upphandling av tjänster i statliga myndigheter
Interpellation 2004/05:613 av Fernández, Rocío (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-19
- Inlämnad
- 2005-05-19
- Besvarad
- 2005-05-30
- Sista svarsdatum
- 2005-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation 2004/05:613
av Rocío Fernández (fp) till statsrådet Sven-Erik Österberg om upphandling av tjänster i statliga myndigheterRegeringen har misslyckats med att förhindra att svartarbete sprider sig in i statsförvaltningen. I SVT:s Uppdrag granskning den 18 maj framkom att även statliga myndigheter använder sig av svart och illegal arbetskraft. Det här är upprörande och reser en rad frågetecken kring hur den offentliga upphandlingen fungerar.
Jag blir arg och upprörd över att det verkar så lätt för företag, som profiterar på människors utsatthet, att få uppdrag även i statsförvaltningen och att det inte upptäcks förrän SVT granskar detta. Staten bidrar till att försätta människor i en ohållbar situation, utan rätt pension, sjukvård med mera. Vilket annat företag som helst som anlitar svart arbetskraft kan åtalas. Vem åtalar staten?
Jag blir också rädd för vad det kan innebära i ett vidare perspektiv som säkerhet. Vet vi vilka som rör sig i våra statliga korridorer? Kan våra medborgare och anställda känna sig säkra på att känsliga uppgifter inte är tillgängliga för vem som helst, att de kan känna sig trygga på sin arbetsplats?
En policy för upphandling är verkningslös utan rutiner för kontroller och uppföljningar. Vad mer är det som missas vid upphandlingar? Hur viktar man vad som är avgörande för vilket anbud som vinner upphandlingen? Stirrar man sig blind på priset?
Nu undrar jag hur det ansvariga statsrådet ska hantera situationen. Det är oacceptabelt att statliga myndigheter bedriver olaglig verksamhet och det innebär samtidigt en fruktansvärd situation för den svart anställde som är helt oförsvarbar.
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att åtgärda de svagheter som dagens offentliga upphandling har?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:613
Webb-tv: upphandling av tjänster i statliga myndigheter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:129 Måndagen den 30 majProtokoll 2004/05:129 9 § Svar på interpellation 2004/05:613 om upphandling av tjänster i statliga myndigheter
Protokoll från debatten
Anf. 36 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Rocio Fernández har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att åtgärda de svagheter som finns inom den offentliga upphandlingen. Rocio Fernández framhåller att det är upprörande att statliga myndigheter använder sig av svart arbetskraft. En policy för upphandling är verkningslös utan rutiner för kontroll och uppföljning, fortsätter Rocio Fernández, och han undrar dessutom om endast priset är avgörande för att vinna en upphandling.
Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen ser allvarligt på användningen av svart arbetskraft och att regeringen i 2005 års ekonomiska vårproposition aviserat ett antal förslag att bekämpa skatte- och förmånsfusk.
Vid offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten utesluta en leverantör som är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. En ytterligare uteslutningsgrund är att leverantören inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker. Därefter ska myndigheten göra en bedömning av vilka anbudsgivare som är lämpliga för uppdraget i fråga med hänsyn till teknisk förmåga och kapacitet samt ekonomisk och finansiell ställning.
I de nya upphandlingsdirektiven, som trädde i kraft den 30 april 2004 och som håller på att införlivas i svensk lagstiftning, tillkommer ett antal uteslutningsgrunder bland annat om leverantören gjort sig skyldig till bestickning, bedrägeri eller penningtvätt. Enligt de nya direktiven är myndigheterna skyldiga att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till något av dessa brott.
För upphandlingar som understiger de tröskelvärden som anges i direktiven och för upphandling av tjänster som undantas från direktivens huvudsakliga tillämpningsområde, till exempel städtjänster, ska myndigheten kontrollera bland annat om leverantören är registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter.
Det finns således lagstiftning som myndigheten ska följa och som ska se till att endast företag som betalar skatt och avgifter ges ett offentligt kontrakt. Om något fel begås av myndigheten i detta hänseende har leverantörer dessutom möjlighet att ansöka om omprövning av upphandlingen. En myndighet som inte följt bestämmelserna kan även tvingas att betala skadestånd till en leverantör.
När ett anbud ska utvärderas finns två alternativ. Myndigheten ska anta antingen det anbud som har lägst pris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Om myndigheten väljer att tilldela kontraktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan det till exempel vara fråga om pris, leveranstid, kvalitet, driftskostnader, service, tekniskt stöd eller miljöpåverkan.
Omständigheter som den myndigheten tycker är viktiga ska om möjligt rangordnas efter angelägenhetsgrad så att leverantörerna vet detta innan de lämnar sina anbud. I de nya upphandlingsdirektiven har formuleringen skärpts på så sätt att myndigheten, enligt huvudregeln, måste vikta utvärderingskriterierna.
Vidare får myndigheten förkasta orimligt låga anbud under förutsättning att myndigheten begärt en förklaring till det låga anbudet utan att få ett tillfredsställande svar.
Det finns således lagliga bestämmelser för de svagheter som Rocio Fernández pekar på. Myndigheterna är givetvis skyldiga att följa dessa bestämmelser.
Anf. 37 Rocio Fernández (Fp)
Fru talman! Jag vill först klargöra att jag är en hon och uttalar mitt namn Rocio.
Jag vill tacka statsrådet Sven-Erik Österberg för svaret.
Det verkar som om direktiven är tillräckligt tydliga vad gäller vilka möjligheter myndigheten har att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till brott. Det är bara ett år sedan dessa regler trädde i kraft, men jag hoppas att upphandlingsdirektiven gett effekt.
Vidare säger statsrådet att det finns två alternativ när det gäller utvärdering av ett inkommet anbud. Lägst pris eller ekonomiskt mest fördelaktigt, är vad som gäller.
I de nya upphandlingsdirektiven står det, om jag har förstått rätt, att myndigheten måste vikta upphandlingen. Då gäller inte det första alternativet med lägst pris, utan viktning måste ske. Eller har jag missförstått det hela?
Det verkar inte finnas tydliga centrala regler för hur stor vikt som ska läggas vid till exempel miljökrav eller jämställdhet. Är då varje myndighet skyldig att fastställa viktningsprocent som gäller all upphandling, eller kan man göra olika vid olika upphandlingar? Tycker statsrådet att det i så fall är önskvärt att man gör olika i olika fall?
I interpellationen skrev jag att en policy för upphandling är verkningslös utan rutiner för kontroll och uppföljning. Jag ser ingenting i svaret som talar om hur och om sådana uppföljningar finns och efterlevs. Om det gjort det hade vi inte haft svart arbetskraft hos myndigheterna.
Det är minst sagt beklagligt för de svart anställda som utnyttjas. Det är beklagligt för medborgarna, vilkas skattepengar används till olaglig verksamhet, och det är beklagligt för säkerheten.
Att vi i dag i Sverige med facit i hand fortfarande inte gör en rutinkontroll av de anställda i statliga myndigheter är ansvarslöst. Har inte de anställda, medborgarna och de folkvalda rätt att känna sig säkra på att information inte faller i orätta händer och att känna sig säkra på sin arbetsplats? Vad tänker statsrådet göra åt detta?
Anf. 38 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jag är den förste att be om ursäkt om det blivit någon sammanblandning med namn och kön i mitt svarsunderlag. Jag ber naturligtvis om ursäkt för det.
När det sedan gäller viktning och sådant kan en viktning vara att det är lägsta pris som gäller. Om man bestämmer sig för det är det ju det som gäller. Det finns också andra möjligheter att vikta, utifrån leveranstid och annat som kan inverka, så att helheten är den ekonomiska bedömning som ligger till grund och är mest fördelaktig. Ett lägsta pris kan då vara dyrare om man tar hänsyn till annat. Detta kan myndigheten naturligtvis ställa upp från upphandling till upphandling utifrån vilken bedömning man gör av vad som ska levereras in. Där kan jag inte se något hinder. På det sättet kan det alltså skilja sig mellan olika ställen.
Det här med svart arbetskraft är en komplicerad fråga. Jag tror inte att det finns någon statlig myndighet som har upphandlat tjänster, varor eller vad det kan vara i medvetenhet om att det förekommer svart arbetskraft i leden. Det som uppmärksammats mest när det gäller detta var en ombyggnad av något regeringskansli för något år sedan. Detta kan ju ofta vara ett problem vid byggentreprenader: Man har en huvudentreprenör som får uppdraget och som i sin tur anlitar underentreprenörer när upphandlingen har skett, och i andra, tredje eller kanske fjärde ledet visar det sig att det finns firmor och företagare med rymligt samvete som inte följer de regler som gäller på arbetsmarknaden.
Detta är en fråga som i sig har diskuterats väldigt mycket och som är svår att angripa utifrån den offentliga upphandlingen eftersom det är huvudentreprenören som har ansvaret och ska se till att allt sköts ordentligt däremellan. Vi vet dock att det klickar med både skatteinbetalningar och annat.
Finansdepartementet har jobbat på ett annat sätt för att se hur man kan få ett effektivare inkrävande av skatter och avgifter utifrån de regler som gäller i samhället. En sak som diskuterats är att huvudentreprenören skulle ha huvudansvaret för att se till att det är vit verksamhet i alla led som ligger under huvudentreprenören. Detta är lätt att säga men väldigt besvärligt att göra i praktiken. Det finns en rad olika svåra skattefrågor att lösa. Så sent som för någon vecka sedan hade vi en diskussion om detta med Pär Nuder, som har ansvar för skattefrågor i Finansdepartementet, och jag vet att man jobbar vidare med frågan för att försöka komma fram. Det skulle lösa en del av de bekymmer som finns.
När det sedan gäller uppföljning är det också en komplicerad sak om man ska gå väldigt djupt in på den. Myndigheten som gör upphandlingen har ju också ett ansvar både för att verksamheten fungerar och för den leverantör som har lämnat in anbud och inte varit straffskyldig, så att säga, enligt de regler utifrån vilka man kan förkasta ett anbud.
Den myndighet som övervakar detta är Nämnden för offentlig upphandling. Det sker dock upphandlingar för ungefär 400 miljarder per år - det är alltså väldigt stora belopp och väldigt många upphandlingar, varav många väldigt små - så det är förstås väldigt svårt för en myndighet att ha kontroll på all den verksamhet som sker. Naturligtvis är det viktigt med uppföljning, men ett stort ansvar åvilar också dem som går in i detta.
Å andra sidan är det så att om svartarbete blir uppdagat hos entreprenörer har dessa en besvärlig ställning om de vill komma i fråga för ny offentlig upphandling och göra tjänst där skattebetalarnas pengar är inblandade.
Anf. 39 Rocio Fernández (Fp)
Fru talman! När det gäller viktningen anser jag att man måste bestämma sig för hur mycket vikt man ska lägga vid olika ingredienser. Då måste man också göra lika för alla upphandlingar.
Jag är här och vikarierar nu, men i normala fall är jag vice ordförande i park- och naturnämnden i Göteborg. Där har vi fastställt det antal procent som gäller för de olika ingredienserna - miljö, jämställdhet och så vidare. Det gäller för alla upphandlingar. Jag tycker att det är någonting man bör titta på. Jag anser att statsrådet bör titta på det, för det är viktigt.
Sedan förstår jag också att det är många upphandlingar, många stora och många små, och många led. När det gäller beskattning är det alltså kanske inte alltid så lätt att hålla koll. Men det handlar också om säkerhet. Det handlar om att veta vilka människor som rör sig i korridorerna.
I Uppdrag granskning för ett par veckor sedan handlade det om städning och städare hos en leverantör som arbetade svart hos statliga myndigheter, ända in på Regeringskansliet. Varför kollar man inte de människor som kommer in och ska arbeta hos statliga myndigheter? Om man ska vara med i Kvinnliga Bilkåren, där jag har varit medlem, gör de en förfrågan hos polisen om man är straffad tidigare. Varför görs inte detta innan man kan komma in på Regeringskansliet? Det är minst lika viktigt. Det handlar både om information man kan komma över och om säkerhet. Det som hände Anna Lindh och Olof Palme kan hända även här. Är det inte bättre att vara klok på förhand än efterklok?
Anf. 40 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! När det gäller den första frågan om viktningen är det lite olika hur det tillämpas. Jag var i Göteborg för någon vecka sedan och fick också en del beskrivet. Jag tittade mest på de allmänna kommunikationerna, men man berättade också lite grann om hur man jobbade med upphandlingsfrågor.
Jag tycker att det är jättebra om man viktar det här och även väger in miljö- och jämställdhetsfrågor. Jag var ordförande i Upphandlingskommittén år 2000, och då diskuterade vi många sådana här saker. Jag tycker att det är bra att man även på den borgerliga sidan tycker att detta är viktigt. Jag försökte då komma längre här men möttes av ganska massivt motstånd. Man tyckte att lägsta pris var det som skulle gälla och att allt annat inte borde räknas in i upphandlingen. Därför är jag väldigt glad att interpellanten i dag trycker på de här frågorna. Det är egentligen så jag tycker att det ska vara.
Inför Upphandlingskommitténs arbete tittade vi också lite grann på USA. Det är annars ett land som man kanske många gånger inte tror är så aktivt när det gäller miljö och jämställdhet, men framför allt när det gäller jämställdhet och etnisk bakgrund har man en väldigt långtgående lagstiftning. Ska ett företag göra uppgifter i statlig eller annan tjänst där skattebetalarnas pengar finns inblandade gäller att företagets etniska sammansättning ska spegla ungefär hur samhället ser ut i stort. Jag tyckte att det var ganska intressant och har många gånger sagt att jag tycker att detta är någonting vi skulle kunna jobba vidare med.
Jag välkomnar också att man delar upp det här och lägger in andra kriterier än lägsta pris. Offentlig upphandling är ett alldeles ypperligt tillfälle att prioritera verksamheter som lever i linje med hur man vill att samhället i övrigt ska se ut. Här har kommuner, landsting och även staten en stor och jätteviktig möjlighet att se till detta.
Här har vi ibland lite problem med EU-lagstiftningen, som kanske är mer inriktad på lägsta pris och vill vikta de andra delarna lättare. Detta tycker jag att vi kan ta oss an gemensamt att försöka påverka. Jag är inte alls motståndare till det utan tycker att det är väldigt viktigt.
När det sedan gäller säkerhetsfrågor får man nog skilja på det som är säkerhet och det som gäller svartarbete. Det är klart att personer som kommer in till Regeringskansliet och sådant säkerhetstestas på så sätt att man ser vilka personerna är och att de inte utgör en säkerhetsrisk inne på ett departement och en fara för dem som jobbar där, inte bara ministern utan också andra.
Ett annat test är däremot hela den delen som gäller om man vet på vilket sätt man är betald och får lön. Jag har ingenting emot att gå djupare med det också, därför att jag tycker att det är ganska pinsamt när det uppdagas att det har förekommit svartarbete i verksamheter där även staten har varit inblandad. Det är någonting som man på alla sätt måste försöka se till att det inte förekommer.
Jag tror att skälet till det är att det längre ned i leden kommer in människor, som på en byggarbetsplats. Om man bygger om och ett departement är tillfälligt satt ur spel som arbetsplats ur departementssynpunkt är naturligtvis inte säkerheten lika stark som när man har en daglig verksamhet och departementet är i gång. Då kan ju tillsynen bli annorlunda.
Det finns alla skäl att vara vaksam på detta och även i framtiden jobba med att ha en ökad säkerhet. Vare sig jag eller interpellanten vill naturligtvis i framtiden att det ska dyka upp nya ärenden där det förekommer svartarbete där skattebetalarnas pengar varit inblandade och där staten har varit upphandlare. Det är någonting som vi verkligen ska hjälpas åt att försöka undvika att det förekommer i framtiden.
Anf. 41 Rocio Fernández (Fp)
Fru talman! Det är jättebra att statsrådet tycker att arbetet med viktning bör fortskrida och är viktigt. Jag ser fram emot det. Folkpartiet är ju ett parti som har arbetat mycket med jämställdhetsfrågor och även med miljöfrågor, som exempel på vad man kan vikta.
När det gäller kontroll av människor som rör sig i korridorerna var det inte bara det att det var svart arbetskraft. Det var också illegala invandrare som arbetade bland annat på Regeringskansliet som städpersonal. Hade man haft en fungerande rutin för att kontrollera människor som kommer in och arbetar på myndigheterna hade man uppdagat detta. Alltså fungerar inte rutinerna. Jag hoppas att statsrådet ser över det här och kommer med förslag på rutiner som ska finnas i statliga myndigheter, som också kan vara ett föredöme för kommunala och regionala myndigheter, för att stärka säkerheten och se till att man inte har olaglig verksamhet i sina hus.
Jag ser fram emot fortsättningen på det här arbetet.
Anf. 42 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Tack för det! Jag ser också fram mot fortsättningen. Jag räknar lite mer med Folkpartiets hjälp också när det gäller att utveckla både miljö- och jämställdhetsfrågor och kanske även när det gäller etnisk bakgrund, som också skulle kunna viktas in tydligare när det gäller offentlig upphandling. Jag tycker att det interpellanten säger låter jättebra. Det är egentligen det jag efterfrågat under lång tid. Det har varit svårt att få igenom det politiskt i denna kammare, eftersom det har motarbetats inte minst från flera borgerliga partier tidigare. Det här kanske är en öppning så att vi kan gå vidare framåt. Det ser jag fram emot.
Till sist ska jag bara säga om den andra frågan att vi är fullständigt överens. Jag står inte själv för säkerheten inom Regeringskansliet men kommer naturligtvis att skicka signalen in att det är helt oacceptabelt om säkerheten är ordnad på sådant sätt att även den som är illegal invandrare faktiskt jobbar i Regeringskansliet och att kontrollen inte har varit tillfyllest. Det är oacceptabelt. Sådant måste åtgärdas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.