Uppgörelsen om informationsplikten
Interpellation 2024/25:249 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-28
- Överlämnad
- 2024-11-29
- Anmäld
- 2024-12-02
- Svarsdatum
- 2024-12-13
- Besvarad
- 2024-12-13
- Sista svarsdatum
- 2024-12-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Den 22 oktober sa Patrick Reslow (SD) till Altinget att de tänkte sätta hårt mot hårt när det gäller angiverilagen. Inga undantag skulle medges.
Den 26 november presenterade regeringens särskilda utredare sina förslag om angiverilagen. Regeringen sa vid en presskonferens samtidigt att den avser att lägga förslag i samma riktning som utredaren. Det innebär att stora yrkesgrupper samt kommuner och regioner kommer att undantas från skyldigheten att ange papperslösa elever och patienter.
Efter regeringens presskonferens kommenterade Ludvig Aspling (SD) beskedet genom att säga att förslaget förvisso inte var i linje med vad de velat se men att de ändå var nöjda med utgången av förhandlingen när detta gjordes upp.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
- Kan statsrådet garantera att regeringen inte tänker ta några initiativ till att lagstifta om att lärare, läkare, sköterskor, socialsekreterare och annan personal i välfärden ska bli skyldig att ange papperslösa till polis och migrationsverk?
- Vilka andra åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta med anledning av den uppgörelse som fick Sverigedemokraterna att gå med på så stora undantag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:249
Webb-tv: Uppgörelsen om informationsplikten
Dokument från debatten
- Fredag den 13 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:50
- Protokoll 2024/25:50 Fredagen den 13 decemberProtokoll 2024/25:50 Svar på interpellation 2024/25:249 om uppgörelsen om informationsplikten
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! har frågat mig om jag kan garantera att regeringen inte tänker ta några initiativ till att lagstifta om att lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och annan personal i välfärden ska bli skyldiga att ange papperslösa till polis och Migrationsverket. Linus Sköld har också ställt frågan vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av den uppgörelse som fick Sverigedemokraterna att gå med på så stora undantag.
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2024:80) den 26 november 2024. Utredningen har haft i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande. Bland annat föreslår utredningen ett utökat informationsutbyte för ett antal myndigheter, i syfte att stärka arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut och motverka olovlig vistelse i landet. Förslaget innebär bland annat att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige. Utredningen bedömer att det utökade informationsutbytet inte bör gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.
Regeringen är överens om att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Ett välfungerande återvändande är en viktig prioritering för regeringen, och återvändandeutredningen innehåller viktiga förslag för att åstadkomma det. Regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag. I det ingår att undanta ovan nämnda verksamheter, samt bibliotek, från informationsplikten.
Regeringen lägger om den svenska migrationspolitiken i enlighet med Tidöavtalet. Det är ett omfattande arbete som bland annat skärper regelverket, skapar ordning och reda samt minskar antalet asylsökande till Sverige. Regeringen kommer att fortsätta genomföra det som är överenskommet i Tidöavtalet.
Anf. 16 Linus Sköld (S)
Herr talman! Det här handlar om den sedan länge, under hela mandatperioden, omdebatterade angiverilagen. Bakgrunden till detta är att följande punkt fanns i Tidöavtalet: "Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare."
Det är ett direkt citat från Tidöavtalet som SD-regeringen tecknade och som är grunden för regeringens tillkomst över huvud taget. Detta möttes av omfattande protester. Facken har aldrig varit så enade någonsin som när de tog strid för att slippa ange sina patienter, sina klienter, sina elever och barnen i förskolan.
Oppositionen, som Tidögänget brukar kritisera för att vara splittrad, var i denna fråga totalt enig. Till och med Liberalerna sa att de var helt säkra på att även skolan skulle komma att undantas förutom sjukvården, som exemplifierades som att det här skulle kunna finnas ömmande värden.
Debatten rasade. Regeringen tillsatte en utredning. Debatten fortsatte att rasa. Manifestationer hölls i städer runt om i landet. Slutligen kom då den här hösten.
Den inleddes med att Patrick Reslow, som är Sverigedemokraternas utbildningspolitiska talesperson, sa bergfast i Altinget den 22 oktober att de tänkte sätta hårt mot hårt när det gällde angiverilagen. Inga undantag skulle medges.
Klipp till den 26 november och pressträffen då regeringens särskilda utredare levererade sina förslag om hur detta skulle bli. Det fanns stora undantag i dessa förslag, som Johan Forssell mycket riktigt redogjorde för i sitt svar.
Det som förvånade alla i oppositionen och alla som har varit rädda för detta, alla som har gjort motstånd under vägen, var att regeringen samtidigt sa att de tänkte leverera ett lagstiftningsförslag i enlighet med vad utredningen har föreslagit och undanta lärare, läkare, sköterskor och socialsekreterare från plikten att ange sina elever och patienter.
Då kunde allt ha varit gott. Då kunde alla vi som har gjort motstånd mot detta känna oss trygga. Eller så kunde vi lyssna på Ludvig Aspling i Ekot samma dag när han sa att detta förvisso inte var vad Sverigedemokraterna hade velat se - ni kommer väl ihåg vad Patrick Reslow sa tidigare - men att de ändå kände sig nöjda.
Då finns två tänkbara alternativ: Antingen kommer frågan tillbaka i ny skepnad, och lärare, läkare och sköterskor kommer att bli tvungna att ange, eller så har Johan Forssell gett Sverigedemokraterna någon annan ondhetssignalering.
Jag tycker att han är skyldig att ge transparens. Vad är det som har hänt?
Anf. 17 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Tack, Linus Sköld, för interpellationen!
Vad är det som har hänt? frågar Linus Sköld. Det som har hänt är att Sverige har fått en regering som tar tag i problemen i migrationspolitiken och som inte sopar dem under mattan.
Vi hade åtta år med socialdemokratiska regeringar som lät Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet styra väldigt mycket av politiken. Resultatet blev därefter. Det blev en migrationspolitik som inte var rättssäker, med nivåer som omöjliggjorde att man skulle klara integrationen. Vi ser en lång rad integrationsproblem i Sverige, som är uppenbara åtminstone för svenska folket. Vi ser också ett stort antal andra problem.
Ett sådant problem är det som jag noterar att interpellanten inte verkar fästa någon särskild vikt vid i sin interpellation, nämligen det omfattande skuggsamhälle vi har i dag. Väldigt många människor uppehåller sig i Sverige trots att de har fått ett beslut om utvisning. De har inte laglig rätt att vara i Sverige.
Grunden för en reglerad migrationspolitik är att man upprätthåller principen att personer inte ska vara här om de inte har laglig rätt. Det gjorde inte den tidigare S-regeringen, och jag kan bara beklaga det. Problemen sopades under mattan. Vi fick rättsosäkra gymnasielagar och många andra problem. Men vi tar tag i detta.
En sådan sak som regeringen nu gör tillsammans med att vi exempelvis bygger ut förvarsplatserna och tar fram ett nytt regelverk för inre utlänningskontroller är att vi också ser till att våra myndigheter börjar dela information med varandra. Jag noterar att detta väcker mycket kritik från interpellanten och Socialdemokraterna, men jag tror att det här är väldigt viktigt. Jag tror att svenska folket tycker att detta är ganska anmärkningsvärt, och kanske till och med stötande. Det handlar alltså om personer som inte har rätt att vara i Sverige och som har ett utvisningsbeslut, men det går inte att verkställa beslutet för att det saknas information - trots att en annan myndighet har precis den informationen.
Vi måste få det här att fungera. Om vi inte gör det kommer vi att få ett skuggsamhälle som biter sig fast och cementeras. Den situation vi ärvde var att uppemot 50 000 eller 100 000 människor lever i Sverige utan laglig rätt. Det var den situation vi fick ta över. Det var det som Socialdemokraterna tidigare hade sopat under mattan.
Jag vill påpeka att väldigt många i den här gruppen lever i stor utsatthet. Många kvinnor far väldigt illa, och många barn växer upp i mycket svår trångboddhet och utsatthet. Man kan göra som man har gjort tidigare - sopa problemen under mattan och säga att man inte ska tag i dem. Eller så gör vi det! Vi ser till att ge myndigheterna de verktyg som de behöver så att de kan börja dela information med varandra.
Här har regeringen gjort ett väldigt noggrant arbete. Utredningen har hållit på i nästan två års tid och tittat på de här sakerna, lyssnat på Migrationsverket, lyssnat på polisen och lyssnat på myndigheterna. Vad är det för information som behövs? Vilken information kan man dela?
Jag tycker att resultatet har blivit väldigt bra. Det är en mycket genomarbetad utredning på drygt 800 sidor. Den kommer nu att gå ut på remiss, och regeringen kommer att ta fram en proposition.
Regeringen sa redan på pressträffen att vi kommer att respektera de undantag som utredaren föreslår. Det är välbalanserat, just eftersom vi tidigt sa att den information som ska delas ska vara effektiv. Den ska betyda någonting och syfta till någonting. Man ska uppnå ett resultat. Jag tycker att utredaren på ett bra sätt har beskrivit vilken information det är som behövs och inte.
Jag ser fram emot att ta detta vidare. Regeringen tänker fortsätta att genomföra bra politik för Sverige. Vi tänker fortsätta att lägga om migrationspolitiken till en nivå där Sverige får en möjlighet att klara integrationen så att vi inte får den typ av segregation och utanförskap som växte fram så kraftigt när helt andra beslut tidigare fattades.
Det är nämligen så, Linus Sköld, som jag tror att svenska folket vill att man tar ansvar för Sverige.
Anf. 18 Linus Sköld (S)
Herr talman! Tack, Johan Forssell, för ett svar! Det är dock inte svaret på frågan som jag ställer.
Johan Forssell oroar sig över att Miljöpartiet fick styra den socialdemokratiska regeringens migrationspolitik. Jag oroar mig för att Sverigedemokraterna får styra Johan Forssell. Det är det som är min kärnfråga här.
Kan Johan Forssell garantera att lärare aldrig kommer att bli skyldiga att ange sina elever? Kan han garantera att sjuksköterskor inte ska bli skyldiga att ange sina patienter? Kan Johan Forssell garantera att han inte kommer att lägga fram några sådana förslag under den här mandatperioden? Det är min första fråga. Den är mycket tydlig. Det handlar om ja eller nej.
Den andra frågan är: Vad fick Sverigedemokraterna? Sverigedemokraterna fick inte en absolut angiverilag där alla offentliganställda ska vara skyldiga att ange vid varje givet tillfälle; de fick ge sig på den punkten. Men vad fick de då? Varför är de nöjda med uppgörelsen?
Jag tycker att Johan Forssell för transparensens skull och för alla som har engagerat sig i frågan är skyldig att ge ett svar. På vilket sätt kommer den att komma tillbaka - denna ondhetssignalerande politik som tillgodoser Sverigedemokraternas linje i frågan?
Det är enkla frågor, och Johan Forssell borde bemöda sig om att upplysa allmänheten om vad det är som har hänt i stället för att oroa sig över huruvida vår regering styrdes av Miljöpartiet eller Socialdemokraterna.
Johan Forssell säger att skuggsamhället är ett stort problem och menar att Socialdemokraterna vill sopa det under mattan. Det är inte ens nära sanningen. Skuggsamhället är ett stort problem; det tycker även jag. Men jag är helt övertygad om att det inte är genom att göra elever rädda för att gå till skolan som vi kommer att motverka skuggsamhället. Det är inte heller genom att göra människor rädda för att söka vård om de är sjuka eller har skadat sig. Det kommer inte att motverka skuggsamhället, utan det kommer tvärtom att befästa det.
Därför är det så otroligt viktigt att Johan Forssell kan garantera att välfärdens personal inte kommer att underställas en skyldighet att ange patienter, elever, brukare och klienter. Kan Johan Forssell garantera att förslaget inte kommer tillbaka i ny skepnad? Och vad fick Sverigedemokraterna?
Anf. 19 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Linus Sköld tycker inte att man ska ondgöra sig över vad tidigare regeringar har gjort. Det kan jag förstå mot bakgrund av det resultat och facit vi fick se efter åtta år med rödgrön regering. Jag kan förstå att Linus Sköld tycker att det är jobbigt och att vi inte ska prata om det.
Men det var ändå den situation som vi ärvde. Den berodde på socialdemokratiska beslut, eller kanske snarare på frånvaron av socialdemokratiska beslut. Det handlade om den regering som Linus Sköld stödde och som lät Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet styra och ställa. Det var precis dessa beslut som ledde fram till den situation vi har i dag.
Vad gjorde den tidigare S-regeringen kring detta? Ingenting. Man satt helt passivt med armarna i kors och bara lät skuggsamhället växa i år efter år. Ser Socialdemokraterna ens problemen med skuggsamhället? Ser Socialdemokraterna ens den utsatthet som finns i den här gruppen? Ser Socialdemokraterna ens att om man inte upprätthåller principen att det ska vara skillnad på ja och nej, herr talman, har man ingen reglerad invandring? Och det kanske inte heller är vad Socialdemokraterna vill.
Jag noterar att Socialdemokraterna vill bilda regering med tre partier, som hela tiden vill föra svensk migrationspolitik i en helt annan riktning än den som vi för den i. Vi ska alltså återgå till den typ av politik som gällde tidigare, som försatte Sverige i en mycket svår situation. Svenska folket ser varje dag problemen med utanförskap, segregation, kriminalitet och otrygghet. Det var den situationen vi ärvde, och det är vad vi försöker att hantera genom att inte sopa problemen under mattan utan i stället ta tag i dem.
Jag ska för tredje gången upprepa vad vi ska göra med utredningen om informationsplikten. Vi ska respektera de undantag som finns. Det stod i mitt svar, jag har sagt det här och jag säger det gärna en gång till: Med de undantag som finns avser vi att gå vidare. Det sa vi för övrigt redan samma dag som vi tog emot utredningen.
Jag kan också garantera Linus Sköld att vi kommer att gå vidare med Tidöavtalet med det paradigmskifte som vi genomför i migrationspolitiken. Det står där svart på vitt vad vi tänker göra och vad vi inte tänker göra.
Vad vi inte tänker göra är att återvända till den politik som gällde tidigare. Den försatte Sverige i en mycket svår situation. Eftersom jag nu har svarat på Linus Skölds frågor är nu frågan om Linus Sköld kan garantera mig att om det skulle bli regeringsskifte en S-ledd regering inte skulle hantera frågorna så som de gjorde förra gången, nämligen genom rättsosäkra gymnasielagar. Lagrådet dömde ut dem och sa att gränsen för vad som är acceptabelt hade nåtts. Dessa lagar försatte Sverige i en svår situation, där man inte respekterade den grundläggande principen att det ska vara skillnad på ett ja och ett nej i migrationspolitiken. Det var så det såg ut, och det är de problemen vi har fått ärva och nu tar tag i.
Jag svarade på Linus Skölds frågor. Nu ser jag fram emot ett tydligt svar här. Kan en S-ledd regering tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet garantera att man inte kommer att genomföra precis den typen av rättsosäker politik med nya gymnasielagar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde? Ett ja eller nej skulle passa bra även där.
Anf. 20 Linus Sköld (S)
Herr talman! När det kommer till att hantera tidigare regeringars försyndelser vet Johan Forssell likaväl som jag att det var alliansregeringen med Johan Forssells eget stöd i kammaren som genomförde den liberalaste migrationspolitiken och arbetskraftsinvandringen. Det är Johan Forssell som svarade för öppna era hjärtan-politiken som fördes under åren 2006 till 2014. Det är den politiken han nu har att hantera.
Låt oss lämna detta därhän! Sedan kan vi se om jag kan få ett svar. Jag fick inte det. Johan Forssell påstår att han har svarat på mina frågor, men jag har fortfarande inte hört honom säga att han kan garantera att lärare inte ska tvingas ange sina elever och att han kan garantera att sköterskor inte ska tvingas ange sina patienter. Jag har inte heller hört honom svara att han inte kan garantera det och att vi får se vad som händer. Om han inte svarar ja eller nej på frågan, hur ska vi då kunna lita på vad Johan Forssell kommer att göra nu? Vi vet inte vad han har gett Sverigedemokraterna. Det redogör han inte för, utan han säger att de ska fortsätta med Tidöavtalet.
Jaha! Det står i Tidöavtalet att det ska införas en angiveriskyldighet för offentliganställda. Kan han garantera att välfärdens personal inte kommer att tvingas ange sina brukare, patienter eller elever? Snälla! Kan han ge ett svar på hur han tog sig ur knipan och vad han gav Sverigedemokraterna för att de skulle släppa på det absoluta kravet på införande av en angiverilag - som för tankarna till Nazityskland?
Anf. 21 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Jag är mållös; att höra en företrädare från Socialdemokraterna tala med referenser till Nazityskland i debatten! Det är helt bisarrt. Är det så Socialdemokraterna vill föra debatten? Innebär detta att myndigheter som talar med varandra är att likna vid Nazityskland? Jag har aldrig hört något så dumt.
Jag vill påpeka för Linus Sköld att utredningen startades under en socialdemokratisk regering. Var den också besläktad med Nazityskland? Det är så dumt så att klockorna stannar. Jag har aldrig hört något så märkligt.
Jag var tydlig redan på pressträffen när vi tog emot utredningen med att undantagen ska gälla. Det är en fyrpartiöverenskommelse, och det framgick av svaret. Behöver jag säga det en gång till? Det framgår av svaret.
Problemen vi nu tar tag i är skapade av åtta års oförmåga hos Linus Sköld och den tidigare S-ledda regeringen att ta tag i problemen. Där vill jag vara generös och ge ännu ett tydligt besked framåt. Det är inte bara så att vi tänker genomföra Tidöavtalet med det paradigmskifte som vi nu ser i migrationspolitiken. Det är också så att vi aldrig tänker återgå till den dåliga rättsosäkra migrationspolitik som rådde under ledning av Socialdemokraterna. Den försatte Sverige i en svår situation som skapade stor otrygghet och utsatthet. Svenska folket ser varje dag att dålig integration skapar stor otrygghet runt om i Sverige. Det låter som att det är detta vi ska återvända till.
Detta är bekymmersamt. Att få höra referenser till Nazityskland gör mig verkligen bedrövad. Är det så Socialdemokraterna tänker föra debatten om skuggsamhället? Det vore mycket dåligt för Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.