Upprustning av Tjustbanan
Interpellation 2008/09:349 av Örnfjäder, Krister (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-02-20
- Inlämnad
- 2009-02-20
- Besvarad
- 2009-02-27
- Sista svarsdatum
- 2009-03-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 februari
Interpellation
2008/09:349 Upprustning av Tjustbanan
av Krister Örnfjäder (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Det behövs en successiv upprustning och modernisering av järnvägsnätet i sydöstra Sverige för såväl gods- som persontrafik då behovet av infrastruktursatsningar är stort.
Moderna och snabba järnvägstransporter är nödvändiga i de norra delarna av Kalmar län. Behovet av att förstora arbetsmarknadsregionen och möjligheterna att studera kan bara tillgodoses genom en väl utvecklad järnvägstrafik. Tjustbanan behöver moderniseras för att öka tillgängligheten till Linköping samtidigt som behovet av godstransporter på järnväg kan tillgodoses.
Fram till den 31 december 2008 fanns det 250 miljoner kronor avsatta i Banverkets budget för att påbörja moderniseringen av Tjustbanan. Men nu finns inte Tjustbanan med i regeringens infrastrukturplanering. Det finns inga medel avsatta för att upprusta banan. Nya tåg har dock köpts in till Tjustbanan och dessa riskerar nu att inte kunna användas fullt ut då driftstörningarna är stora. Tågen mellan Västervik och Linköping är alltför ofta inställda. För resenärerna medför det stor osäkerhet och oro. Tjustbanan är en viktig länk för de personer som arbetspendlar eller studerar och är en förutsättning för att Västerviks kommun inte ska vara en egen arbetsmarknadsregion.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder hon tänker vidta för att nödvändiga investeringar ska kunna göras på Tjustbanan.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:349
Webb-tv: Upprustning av Tjustbanan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:79 Fredagen den 27 februariProtokoll 2008/09:79 6 § Svar på interpellation 2008/09:349 om upprustning av Tjustbanan
Protokoll från debatten
Anf. 40 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att nödvändiga investeringar ska kunna göras på Tjustbanan.
Den tidigare regeringen avsatte endast 250 miljoner kronor i gällande banhållningsplan för investeringar på Tjustbanan mellan Linköping och Åtvidaberg. Dessutom gavs Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upprusta delen mellan Åtvidaberg och Västervik. I Banverkets redovisning från juni 2006 kan vi se att kostnaden för att upprusta Tjustbanan ligger på 3,6 miljarder kronor. Därför anser Banverket det inte som meningsfullt att investera ett så litet belopp som 250 miljoner kronor som den förra regeringen beslutade om.
I slutet av september presenterade regeringen infrastrukturpropositionen
Framtidens resor och transporter
. I den avsätts 417 miljarder kronor för infrastrukturåtgärder under perioden 2010-2021. Riksdagen fattade beslut om ramarna i december 2008, och därefter inleddes arbetet med åtgärdsplaneringen. I detta skede ska trafikverken, länsstyrelser och regioner utifrån de ekonomiska ramarna ge förslag till åtgärder för att uppnå de av riksdagen fastställda transportpolitiska målen. Projekt som finns i gällande banhållningsplan kommer också att omprövas. Regeringen beslutar sedan vilka konkreta åtgärder som ska ingå i respektive planer.
Det är min fasta övertygelse att vi får en mer effektiv användning av statens medel genom denna sammanhållna process med regional delaktighet och regionala prioriteringar, jämfört med om vi hade haft en ordning där regeringen fattade separata beslut för varje större väg och järnväg i landet.
Därför vill jag inte föregripa beredningsprocessen och uttala mig om enskilda objekt eller satsningar.
Anf. 41 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Tack för svaret! Trots svaret är jag djupt orolig. Strax före jul fattade riksdagen beslut om framtidens resor och transporter. Det står att en fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regioners möjlighet att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer.
Det är precis det som den här interpellationen handlar om. Jag har sagt att det behövs en successiv upprustning och modernisering av järnvägsnätet i sydöstra Sverige för såväl gods- som persontrafik där behovet av infrastruktursatsningar är stort. Moderna och snabba järnvägstransporter är nödvändiga i de norra delarna av Kalmar län. Behovet av att förstora arbetsmarknadsregionen och möjligheterna att studera kan tillgodoses bara genom en väl utvecklad järnvägstrafik. Tjustbanan behöver moderniseras för att öka tillgängligheten samtidigt som behovet av godstransporter på järnväg kan tillgodoses.
Fram till den 31 december 2008 fanns det 250 miljoner kronor avsatta i Banverkets budget för att påbörja moderniseringen av Tjustbanan. Nu finns inte Tjustbanan med i regeringens infrastrukturplanering. Det finns inga medel avsatta för att upprusta banan. Nya tåg har dock köpts in för Tjustbanan. Dessa ser nu ut att inte kunna användas fullt ut, och driftstörningarna är stora - och då menar jag stora.
Tågen mellan Västervik och Linköping är alltför ofta inställda. För resenärerna medför det stor oro och osäkerhet. Tjustbanan är en viktig länk för de personer som arbetspendlar eller studerar, och det är en förutsättning för att Västerviks kommun inte ska vara en egen arbetsmarknadsregion.
Ministern har nu sagt man har tagit bort de här 250 miljonerna och hänvisar till att behovet egentligen är 3,6 miljarder. Då är det två delvis olika saker man pratar om. De 250 miljonerna var i första hand till för att man skulle börja med förbättringen av banan mellan Linköping och Åtvidaberg, medan de 3,6 miljarder som ministern använder som argument var till för att man skulle bygga om järnvägen från Västervik till Linköping, alltså en fördubbling.
Vi pratar alltså om två olika saker. Min fråga är: När det ändå fanns 250 miljoner avsatta, skulle man inte ha kunnat börja använda dessa 250 miljoner för att sätta i gång moderniseringen och startat som det var tänkt från Linköping och söderut? Då hade man åtminstone kunnat förbättra en del av bansträckningen. Nu när man tagit bort dessa pengar händer det ju "ingenting" - ja, det händer saker, men moderniseringen av banan har uteblivit.
Jag ser det som någon form av ambitionsmarkering, precis som regeringen har gjort i fråga om bansträckningen mellan Emmaboda och Karlskrona. Man avsatte 50 miljoner för att sedan återkomma med förhoppningsvis de ytterligare 800 miljoner som det går åt för att ordna till den bandelen. Man skulle ha kunnat resonera precis på samma sätt när det gäller sträckan Linköping-Västervik.
Anf. 42 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det är inte första gången som Krister Örnfjäder och jag diskuterar Tjustbanan. Men jag vill påstå att det inom järnvägsinfrastrukturen har hänt ganska mycket under den senare tiden.
Med de insatser som nu ligger, framför allt närtidssatsningar, visar vi på regeringens ambitioner att skapa bra järnvägsinfrastruktur i alla delar av landet. Inte desto mindre gör Banverket, i det här sammanhanget, och Vägverket, när det gäller vägar, samhällsekonomiska kalkyler utifrån vad man prioriterar att de avsatta pengarna ska användas till.
Jag vill återkomma till de 250 miljonerna som vi har diskuterat tidigare. I Banverkets eget underlag säger man att de 250 miljonerna gjorde det inte värdefullt att ens påbörja det fördjupade arbete som den tidigare, socialdemokratiska regeringen efterlyste, eftersom det skulle krävas så stora investeringar. Utifrån syftet att konkurrera med vägtransporter gör Banverket bedömningen att restiden med tåg Västervik-Linköping inte bör vara längre än 45 minuter. Banverket tycker att de 250 miljonerna inte hade gjort det lönt att påbörja ens en mindre underhållsåtgärd.
Jag är precis som Krister Örnfjäder intresserad av att ha en modern järnvägsinfrastruktur i alla delar av landet. Därmed fick Banverket återigen ett uppföljningsuppdrag att identifiera de lågtrafikerade banorna. Jag fick då motsvarande svar under förra halvåret, att Tjustbanan inte är samhällsekonomiskt motiverad. Men det som nu har inträffat är, precis som Krister Örnfjäder hänvisar till, att man har utvecklat dubbelturerna. Man har också utvecklat helgtrafiken på ett sätt som man enligt Banverkets tidigare underlag och analyser inte har haft möjlighet till.
Dagens svar är att Banverket självt har sagt att man i och med de här förändringarna behöver göra en mer detaljerad utredning med anledning av att man inte nu kan se Tjustbanan som en lågtrafikerad bana.
Anf. 43 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Banverket ser då inte de 250 miljonerna som värdefulla, men vi som bor längs den här banan ser varje krona som kan investeras i den som värdefull. Vi ser att de kommer att kunna få en väldigt stor betydelse för banans utveckling.
Regeringen själv har sagt att man gör en historisk satsning på infrastrukturen. Jag håller inte riktigt med om det. Men om vi nu säger att det är på det sättet, hur har man då kunnat missa att se behoven av investeringar i Kalmar län och sydöstra Sverige? Jag vet och ministern själv vet - det är inte första gången vi pratar om det här, och jag är inte den enda som har fört upp frågan - att det är många som har varit på besök i riksdagen och på ministeriet och då berättat hur det ligger till. Det gör att den tillgängliga informationen finns. Men vad man har missat, tycker jag, är att Östersjöregionen är ett av Europas starkaste tillväxtområden. Jag tycker också att man har missat satsningen på infrastruktur just i sydöstra Sverige, som skulle kunna vara en satsning på ekonomisk tillväxt och utveckling i hela landet.
Regeringen har själv satt upp övergripande mål som har preciserats i följande sex delmål: Hög transportkvalitet, tillgängligt transportsystem, säker trafik, god miljö, regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Ändå har man inte lyckats få med Tjustbanan och Stångådalsbanan i ett sådant resonemang, och det tycker jag är lite konstigt. De borde finnas med, precis som många andra banor finns med, när man för den här typen av grundläggande resonemang.
Jag är fullt införstådd med hur man många gånger resonerar utifrån Banverkets perspektiv, men Banverkets perspektiv och politikers perspektiv behöver inte alltid vara detsamma. Vi kan som politiker lägga in andra delar i vårt resonemang som man kanske inte från - ursäkta uttrycket - tjänstemannahåll känner att man har mandat för. Vi kan alltså göra andra överväganden. Och regeringen kan peka med hela handen och säga: Här ser vi att någonting håller på att hända, och det måste vi göra någonting åt. Men om en sådan situation uppstår måste det finnas ett genuint intresse för att få till en sådan utveckling. Och jag förutsätter att det finns ett sådant intresse från regeringens sida.
För ett och ett halvt år sedan stod jag i den här kammaren i en interpellationsdebatt med näringsministern. Jag tog då upp problematiken med att Nutek hade konstaterat att Västerviks kommun och Gotlands kommun var de enda två kommuner i södra Sverige som var egna arbetsmarknadsregioner. Gotland har särskilda problem på grund av att det ligger där det ligger och att det är så mycket vatten mellan ön och fastlandet. Så är det inte med Västerviks kommun, men problemet är precis likadant i alla fall. Då frågade jag näringsministern: Hur ska vi lösa det problemet? Svaret från henne blev: Tågtrafik. Då måste vi också kunna leverera och se till att vi åstadkommer tågtrafiken.
Anf. 44 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Krister Örnfjäders önskan är att regeringen ska blicka österut och se utvecklingspotentialen i Östersjön. Då hoppas jag verkligen att Krister Örnfjäder är medveten om att det nu görs investeringar i helt andra riktningar än de som den tidigare regeringen prioriterade med mycket tydligt fokus på den väst-östliga riktningen.
Krister Örnfjäder kommer in på att regeringen ska fatta självständiga beslut i förhållande till Banverket. Men om Socialdemokraterna under de tolv år som de hade på sig hade prioriterat drift och underhåll hade Tjustbanan inte hamnat i ett behov av 3,6 miljarder. Det valde man bort genom att man inte använde pengarna till drift och underhåll. Man gjorde ekonomiska och samhällsekonomiska värderingar och kanske satsade på stambanan i stället för på en lågtrafikerad bana.
De samhällsekonomiska faktorerna bygger också på hur effektivt man kan få ut ytterligare effekter av en åtgärd. Emmabodabanan är ett typiskt exempel, och jag kan ifrågasätta varför den tidigare regeringen inte prioriterade den. Den har en oerhört stor samhällsekonomisk effekt. Det är oerhört intressant att använda en krona i investering, för man får så mycket mer tillbaka. Och det är precis det som regeringen har valt att göra.
Vi har blickarna på nya saker och gör omvärldsanalyser, men vi tar också till oss samhällsekonomiska faktorer. Men vi stannar inte därvid. Det är också viktigt att göra analyser utifrån att omvärlden och våra resebeteenden förändras. Det påverkar naturligtvis viljan att ta tåget även om det inte går absolut snabbast, vilket Banverket anser måste vara en av faktorerna för att kunna konkurrera. På grund av ändrat trafikutbud, vilket naturligtvis bygger på att människor har börjat resa på ett annat sätt, bedömer Banverket att det här behöver utredas ytterligare.
Nu pågår ett mycket tydligt arbete ute i regionerna. Det beror på att inriktningen på infrastrukturpropositionen och riksdagens beslut är att skapa bra förutsättningar för att till exempel kunna möta konjunktursvängningar med en bättre arbetsmarknadsregion. Västervik befinner sig i den situation som Krister Örnfjäder beskrev, men det innebär inte att Västervik själv ska kämpa för att arbetsmarknadsregionen ska bli större. Västervik ingår i en region; man klarar aldrig av att ensam skapa en större arbetsmarknadsregion.
I detta ligger ett stort medansvar vad gäller att göra rätt prioriteringar för att hitta de samverkansformer som behövs för att väg, järnväg och flyg ska fungera tillsammans och det ska bli smidigt för människor att ta sig hemifrån till arbetsplatsen och åter. Det arbetet pågår ute i regionerna och är, som jag ser det, oerhört viktigt. Det är nämligen då man kan göra regionerna rundare och större.
Anf. 45 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag kan hålla med om mycket av det som ministern säger, men jag vill att det också ska levereras så att vi kan åstadkomma de resultat som vi tydligen är överens om.
När man tar bort de 250 miljonerna och hänvisar till att det kommer att kosta mycket mer är det inte någon bra signal. Det är ett för vår del av landet negativt resultat. Det sades att det inte skett några satsningar under de senaste tolv åren. Det är faktiskt värre än så. Den järnväg som går till Västervik har man inte gjort något vettigt med sedan 60-talet när den byggdes om från smalspår till bredspår. Så illa är det! Det har passerat många regeringar, och jag har fört precis samma resonemang gentemot tidigare infrastrukturministrar tillhörande mitt eget parti.
Det tog sex år, vad jag känner till, att över huvud taget få upp banan på dagordningen - från 1994 till 2000. Det tog ytterligare två år att få fram de 250 miljonerna. Därefter tog det ännu ett år att - i samband med Electroluxnedläggningen - få den tidigarelagd, från 2011 till 2008. Men sedan tog ni bort pengarna! Det tycker jag inte är någon bra utveckling för Västerviks kommun.
Jag ställer, som sagt, upp på mycket av det som ministern sagt, och jag skulle vilja komma med ett erbjudande. När vi har den situation vi har i Västerviks kommun vad gäller banan - vi har ju Västerviks och Åtvidabergs kommuner i första hand, och även Linköpings till viss del - upplever jag att den information vi har och det behov vi ger uttryck för inte når fram. Jag vill därför bjuda in ministern att besöka oss, åka banan och lyssna på argumenten och den diskussion som pågår om de behov som finns. På det sättet kan de som berörs av detta känna att ärendet verkligen landar hos den person som har huvudansvaret i stället för att fastna någonstans på vägen.
Anf. 46 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag vill ge en beskrivning av läget så att Krister Örnfjäder inser att regeringen med mycket tydliga ambitioner har satsat på järnväg och järnvägsinfrastruktur. Det gäller många banor liknande Tjustbanan, som kräver drift och underhåll. Vi har tillfört ytterligare 35 procent av drifts- och underhållsanslaget i syfte att komma i kapp så att banorna inte slits ytterligare. Jag är mycket orolig för att det ska ske.
Krister Örnfjäder har fokus på Tjustbanan, men jag ser också många andra banor runt om i landet som är i en motsvarande situation. Det beror ofta på att det är fråga om en bana som även är slutstation. De har inte prioriterats för att man inte tänkt eller agerat utifrån insikten att banan är en del av en arbetsmarknadsregion. Jag vet vilka oerhörda summor som behövs.
Jag har gett ett mycket tydligt redskap då jag vet att man regionalt och lokalt har möjligheter att prata ihop sig och göra rätt prioriteringar just för att stärka företagandet och möjligheterna för arbetsmarknadsregionerna att bli större, allt i syfte att minska konjunkturkänsligheten. Det arbetet pågår nu.
Som svar på inbjudan vill jag säga att jag har information från framför allt Krister Örnfjäder, och jag har också träffat representanter som på ett tidigt stadium, innan infrastrukturpropositionen lades fram, informerade mig. Jag har dessutom åkt banan, även om jag inte gjort det under denna mandatperiod. På så sätt är jag alltså mycket välinformerad om läget.
Inte desto mindre fortsätter arbetet med att hitta en bra järnvägsinfrastruktur så att det ska fungera med större arbetsmarknadsregioner.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.