Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under pandemin
Interpellation 2020/21:363 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-25
- Överlämnad
- 2021-01-26
- Anmäld
- 2021-01-27
- Svarsdatum
- 2021-02-04
- Besvarad
- 2021-02-04
- Sista svarsdatum
- 2021-02-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Skolverksamheterna har nu från större delen av 2020 erfarenheter av hur pandemin påverkat skolans undervisning. Det gäller främst gymnasieskolan men också grundskolan och vuxenutbildningen. På grund av skärpta restriktioner har även förskolan påverkats i sitt uppdrag.
En fråga som Liberalerna började lyfta fram våren 2020 i utbildningsutskottet hade fokus inte bara på gymnasieskolan utan i synnerhet på kvaliteten och undervisningen i grundskolan, en fråga som vi menade hamnat i skymundan. Under vintern 2020/21 har fokus nu skiftat något till grundskolan på grund av det besked Skolverket och regeringen gett att även grundskolan kan bedriva fjärr-eller distansundervisning utifrån ett antal kriterier, exempelvis för att undvika trängsel i kollektivtrafiken eller på skolorna.
En kritisk punkt som riskerar falla mellan stolarna är skolans kärnuppdrag: kunskapsuppdraget och elevernas undervisning. Liberalerna menar att det är centralt att staten inte tappar den viktiga översikten av kunskapsutvecklingen i landet. Detta är särskilt viktigt när vissa prov ställs in men också för att det under en pandemi är uppenbart att skolverksamheten påverkas, även negativt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
- Har ministern och regeringen ett pågående arbete för att kartlägga konsekvenserna av pandemin när det till exempel kommer till undervisningstid och hur elevernas kunskapsutveckling påverkas?
- Avser regeringen att dra tillbaka beskedet att de nationella proven inte kommer att genomföras under vårterminen 2021?
- Vilka konkreta initiativ har ministern och regeringen vidtagit för att operativt stötta huvudmännen för att mildra konsekvenserna av pandemin på skolans verksamhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:363
Webb-tv: Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under pandemin
Dokument från debatten
- Torsdag den 4 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:76
- Protokoll 2020/21:76 Torsdagen den 4 februariProtokoll 2020/21:76 Svar på interpellation 2020/21:363 om uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under pandemin
Protokoll från debatten
Anf. 30 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen har ett pågående arbete för att kartlägga konsekvenserna av pandemin när det till exempel kommer till undervisningstid och hur elevernas kunskapsutveckling påverkas, om regeringen avser att dra tillbaka beskedet att de nationella proven inte kommer att genomföras under vårterminen 2021 samt vilka konkreta initiativ som jag och regeringen vidtagit för att operativt stötta huvudmännen för att mildra konsekvenserna av pandemin för skolans verksamhet.
Skolan är avgörande för elevernas framtid. Vi vet att skolan är viktig för barns och elevers lärande, trygghet och hälsa. Regeringen arbetar därför kontinuerligt för att stödja skolorna under pandemin och för att kartlägga hur pandemin påverkat utbildningen.
Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra stödjande insatser med anledning av covid-19-pandemin samt följa upp dess konsekvenser och utvärdera de åtgärder som vidtagits. I uppdraget ingår att ta fram specifikt stöd för att underlätta delar av utbildningen som är särskilt svåra att genomföra under pandemin.
Statens skolinspektion ska granska den fjärr- och distansundervisning som bedrivits och bedrivs samt undersöka vilka konsekvenser den undervisningen får för elevers förutsättningar att nå målen och för deras hälsa.
Jag har kontinuerliga dialoger med berörda myndigheter, huvudmannaorganisationer, fackliga organisationer och elevorganisationer om konsekvenserna av pandemin. Därtill har jag den senaste veckan genomfört möten med huvudmän, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare samt elevhälsans personal från olika skolformer. Vid dessa tillfällen diskuterades bland annat vilka problem som pandemin kan ha inneburit för elevers möjligheter att nå målen och hur eventuella kunskapsluckor ska identifieras och tas igen.
När det gäller de nationella proven vill jag poängtera att det är Skolverket som fattar beslut om proven ska genomföras eller inte. Skolverkets beslut att ställa in de nationella proven är inte önskvärt men nödvändigt. Skolverket bedömer att det med anledning av stor frånvaro och smittskyddsaspekter inte finns tillräckliga förutsättningar att genomföra proven på ett sådant sätt att syftet med dem uppnås.
Det är en svår avvägning att besluta om att ställa in viktiga tillfällen för bedömning av elevers kunskapsutveckling. Samtidigt är det orealistiskt att kräva av lärare och elever att proven ska genomföras som vanligt i en tid när i princip ingenting annat är som vanligt.
Undervisningen måste få stå i fokus. Skolverket har sett till att skolorna får tillgång till betygsstödjande bedömningsstöd som lärarna kan använda sig av utan att behöva känna sig pressade av att proven måste göras vid ett visst datum. Jag har inte fått någon indikation på att Skolverket avser att ändra sitt beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utbildning är avgörande för elevernas framtid. Därför kommer jag att fortsätta att noggrant följa konsekvenserna av pandemin och hur den påverkat elevernas kunskapsutveckling. Svenska elever har inte haft samma goda förutsättningar för sitt lärande under den här tiden. Men de kommer inte att lämnas ensamma att hantera den bördan. Vi måste se till att deras kunskapsinhämtning kommer i kapp.
Anf. 31 Roger Haddad (L)
Fru talman! Jag tackar utbildningsminister Anna Ekström för svaret på min och Liberalernas interpellation.
Det har under snart ett år pågått en diskussion om pandemins effekter. Pandemin har påverkat hela samhället, men vi menar att den särskilt har påverkat barn och ungdomar. Det går inte en dag utan att man hör om konsekvenserna av frånvaron eller om påverkan på det sociala området och den psykiska hälsan, vilket allt fler ungdomar ger uttryck för i och med att en stor del av exempelvis gymnasieundervisningen bedrivs på distans. Och går man lägre ned i åldrarna och går över till distansundervisning i till exempel högstadiet kommer det givetvis att påverka undervisningens kvalitet och den kunskap dessa elever har rätt till.
Jag har ställt tre frågor. Dels undrar jag om regeringen har ett pågående arbete för att kartlägga konsekvenserna av pandemin när det gäller specifikt kunskapsutvecklingen och undervisningstiden.
Dels handlar det om de nationella proven, och jag noterar att statsrådet hänvisar till Skolverket. Men min fråga är riktad till regeringen: Är regeringen beredd att riva upp beslutet?
Det pågår en allmän diskussion om ett kunskapstapp, men vet statsrådet och regeringen hur detta kunskapstapp ser ut, så att vi vet vad vi pratar om och inte bara ägnar oss åt allmänt tyckande och spekulationer? Det är viktigt att veta detta för att kunna planera åtgärder, oavsett om det handlar om politiska eller ekonomiska initiativ.
När det gäller min fråga om att operativt stötta huvudmännen har jag fått tydliga besked. Det sker genom konkreta möten, dialog, stöd och utvärderingar.
Fru talman! Skolan är den viktigaste bildningsinstitutionen i vårt samhälle, och vi är angelägna om att alla elever även under pandemin ska få den undervisning de har rätt till. Alla politiska partier i riksdagen har sagt att skolundervisningen ska fortsätta - på distans om en skola stänger ned.
Man får vara försiktig med vad man tar bort för att underlätta för lärarkår och rektorer. Det är en stor skillnad på administrativ börda och de nationella proven. De senare är ett viktigt instrument och ett av få verktyg på nationell nivå för att följa upp kunskapsutvecklingen, bedöma likvärdigheten och, inte minst, motverka och förebygga betygsinflation i skolan.
Tittar vi på de resultat som redovisades av Skolverket i somras gällande förra vårens grundskolebetyg ser vi att betygen inte påverkades negativt utan fortsatte gå upp, om än marginellt. Samtidigt talas det om ett kunskapstapp. Då blir det särskilt viktigt att vända sig till regeringen och efterfråga hur man konkret har gjort för att bedöma detta kunskapstapp.
Anf. 32 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Låt mig inleda med att beklaga att det inte kommer att ges nationella prov i svensk skola i vår. Skälet till att jag beklagar det är att jag tycker att de nationella proven är bra. De är utmärkta instrument för att värdera elevernas kunskaper i förhållande till de krav som ställs för att man ska uppnå vissa betyg. Faktum är att det huvudsakliga syftet med de nationella proven är att stödja lärarnas betygsättning, och det är ett viktigt syfte.
Det Roger Haddad är intresserad av i denna interpellationsdebatt är dock något annat, nämligen det viktiga i att följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Men så är inte de nationella proven designade. Jag hoppas dock att vi med en ökad digitalisering av de nationella proven kan nå ett läge där vi framöver också kan använda de nationella proven till att följa kunskapsutvecklingen över tid. Det vore väldigt bra. Så här långt har de nationella proven dock inte haft det syftet, och så har det varit under ett ganska stort antal år i svensk skola.
Ett viktigt sätt att mäta elevernas kunskapsutveckling över tid är våra internationella undersökningar. Men här ställer pandemin återigen till det. Pisaundersökningen, som är så viktig för vår bild av hur de svenska eleverna presterar över tid, påverkas i allra högsta grad av den pandemi som går över hela vår värld.
Lite problematiserande får jag säga till Roger Haddad att liksom tidigare år och sannolikt även nästa år har jag svårt så här i början av februari att uttala mig om huruvida svenska elever kommer att ha lärt sig lika mycket i år som förra året. Den svenska skolan mäter inte resultat på det sättet.
Betygen är relaterade till kunskapskrav, och betygen sätts av lärarna. För lärarna är de nationella proven ett bra och viktigt stöd, men det är inte det enda stödet.
Åtminstone när det gäller årskurs 9 täcker det som betygen beskriver ett större tidsspann än bara den tid under vilken pandemin har härjat i vårt land och påverkat vår skola.
Fru talman! Jag beklagar att läget är sådant att det är svårt att ge nationella prov i år. Jag önskar att vi hade kunnat göra det. Men med tanke på att de nationella proven har rollen att vara betygsstödjande har jag förståelse för Skolverkets beslut att ställa in dem. Jag bedömer att det är nödvändigt men beklagligt.
Skälet är att det är svårt att tänka sig att alla Sveriges elever i en och samma årskurs på en och samma tidpunkt ska sätta sig i skrivsalar och skriva samma prov. Jag har mycket svårt att se hur proven skulle kunna genomföras på det rättssäkra sätt vi vill och hur vi skulle kunna undvika till exempel fusk.
Får jag också tillägga, fru talman, att vi tack vare Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har fått en otroligt viktig rapport, som kom alldeles i dagarna och som tar ett grepp om coronapandemins långsiktiga konsekvenser för skolan. Det är en rapport som kommer att ge oss väldigt god information när det gäller hur vi ska agera framöver.
Anf. 33 Roger Haddad (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Om man inte genomför de internationella Pisamätningarna är det ett stort bekymmer, men det blir ännu värre när man ställer in de nationella proven och också säger att det finns en risk att vi inte riktigt vet hur kunskapsutvecklingen ser ut och att vi även riskerar ökad betygsinflation. Den kopplingen gör vi i Liberalerna. Nationella prov är ett av flera instrument för att kunna bedöma avvikelser mellan betygsresultaten och de nationella provresultaten och den vägen försöka få en bild av utvecklingen i landet. Jag tycker absolut att det har relevans.
Det blir inte bättre av att Skolverket och regeringen på en gemensam presskonferens i december meddelade att bedömningsstödet i årskurs 1 också tas bort, vilket jag tycker är anmärkningsvärt eftersom det är en viktig del av att tidigt i lågstadiet och grundskolan bedöma vilka typer av insatser en elev behöver för att uppnå målen.
Jag vidhåller min kritik. Det är fel att de nationella proven har ställts in. Jag tycker inte att man endast ska hänvisa till Skolverket, utan regeringen kan självfallet göra ett eget ställningstagande och påpeka det för sina skolmyndigheter. Det gör man ju i andra sammanhang. Dessutom var det regeringen som meddelade det före generaldirektören på samma presskonferens, även om Skolverket formellt har fattat beslutet. Jag tror absolut inte att Skolverket går fram med ett sådant ingripande beslut utan att fått uppdragsgivarens välsignelse.
Jag frågade i interpellationen om det har skett något slags kartläggning för att kunna bedöma vad som har gått förlorat under pandemin, och jag får intrycket att regeringen inte riktigt vet hur problemet med så kallat kunskapstapp ser ut. Vi hade generaldirektören för Skolverket hos oss i utbildningsutskottet i dag i ett annat ärende, och då berörde han detta indirekt. Han sa att man inte vet. Staten och Skolverket har ingen nationell bild av hur kunskapsutvecklingen och det så kallade kunskapstappet ser ut. Det tycker jag är oerhört allvarligt. Därför vidhåller jag hemställan till regeringen där jag frågar om den tänker ta initiativ till ett sådant arbete, i avsaknad av internationella mätningar och i avsaknad av nationella prov.
Vi såg i maj när lärarfacken presenterade sina enkäter att tre av fyra lärare gjorde bedömningen att pandemin har en negativ inverkan på skolans utveckling och att man riskerar ett kunskapstapp. Det finns alltså all anledning att fortsätta att bevaka denna fråga. Jag har läst uppdraget till Skolinspektionen, som frågade 247 rektorer i höstas. Även i Skolinspektionens rekommendationer, fru talman, kan jag läsa att det är viktigt att fortsätta att arbeta för att hitta former för att följa upp dels frånvarons inverkan på skolarbetet, dels elevernas kunskapsutveckling. Behovet av att följa upp elevernas kunskapsutveckling bekräftas alltså. Det låter enkelt, men det är oerhört svårt. Och det blir ännu svårare om vi inte tar tag i det nu.
Anf. 34 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag kan bara hålla med Roger Haddad om att detta är komplicerat, men det är också väldigt viktigt. Trots att vi har en pandemi som ställer till med mycket elände för många människor i vårt land och som också påverkar skolan, eleverna och skolans personal väldigt mycket är utgångspunkten att de elever som går i skolan i år ska ha lika goda livschanser som sina storasyskon och, så småningom, sina småsyskon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också viktigt, fru talman, att komma ihåg att för de elever som går på till exempel gymnasieskolans yrkesprogram är det fullkomligt nödvändigt att få med sig de yrkeskunskaper som står formulerade i de olika styrdokument som finns. Jag skulle åtminstone inte känna mig särskilt trygg om en hel generation rörmokare inte får samma utbildning i hur rördragningar ska hanteras som andra generationer.
Många av de kunskaper vi får med oss från skolan är sådana kunskaper som vi behöver för livet framöver. Detta, fru talman, föranleder mig att påminna om att det kommer att vara viktigt framöver att se till att vi, i den mån kunskapsluckor har uppstått, måste ha ett utbildningssystem som ger en andra och en annan chans och som ser till att de elever som kommer ut från skolan och behöver komplettera på olika sätt får goda möjligheter att göra detta.
Regeringens satsning på Kunskapslyftet kommer förstås väldigt väl till pass här, med den rätt till komvux som finns när det gäller behörighetsgivande ämnen och med den stora utbyggnad av komvux som har skett och som säkerligen kommer att vara mycket viktig framöver, inte bara för de elever som går i gymnasiet och grundskolan i dag och som kan få kunskapsluckor som måste täppas igen utan också för de stora grupper som går ut gymnasieskolan till en otroligt tuff arbetsmarknad. Jag skulle tro att för den genomsnittliga gymnasieeleven är oron över vad man ska göra efter gymnasiet minst lika stor som oron över om man får lära sig allt man behöver i skolan.
Fru talman! Allt detta måste tas på mycket stort allvar. Det allra viktigaste vi kan göra i dag är att se till att Skolverket har ett uppdrag att följa utvecklingen och komma med förslag på stödjande insatser och se till att ta del av de rapporter som görs av till exempel IFAU och ta del av de europeiska erfarenheter som vi får och som är väldigt lika våra svenska erfarenheter, nämligen att det så här långt har varit störst problem för de elever som behöver skolan allra mest och att likvärdigheten dramatiskt har påverkats av den pandemi som råder i alla våra europeiska länder.
Sedan blir det förstås viktigt att göra vad vi kan för att, precis som Roger Haddad sa, avlasta skolan från allt som inte har med undervisning att göra. I dag har regeringen fattat beslut om att skjuta på implementeringen av de kursplaner som vi - jag och Roger Haddad - gemensamt har tagit fram inom ramen för januariavtalet.
Jag måste säga att det var tråkigt att vara med och presentera nyheten att de nationella proven ställs in, men det känns ännu mer i hjärtat för mig att skjuta på implementeringen av kursplanerna. De är bättre än de som vi har i dag, de är framtagna med starkt stöd av lärare och de är efterlängtade av många lärare. Men samtidigt är signalerna från skolans värld så tydliga att vi, för att minimera och undvika ett kunskapstapp, måste se till att skolan får chans att satsa på kärnuppgifterna. Därför är det med sorg i hjärtat som jag kan meddela att vi skjuter på implementeringen av de efterlängtade kursplanerna, för att ge arbetsro att fokusera på undervisningen i svensk skola och därmed se till att eleverna kan undvika kunskapstapp.
Anf. 35 Roger Haddad (L)
Fru talman! Jag vill ändå fråga utbildningsminister Anna Ekström om hon är beredd att ge Skolverket ett uppdrag att kartlägga vad som går förlorat under pandemin för att få ett bättre grepp om kunskapstappet. Det räcker inte att vi använder det begreppet, utan vi måste ta reda på hur det faktiskt ser ut. Då räcker det inte att ringa 200 kommuner eller sätta sig ned och prata med de fackliga och med elevråden, utan Sveriges regering och Statens skolverk måste ha ett bättre grepp om hur kunskapstappet ser ut på riktigt.
Det blir ännu mer allvarligt när regeringen ställer in de nationella proven, även om det är Skolverket som har fattat beslutet. Jag säger det igen: Jag står inte bakom detta beslut. Självfallet kan regeringen återkalla eller fatta ett annat beslut och ge ett annat uppdrag till sin skolmyndighet.
Det finns risk för att elever inte får den kunskap som de har rätt till. Moment ställs in, och undervisningen påverkas. Men betygen fortsätter att stiga. Man behöver inte vara betygsexpert för att börja ifrågasätta eller kanske vara lite skeptisk till utvecklingen, om den fortsätter. Då är det extra viktigt att vi har instrument, till exempel nationella prov. Argumentet att lärarna får mer tid har flera lärare avfärdat, för de har i alla fall fullt upp med att göra alternativa prov. Och likväl ska de bedöma och sätta betyg på sina elever så småningom.
Med det perspektivet tror jag inte på detta motiv. Vi har massor av konferensanläggningar och tomma universitetslokaler som i dag skulle kunna användas om man väl bestämmer sig för att genomföra ett nationellt prov.
Anf. 36 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Under pandemin har rektorer, lärare och annan personal i Sveriges skolor gjort ett stort arbete. Man har sett till att den svenska skolan kunnat finnas där för eleverna. I stor utsträckning har undervisningen, framför allt på gymnasiet men också delvis i andra skolformer, fått ske på distans. Jag är glad över att vi har kunnat ge förutsättningar till skolorna att se till att så mycket undervisning som bara går kan ges som närundervisning. Jag är också glad över att vi har kunnat hitta ett läge där vi i gymnasieskolan kan blanda fjärrundervisning och närundervisning. För elevernas skull är det bättre att vara inne i skolorna ibland än att tillbringa all tid hemma.
De stora insatser som Sveriges lärare och annan personal har gjort matchas mer än väl av de stora insatser som Sveriges elever har gjort i den pandemi vi lever under. Sveriges elever har ställt upp på ett helt beundransvärt sätt. Jag vill att alla arbetsgivare som i framtiden läser ett cv från en elev som gått i svensk skola under pandemin också ser det som ligger bakom betygen: det stora ansvarstagande som eleverna har ställt upp med och det fantastiska sätt på vilket eleverna tagit ansvar inte bara för sig själva och sina studier utan också för hela vårt land. Eleverna har tagit sin roll som vuxna i pandemin på ett sätt som väcker beundran.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.