Uppdrag om en cirkulär byggsektor
Interpellation 2024/25:361 av Katarina Luhr (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-24
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-14
- Besvarad
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets miljö- och klimatpåverkan och är även en av de större materialanvändarna. Byggsektorn producerar 40 procent av allt avfall och står för mer än 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det behövs mer klimatsmarta och resurseffektiva kretslopp inom byggsektorn för att bidra till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser. Genom att i första hand minska antalet byggnader som rivs och i stället renovera eller bygga om vid behov och i andra hand se till att byggmaterial tas om hand vid rivningar och återbrukas kan både klimatpåverkan minska och naturresurser sparas. Det finns dessutom numera ett stort intresse för en ökad cirkularitet inom byggsektorn. Dock cirkulerar för lite av det som i dag rivs tillbaka in i nya byggprojekt.
Boverket har haft ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn som slutredovisades i december 2024. Syftet med uppdraget var att bidra till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål.
Boverket har kommit fram till att det finns mycket kvar att göra på vägen till en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Statistiken är otillräcklig, marknaden är omogen och en utveckling av nya affärsmodeller och styrmedel behövs.
I rapporten beskrivs ett stort antal förslag på hur ett cirkulärt byggande kan främjas genom exempelvis nya arbetssätt, samarbete med och mellan olika viktiga aktörer och införande av nya ekonomiska styrmedel. Man har också tagit fram en ny vägledning för hur byggsektorn kan arbeta för en mer cirkulär byggsektor, något som skulle vara mycket gynnsamt, inte minst för arbetet med att minska Sveriges resursanvändning och klimatpåverkan.
Boverket har efter redovisningen av uppdraget i december 2024 inte fått något fortsatt uppdrag runt cirkulärt byggande och inte heller några resurser för att kunna vidareutveckla och sprida kunskap om vägledningarna.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson följande:
Hur anser statsrådet och regeringen att Boverkets omfattande arbete, och arbetet med att få igång en betydande cirkulär ekonomi inom byggsektorn, ska tas vidare framåt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:361
Webb-tv: Uppdrag om en cirkulär byggsektor
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:71
- Protokoll 2024/25:71 Fredagen den 14 februariProtokoll 2024/25:71 Svar på interpellation 2024/25:361 om uppdrag om en cirkulär byggsektor
Protokoll från debatten
Anf. 49 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig hur jag och regeringen anser att Boverkets omfattande arbete och arbetet med att få igång en betydande cirkulär ekonomi inom byggsektorn ska tas vidare framåt.
Jag vill inledningsvis betona att regeringen ser cirkulär ekonomi som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen. Regeringen ser positivt på Boverkets senaste redovisning av miljöindikatorerna, som visar att växthusgasutsläppen från byggsektorn i perioden 2008-2022 minskat parallellt med att sysselsättningen ökat. En cirkulär ekonomi kan bidra till den nedåtgående trenden och öka både resurseffektivitet, självförsörjningsgrad och svensk konkurrenskraft samtidigt som utsläppen av föroreningar och kemikalier minskar.
Regeringen arbetar för att få till regleringar som ger rättvisa villkor för den cirkulära ekonomin. Politiken ska stimulera och skapa rätt förutsättningar för omställningen. Åtgärder som främjar rena avfallsströmmar och stärker marknaden för återvunnet, återbrukat och fossilfritt material måste komma på plats.
Boverket redovisade i december 2024 uppdraget om att utveckla arbetet med omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn, och rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Begreppet cirkulär ekonomi innehåller många olika dimensioner, och regeringen har tagit flera initiativ för att stärka dess genomslag inom bygg och fastighetsbranschen.
En prioriterad fråga för regeringen, som också betonas i klimathandlingsplanen, är att bättre utnyttja det befintliga beståndet, något som skulle ha omfattande klimat- och resursfördelar. I spåren av pandemin har andelen tomma lokaler ökat. Regeringen införde därför 2024 en planeringsstimulans för att uppmuntra kommuner att anta detaljplaner som möjliggör för fler bostäder genom omvandling från lokaler till bostäder. Därutöver har Boverket fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad.
Vidare vill jag uppmärksamma problematiken kring byggfel, som uppskattas innebära fastighetsekonomiska kostnader om 80-110 miljarder kronor per år. Detta innebär såväl stort slöseri av byggmaterial som ökade byggkostnader. Färre byggfel leder till bättre resurseffektivitet och således en stärkt cirkulär ekonomi i byggbranschen. Boverket har därför i budgeten för 2025 tilldelats 10 miljoner kronor per år under perioden 2025-2030 för att systematiskt arbeta med att motverka byggfel.
Avslutningsvis vill jag betona att en ökad cirkulär ekonomi i byggsektorn är av stor betydelse för att åstadkomma en mer hållbar och konkurrenskraftig sektor. Regeringen och jag kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen och analysera behovet av ytterligare åtgärder.
Anf. 50 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag blir glad när statsrådet i sitt svar uttrycker intresse för cirkulär ekonomi och mer specifikt det cirkulära byggandet. Jag uppskattar också ministerns intention att utnyttja det befintliga fastighetsbeståndet på ett mer effektivt sätt genom bland annat ombyggnad av kontorslokaler till bostäder. Att motverka byggfel borde givetvis redan vara en självklarhet.
Som vi pratade om i den förra debatten kommer en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, men vi hann då aldrig prata om de gigantiska avfallsmängder som byggsektorn också ger upphov till och hur mycket resurser som går till spillo när man river eller renoverar. Byggbranschen i Sverige ger upphov till ungefär 10 miljoner ton avfall per år, vilket är dubbelt så mycket som våra gemensamma hushållssopor och mest av alla branscher förutom gruvsektorn.
När Stockholms stad undersökte hur mycket avfall som producerades i olika bostadsprojekt såg man att det slängdes upp till 85 kilo avfall per kvadratmeter. Skillnaderna var dock mycket stora, vilket visar att det inte är omöjligt att minska avfallsmängderna vid nybyggnation.
Att sätta tydliga ramar för tillåtna utsläpp och hur mycket avfall man får producera vid nybyggnation kan göra enorm skillnad. Enligt en rapport från Chalmers kan en ökad resurseffektivitet och cirkularitet inom byggsektorn minska utsläppen med mellan 25 och 30 procent fram till 2030. Om regeringen tar dessa frågor på allvar kan vi påverka både klimatutsläpp och användningen av resurser i en starkt positiv riktning både när det gäller miljö och klimat.
Vid ett cirkulärt byggande kan dessutom kulturhistoriska värden tas vidare, exempelvis när man återbrukar dörrar, fönster och andra byggdelar som syns tydligt i kulturmiljön.
Som vi har diskuterat tidigare behöver arbetet med cirkularitet i byggsektorn genomföras nu, inte sedan. Att som statsrådet säga i sitt svar att man tänker följa utvecklingen framåt är inte tillräckligt. Statsrådet tar upp att klimatutsläppen i byggsektorn minskade mellan 2008 och 2022, men denna trend har tyvärr brutits sedan regeringen tog över. År 2024 ökade som sagt klimatutsläppen från byggsektorn med i genomsnitt 31 procent. En stor anledning till att vi ser ökade utsläpp är att sektorn har gått över från förnybara till fossila drivmedel, men avsaknaden av mål och riktning från regeringens håll bidrar givetvis till att trenden har brutits.
Boverket fick våren 2022 ett uppdrag om att utveckla arbetet med omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Detta är ett uppdrag som regeringen har tagit vidare och som redovisades strax före jul. Trots uppdragets betydelse har väldigt lite hörts från regeringen om detta, och Boverket har varken fått något följduppdrag om att arbeta vidare med projektet eller några extra pengar för att utbilda om den framtagna vägledningen för cirkulärt byggande, som finns på Boverkets hemsida.
Men kanske kan svaret från statsrådet inge lite hopp. När statsrådet säger att politiken ska stimulera och skapa rätt förutsättningar för omställningen och att åtgärder som främjar rena avfallsströmmar och stärker marknaden för återvunnet, återbrukat och fossilfritt material måste komma på plats spetsar i alla fall jag öronen. Jag skulle därför vilja veta hur statsrådet ser på Boverkets rapport och om det finns specifika delar i rapporten som statsrådet och regeringen kommer att arbeta vidare med i den analys som statsrådet och regeringen enligt svaret även fortsättningsvis kommer att göra.
Anf. 51 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Katarina Luhr har helt rätt i att jag i mitt svar sa att vi kommer att följa utvecklingen. I samma mening sa jag också att vi kommer att analysera behovet av ytterligare åtgärder.
Den rapport Boverket redovisade för mig i december 2024 om just cirkulär ekonomi gick i går ut på remiss, och detta är ett besked jag är glad att kunna ge här i kammaren i dag. Detta innebär att vi inväntar synpunkter på Boverkets förslag, och jag räknar med ett starkt engagemang från många olika intressenter och att vi utifrån det kan få en vägledning i vad som är allra högst prioriterat för att få en ökad resurseffektivitet och ett ökat cirkulärt byggande.
I rapporten konstaterar Boverket att det finns brister i statistik och uppföljning när det gäller materialåtervinning av byggmaterial, för att ta ett exempel i Boverkets ganska omfattande rapport. Man beskriver också att när det gäller återbruk är luckorna ännu större vad gäller statistik och uppföljning. EU:s krav på att mängden återbrukat och återvunnet byggmaterial ska kunna redovisas leder troligtvis till nya metoder för datainsamling som kan förbättra underlaget, och Boverket lägger i rapporten fram förslag om digitalisering som skulle kunna bidra till detta.
Jag kommer inte i dag att föregripa remissprocessen, och vi kommer givetvis att invänta synpunkter även på detta förslag.
Men för att svara på frågan på ett konkret sätt är detta en av de intressanta delarna eftersom vi inom det svenska miljömålssystemet har etappmål för bygg- och rivningsavfall där det anges att förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall årligen fram till 2025 ska uppgå till minst 70 viktprocent. Detta mål följs av Naturvårdsverket, och då blir det särskilt intressant och viktigt att följa upp just Boverkets iakttagelser av bristerna i uppföljning och statistik knutet till just materialåtervinning och byggmaterial.
Fru talman! Jag kan också säga att Boverket i regleringsbrevet för 2024 fick i uppdrag att analysera vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar inom bostadsbyggandet, till exempel industriellt träbyggande. Boverket har återkommit och pekar inte på några särskilda hinder för att bygga med biobaserade material men lyfter fram att problematiken i huvudsak finns i detaljplaner. Det handlar framför allt om reglering av höjd på byggnadsverk och viss mån även nyttjandegrad. Det finns alltså delar att följa upp i detaljplanerna.
Jag vill avsluta med att understryka regeringens mycket tydliga fokus på ett betydligt bättre utnyttjande av det befintliga beståndet och upprepa att Boverket har fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkrav vid ändring och ombyggnad.
Många gånger ställs i dag i princip nyproduktionskrav vid ombildning av en befintlig fastighet. Detta kan leda till att man ställs inför faktumet att det blir betydligt enklare och kanske till och med billigare att riva och bygga nytt, i stället för att man skulle kunna få lättnader i byggkraven vad gäller både tillgänglighet och ljusinsläpp i vissa delar av fastigheten, som kanske först byggdes för kontor, inte bostäder.
När det gäller den typen av lättnader har Boverket fått i uppdrag att föreslå hur cirkulärt byggande kan möjliggöras och hur det befintliga beståndet kan nyttjas betydligt mer effektivt än i dag.
Anf. 52 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag måste säga att jag blev förvånad men också positivt överraskad av att Boverkets rapport om cirkulärt byggande inte hamnade på en dammig hylla utan faktiskt gick ut på remiss. Det tycker jag var väldigt fint.
Statsrådet understryker att ökad cirkulär ekonomi i byggsektorn är av stor betydelse för att åstadkomma en mer hållbar och konkurrenskraftig sektor. Detta har marknaden insett, och man ligger i startgroparna för att öka arbetet med cirkularitet. Det är också tydligt att intresset från marknaden bara har vuxit de senaste åren när det gäller att hitta nya sätt att återbruka både stommar och fasadmaterial, vilket kan göra jättestor skillnad.
Många åtgärder kvarstår och behövs, och ministern har lyft upp ett antal åtgärder. När man talar med branschen och experterna lyfter de flesta där fram att gränsvärdena för klimatutsläpp vid byggande och renovering, som vi har debatterat tidigare, skulle kunna bli starkt styrande för att mer återbrukade byggvaror ska kunna cirkulera tillbaka till ny användning. Denna fråga har vi som sagt redan debatterat, men det ser inte ut att komma något på plats ännu på ett tag.
Jag skulle vilja lyfta fram några andra åtgärder som Boverkets utredning har kommit fram till och som jag tycker är intressanta.
Övergripande lyfter utredningen fram att det i dag saknas konkreta mål och en nationell strategi för omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Avsaknaden av gemensamt fokus och inriktning bidrar till att omställningstakten i dag är låg. Detta är något som bland andra Fastighetsägarna har lyft upp tidigare.
Fastighetsägarna anser att konkreta mål och en strategi skulle kunna leda till möjligheten för små- och mellanstora företag att hänga med i övergången till en cirkulär fastighetssektor. Det är såklart inga större nyheter att näringslivet önskar sig ett långsiktigt och tydligt regelverk, men det är värt att påminna om ifall man vill styra i en viss riktning.
Andra saker som kan behöva hanteras och skruvas på och som lyfts upp av Boverket är utbildning, digitalisering, producentansvar för fler produkter, offentlig upphandling, ekonomiska styrmedel, bruksvärdessystemet, rot, ökad flexibilitet inom bygglov och så vidare. Detta är några av de åtgärder som ministern redan har nämnt.
Jag och Miljöpartiet har tidigare motionerat om ett antal åtgärder som skulle kunna styra mot ökad cirkularitet inom byggsektorn och har då ofta fått svaret att man inväntar Boverkets utredning.
I Byggmaterialindustriernas nya rapport för ökad cirkularitet finns en önskelista till politiken. Man önskar sig saker som bättre kartläggningar och statistik, ett arbete med vägledning och stöd från myndigheterna, ökad tydlighet om att cirkularitet ska främjas och en önskan om ett cirkuleringskliv, liknande Klimatklivet och Industriklivet, där stöd kan ges för utveckling av cirkulära processer.
Min poäng är att det finns starka önskemål från näringslivet om att byggsektorn ska bli mer cirkulär. Detta är viktigt att ha med sig i det fortsatta arbetet.
Det jag skulle vilja fråga statsrådet Andreas Carlson är: Vad ser ministern som ett första steg? Skulle det kunna bli att man inför nya mål för cirkularitet och kanske inför en nationell strategi? Skulle det kunna vara en bra start?
Anf. 53 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det viktigaste tror jag är att ta steg baserat på vad som får effekt snabbast och i så stor utsträckning som möjligt och som gynnar omställningen och stärker konkurrenskraften för företagen så att man ser vinningar i det av flera skäl, inte minst resurseffektivitet och minskade utsläpp.
Det kommer att bli intressant att ta del av synpunkterna på den rapport som nu är remitterad.
Vi ser från regeringens sida att cirkulär ekonomi är ett avgörande verktyg i klimatomställningen och att vi kan lösa omställningen genom en ekonomi som växer och präglas av ökad konkurrenskraft, tillväxt, stärkt beredskap och resiliens, som är ett annat viktigt perspektiv att ha med sig i frågan om att minska utsläppen och öka resurseffektiviteten.
En ambitiös, långsiktig och effektiv klimat- och miljöpolitik innebär, som jag har varit inne på, fru talman, stora möjligheter för det svenska näringslivet att ta marknadsandelar och komma in på helt nya marknader med sina fossilfria och resurseffektiva produkter, tjänster och tekniska lösningar.
Regeringen har under den här mandatperioden lagt en större tyngdpunkt på näringslivets roll i klimatomställningen. Ett mycket konkret exempel är att Delegationen för cirkulär ekonomi nu har nya ledamöter och en ordförande som representerar fler företag och branscher. Detta är en viktig del i arbetet med att ha träffsäkra åtgärder och lägga fram de förändringar som får bäst effekt och förstärker den redan väldigt starka drivkraft som jag möter och som jag vet att också Katarina Luhr möter i branschen och de sektorer som är involverade.
Det finns en hel rad punkter i rapporten, som är väldigt omfattande, och ledamoten tog upp några av dem. Det är viktigt att det är tydligt och att det finns ett regelverk som underlättar och inte sätter käppar i hjulet för omställningen och den stärkta konkurrenskraften.
Precis som Katarina Luhr hänvisade till framgick det av ett av remisssvaren att det gäller att också ha de små och medelstora företagens blick och att inte enbart titta på de stora svenska företagen. Det ska vara möjligt, enkelt och överblickbart också för små och medelstora företag.
Fru talman! Jag tänkte inte gå in på de enskilda delarna av rapporten, för att inte föregripa remissprocessen, som jag ser fram emot. Jag tog del av rapporten som presenterades i december och fick en genomgång av dem som har arbetat med den på Boverket, och nu kommer jag att inhämta synpunkterna från remissinstanserna.
Jag tror att man ska se detta i ett sammanhang med alla andra delar vi gör för att underlätta nyttjandet av befintligt bestånd mer. För att svara på ledamotens fråga: Mål och nationella strategier har förstås sin plats. Jag använder inte det här för att tala ned det eller säga att det inte är viktigt, men att ändra på kraven vid ombildning får kanske ännu mer konkret effekt och kan vara en viktig del i ett mål eller en nationell strategi.
Det är också viktigt att olika typer av styrdokument är så precisa och träffsäkra som möjligt. Där har regeringen redan valt att i det här läget gå fram med ett uppdrag till Boverket att föreslå lättnader i byggkraven, till exempel.
Vi står redo att vidta fler åtgärder när vi har analyserat behovet baserat på de inhämtade synpunkter som kommer att komma till oss när rapporten har varit ute på remiss.
Anf. 54 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Det är tydligt att jag och statsrådet är ganska överens om att det är många åtgärder som behöver komma på plats för att ytterligare bana väg för ett ökat cirkulärt byggande.
För alla som har öppnat lådan för cirkularitet är det tydligt att hela cirkeln i det cirkulära behöver hänga ihop. Bara att kunna matcha det material som kan komma från rivningar och renoveringar med behovet av material i andra byggprojekt är en utmaning. Det behövs verkligen stöttning från alla håll, även politiken, för att se till att cirkeln kan komma i rullning.
Sedan tänkte jag lyfta upp några ytterligare anledningar till att det cirkulära kan vara viktigt framöver, om man nu inte är intresserad enbart av miljö och klimat. Vi vet att byggmaterial har blivit dyrt, inte minst i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. När den inträffade såg vi dessutom att leveranserna till byggsektorn blev mer oförutsägbara, vilket skapade problem och fördyrade processerna.
Ett av uppdragen som Boverket hade var att kartlägga och analysera tillgången till och efterfrågan på de byggmaterial som bedöms vara kritiska för materialförsörjningen i byggsektorn.
Vi vet att vi har sårbara försörjningskedjor inte bara på grund av begränsningar i råmaterial utan också för att till exempel utvinning, anrikning och tillverkning kan vara koncentrerad till ett fåtal länder, vilket gör oss i Sverige väldigt sårbara.
Jag vill avsluta med att understryka vikten av det här för både miljö och klimat men faktiskt också för vår säkerhet och för att byggbranschen ska få större förutsägbarhet. Vi behöver tydliga mål, en nationell strategi för att få igång arbetet och stöd till företagen för att veta vilken riktning vi ska styra mot, för vi har allt att vinna på att återanvända och återbruka. Det vill jag att statsrådet ska ta med sig.
Anf. 55 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Vi har samsyn, och jag är väldigt glad över det.
Jag kan bara understryka vad Katarina Luhr tog upp i sitt avslutande inlägg här. Det var vad jag också var inne på med beredskap och resiliens som en viktig fråga att foga till den redan viktiga frågan om att minska utsläppen och stärka konkurrenskraften.
Jag tycker att ledamoten i ett tidigare inlägg var inne på en annan intressant och viktig aspekt att ha med sig: att kulturmiljön i sig är viktig och att den sammanfaller med flera andra intressen.
Hållbarhetsbegreppet är ju ganska brett - det omfattar inte bara hållbarhet i meningen att minska utsläppen utan också social hållbarhet, där kulturmiljön förstås har en viktig plats och en helt naturlig och avgörande plats för många. Det är en av drivkrafterna för att stå och slipa, kanske i flera dygn, på en dörr som man vill återbruka för att kunna måla om den och använda den igen.
Det finns ett engagemang här som varken börjar eller slutar med att vi kommer fram med nya steg och beslut politiskt. Det som vi pratar om nu är hur vi kan underlätta, understödja och riva hinder för en utveckling som redan är väldigt starkt driven av enskilda människor och företag, av väldigt många i vårt land som ser det självklara i detta.
För mig som kristdemokrat ligger det nära hjärtat att tala om sunt förvaltarskap, att förvalta det man har och nyttja våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt för sig själv men också för kommande generationer. Det är därför jag tycker att cirkulärt byggande och cirkulär ekonomi är en avgörande och viktig del i klimatomställningen men också i berättelsen om svensk konkurrenskraft och att vi som land och människor kan bidra till att nyttja resurserna på ett ännu mer effektivt sätt, inte bara i vårt eget land utan också utomlands.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.