uppföljning av arbetsmiljölagen och skolan

Interpellation 2001/02:353 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-05
Anmäld: 2002-04-09
Besvarad: 2002-04-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 april
Interpellation 2001/02:353
av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om uppföljning av arbetsmiljölagen och skolan

Den 21 mars år 2000 diskuterade skolminister Ingegerd Wärnersson och undertecknad grundskoleelevernas arbetsmiljö med anledning av en interpellation som skrevs med utgångspunkt i Jan-Olof Hellstens avhandling "Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt @ en studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas, förändras och förblir som den är". Frågeställningarna gällde vilka åtgärder skolministern avsåg att vidta för att grundskoleelevernas arbetsmiljö bättre skulle fokuseras som betydelsefull för lärandet, hur ohälsosamma lokaler skulle uppmärksammas från ett nationellt perspektiv, hur skolornas intresse för ergonomi skulle öka samt hur elevskyddsombudens roll och uppgifter bättre skulle uppmärksammas.

Alla elever i den svenska skolan omfattas av arbetsmiljölagens skrivning, där det heter, att "lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö" (AML 1 kap. 1 §). Arbetsmiljölagen uttrycker därvid, att alla som genomgår utbildning redan från första skolåret likställs med arbetstagare (AML 1 kap. 3 §). Vidare säger lagen att "arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö" (AML 3 kap. 1a §).

Även läroplanen (Lpo 94) ger uttryck för det som också anges i arbetsmiljölagstiftningen. I avsnittet "Normer och värden" trycker man på skolans aktiva roll vad gäller att motverka trakasserier och kränkande särbehandling. Beträffande "Elevernas ansvar och inflytande" anger läroplanen, att skolan ska sträva efter att varje elev "tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö" samt "successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan". Alla som arbetar i skolan ska "främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön."

Direkt uttalad medverkan i skolans arbetsmiljöarbete har sin grund i den bestämmelse om organiserad elevmedverkan på arbetsmiljöområdet som trädde i kraft den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:61). Arbetsmiljölagen, AML 6 kap. 17@18 §§ slår fast att elevskyddsombud ska finnas på varje grund- och gymnasieskola fr.o.m årskurs 7.

Tyvärr verkar det fortfarande i kommunerna relativt okänt att alla elever, från det första året i skolan, omfattas av arbetsmiljölagen och således är att betrakta som arbetstagare. Skolverket fick i regleringsbrev för 1998 i uppdrag att effektivisera sitt samarbete med Arbetarskyddsverket i frågor som gäller skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö tillsammans med redovisningsuppdrag i september år 2000.

Också förskolan är i behov av arbetsmiljölagstiftning för barn. Stora grupper och långa dagar för barn ställer krav på luft-, ljud- och ljusförhållanden. Grundsynen om att arbetet ska ge möjlighet till engagemang, arbetsglädje och personlig utveckling är viktig. Maxtaxereformen måste följas av åtgärder som främjar förskolemiljön.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Thomas Östros:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att utvärdera om arbetsmiljöarbetet i grundskolorna bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen?

Avser utbildningsministern utreda möjlighet till arbetsmiljölagstiftning också för förskolan?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:353

Webb-tv: uppföljning av arbetsmiljölagen och skolan

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 8 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att utvärdera om ar- betsmiljöarbetet i grundskolorna bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen samt om jag avser att utreda möjligheten till arbetsmiljölagstiftning också för förskolan. Sedan tio år tillbaka omfattas alla elever av ar- betsmiljölagens bestämmelser om att förebygga ohäl- sa och olycksfall i arbetet. Statens skolverk redovisa- de under 2000 ett uppdrag om att effektivisera sitt samarbete med dåvarande Arbetarskyddsverket, som numera heter Arbetsmiljöverket, när det gäller sko- lornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Skolver- ket konstaterade att det finns skillnader i synsätt hos de båda myndigheterna. Uppdraget har resulterat i riktlinjer för samverkan och ett informationsutbyte. Skolverket har nyligen genomfört en undersök- ning för att få en beskrivning av hur elevskyddsom- budens medverkan fungerar. De flesta skolor, ca 90 %, har någon form av elevskyddsombudsverk- samhet. I grundskolan är det lättare att få represen- tanter från varje årskurs, medan det är svårare att få en heltäckande organisation med representanter från varje program i gymnasieskolorna. Elevskyddsombu- den deltar främst i arbetet med den fysiska arbets- miljön. De vill också vara med och påverka den psykosociala miljön, men anser att de har fått ett svagt gensvar för detta. Propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) behandlar bl.a. elevernas arbetsmiljö. Regeringen uttrycker där att elevernas roll och delta- gande i arbetsmiljöarbetet behöver förtydligas och stärkas. Skolan som elevernas arbetsmiljö bör bli föremål för särskild uppmärksamhet genom följande åtgärder. Vid en översyn av arbetsmiljölagen kommer frågan att tas upp om att förtydliga elevernas infly- tande över arbetsmiljön i skolan. För tillsyn av frågor som rör elevernas miljö och hälsa finns tre myndig- heter med delvis olika uppdrag och utgångspunkter, nämligen Statens skolverk, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Översynen bör också gälla berörda myndigheters tillsyn i syfte att åstadkomma en ökad samsyn och samordning. I propositionen tas även förslagen upp från Barn- ombudsmannen. BO:s förslag innebär bl.a. att be- stämmelserna i arbetsmiljölagen bör utvidgas till att också gälla barn i förskola och fritidshem, att elev- skyddsombuden bör ges en starkare ställning och att nationella riktlinjer bör utfärdas för deras utbildning. BO föreslår också att vuxna "barnskyddsombud" införs från förskoleklass t.o.m. årskurs 6. Barn- skyddsombuden ska enligt BO:s förslag representera barnen och ges samma ställning som skyddsombud. Vidare föreslår BO att Skolverket och Arbetsmiljö- verket bör åläggas att följa arbetsmiljön ur ett elev- och barnperspektiv. BO:s förslag kommer att övervä- gas i den översyn som ska göras av arbetsmiljölagen. Av direktiven till 1999 års skollagskommitté (dir. 1999:15) framgår att de ska överväga om förskolan ska bli en egen skolform inom skolväsendet. Om kommitténs förslag leder till en utvidgning av utbild- ningsbegreppet som innebär att förskolan blir en egen skolform, bör även eventuella följdändringar i ar- betsmiljölagen beaktas vid översynen av arbetsmil- jölagen. Skolverket har enligt regeringens uttalande i pro- positionen Hälsa, lärande och trygghet fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsmiljöverket se över elev- skyddsombudens utbildning och medverkan i arbets- miljöarbetet. Skolverket ska även i samverkan med Arbetsmil- jöverket utreda och ge förslag till utformning av stati- stikuppföljningar av flickors och pojkars ohälsa och arbetsmiljö inom skolväsendet. Skolverkets uppdrag ska redovisas senast i november 2002.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 9 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Att alla elever sedan tio år tillbaka omfattas av arbetsmiljölagens bestämmelser om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet är hittills relativt okänt. Det är viktigt att också förskolan om- fattas. Mina frågor till utbildningsminister Thomas Östros gäller vilka åtgärder utbildningsministern vidtar för att utvärdera om arbetsmiljöarbetet i grund- skolorna bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och hur han avser att i högre grad se till att lagen upp- märksammas. Sedan maxtaxan införts och lett till att grupperna i förskolan blivit större, är det hög tid att också här diskutera om inte förskolan bör omfattas av samma arbetsmiljölagstiftning. Fortfarande har många barn sin dagliga verksam- het i ohälsosamma lokaler. Det finns mycket att öns- ka vad gäller ergonomi. Flickor avstår från att besöka skolans toaletter osv. Arbetspassen är långa, inte minst för de allra minsta barnen i förskolan. Maxtax- an borde kompletteras med en maxtid för små barn. Barnomsorgsveckan i förskolan är för många barn mer än en 40-timmars arbetsvecka. Luft-, ljud- och ljusförhållanden är några faktorer som är en självklarhet att de fungerar tillfredsställan- de, men som inte diskuteras i kommunala skolplaner eller av skolpolitiker i tillräcklig grad. Läromedelssi- tuationen är under all kritik. Endast 505 kr per elev och år avsätts i dag för läromedel. Läroböckerna måste vara så fräscha att de är arbetsverktyg som ger lust att lära. Fru talman! Jag har påpekat och redovisat de lag- rum som gäller i min interpellation, så det ska jag inte upprepa. Åtgärderna har varit väldigt sena. Först 1998 i regleringsbrevet till Skolverket har frågan på allvar redovisats. För förskolan har de över huvud taget inte nämnts. Utbildningsminister Thomas Östros ger en del svar, men fortfarande vaga. Skolverket har konstaterat att det finns skillnader i synsätt mellan Arbetsmiljöverket och Skolverket. Det hade jag kun- nat konstatera direkt utan utredning. 10 % av skolorna saknar över huvud taget någon form av elevskyddsombud. Gymnasieskolan har stör- re svårigheter än grundskolan. Hur, utbildningsmi- nistern, ska vi skola våra barn och ungdomar till att klara elevinflytande och demokrati om vi inte klarar att få en heltäckande elevombudsverksamhet i landet? Har ministern läst kommunernas skolplaner i denna fråga? Kommer ministern att utvärdera vad skolpla- nerna innehåller om arbetsmiljöfrågorna? En sådan fråga är faktiskt också läroböckerna. De är arbets- verktyg för eleverna? De kostar, som jag tidigare sade, 505 kr per elev och år. Det är hälften av en årsprenumeration av Kalle Anka? Ministern, gör något!

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 10 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Jag är glad över att Ulla-Britt Hag- ström noterar att regeringen arbetar hårt och engage- rat med arbetsmiljöfrågorna i skolan. Vi har nu fram- för oss ett antal arbeten som ska resultera i en för- stärkt ställning för eleverna när det gäller att också kunna driva och förändra sin arbetsmiljö. Det tror jag är väldigt viktigt. Då gäller det att se över arbetsmil- jölagen som är en viktig sådan komponent. Det gäller att se till att myndigheterna också arbetar bättre till- sammans och i den anda som en förstärkt arbetsmiljö ska präglas av. Det handlar naturligtvis om att se över elevskyddsombudens utbildningsmöjligheter. Också det är en nyckelfråga. Men när Ulla-Britt Hagström tar in maxtaxan och sin oro för kvaliteten i förskolan blir jag mer funder- sam eftersom jag tror att vi kanske har en liknande utgångspunkt när det gäller arbetsmiljöfrågorna gene- rellt. Kristdemokraterna är det parti i riksdagen som verkligen har utmärkt sig för att icke vara anhängare av förskolan. Nu driver man en politisk debatt där man vill låta påskina att man vill satsa mer pengar på förskolan. Så måste det ju tolkas när ni driver krav om mindre grupper i förskolan. Jag har tidigare här i riksdagen verkligen välkomnat det engagemanget från Kristdemokraterna. Är det verkligen så att Ulla-Britt Hagström här och nu kan lova att Kristdemokraterna är beredda att satsa mer pengar på förskolan, dvs. mer än de drygt 5 miljarder som regeringen har fått riksdagens stöd för att dels satsa på maxtaxans genomförande, dels göra rena kvalitetssatsningar på ytterligare ½ miljard? Det är en intressant diskussion som vi gärna för med Kristdemokraterna om man nu vill satsa mer skatte- medel på att förbättra kvaliteten och minska barn- grupperna i förskolan. Det är klart att det är en viktig miljöfråga. Vi kan notera den kvalitetssänkning som har varit i förskolan. Det är riktigt att det skedde under sane- ringsåren på 90-talet - med utökade barngrupper. Under de senaste två åren ser vi tvärtom egentligen en liten ökning av antalet lärare per barn i förskolan. Jag välkomnar verkligen om vi nu ser ett histo- riskt skifte när Kristdemokraterna driver detta med offentliga satsningar på förskolan, för därmed kom- mer vi under de kommande åren att kunna samverka både i kommuner och i rikspolitiken. Detsamma gäller skolan. Också där blir jag lite förvånad. Jag tror att vi, som jag sagt, har liknande utgångspunkter när det gäller själva arbetsmiljön. Ulla-Britt Hagström tar också upp skolan och sats- ningar där. Kristdemokraterna har konsekvent vägrat att öronmärka pengar till skolan. Regeringen har lagt fram förslag om 5 miljarder öronmärkta till skolan, men Kristdemokraterna har sagt nej varje gång vi har debatterat. Men kanske är också här ett skifte på gång - dvs. att Kristdemokraterna och Ulla-Britt Hagström här och nu säger att man är beredd att öronmärka satsningar på skolan. Jag tror också att det är väldigt viktigt med resurser till skolan för att få en bra miljö för barnen. Det ser alltså lovande ut inför kommande mandat- period, om det verkligen är så att Kristdemokraterna är beredda att satsa lika mycket som regeringen och att stötta regeringen i arbetet med mer pengar till förskolan och skolan.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 11 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka Thomas Östros för den starka tron på Kristdemokraterna och på att det blir bra. Vad Kristdemokraterna eftersträvar är alltså valfrihet. Vi har mer pengar till kommunerna i påsen än vad regeringen har, men vi tror på våra kommun- politiker. Eftersom det är en otrolig skillnad mellan hur mycket eleverna kostar i de olika kommunerna vill vi inte vara så stelbenta som regeringen när det gäller att märka exakt, utan vi tror, som sagt, på våra kommunpolitiker. Vi vill att resurserna ska gå dit där de bäst behövs. Thomas Östros går sedan tillbaka i tiden och an- klagar oss för att ha dragit bort resurser. Men det har försvunnit 30 miljarder i förhållande till OECD från regeringen här och nu, så i det fallet är nog ingen bättre än den andre. Jag är i alla fall glad över att Skolverket i novem- ber kommer att lämna förslag till utformning av stati- stikuppföljningar av flickors och pojkars ohälsa och av arbetsmiljön inom skolväsendet. Tyvärr blir det nog inte en positiv läsning, och egentligen kan vi inte vänta till november med att ta tag i frågorna. Det är positivt att Skolverket har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsmiljöverket meddela före- skrifter om utbildning och medverkan i arbetsmiljö- arbetet för elevskyddsombud. Det tackar jag Thomas Östros för. Den viktigaste uppgiften som Skolverket har fått är att fördjupa kommunernas och skolornas kunskap om samband mellan lärande, värdegrund och hälsa. Här behöver våra skolpolitiker också en duvning. Det finns fortfarande skollokaler utan fönster mot dagsljus. Bland de 220 skolbyggnader som man i Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts skadeut- redningar för några år sedan undersökt vad gäller förskolor och skolor fann man slarvigt uppförda byggnader med dåligt underhåll och dålig skötsel. Utbildningsministern, våra barn och ungdomar ska ha våra bästa byggnader! Är ministern beredd att gå ut och säga det? De ska vara estetiskt tilltalande och ändamålsenliga. Undervisningslokaler behöver bakgrundsnivåer ned till 25 decibel för att taluppfatt- barheten ska vara godtagbar för känsliga grupper. Fru talman! I en avhandling, Skolan som barnar- bete och utvecklingsprojekt - en studie av hur grund- skoleelevers arbetsmiljö skapas-förändras-förblir som den är, pekar Jan-Olof Hellsten på att intresset för just elevernas arbetsmiljö är litet. Han menar att allergiska elever får massmedial uppmärksamhet en liten tid. Ventilation och mobbning är de miljöpro- blem som ofta diskuteras. Hans analys är att orsaken antagligen är att diskussionen ofta bärs upp mer av massmediala nyhetsintressen än av miljömedvetenhet i skolans vardag. Det skrivs sällan om skoltoaletter trots att det finns många som inte vågar gå på toalet- ten under rasterna, och under lektionerna blir man ofta förbjuden att göra det. Vidare påpekar Jan-Olof Hellsten att eleverna i dag sitter på nästan samma slags stolar som användes för 40 år sedan. Fru talman! Barnombudsmannen anser att be- stämmelserna i arbetsmiljölagen bör utvidgas till att också gälla barn i förskola och fritidshem. Barnom- budsmannen föreslår också vuxna "barnskyddsombud" från förskoleplats t.o.m. årskurs 6, vilket ministern har talat om här. Utbildningsministern kopplar dessa direktiv till Skollagskommittén och till förskolan som en egen skolform inom skolväsendet och menar att det i så fall skulle handla om följdändringar. Jag kan inte se det som nödvändigt för att införa arbetsmiljölagen i förskolan. Utbildningsministern hänvisar till proposi- tionen Hälsa, lärande och trygghet, men jag vill frå- ga: Vilka metoder för implementering och utvärde- ring följer propositionen?

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 12 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Skolverket har regeringens uppdrag att driva implementeringen och har fått 10 miljoner avsatta för detta. Dessutom ska man rapportera tillba- ka. Jag tycker att Barnombudsmannen har lagt fram flera mycket intressanta förslag. Vi vill att de försla- gen ska ingå i arbetet när vi nu ser över arbetsmiljö- lagen. Grundidén är att förtydliga elevens inflytande över arbetsmiljön i skolan. Där har man också möj- lighet att överväga just Barnombudsmannens intres- santa förslag - kopplat till att vi också arbetar med skollagsfrågorna. Förskolan som en eventuell skol- form gör att vi med de underlag som kommer ur des- sa utredningar kommer att kunna ta ytterligare steg för att stärka elevernas rätt i arbetsmiljöarbetet. Till detta är också utbildningsfrågorna kopplade. Utbild- ningen av elevskyddsombuden tror jag är väldigt viktig för att vi ska få en riktigt bra drivkraft i detta arbete. I de här frågorna tror jag att vi är överens. Jag vill ändå återkomma till den boll som Ulla- Britt Hagström själv satte i rullning genom att säga att maxtaxan i dessa sammanhang är ett problem. Det är utifrån svaret från Ulla-Britt Hagström tydligt att det från Kristdemokraternas sida handlar om att dra undan resurser från förskolan - så tolkar jag definitivt det svar som Ulla-Britt Hagström gav - snarare än om att tillföra förskolan resurser. I det tal om valfrihet som Ulla-Britt Hagström lyfte fram anar jag att ett vårdnadsbidrag ingår som på något sätt antagligen ska finansieras med maxtax- ans resurser och med de kvalitetspengar som går till förskolan. Det är tråkigt att det inte verkar vara fråga om det skifte som jag hade hoppats på. För övrigt tror jag att det är väldigt viktigt att vi när det gäller arbetsmiljön i förskolan nu fullföljer den kvalitetsvändning som sker. Tio år av besparingar måste nu förändras till ett antal fina år då kvaliteten utvecklas. Det finns en grund för det. Det är nu färre barn än då maxtaxans kostnader en gång beräknades - det är 20 000 färre barn i förskolan nu. Det innebär att vi med de små barnkullar som nu finns har en möjlighet att också satsa på att varaktigt utveckla kvaliteten i vår förskola.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 13 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Jag spelar gärna boll här med Thomas Östros. Vi kommer faktiskt inte att ta bort maxtaxan. Vi är inte lika trångsynta som när regeringen tog bort vårdnadsbidraget och när 70 % av dem som hade rätt till det använde det och blev besvikna. Givetvis kommer vi att följa upp detta. Men vi vill att resurser fördelas rättvist, och vi vill ha valfrihet. Vi anser att regeringen här har styrt familjer och kommuner in i en fålla, något som egentligen inte är regeringens uppgift att göra. Vi vill myndigförklara föräldrar och familjer. Så där får vi fortsätta att spela boll. Jag vill också förtydliga elevernas inflytande. Vi har unika möjligheter i Sverige att förbättra skolan, se skolan från ett folkhälsoperspektiv, få in det tänkan- det. En unik möjlighet har vi här att ge föräldrarna medinflytande. Föräldrarna kan inte gå in i professio- nen och påverka, men de kan gå in i arbetsmiljön runtomkring och i själva skolan. Den möjligheten har vi inte utnyttjat. Visionen är en skola där elever och lärare finns i Sveriges bästa lokaler och där lärarna kan ägna sig åt professionen. Då får vi Europas bästa skola - ett uttryck som man faktiskt inte hör så ofta här nuförtiden. Sedan vill jag också höja professionen inom sko- lan. En läkare kan ordinera specialinsatser, och det tas på allvar. En lärare kan inte ordinera specialinsatser. Trots att en lärare vet det bästa för eleven kan en lärare inte ens få egen handledning. Här har ministern mycket att göra.

Intressenter

Frågeställare

Hagström, Ulla-Britt (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna