Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ungt val

Interpellation 2001/02:184 av Larsson , Kalle (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 januari

Interpellation 2001/02:184

 av Kalle Larsson (v) till statsminister Göran Persson om Ungt val

I samarbete mellan Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Aftonbladet presenterades i veckan "Ungt val 2002". En tidning har tagits fram för att användas i skolundervisningen, ett Internetval och en skolturné ska genomföras under våren.

Utgångspunkten för arbetet har varit att tio frågor valts ut som de frågor som engagerar ungdomar mest efter opinionsundersökning av SIFO.

Att engagera ungdomar inför valet är en viktig demokratisk uppgift, och att använda Internet och tidningar i skolundervisningen en självklarhet. Ändå måste frågan ställas om det är myndigheters uppgift att på detta direkta sätt i samarbete med privata intressenter påverka den politiska debatten.

Det är lätt att få intrycket av att ungdomar är en egen klass- och könlös grupp med särskilda politiska prioriteringar och intressen, när verkligheten snarare är att också ungdomar har olika, och många gånger direkt motstridiga, intressen.

Det är också av materialet lätt att få intrycket att politik handlar om enskilda sakfrågor utan vidare sammanhang, vilket är vare sig sant eller ett vettigt sätt att beskriva verkligheten.

På flera håll i landet påstår nu också skolledningar att man inte kommer att bjuda in de politiska ungdomsförbunden på samma sätt som tidigare, utan nöja sig med den turné som "Ungt val" genomför. Det innebär i så fall att möjligheten för ungdomsförbunden att själva presentera sig och sin politik minskar.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor:

1. Är ministern beredd att vidta några åtgärder för att under valrörelsen stärka allsidigheten i undervisningen?

2. Är ministern beredd att vidta några åtgärder för att stärka möjligheten för ungdomsförbunden att nå ut på skolorna med sin politik?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:184, Ungt val

Interpellationsdebatt 2001/02:184

Webb-tv: Ungt val

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 23 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Kalle Larsson har frågat statsminis- tern om han är beredd att vidta några åtgärder för att under valrörelsen stärka allsidigheten i undervisning- en. Kalle Larsson har även frågat om statsministern är beredd att vidta några åtgärder för att stärka möjlig- heterna för ungdomsförbunden att nå ut på skolorna med sin politik. Arbetet inom regeringen är så förde- lat att det är jag som ska svara på interpellationen. Kalle Larsson tar i sin interpellation upp frågan om det är myndigheters uppgift att på ett direkt sätt, som i fallet med Aftonbladets satsning Ungt val 2002, samarbeta med privata intressenter för att påverka den politiska debatten. Naturligtvis är det inte myndigheters uppgift att påverka den politiska debatten. Däremot ska myndig- heter underlätta den politiska debatten, så att medbor- garna kan få information, men även t.ex. ge ungdo- mar möjlighet att göra sin röst hörd. Detta är precis vad Ungdomsstyrelsen i samarbete med Statens skol- verk gör i projektet Skolval 2002. Syftet med projek- tet är att öka elevernas engagemang i demokratifrågor inför skolvalet 2002. Projektet Ungt val 2002 är ett initiativ av Afton- bladet där Skolverket och Ungdomsstyrelsen endast medverkar med att sprida information om projektet bl.a. via sina hemsidor. Man stöder alltså inte detta projekt med några ekonomiska medel. Kalle Larsson påstår även att möjligheten för de politiska ungdomsförbunden att själva presentera sig och sin politik minskar i och med att flera skolled- ningar inte kommer att bjuda in ungdomsförbunden på samma sätt som tidigare utan nöja sig med den turné som Ungt val genomför. Enligt min uppfattning är det viktigt att skolan är öppen och bjuder in politiska partier och andra orga- nisationer i samhället till skolan. I gymnasieskolans läroplan framgår att det är väsentligt att skolan skapar de bästa betingelserna för elevernas utbildning, tän- kande och kunskapsutveckling och därvid tar vara på de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgi- vande samhället. I regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet påpekar regeringen att politisk verksamhet och debatt bör främjas i skolan. Det är angeläget att skolelever ges återkommande möjlig- heter att träffa och diskutera med företrädare för poli- tiska partier och deras ungdomsförbund. Regeringen gör i propositionen även bedömningen att Skolverket bör få i uppdrag att undersöka vilka hinder som finns för politiska partier, ungdomsförbund, folkrörelser och organisationer att få informera om sin verksam- het i skolan samt att ge exempel på hur sådan verk- samhet kan underlättas. Det är dock viktigt att påpeka att beslut om i vil- ken utsträckning och i vilket sammanhang olika or- ganisationer eller politiska partier ska bjudas in eller få tillträde till skolan är något som den enskilda kommunen eller skolan själv bestämmer över. Detta hänger ihop med det decentraliserade styrsystem av skolan som vi har i dag. Det är kommunerna och den enskilda skolan som avgör hur verksamheten i skolan ska utformas och organiseras för att eleverna ska nå målen i läroplanerna. De politiska partierna har dock möjlighet att genom sina representanter påverka kommunfullmäktige som kan besluta om att i kom- munens skolplan framhålla skolans öppenhet gente- mot det övriga samhället. Exempel på detta kan vara de politiska ungdomsförbundens möjligheter att sam- arbeta med skolan. I skolans uppdrag ingår att aktivt arbeta för att be- vara och utveckla vår demokrati, och detta är frågor som regeringen prioriterar mycket högt. Det är mot den bakgrunden i högsta grad önskvärt att eleverna ges tillfälle att få kontakt med politiska ungdomsför- bund och andra organisationer som har stor betydelse för vår demokrati. Jag vill dock avvakta Skolverkets rapport innan jag tar ställning till eventuella åtgärder för att stärka de politiska ungdomsförbunden och andra organisationers möjligheter att verka i skolan.
Kalle Larsson (V)
Anf. 24 Kalle Larsson (V)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är något, men inte helt, lugnande. Möjligen kan vi reda ut yt- terligare några saker i den här diskussionen. Först skulle jag vilja ifrågasätta den uppdelning som ministern gör mellan å ena sidan Skolval 2002 och å andra sidan Ungt val. Skolval skulle då vara Internetvalet och en allmän satsning på demokratien- gagemang i skolan medan Ungt val skulle vara det som Aftonbladet självt driver med viss hjälp, egentli- gen bara med informationsspridning, från såväl Ung- domsstyrelsen som Skolverket. I den valbilaga som Aftonbladet har gjort kallar ju Aftonbladet självt det här Internetvalet för just "ungt val", så jag tror faktiskt inte att en åtskillnad mellan de här två sakerna låter sig göras. Hade man velat ha en sådan åtskillnad hade man nog gjort bäst i att inte blanda in Aftonbladet alls. Man skulle då låta privata intressenter sköta sina egna politiska uppgifter. Min kritik är egentligen tredelad, vilket framgår av min interpellation. Det första rör principen: Bör myndigheter över huvud taget försöka påverka den politiska debatten? Det gäller i det här sammanhanget såväl som i många andra. När en av ambassadörerna för Ungt val säger att man vill prägla valrörelsen sker det alltså med legiti- mitet från Ungdomsstyrelsen och Skolverket. Jag tycker att det är olyckligt. Jag vill gärna höra minis- terns uppfattning på den punkten. När det gäller innehållet i det material som är framtaget har jag också kritik. Det framställs ju som att ungdomar har vissa åsikter. Jag tror inte att det är så. Jag tror snarare att ungdomar har en mängd olika åsikter. Det tror jag egentligen att vi är överens om. Här skulle vi väl knappast tala om att politiker har vissa åsikter eller att 45-åringar har en del åsikter som inte delas av andra grupper osv. Det handlar förstås om att man snarare har olika åsikter utifrån sina klas- sintressen, sina könsintressen och andra förutsätt- ningar som man har i livet. Det handlar också om det sätt som politik presen- teras på. Det är ett slags rutnätspolitik, om man så vill, där man mycket kortfattat får svara på ett antal frågor. Det kan fylla sin funktion ibland, men väldigt ofta vill man ju föra längre resonemang, ideologiska resonemang. Och ungdomar, om man nu kan uttala sig så generellt, efterlyser i alla fall ibland detta. Så även när det gäller innehållet har jag en kritik som jag undrar om ministern är beredd att säga någonting om. Det tredje handlar om konsekvenserna. Det är från dem som mina frågor härrör. Vi har fått rapporter från skolor som säger att man inte vill ta emot ungdoms- förbunden därför att Ungt val kommer att genomföra en turné som man i stället hellre ser. Då ska Ungt val i form av Aftonbladet uttala sig om vad ungdomar tycker och dessutom om vad partier och ungdomsför- bund tycker, därför att de har ju fått svara i rutnäts- form på vissa frågor. Det här kan väl ändå inte vara i enlighet med hur ministern ser på att en demokratisk debatt ska gå till. Därför skulle jag vilja höra om vi inte kan få ett tyd- ligt svar om att huvudlinjen i årets valrörelse på lan- dets skolor inte ska drivas av Skolverket, inte av Ungdomsstyrelsen, inte av Ungt val utan av de poli- tiska ungdomsförbunden och partierna. Vi har också redan fått höra att man på sina håll vill att debatter mellan ungdomsförbunden, de gånger dessa bjuds in, ska utgå från det här materialet. Där har vi ytterligare ett exempel på att konsekvenserna av den här satsningen faktiskt innebär att man, som ambassadören för Ungt val säger, är med och präglar valrörelsen. Anser ministern att det är myndigheters uppgift?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 25 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag menar att det är en väsentlig upp- gift för hela samhället att bidra till att engagera ung- domar i politik och politiska frågeställningar. Det är viktigt för hela vår demokratis vitalitet att ungdomar kommer i rejäl närkontakt med viktiga, intresseväck- ande politiska frågeställningar. Det måste göras på många olika sätt - naturligtvis i den ordinarie under- visningen, men också i kontakt med politiska ung- domsförbund, folkrörelser och olika typer av organi- sationer - för att man ska kunna föra just de fördju- pande resonemang som Kalle Larsson pekar på som så nödvändiga. Jag tror inte att rutnät är ett verksamt verktyg mol allena när det gäller att stimulera ungdomars intresse. Men jag tror inte heller att det är riksdagens eller regeringens uppgift att exakt reglera hur sådant här ska gå till. Det behövs en flora av åtgärder. Jag har varit tydlig när det gäller min syn: Politiska ungdoms- förbund spelar en viktig roll i att stimulera detta. De är en viktig del av vår demokrati som jag menar att man inte kan bortse ifrån. Men jag välkomnar också andra engagemang, från andra delar av vårt samhälle, som riktar sig till ungdomar med ett ärligt syfte att stimulera den politiska debatten. Däremot är jag inte beredd att gå in och recensera vad var och en av dessa aktörer väljer för metoder. Det får vi föra en mer allmän diskussion om. Det är klart att myndigheterna ska värna sin integ- ritet och sitt oberoende. De får inte delta i en verk- samhet som syftar till att politiskt styra ungdomars värderingar på det sätt som risken skulle kunna bli om man inte hade en sådan integritet och ett sådant oberoende. Min bedömning är att man inte gör det. Jag ser fram emot att detta arbete nu fortsätter - med ungdomsförbund, med folkrörelser och med olika typer av privata och ideella initiativ - så att vi nu får en intensiv period ute på våra skolor där man diskuterar väsentliga politiska frågeställningar.
Kalle Larsson (V)
Anf. 26 Kalle Larsson (V)
Fru talman! Jag är helt enig om att vi på en mängd olika sätt behöver bidra till att engagera ungdomar, och alla andra, i den politiska valrörelsen - och i andra politiska sammanhang också. Utbildningsmi- nistern nämner många sådana satsningar som jag tycker är alldeles utmärkta. Där är vi helt ense. Sedan får jag höra att det inte är riksdagens upp- gift att definiera hur man ska vända sig till skolung- domar. Nej, min invändning, det som interpellationen handlar om, är ju att staten på nationell nivå varken med majoritetsbeslut i den här kammaren eller genom sina myndigheter ska påverka och försöka tala om vad som är viktiga frågor inför valrörelsen. I en plu- ralistisk flerpartidemokrati är det de demokratiska partierna som formulerar sina visioner och presente- rar sina idéer om hur de skulle vilja förändra och förbättra samhället. Det är därför det är så oerhört känsligt när en myndighet ger legitimitet åt en viss problemformulering. Jag säger inte att det här är det värsta exempel vi har sett. Det finns många andra platser i världen i historien där man mycket mer tydligt har försökt styra vad ungdomar ska lära sig. Det här är inte i närheten av detta. Men jag tror att vi redan här bör ha en kri- tisk diskussion runt vad som är myndigheters uppgift. Jag tror mer på att vi ska vara försiktiga än på att vi ska släppa lös mycket. Detta gäller inte i allmänhet för politisk debatt. Där ska det vara precis tvärtom. Där ska många olika åsikter komma fram och blandas så att allsidigheten blir stor. Men när det gäller myndigheter och statens agerande som statsmakt tycker jag att vi ska vara oerhört känsliga för att man på något sätt kan anklaga staten för att vilja styra och påverka. Jag är inte ensam om den här kritiken. Det här är någonting som flera av ungdomsförbunden själva har lyft fram. Det är inte heller partipolitiserat så att det är Vänstern som tycker att det är skulle vara fel. Även företrädare för Moderata ungdomsförbundet, Krist- demokratiska ungdomsförbundet m.fl. har varit kri- tiska. I en artikel i tidningen Norrskensflamman, passande nog, säger en företrädare för Moderata ung- domsförbundet: Det är inte så här politik och demo- krati fungerar. Det, menar jag, är en alldeles riktig beskrivning. Man kan inte i rutnät fånga ett partis ideologi. Man kan inte från statens sida definiera vad som är viktiga frågor för ungdomar. Den här undersökningen är gjord så att man har haft ett antal kvalitativa intervjuer med fokusgrupper. Därefter har man frågat 1 000 ungdomar, varav 730 har svarat, på vilket sätt de vill rangordna de tio framtagna frågorna. Här finns det förstås oerhörda svagheter. Det gäller både hur stort urvalet är och också vad man hade möjlighet att svara i den sista, kvantitativa delen av undersökningen. Ändå presente- ras detta alltså nu på flera av landets skolor, får vi signaler om, som en uppfattning från landets ungdo- mar. Landets alla gymnasieungdomar kan man inte gå förbi - så är det också formulerat i det här materialet. Politikerna måste nu lyfta fram de här frågorna, heter det. Många av de frågor, åsikter och områden som lyfts fram är ju väsentliga. Det är viktiga områden som vi i den här kammaren och på många andra håll har stor anledning att diskutera. Det handlar t.ex. om skolan, en del av den debatt som vi i många samman- hang framöver kommer att få föra. Men det är fortfa- rande väldigt tveksamt om det ska lyftas fram på detta sätt. Därför undrar jag om vi inte nu skulle kunna få en än tydligare riktlinje från ministern - vi är ju fortfa- rande i förberedelserna inför en valrörelse på landets skolor - där han säger: Jo, ungdomsförbunden bör bjudas in till skolorna. Ungt val är inte en ersättning för att bjuda in ungdomsförbunden.
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 27 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag har i mitt svar varit mycket tydlig. Vi har nu också anledning att vänta på Skolverkets rapport för att sedan se om det behöver vidtas ytterli- gare åtgärder. Men både i mitt svar och i min replik har jag varit noga med att framhålla just de politiska ungdomsförbundens och folkrörelsernas roll. Jag tror att det behövs en fördjupad diskussion med ungdomar på gymnasieskolan om de politiska vägval som vi har framför oss. Det behövs av demo- kratiska skäl. För att vårt samhälle ska vara en vital demokrati måste också politik vara något levande ute på våra gymnasieskolor. Då välkomnar jag många olika initiativ, inte minst att ungdomsförbunden en- gagerar sig i detta.
Kalle Larsson (V)
Anf. 28 Kalle Larsson (V)
Fru talman! Så mycket klarare blev det ju inte. Men det kanske det inte måste bli heller. Fortfarande är skadan, som jag menar riskerar att komma, inte särskilt stor. Det är fortfarande ett fåtal skolor som signalerar att man inte tänker släppa in ungdomsför- bunden utan ersätta dem med en turné genomförd med legitimitet från både Skolverket och Ungdoms- styrelsen. Så långt är allt väl, i och för sig. Jag kommer för- stås att återkomma, i flera omgångar om så skulle behövas, om de här signalerna nu blir starkare från landets skolor. Om vi märker att ungdomsförbunden inte längre får tillträde kommer i alla fall jag att tolka den här debatten som att utbildningsministerns upp- fattning inte alls är att man ska stänga ute ungdoms- förbunden för att Ungt val kommer utan precis tvärt- om: För allsidighetens skull bör också ungdomsför- bunden få tillträde till skolan, trots att man har haft en sådan här turné på platsen. Jag vill avsluta med att tacka för diskussionen och också fråga om utbildningsministern har någon upp- fattning om när Skolverkets rapport kommer, som han vill avvakta. Om så inte är fallet ger det anled- ning till viss fundersamhet. Valrörelsen drar ju i gång nu. Att vänta länge på en skolverksrapport kan möjli- gen vara bra inför nästa valrörelse eller för informa- tionen mellan valen, som är nog så viktig. Men det är inte ett särskilt bra svar om frågan är vilka åtgärder man nu är beredd att vidta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.