ungt föräldraskap

Interpellation 2002/03:415 av Forssmed, Jakob (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-05-12
Inlämnad: 2003-05-12
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2003-05-16
Sista svarsdatum: 2003-05-26
Besvarad: 2003-06-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj
Interpellation 2002/03:415
av Jakob Forssmed (kd) till statsrådet Berit Andnor om ungt föräldraskap

I flera debatter och motioner har riksdagen behandlat den särskilda situation unga föräldrar befinner sig i. Trots att vissa trevande steg har tagits i riktning mot att uppnå förbättringar vad gäller exempelvis föräldraförsäkringen har regeringen ännu en bristande förmåga eller vilja att ta i tu med de grundläggande problemen vad gäller synen på ungt föräldraskap.

I en nyligen utgiven rapport från Kvinnoforum, finansierad av Socialstyrelsen, konstateras att unga föräldrar bemöts negativt av samhällets företrädare i olika instanser. Unga gravida vittnar om hur de till exempel inom mödravården känner sig tvingade till abort. De som valt att bli föräldrar trots sin unga ålder beskriver med blandad glädje och förvåning de tillfällen då någon inom förlossnings eller mödravården inte sett ned på dem, något som borde vara en självklarhet för varje förälder.

Genom de regler som råder i föräldraförsäkringen tvingas merparten av de unga föräldrarna in i ett socialbidragsberoende. Reglerna för studiestöd gör vidare att de fastnar i detta beroende samtidigt som flera av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att fullgöra sin utbildning.

Rapporten vittnar genomgående om självständiga och viljestarka unga kvinnor som trots omfattande negativt bemötande kämpar med att skapa en bra tillvaro för sig och sina barn. Något som inte är lätt då de ständigt faller igenom det skyddsnät som byggts upp och fungerar främst för dem som avvaktar med familjebildning tills de helt och hållet kommit in på arbetsmarknaden.

Vad som förskräcker är avsaknaden av reaktion på de resultat som studien visar. En av de få som reagerat är Margareta Carlberg på Socialstyrelsen. Hon uttrycker förståelse för den nonchalanta och respektlösa hållning som framträder bland personalen i studien. Någon förståelse för de unga föräldrarnas rätt till ett respektfullt bemötande visas inte, varken från Socialstyrelsen eller regeringens företrädare.

Det borde vara en självklarhet att det är samhällets uppgift att bemöta alla medborgare med respekt. Den särskilda situation unga föräldrar befinner sig i när de försöker få fotfäste i vuxenlivet gör det extra viktigt att de får åtnjuta den respekten. Även om de ekonomiska förutsättningarna är viktiga @ och här har regeringen mycket kvar att göra @ så är det bemötandet och förutsättningarna runtomkring som är de mest centrala. Möjlighet till eget boende, träffpunkter med andra i samma situation och en föräldrautbildning anpassad efter deras specifika behov borde vara självklarheter. Här skulle mycket kunna göras vad gäller utformningen av mödra- och barnavårdcentralernas arbete, inte minst för att stärka de unga pappornas delaktighet.

Möjligheten till eget boende är en enskilt mycket viktig fråga för att förbättra de unga föräldrarnas chanser att få fäste i sin roll som förälder och som vuxen. Även om de ekonomiska aspekterna är en förutsättning är de inte en tillräcklig sådan på den bostadsmarknad som i dag råder främst i våra storstäder. Det är därför viktigt att regeringen tar sitt ansvar och ser över vilka förändringar som behövs för att alla unga föräldrar ska kunna erbjudas möjligheten till ett eget boende.

För att ändå kort beröra de ekonomiska förutsättningarna kan nämnas det faktum att föräldrar som innan barnets födelse inte kommit in på arbetsmarknaden helt är hänvisade till garantibeloppen i föräldraförsäkringen. Det är ytterligt anmärkningsvärt att dessa föräldrar väntas kunna försörja sig och sitt barn på en ersättning som trots höjningen till 150 kr per dag uppgår till en månadsinkomst på knappt 2 200 kr efter skatt. Detta är ett tydligt exempel på ett välfärdssystem som inte tar hänsyn till unga föräldrars omständigheter utan helt är anpassat efter dem som redan är inne på arbetsmarknaden.

De unga mammor som intervjuats i Kvinnoforums studie visar tydligt att de utgör en liten men viljestark samhällsgrupp som ständigt kravlar sig upp ur hålen på det välfärdsnät som vävts utan hänsyn till deras förutsättningar.Men genom att förbättra situationen för unga föräldrar kan deras viljestyrka fokuseras på det mest centrala; barnet och framtiden.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till näringsministern:

Vad avser ministern att göra för att säkerställa ett ändrat bemötande gentemot unga blivande föräldrar i kontakten med samhällets företrädare?

Vad avser ministern att göra för att förbättra den ekonomiska situationen för unga föräldrar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa möjlighet till eget boende för unga föräldrar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att unga föräldrar inte ska fastna i ett socialbidragsberoende?

Vad avser ministern att göra för att underlätta för unga föräldrar att fullfölja sina studier?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:415

Webb-tv: ungt föräldraskap

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)

Anf. 99 Berit Andnor (S)

Herr talman! Jakob Forssmed har, mot bakgrund av en nyligen utgiven rapport från Kvinnoforum, frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa ett ändrat bemötande gentemot unga blivande föräldrar i kontakten med samhällets företrädare samt vad jag avser att göra för att förbättra den ekonomiska situa- tionen för unga föräldrar. Vidare har Jakob Forssmed frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa möjlighet till eget boende för unga föräldrar samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att unga föräldrar inte ska fastna i socialbidragsberoende. Slutligen har Jakob Forssmed frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för unga föräldrar att fullfölja sina studier. Till att börja med har jag förstått att den rapport som Kvinnoforum har tagit fram bygger på ett 30-tal intervjuer med unga kvinnor. Det är enligt min me- ning inte möjligt att från ett så litet material dra några generella slutsatser men jag anser självklart att alla ska bli bemötta med respekt. Barnens bästa är utgångspunkten för familjepoli- tikens utformning. Grundläggande är att skapa förut- sättningar för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. För barnets skull är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga i barnets uppväxt och tar ansvar för barnet. Detta kan åstadkommas dels genom att stödja föräld- rarna att klara de ekonomiska åtaganden som är vikti- ga för barnens välfärd under deras uppväxttid, dels genom att erbjuda möjligheter att kombinera föräldra- skap med förvärvsarbete eller studier. Stöden är ut- formade så att de ger ekonomisk trygghet vid stor försörjningsbörda. Resurser omfördelas över livscy- keln och mellan familjer med och utan barn. Under de senaste åren har den kombinerade effekten av god sysselsättningsutveckling och höjda reallöner bidragit till att även barnfamiljernas ekonomi förbättrats. Barnbidraget har höjts från 750 kr till 950 kr per barn och månad. Flerbarnstillägget har höjts i motsva- rande mån. Motsvarande höjning skedde också för studiebidraget. Studiebidraget har även utökats från nio till tio månader. Maxtaxa har införts för förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen liksom rätten till förskoleverksamhet för barn till arbetssökande och föräldralediga. Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad, och en ny så kallad mamma- respek- tive pappamånad har också införts. Grundnivån inom föräldraförsäkringen har byggts ut i etapper, från 60 kr per dag till 120 kr per dag från 2002 samt till 150 kr per dag från 2003. Ytterligare höjning till 180 kr per dag planeras till 2004. Möjligheterna för unga föräldrar att skapa ett eget boende beror dels på deras ekonomiska situation, där även möjligheten att få bostadsbidrag måste beaktas, dels på hur bostadsmarknaden ser ut, inte minst före- komsten av mindre och jämförelsevis billiga lägen- heter. Sedan 2001 finns ett särskilt investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder i områden med bo- stadsbrist. Regeringen har under våren också lagt fram ett förslag om en ytterligare investeringsstimu- lans för byggande av mindre hyresbostäder och stu- dentbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist. Stödet syftar till att hålla nere produktionskostnader- na för denna typ av bostäder och därmed den hyra som de boende måste betala. Stödet är förenat med riktvärden för hyrorna för att de nya bostäderna ska bli tillgängliga för fler hushållsgrupper. Socialtjänstens försörjningsstöd är samhällets yt- tersta skyddsnät och utbetalas till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodo- sedda på annat sätt. Under första delen av 1990-talet ökade antalet socialbidragsberoende kraftigt, vilket kan ses som en indikation på minskad rättvisa och välfärd. Utvecklingen har nu vänt och som ett led i det fortsatta arbetet för ökad rättvisa och välfärd har regeringen i 2001 års ekonomiska vårproposition formulerat ett mål om att antalet socialbidragsberoen- de ska halveras mellan åren 1999 och 2004. Inrikt- ningen på arbetet med att bryta socialbidragsberoen- det är att öka sysselsättningen, då studier entydigt har visat att arbetslöshet är den faktor som tydligast för- klarar socialbidragens storlek och variationer. En fast förankring på arbetsmarknaden skulle således även minska risken för fattigdom bland ensamstående mödrar. I september 2002 tillsatte regeringen en studieso- cial utredning. Utredaren ska göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för stude- rande på olika nivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Utredaren ska även analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Syftet med analysen ska vara att undersöka vilka möjligheter det finns att på ett effektivt sätt underlätta den ekonomis- ka situationen för studerande med barn.

Jakob Forssmed (Kd)

Anf. 100 Jakob Forssmed (Kd)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Samtidigt måste jag säga att jag blir en smula besviken. Förutom hänvisningen till utredning- en om ett eventuellt barntillägg för studerande, vilket är bra och borde ha genomförts för länge sedan, finns det inte så mycket konstruktivt. Jag hade trott att en barn- och familjeminister skulle ta frågan om de rik- tigt unga föräldrarnas situation på lite större allvar. Jag skrev i min interpellation att en av Socialsty- relsen finansierad studie från Kvinnoforum visar att unga föräldrar bemöts negativt av samhällsföreträdare - bristande stöd i ett framtida föräldraskap, unga gravida som vittnar om hur de inom mödravård och socialtjänst känner sig tvingade till abort, hur de non- chalerats och bemötts respektlöst. De som valt att bli föräldrar trots sin unga ålder beskriver ibland med glädje och förvåning de få tillfällen då någon inom mödravården inte sett ned på dem. Jag beskrev också hur unga föräldrar ofta faller igenom det grovmaskiga skyddsnät som egentligen är anpassat för människor i en annan livssituation. Jag noterade också bristen på reaktion på studien och i något fall hur den har avfärdats ganska lätt. Jag note- rar att jag till denna brist på reaktioner kan tillfoga statsrådet Andnors. Familjeministern säger om den här studien att hon förstått att den rapport som Kvinnoforum tagit fram bygger på ett 30-tal intervjuer med unga kvinnor och att det enligt hennes mening inte är möjligt att från ett så litet material dra några generella slutsatser. Att studien bygger på ett 30-tal intervjuer står explicit. Det indikerar kanske att man inte riktigt har tagit del av studien; jag vet inte. Statsrådet använde i de två meningarna exakt samma ordalydelse som Lars Engqvist i ett frågesvar den 12 mars, intill minsta kommatecken. Det indike- rar hur lätt man från Socialdepartementet tar på studi- en. Kvinnoforum har genomfört en studie byggd på djupintervjuer med öppna frågor för att lyfta fram specifika upplevelser och har också ställt följdfrågor med avsikt att hitta mönster. Man har haft 30 slump- mässigt utvalda kvinnor i Stockholms län som fått barn när de var 15-18 år. Totalt fanns vid intervjutill- fället 187 mammor i den gruppen. Det är alltså 30 av 187, och det är inte så våldsamt lite. Kvinnorna valdes visserligen ur den grupp som inte hade telefonnummer. Jag tycker inte att det finns anledning att förkasta studien för den skull. Det finns inte anledning att tro att de som av ekonomiska skäl inte har telefon har en bättre upplevelse av bemötan- det från myndigheter. Berit Andnor säger dock, till skillnad från Lars Engqvist i frågesvaret, att hon anser att alla ska be- mötas med respekt. Det är bra. Men på vilket sätt är det att bemöta med respekt, att inte ta den här studien på allvar eller åtminstone säga att man tar initiativ till en egen studie om hur unga föräldrar bemöts av svenska myndigheter? Jag kan hålla med om att det är svårt att dra gene- rella slutsatser av studien. Men man måste väl ändå inse att det här indikerar ett problem, om man inte kan visa på motsatsen. Därför upprepar jag min fråga. Jag tycker inte att jag har fått svar på den punkten: Vad är barn- och familjeministern beredd att göra för att säkerställa ett gott bemötande av blivande och befintliga unga föräldrar i deras kontakt med olika samhällsföreträdare?

Berit Andnor (S)

Anf. 101 Berit Andnor (S)

Herr talman! Låt mig först säga till Jakob Forss- med att jag har den allra största respekt för det arbete som Kvinnoforum utför. Jag känner väl till deras arbete och har också haft möjlighet att följa det under många år. Jag tycker också att det svar som jag har gett på den interpellation som Jakob Forssmed har ställt visar med vilket allvar jag ser på dessa frågor som rör barnfamiljer, också de unga barnfamiljerna. Jag ger i mitt interpellationssvar en rejäl genomgång av en rad olika insatser som regeringen har vidtagit under senare år. Jakob Forssmed säger också att en utredning som är baserad på 30 intervjuer, om än omfattande så kallade djupintervjuer, ändå är ett ganska litet materi- al att dra några generella slutsatser av. Så är det nog. Däremot anser jag naturligtvis att det finns all anled- ning att ta det på största allvar, därav också mitt svar i övrigt. Jag måste nog säga att jag på intet sätt visar bristande respekt mot de frågeställningar som Jakob Forssmed har tagit upp. Jag anser att de är relevanta och viktiga. Naturligtvis ska unga föräldrar bemötas med precis samma respekt som alla andra föräldrar. Det är ovärdigt för våra myndigheter, oavsett om det är på lokal, regional eller central nivå, att bemöta människor på ett sätt som kan upplevas som kränkan- de eller integritetsingripande. Men, som sagt, det är nog svårt att dra några generella slutsatser utifrån den intervjuundersökningen. Låt mig också säga att det pågår ett kontinuerligt arbete inom Regeringskansliet, och framför allt inom mitt departement, som just syftar till att förbättra villkoren för barnfamiljerna. Jag har i mitt svar redo- visat en del av de insatser som är gjorda.

Jakob Forssmed (Kd)

Anf. 102 Jakob Forssmed (Kd)

Herr talman! Som jag sade är jag naturligtvis glad för att statsrådet tycker att alla ska bemötas med re- spekt. Det var dock inte det jag efterlyste, utan jag efterlyste åtgärder för att se till att så också sker. Statsrådet har inte pekat på några andra studier som visar på motsatsen, och om man nu inte tror på den här studien borde man väl ta initiativ till en egen studie för att ta reda på hur läget är och vad man kan göra för att åtgärda problemen. Men vi lämnar det. Jag ska redogöra för några andra problem, förutom bemötande, som studien pekar på. Många upplever att de hamnar i en beroen- deställning till föräldrar och svärföräldrar. Däremot upplevde de unga mammor som hade möjlighet att bo i en egen bostad detta som mycket positivt. Många har flyttat runt väldigt mycket sedan deras barn föddes. Låt oss se på några röster ur studien: När jag bodde på mödrahemmet kunde jag inte gå i sko- lan. Mitt barn påverkades negativt av att det kom och gick nya människor omkring oss hela tiden. Totalt var jag tvungen att bo på 13 olika ställen under tre år, allt från institutioner till hemma hos mor- och farföräld- rar. En annan säger: Jag skulle behöva någonstans att bo. Det är alldeles för många människor runtomkring mig. Jag kan inte varva ned. Inte ens när Axel är hos pappan kan jag lugna ned mig. Jag skulle behöva någonstans att bo. De flesta av dessa unga mammor har försörjt sig och barnet genom en kombination av föräldrapen- ning, barnbidrag, pappans lön, egen lön, underhålls- stöd, bostadsbidrag, socialbidrag, studiestöd, föräld- rars eller mor- och farföräldrars bidrag. Ingen av de ensamboende mammorna har klarat sig på föräldra- penning, barnbidrag, studiebidrag och egen lön. Flera av de unga mammorna skulle vilja studera men kan inte av ekonomiska skäl. Dessutom är tiden för knapp. Någon säger: Tidigare läste jag in kärnäm- nena och jag trivdes, men nu fungerar det inte. Jag skulle vilja gå i skolan, men det är svårt att sitta uppe på nätterna. Jag är så trött och måste tvätta och fixa. Kvinnoforums studie går också igenom tidigare studier - de få som finns på området. Dessa visar på samma resultat. De sociala och ekonomiska livsför- hållandena är mycket knappa för de unga mödrarna. De hamnar mellan stolarna vad gäller det stöd som samhället har att erbjuda. De är också överrepresente- rade i den statistik som rör olika missförhållanden, och de drabbas ofta av social isolering. Jag tycker att man, om man inte kan visa på motsatsen, borde vidta någon åtgärd för att ytterligare undersöka deras situa- tion. När det gäller de åtgärder som Berit Andnor pekar på i sitt interpellationssvar tycker jag att de är pro- blematiska. Det sägs att föräldraförsäkringen förlängs med en månad. Det är naturligtvis bra. Men det är en närmast försumbar åtgärd för många av de unga för- äldrar som det här handlar om. Faktum är att de ändå inte får pengarna att räcka till utan måste söka social- bidrag. Det är naturligtvis bra att grundnivån höjs från skamliga 60 kr till 150 kr nu år 2003, men efter skatt blir det ändå bara 3 000 kr kvar. Vi måste se till att unga föräldrar får en naturlig plats i samhället och att de får en föräldraförsäkring som ligger på en vettig nivå, alltså en nivå som de kan klara sig på. Föräldraförsäkringens syfte är ju att göra en sorts omfördelning över livscykeln. Trots detta är den i stor utsträckning anpassad efter dem som väntar ett antal år med att skaffa barn. Jag undrar vad man från Regeringskansliets och från Socialdepartementets sida är beredd att göra för att försöka komma till rätta med problemet så att föräldrar får en naturlig plats och en naturlig rätt till en vettig föräldraförsäkring och inte behöver söka socialbidrag.

Berit Andnor (S)

Anf. 103 Berit Andnor (S)

Herr talman! Låt mig som inledning säga att det är oerhört viktigt att när stöd för mycket unga föräldrar utformas måste detta ske i god enighet med den det rör. Insatserna måste utformas utifrån den enskilda personens särskilda behov och förutsättningar. Det måste också ske med stor respekt för det självbe- stämmande som den enskilda personen har. Med detta vill jag säga att jag tror att insatser för just unga föräldrar måste utformas mycket individu- ellt och utifrån de särskilda situationer som de befin- ner sig i. Det som Jakob Forssmed läste upp visar tydligt att situationen varierar mycket mellan olika personer. När det gäller de stöd som vi gemensamt utformat och också gemensamt finansierar är utgångspunkten barnets bästa. Det handlar om att skapa förutsättning- ar för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Jag ser egentligen inte att det är något problematiskt med de insatser som Jakob Forssmed formulerade. Vi har genom åren lyckats utveckla oerhört viktiga stödin- satser och dessutom under senare år kunnat förstärka dem. Den höjning av barnbidraget som genomförts har inneburit att barnbidraget realt i dag är det högsta någonsin. Vi har en unik föräldraförsäkring. Den är flexibel och möjlig att anpassa efter varje förälders och familjs särskilda behov. I kombination med en barnomsorg av hög kvalitet är detta unikt och oerhört viktigt i arbetet att skapa en familjepolitik som är bra, stabil och anpassad efter moderna föräldrar. Sedan kan det också krävas särskilda insatser, och därför vill jag återigen understryka att de insatserna naturligtvis bör utformas utifrån den enskildas förut- sättningar och behov. Unga föräldrars behov är kan- ske av det slaget att det kräver särskilda insatser. Jag förringar på intet sätt de behov och krav som de själv- fallet har när det gäller att bli bemötta med samma respekt som alla andra föräldrar. Det är en självklar- het.

Jakob Forssmed (Kd)

Anf. 104 Jakob Forssmed (Kd)

Herr talman! Det är just det man gör när man inte är beredd att undersöka hur det ligger till, alltså om man blir bemött med respekt eller inte och vilka pro- blem som kan uppstå i kontakterna med myndigheter. Det är väldigt många generella åtgärder som Berit Andnor föreslår kring barnfamiljerna, men däremot inte så mycket som gäller de unga föräldrarna. Låt mig säga några ord om boendet. Familjeministern säger i interpellationssvaret att unga föräldrars möj- lighet att skaffa boende handlar om deras ekonomiska situation och situationen på bostadsmarknaden. Ja, självklart är det så. Lösningen är ett investeringsbi- drag som ger resultat om fem år eller något liknande. Om man talar med Socialstyrelsen medger man där att kunskapsläget när det gäller eget boende är något oklart. Det finns mycket att göra för att föräld- rar som är under 18 år ska kunna få ett eget boende. Man har lite kunskap om deras problem och hur de behandlas ute i kommunerna. Ministern hade kunnat säga att hon vet att det finns stora problem för föräldrar under 18 år att få socialbidrag till eget boende. Många kommuner avs- lår rutinmässigt sådana ansökningar med hänvisning till föräldrabalken. Jag tycker att vi ska ändra på detta så att också unga ska kunna ta sin föräldraroll på allvar. Då är ett eget boende centralt, och därför borde regler och praxis förändras så att unga föräldrar får rätt till socialbidrag för eget boende. Också andra vägar för att underlätta eget boende måste prövas. Jag avser att kartlägga de unga föräld- rarnas situation och svårigheter och börjar detta ar- bete genast. Möjligheten till eget boende, träffpunkter med andra i samma situation och en föräldrautbild- ning anpassad efter vars och ens specifika behov borde vara självklarheter och i linje med principen om barnets bästa. Jag ska se till att det blir så. Jag skulle önska att statsrådet höll med mig och gjorde detta uttalande till sitt eget. Jag är skeptisk till att så blir fallet, men jag väntar med spänning på ett avslutande svar från statsrådet.

Berit Andnor (S)

Anf. 105 Berit Andnor (S)

Herr talman! Låt mig bara säga att just de gene- rella bidragen och de generella principerna utifrån vilka vi har byggt upp det svenska välfärdssystemet är själva grunden och det som är centralt och viktigt för att skapa goda levnadsförutsättningar för alla, inte bara för några. Den modellen är vi nog ganska överens om i Sve- riges riksdag. Det har ju visat sig hur väl en sådan modell kan skapa stora mått av jämlikhet så att vi inte har grupper som marginaliseras eller faller under det som kallas fattigdomsstrecket. Om vi jämför Sverige och de nordiska länderna med övriga Europa, för att hålla oss i vår del av värl- den, har det visat sig att den generella välfärdsmo- dellen är central och oöverträffad för att skapa förut- sättningar så att vi får så få fattiga som möjligt. Sedan innebär inte det att det inte krävs särskilda insatser för att personer, i detta fall unga föräldrar, som är i en situation där det krävs ytterligare insatser utifrån de behov och de förutsättningar de särskilt har. Jag förutsätter att detta är ett arbete som kommer att fortsätta. Dessutom kommer Socialstyrelsen i sitt arbete att fortsätta att följa upp hur utvecklingen är för just denna grupp av föräldrar.

Intressenter

Frågeställare

Jakob ForssmedKristdemokraterna

Besvarad av

Berit AndnorSocialdemokraterna