonting viktigt i sammanhanget, nämligen den konsumentpolitiska aspekten i relationen mellan konsumenten och näringsidkaren. Därför är det så, när det gäller avtal mellan konsument och näringsidkare som rör just uppförande och om- eller tillbyggnad av småhus, att skyddet har stärkts från och med den 1 januari 2005. De nya reglerna innebär bland annat att avtalsskyddet alltid ska vara tvingande till konsumenternas förmån. Det införs bland annat regler som ska säkerställa att småhusentreprenader färdigställs, ett så kallat färdigställandeskydd. Detta skydd, som är obligatoriskt, sker genom en försäkring eller en bankgaranti. Skyddet täcker de kostnader som uppstår för konsumenter om näringsidkare inte slutför arbetet och får tas i anspråk så snart konsumenten har rätt att häva avtalet på grund av näringsidkares dröjsmål. Det är det här som debatten naturligtvis borde handla om, relationen mellan den enskilde konsumenten och näringsidkaren, relationen mellan i det här fallet en enskild och en byggfirma. Det är den relationen som är problematisk i sammanhanget. Sedan säger Lars Gustafsson att han inte vill diskutera Kristdemokraternas skattepolitik. Det förstår jag. Det finns ju en punkt som är föga uppmärksammad i den skattepolitiska debatten. Det handlar inte om att Kristdemokraterna vill avskaffa förmögenhetsskatten och fastighetsskatten utan det handlar om deras principiella hållning i skattepolitiken, nämligen att skattetrycket i Sverige bör tas ned till genomsnittlig europeisk nivå. Detta borde diskuteras i betydligt större omfattning än vad som sker i dag, för det skulle innebära att vi från dagens skattetryck på ungefär 50 % skulle ta ned skatterna med tio procentenheter. Det motsvarar ett skattebortfall på ungefär 250 miljarder kronor. Och det duger inte att, som man gör i Kristdemokraternas skattepolitiska motion, säga att detta ska ske på sikt. För det är just på sikt, under de kommande 10-20 åren, som påfrestningarna på välfärdssystemen kommer att bli som allra kraftigast, när dagens 60-65-åringar blir 80-85 år. Jag förstår att Kristdemokraterna inte vill diskutera sin skattepolitik. Man vill mörka sina långsiktiga ambitioner och i stället diskutera annat. Men vi kommer att fortsätta diskutera Kristdemokraternas långsiktiga skattepolitik.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 6 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Till skillnad från finansministern har jag engagerat mig i ett personligt fall, en människa som råkat mycket illa ut och att det finns fler som kan göra det med nuvarande regler. Då är Kristdemokraterna beredda att ompröva sitt ställningstagande i de här detaljerna, för det har ingenting med skattesystemet rätt över att göra. Sedan vill jag bara påtala för finansministern att med tanke på arbetslösheten, underskotten och de stora sociala kostnaderna för människor som inte går till jobbet är 20 miljarder bara en bråkdel. Det är bara en bråkdel i förhållande till den femtedel som ni inte har lyckats sysselsätta. Jag ger mig inte in på den här abrovinken. Vi kan ta den senare. Sedan kommer jag fram till detta fall. Varför ska det vara två år, finansministern? Det kan vara ett och ett halvt år. Det kan bara vara ett halvår. Jo, för att människor måste bygga sina hus och det tar en viss tid. Alla har inte miljontals kronor att göra det med. Då är det de fattigaste, om jag uttrycker det så, dem med lägst inkomster, som drabbas, de som har sitt sparade kapital i fastigheten. Då är det bara min vädjan till finansministern att se över de här uppskovsreglerna och se till att inte människor som redan har det svårt råkar ännu värre ut på grund av att man inte har tänkt på detta. Till sist, herr talman, vill jag påtala att för de fastighetsägare som råkat in i motsvarande situation finns det uppenbarligen bara ett hopp. Det är att vänta till september 2006, då den nya borgerliga regeringen kan hjälpa de drabbade fastighetsägarna att ändra ett orimligt regelverk inom fastighetsbeskattningen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.