Ungdomsbrottslighet och straffrabatt
Interpellation 2019/20:145 av Ellen Juntti (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-15
- Överlämnad
- 2019-11-18
- Anmäld
- 2019-11-19
- Sista svarsdatum
- 2019-12-02
- Svarsdatum
- 2019-12-06
- Besvarad
- 2019-12-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
”Unga män sprider skräck”, ”Edgar blev knivskuren och rånad”, ”Pojke knivrånad, fick kniv tryckt mot halsen”, ”Niclas, 20, tvingades kyssa rånarens fötter”, ”Grovt rån i villa, minst en person skadad”.
Rubriker lika dessa figurerar numera dagligen i medierna. Personrånen har ökat lavinartat. I Göteborg anmäldes 530 rån 2015, och fram till september 2019 har redan 713 rån anmälts. Enligt polisens analytiker är detta en riktig ökning, det vill säga en ökning som inte beror på ökad anmälningsbenägenhet.
Ofta är det flera gärningsmän som agerar i grupp, och ofta är de unga. För dessa rånare räcker det inte att råna, utan brottsoffret misshandlas också, många gånger mycket grovt med skador för livet.
Samhället har tappat kontrollen över dessa unga grova våldsverkare. Om de grips och är under 18 år är det oftast socialtjänsten som får ansvaret för insatserna. Detta misslyckas väldigt ofta, då våldsverkarna fortsätter att begå brott efter brott.
År 2015 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om helgavskiljning/husarrest som en ny påföljd för unga brottslingar i åldern 15–17 år. Trots att det sedan dess har gått över fyra år har regeringen inte kommit med lagförslag gällande detta.
När det gäller brottslingar mellan 18 och 21 år vill S-MP-regeringen inte avskaffa straffrabatten vid upprepad grov brottslighet, något som innebär att straffrabatten gäller vid för många brott även fortsättningsvis.
Mängdrabatten vill S-MP-regeringen inte ändra alls. Detta går bara att tolka som att regeringen anser att det är rätt att en serierånare får fullt straff endast för det grövsta brottet, 50 procent rabatt för det näst grövsta och så vidare.
Polisförbundet har gjort en undersökning bland poliser, med frågan om hur man bäst bekämpar gängkriminaliteten. Polisernas svar var att slopad mängdrabatt och slopad straffrabatt för unga kan utgöra viktiga reformer.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Vad avser ministern att göra för att minska brottsligheten bland ungdomar upp till 18 år?
- Varför vill ministern ge straffrabatt till myndiga återfallsförbrytare mellan 18 och 21 år?
- Varför anser ministern att det är rätt att ge mängdrabatt, det vill säga att straffet för varje brott blir lägre ju fler brott gärningsmannen begår?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:145
Webb-tv: Ungdomsbrottslighet och straffrabatt
Dokument från debatten
- Fredag den 6 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:46
- Protokoll 2019/20:46 Fredagen den 6 decemberProtokoll 2019/20:46 Svar på interpellation 2019/20:145 om ungdomsbrottslighet och straffrabatt
Protokoll från debatten
Anf. 10 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ellen Juntti har frågat mig vad jag avser att göra för att minska brottsligheten bland ungdomar upp till 18 år, varför jag vill ge straffrabatt till myndiga återfallsförbrytare mellan 18 och 21 år och varför jag anser att det är rätt att ge mängdrabatt, det vill säga att straffet för varje brott blir lägre ju fler brott gärningsmannen begår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Den här regeringen har genomfört en rad straffskärpningar, bland annat för allvarliga våldsbrott, och gör nu den största satsningen någonsin på svensk polis. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Sedan 2016 har antalet ökat med nästan 2 500. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.
Regeringen har under förra mandatperioden också skärpt återfallsregleringen på så sätt att fler gärningar ska bedömas som återfall i brott och beslutat om försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål. Det är åtgärder som tillsammans motverkar och markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet.
Unga ska inte begå brott eller befinna sig i sammanhang där brott begås. För att förhindra det behövs många insatser. Vi måste ha en skola som fungerar för alla, en socialtjänst som fångar upp ungdomar i riskzonen och ett bostadsbyggande som minskar segregationen.
För de unga som ändå begår brott måste reaktionerna vara snabba. Vi måste också ha tydliga och konsekventa påföljder som kan bidra till att förebygga och hindra att unga fortsätter begå brott. Forskning visar att repressiva åtgärder blir mer effektiva när de kombineras med åtgärder av social karaktär. Det är därför viktigt att samhällets aktörer samarbetar kring barn och unga som riskerar att begå eller begår brott, vilket framhålls i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott.
Regeringen har nyligen presenterat det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Paketet omfattar ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete. Flera av paketets åtgärder riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare. Det handlar bland annat om att utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring, att förbättra utredningarna när barn misstänks för brott, att avskaffa ungdomsreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet och att införa den nya påföljden ungdomsövervakning.
Det handlar vidare om att skärpa straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet, att tillföra ytterligare medel till LVU-placeringar, att tillhandahålla fler Sis-platser med god kvalitet för att förhindra återfall i brott, att förbättra socialtjänstens möjligheter att gripa in tidigare och i fler situationer samt att långsiktigt satsa på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden.
Jag beklagar att inte fler partier kunde samlas i en uppgörelse kring dessa viktiga åtgärder. Det kommer att krävas målmedvetenhet och samling från alla berörda aktörer för att nå framgång.
Anf. 11 Ellen Juntti (M)
Herr talman! Jag har ställt denna interpellation om ungdomsbrottslighet och straffrabatt därför att det är ett otroligt viktigt ämne. Vi har ett väldigt allvarligt läge i Sverige när det gäller unga brottslingar som begår grövre och grövre brott. Till exempel har personrånen ökat lavinartat. Ofta är det unga män som rånar barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tänkte ta upp bara några rubriker från den senaste tiden.
"Ensam man rånades av ett tiotal personer." Det var en ung man i Göteborg som i ett garage omringades av tio personer som kom närmare honom och hotade med kniv. Ni kan tänka er själva vilken skräck den här killen måste ha känt när tio personer närmade sig och hotade honom. De tog allt utom hans underkläder, och de skar av en bit av örat. Förstår ni - skar av en bit av örat! Det har blivit så grovt att det helt enkelt inte är klokt.
En annan rubrik lyder "Pojke knivrånad - fick kniv tryckt mot halsen". Det var en tolvårig kille som var på väg till skolan, mitt på ljusa dagen. Då kommer en rånare och trycker en kniv mot halsen - på en tolvårig pojke! De flesta av oss har barn. Tänk att skicka ett barn till skolan, och så kommer det någon och sätter en kniv mot halsen på barnet mitt på ljusa dagen! Förmodligen påverkar det barnet mer eller mindre resten av livet.
"Edgar knivskuren och rånad - fick sy 41 stygn."
"Tonåring attackerad och huggen i ryggen" - huggen i ryggen! Det har blivit så grovt att det är fruktansvärt.
Samhället har tappat kontrollen. Detta har mer eller mindre blivit vardagsbrott.
Morgan Johanssons svar när det gäller unga kriminella är att det behövs snabba reaktioner och tydliga och konsekventa påföljder. Det är klart att jag håller med. Men där har faktiskt regeringen misslyckats kapitalt.
Morgan Johansson säger också att man ska införa den nya påföljden ungdomsövervakning. Det är bra, för det har vi efterfrågat. Redan 2015 tillkännagav riksdagen att man ville att regeringen skulle komma med ett förslag om detta. Det är över fyra år sedan, så det kan man i alla fall inte kalla en snabb reaktion från regeringens sida.
Det som också är ett problem, anser jag, är att Åklagarmyndigheten sedan 2017 har ändrade riktlinjer för när unga ska få anhållas. I princip kan de gripas för ett brott, sedan håller man ett kort förhör och sedan får de bara gå ut igen. Ett par timmar senare kan de alltså sitta och fika med sina kompisar och tycka att de är hjältar och att det inte hände någonting.
Det händer också flera gånger med dessa nya riktlinjer att man inte ens håller ett förhör med ungdomar som grips utan släpper ut dem och kallar dem till förhör senare. Det är verkligen inte snabba och tydliga reaktioner. Jag blir faktiskt ganska upprörd över detta. Jag har själv jobbat på ungdomsroteln i Göteborg och vet att man måste visa att de inte kan göra hur de vill. Nu verkar det lite grann som om de kan göra det.
Därför är mina frågor till Morgan Johansson: När kommer lagförslaget om ungdomsövervakningen? Är han nöjd med processen, nu när det har dröjt fyra år? Anser han att det är en snabb reaktion? Anser Morgan Johansson vidare att Åklagarmyndighetens nya riktlinjer om att släppa vissa ungdomsbrottslingar redan innan man hållit förhör med dem är rimliga? Är det en tydlig reaktion? Om han inte anser det, skulle han kunna tänka sig att göra någonting för att förändra detta?
Anf. 12 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Först kanske man ska nyansera diskussionen en smula. Problemet med rån kan man inte förneka. Det finns där, och vi har också sett en ökning just av antalet anmälda personrån de senaste åren - en liten ökning. Förra året hade vi lite drygt 6 800 anmälda personrån. Det är inte det högsta antalet någonsin. Det högsta antal vi har sett i modern tid var när vi 2011 hade över 7 200 personrån. Dock har vi sett en utveckling i frågan och måste agera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför finns det i 34-punktsprogrammet förslag om att öka häktningsmöjligheterna för bland annat just detta brott, det vill säga rån, så att man i ökad utsträckning ska kunna frihetsberöva dem som begår dessa brott i väntan på rättegång - ungefär på samma sätt som vi gjorde när vi skärpte straffen för de grova vapenbrotten, där vi nu har en automatisk häktning i väntan på rättegång. Går du nu hemifrån med ett vapen som du inte har rätt till är risken stor att du inte kommer hem igen på två år.
34-punktsprogrammet pekar ut ett antal brott där vi bör öka möjligheterna till frihetsberövande, och rån är ett av dem.
Men när detta väl är sagt tycker jag också att man för hederlighetens skull i debatten ska komma ihåg att beläggen för att ungdomsbrott generellt sett ökar faktiskt är oerhört svaga. Det är snarare tvärtom, skulle jag vilja säga. Antalet ungdomar som misstänks för brott - nu talar vi om åldersgruppen 15-20 år - har minskat med 20 procent på tio år. Antalet lagförda ungdomar i samma åldersgrupp har minskat med 30 procent. Det som har minskat mest är just stöldbrott, misshandel och skadegörelse.
Sedan finns också den generella bilden, som Ellen Juntti försöker lyfta fram, att ungdomar begår alltmer brott. Den tror jag faktiskt inte stämmer med verkligheten. Vi har däremot bekymmer med begränsade grupper som dras in i gängkriminalitet. Där måste vi gå in med hårdare insatser än tidigare. Bland annat kan straffsatserna ökas till frihetsberövande.
Ellen Juntti visar i sin interpellation att hon har fått skrivningarna om ungdomsreduktionen om bakfoten. Hon skriver att regeringen inte vill "avskaffa straffrabatten vid upprepad grov brottslighet" för 18-21-åringar. Det är precis tvärtom. Det är precis det vi vill göra. Det står uttryckligen i programmet att vi ska avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid allvarlig brottslighet.
Vi skriver nu på ett direktiv om en översyn av just det regelverket. Varför då? Jo, det finns en risk för att man även när man är 18, 19 eller 20 år har kommit in i ganska grov allvarlig kriminalitet. Då måste det beteendet brytas. Det kan många gånger göras med kriminalvårdsinsatser. Därför måste vi gå vidare med det. Det finns nu ett grundunderlag för det i en utredning som kom i slutet av förra året. På regeringens uppdrag föreslog utredningen att man ska gå fram med avskaffandet av ungdomsreduktionen.
Förslaget är att ta bort ungdomsreduktionen också för lindrigare brott. Frågan är hur långt man ska gå i det avseendet. Om jag uppfattar Ellen Juntti rätt vill hon ta hela steget, det vill säga ta bort reduktionen också för lindrigare brottslighet. Men Ellen Junttis problem är att hon inte har finansierat det i sin budgetmotion. Hon har inte satt av de pengar som kriminalvården skulle behöva för att kunna möta det.
Anf. 13 Ellen Juntti (M)
Herr talman! Jag vill tacka Morgan Johansson för svaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skadegörelsen kanske har minskat, men den grova brottsligheten bland unga har ökat. Jag jobbade under tre år i slutet på 80-talet och början på 90-talet som ungdomsutredare i Göteborg. Det var inte så här grova rån, att man skär örat av unga killar man rånar, att man sticker kniven rakt in i ryggen nästan utan någon anledning över huvud taget, att man sparkar ned folk hur som helst och står och stampar dem i huvudet och allt vad man gör. Den allvarliga brottsligheten har blivit mycket grövre.
När det gäller straffrabatten vill vi moderater ta bort den helt och hållet. Vi tycker att en myndig person är en myndig person. Det tyckte Löfven också för några år sedan när han var i Göteborg. Då sa han att den skulle bort. Men det är tydligen Miljöpartiet som bestämmer.
Nu har det blivit ett lite svagare förslag. Det står att det "genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet". Det blir alltså, vad jag förstår, inte någon reduktion vid det första grova brottet. Man får begå ett brott för vilket minimistraffet är ett års fängelse och få en reduktion. Men om man ska dömas för ett nytt brott för vilket minimistraffet är två års fängelse kommer reduktionen också att användas. Som jag har uppfattat det som står i programmet gäller avskaffandet alltså först när man begår ett andra brott för vilket minimistraffet är två.
Vi ska komma ihåg att för grov misshandel är minimistraffet ett och ett halvt års fängelse. För rån är minimistraffet ett års fängelse. För grov stöld, till exempel inbrott i bostäder, är minimistraffet sex månaders fängelse. Morgan Johansson får gärna rätta mig, men som jag läser det här får man om man begår de brott som jag har nämnt straffreduktion eftersom minimistraffet inte är två år utan lägre.
Det skulle innebära att för till exempel rån, för vilket minimistraffet är ett år, kan man begå rån efter rån och fortfarande få straffreduktion. Det står att det kan bli straffreduktion när man "ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse". Rån har minimistraffet ett års fängelse. Morgan Johansson får gärna förklara för mig om det här inte gäller. Hur har man tänkt där?
Min fråga är helt enkelt: Anser Morgan Johansson att det är rimligt att man kan begå rån efter rån och fortfarande få straffreduktion, med tanke på att minimistraffet för rån är ett års fängelse?
Anf. 14 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det är inte bara stöldbrotten som har gått ned på ungdomssidan. Det gäller också misshandel och skadegörelse - bara så att vi är klara över det.
Ellen Juntti hänvisar till hur det var i början på 90-talet. Ibland måste man titta på den totala utvecklingen. När det gäller exempelvis grova brott var det större risk att bli dödad i Sverige 1990 än det är i dag. Antalet fall av dödligt våld per capita har faktiskt minskat sedan 1990. Det hör man inte alltid i debatten. Men det är på det sättet. Vid den tid då Ellen Juntti var aktiv var i alla fall förekomsten av så allvarligt och grovt våld att man dödade en annan person mer förekommande än nu. Den bilden och den nyanseringen av debatten ska man kanske ha ibland.
När det gäller ungdomsreduktionen är vår inriktning att straffreduktionen ska avskaffas vid allvarlig brottslighet. Vi skriver nu på direktiven. När vi är färdiga med dem får ni se hur vi gör med inriktningen. Men det kommer att vara en lång process efter det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller kopplingen till rån vill jag påpeka att vi i en annan punkt i 34-punktsprogrammet pekar ut rån som ett område där vi bör gå fram med mer frihetsberövande insatser och då kanske också höja straffskalan för just det brottet. Min inriktning är att vi ska få effektiva medel för att kunna döma dem som systematiskt begår de brotten.
Ellen Junttis problem i den här debatten är att hon står här och lovar saker. Hon säger att straffreduktionen ska tas bort för all brottslighet, också den lindriga. Vi ska komma ihåg att det inte har stöd av remissinstanserna i utredningen. Så gott som alla remissinstanserna framför hård kritik mot att ta hela det steget.
Ellen Juntti lovar att hon ska ta hela paketet. Det innebär en kostnad på 1,1 miljard att avskaffa straffreduktionen för ungdomar också för de lindrigare brotten. Då blir jag nyfiken. Har Moderaterna finansierat det i sin budgetmotion? Svaret är nej. Det har Moderaterna naturligtvis inte gjort, tvärtom.
Bakgrunden är att Moderaterna systematiskt underfinansierar kriminalvården. För ett år sedan fattade den här riksdagen beslut om en ny budget för 2019. Den baserades på Moderaternas och Kristdemokraternas reservation och fick stöd av Sverigedemokraterna. Ni drev då igenom er budget, Ellen Juntti. Kriminalvården hade äskat 395 miljoner kronor. Hur mycket fick de av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna? De fick 85 miljoner, mindre än en fjärdedel av vad de skulle ha haft.
Det första vi fick göra när vi tillträdde var att öka anslaget till Kriminalvården med över 300 miljoner i våras och med ytterligare över 200 miljoner för innevarande år. Vi har alltså fått hälla i mer än en halv miljard kronor till Kriminalvården i år, för att täcka det som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna inte orkade med.
Herr talman! Man kan inte stå i den här kammaren och kräva allt högre straff på allting och borttagna straffreduktioner på allting och samtidigt inte finansiera kriminalvården. Då har man ingen trovärdighet.
Min grundfråga är: Om ni vill avskaffa straffreduktionen och ska ta hela paketet, det vill säga ta bort straffreduktionen för alla brott, även för de lindriga brotten, varför finansierar ni inte det i er budgetmotion?
Anf. 15 Ellen Juntti (M)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret.
Morgan Johansson behöver inte bekymra sig om mina problem. Han har ganska många egna.
Han dribblar bort det här med straffreduktionen genom att göra det till mer av en budgetdebatt. Vi moderater satsar nästan 2,5 miljarder mer än regeringen på rättsväsendet för nästa år. Vi satsar också en hel del på kriminalvården.
Morgan Johansson svarar inte riktigt på min fråga. Jag har tydligen uppfattat det rätt. Man kan fortfarande få reduktion på straffet om man begår ett brott för vilket minimistraffet är ett år i stället för två, alltså rån. Man kan begå rån efter rån och ändå få straffreduktion. Men detta vill Morgan Johansson inte riktigt svara på, vilket jag faktiskt förstår. Det hade jag heller inte velat om jag vore i hans kläder.
Låt mig gå över till min sista fråga som handlade om mängdrabatt. Vi moderater vill ta bort mängdrabatten på brott, som ju är helt förkastlig. Vid en och samma rättegång får man fullt straff för det första brottet och 50 procents reduktion redan vid det andra brottet. Vid det tredje brottet får man vid samma rättegång bara 30 procent av straffet. Om någon exempelvis har begått tre våldtäkter får personen bara 30 procent av straffet för den tredje våldtäkten. Hur känns det för brottsoffret?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Moderaterna vill ändra på detta så att man får fullt straff för de tre grövsta brotten. Det skulle innebära att gärningsmannen även för en tredje våldtäkt får ett ordentligt straff. Det här skulle öka fängelsetiden med 60-70 procent.
Regeringen verkar dock inte vilja göra någonting åt detta. Ni tycker tydligen att mängdrabatten är bra. Varför gör ni det?
Anf. 16 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ellen Juntti säger att de avsätter mer pengar till rättsväsendet. Men Moderaterna avsätter inte så mycket pengar till rättsväsendet att de täcker de kostnader som Ellen Juntti nu drar på sig. Om man skulle genomföra hela detta paket och även inbegripa att lindriga brott tas bort från straffriheten innebär det en kostnad på 1,1 miljard. Att ta hela detta steg avråder för övrigt så gott som alla remissinstanser från.
Moderaterna har inte täckt upp för dessa kostnader i sin budgetmotion, och än mindre för den förändring som Ellen Juntti förslår vad gäller det som kallas mängdrabatt. Ska man göra något åt den måste man också vara beredd att avsätta mer pengar. Om vi skulle gå Moderaternas väg skulle vi stå med en springnota från Kriminalvården. Vi skulle alltså inte bry oss om att dessa kostnader skulle öka.
I 34-punktsprogrammet säger vi två saker avseende det som Ellen Juntti har tagit upp. Vi kommer att se över straffen för en del av de brott som gängen begår. Det handlar exempelvis om grov utpressning och grov misshandel men också rånfrågan. Då kommer vi att se över straffskalan för detta. Det får förstås i sin tur betydelse för hur man ska betrakta ungdomsreduktionen.
Vi skriver direktiv i båda dessa delar just nu, men regeringens inriktning är den jag har fört fram nämligen att vi vill skapa ökade möjligheter till frihetsberövande för dem som begår allvarlig brottslighet av detta slag. Detta behöver vi göra för att vi ska kunna bryta det här beteendet.
Vi tänker dock inte gå fram med åtgärder som vi sedan inte finansierar. Det gör kanske Moderaterna, men det kommer vi inte att göra. Vi kommer att se till att alla åtgärder vi vidtar också är fullt finansierade.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.