Ungas möjlighet till en egenägd bostad
Interpellation 2020/21:519 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-01
- Överlämnad
- 2021-03-02
- Anmäld
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-16
- Svarsdatum
- 2021-03-26
- Besvarad
- 2021-03-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Mellan den 4 oktober och den 29 november genomförde Boinstitutet en onlineundersökning via Ungdomsbarometern i vilken 2 989 unga mellan 15 och 24 år svarade på frågor om sitt framtida boende.
På frågan om hur de vill bo när de etablerat sig på arbetsmarknaden svarar de flesta villa (40 procent) följt av bostadsrätt (31 procent). Hyresrätten kommer på tredje plats (17 procent). Nästan ingen vill bo i andra hand (1 procent) eller dela lägenhet med en kompis (1 procent). På frågan om vilket boende som är mest realistiskt svarar de flesta hyresrätt (29 procent) följt av bostadsrätt (27 procent) och villa (19 procent). Bara 5 procent tror att de kommer att bo i andra hand och 2 procent i kollektivboende.
Samtidigt uppger fler än hälften av alla som svarade att det känns omöjligt att få ett förstahandskontrakt. Var sjätte vill bo i hyresrätt, som upplevs vara enklare och smidigare eftersom den går fortare att flytta till/från och byta i jämförelse med ett ägt boende. Många uppger att de vill bo centralt/i stan, där bostadsrätterna anses dyra, och att en liten hyresrätt passar deras ekonomi och hushållsstorlek bättre.
Hyresrätten är samtidigt den boendeform som de flesta bedömer som mest realistisk. Den vanligaste förklaringen är att de inte har råd med insats eller har möjlighet att ta lån för att köpa en bostad.
Givet det faktum att de flesta unga vill bo i villa är det naturligtvis viktigt att regeringen och riksdagen för en politik som gör det möjligt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
- Vilka åtgärder avser regeringen att vidta som gör det möjligt för unga att flytta till en egenägd bostad?
- Vilka är de enskilt viktigaste åtgärderna som statsrådet ser som angelägna att vidta på kort sikt under 2021 för att fler ska kunna flytta till en egenägd bostad?
- Med tanke på att bostadsbristen för många unga som vill bo i eget boende i storstäderna är akut, vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta under 2021 så att fler unga kan flytta hemifrån eller till jobb i våra storstäder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:519
Webb-tv: Ungas möjlighet till en egenägd bostad
Dokument från debatten
- Fredag den 26 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:101
- Protokoll 2020/21:101 Fredagen den 26 marsProtokoll 2020/21:101 Svar på interpellation 2020/21:519 om ungas möjlighet till en egenägd bostad
Protokoll från debatten
Anf. 87 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta som gör det möjligt för unga att flytta till en egenägd bostad, vilka de enskilt viktigaste åtgärderna är som jag ser som angelägna att vidta på kort sikt under 2021 för att fler ska kunna flytta till en egenägd bostad och, med tanke på att bostadsbristen för många unga som vill bo i eget boende i storstäderna är akut, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta under 2021 så att fler unga kan flytta hemifrån eller till jobb i våra storstäder.
Jag vill börja med att säga att frågan om ungas inträde på bostadsmarknaden är prioriterad för regeringen, både när det gäller det ägda och det hyrda beståndet.
Regeringen ser ett behov av åtgärder som riktar sig till just dem som för första gången ska köpa en bostad för att underlätta för dem att komma in på den ägda bostadsmarknaden. Bostadsbeståndet består i dag till stor del av ägda bostäder. Bostadspriserna har samtidigt ökat snabbare än hushållens inkomster. Förstagångsköparna, som ofta är unga personer, har inte sällan ett förhållandevis litet eget kapital och lägre inkomster än andra hushållsgrupper, vilket försvårar inträdet på den ägda bostadsmarknaden. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Utredaren ska bland annat föreslå hur ett statligt startlån för förstagångsköpare bör utformas. Utredaren ska lämna sina förslag till regeringen senast den 1 november.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det här sammanhanget vill jag nämna att regeringen även har genomfört insatser som ska underlätta för unga vuxna som vill hyra en bostad att flytta till en egen bostad. Investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för byggande av hyresbostäder i hela landet med relativt lägre hyror som fler, däribland unga vuxna, kan efterfråga. I enlighet med januariavtalet har regeringen reformerat investeringsstödet. Var åttonde lägenhet som produceras med hjälp av investeringsstöd ska numera erbjudas den kommun där bostäderna byggs för förmedling till unga under 31 år eller för att användas för sociala kontrakt.
Anf. 88 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag vill också önska lycka till med ministerns viktigaste uppdrag: att vara bostadsminister. Det finns väldigt höga förväntningar på den här bostadsministern med tanke på vad som har gjorts tidigare, det vill säga väldigt lite.
Fru talman! Boinstitutet har i en ungdomsbarometer frågat 2 989 unga mellan 15 och 24 år hur de vill bo. På frågan hur de vill bo när de etablerar sig på arbetsmarknaden svarar de flesta, 40 procent, att de vill bo i villa. 31 procent vill bo i bostadsrätt. Hyresrätten kommer på tredje plats med 17 procent. Nästan ingen vill bo i andra hand. Det vill bara 1 procent göra. Och 1 procent svarar att de vill dela lägenhet med en kompis.
Fru talman! Det betyder att sju av tio vill äga sin bostad. Varför vill man göra det? Det var en av frågorna i samma undersökning. Jag blir glad av att läsa frisvaren. Man vill ha trevliga grannar, man ser det som en bättre investering och man vill ha en trädgård. Det betyder frihet och så vidare.
Precis på det sättet var det när 40-talisterna fick sina barn. Då byggdes det fantastiskt många småhus runt om i Sverige. Personer med normala inkomster kunde köpa sitt första hus. Jag är själv uppvuxen i Boden. Min pappa jobbade inom militären, och min mamma jobbade på sjukhus. De kunde, i 25-årsåldern, bygga hus i Boden.
Hur många 25-åringar kan bygga hus i dag? Där har politiken misslyckats. Det är därför jag har ställt den här interpellationen till ministern. Vad ska regeringen göra för att 40-talisternas barnbarn, som det i princip handlar om, ska kunna bygga hus? Hur ska man göra det möjligt för dem att flytta till eget hus, ha egen trädgård, ha en liten grönsaksodling och potatisodling. Hur ska man göra det möjligt för dem att gå ut på sin altan och sätta tårna på gräsmattan? Det är vad den här interpellationen handlar om.
Det vi vet är att ministern hänvisar till en utredning som ska komma den 1 november. Men vi vet också att det ska införas ett amorteringskrav. En av regeringens myndigheter meddelade häromdagen att man kommer att återinföra det. Det innebär att det kommer att bli allt svårare för unga att köpa hus, eftersom kalkylerna inte går ihop.
Vi vet också att ungdomsarbetslösheten skenar. I Gävle, min hemstad, har långtidsarbetslösheten bland unga ökat med 35 procent på ett år. Det första steget för att kunna äga en bostad är såklart att man har ett jobb. Annars kommer man inte att kunna köpa ett hus.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är symtomatiskt att när jag säger att fler unga vill äga sin bostad och frågar ministern vad regeringen har för politik för det får vi ett svar: att det pågår en utredning. Men i slutet av sitt svar pratar ministern om hyresrätter. Det är alltså inte det interpellationen handlar. Det jag har frågat är hur unga ska få möjlighet att äga sin bostad och vad regeringen har för politik för det. Det vore bra om ministern skulle kunna tala om klart och tydligt, bortsett från utredningen som ska komma med sin redovisning den 1 november, vad regeringen har för politik och vilka ambitioner ministern har.
Tänk att få Sveriges finaste uppdrag, att vara bostadsminister! Då måste man ha någonting mer i byrålådan än att en utredning ska redovisa sina förslag den 1 november. Jag tror att Sveriges unga är nyfikna på vilka verktyg ministern har i byrålådan för att fler unga ska kunna äga sitt första hus och ha sin egen grönsaksodling.
Anf. 89 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Tack, riksdagsledamoten, för den här jätteintressanta diskussionen!
Jag håller med Lars Beckman i hyllningarna av det statligt subventionerade byggandet under 50, 60 och 70-talen och de statligt subventionerade lån som lade grunden för 40-talisternas ägande på bostadsmarknaden. Om det var rätt nationell politik kan man kanske debattera i en annan debatt, tänker jag.
När det gäller amorteringskravet är det uppenbart att vi förut hade en ganska unik situation i Sverige. Amorteringsfria lån spreds lite som en löpeld över den svenska kreditmarknaden. Vi hade en amorteringskultur som skiljde sig fullständigt från hur det såg ut i vår omvärld. Det var också en riskabel utveckling. Många bedömare har pekat på att det medförde risker för de enskilda hushållen men också för samhällsekonomin i stort.
Om man som jag är gammal nog att minnas tidigare bostadskriser vet man hur det slår mot unga familjers ekonomi när skuldsättningen är så hög att de inte klarar en ränteökning. Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit tillsammans med tillsynsmyndigheter och expertmyndigheter har vi i dag i stället en sundare amorteringskultur på plats. Det tror jag att vi ska vara glada för. Det är lätt att bygga upp en hög belåning.
Jag kan oroas lite över Lars Beckmans ingång i debatten. Den verkar gå ut på att ju högre lån vi kan få, desto bättre. Det driver dessutom upp priserna och gör det ännu svårare för den som inte har ett startkapital för att ta sig in på bostadsmarknaden.
Jag kommer att peka på den utredning som pågår. Den är central i frågan, just för att vi ska kunna brygga över det stora steg som det i dag innebär att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Men jag vill också peka på att bostadsmarknaden är dynamisk. Dess delar hänger ihop. Det är jag övertygad om att riksdagsledamoten är väl medveten om. Förändringar inom ett segment påverkar andra segment på bostadsmarknaden. De är inte separata delar av bostadsmarknaden. De är inte heller icke-kommunicerande kärl. När man påverkar den ena delen av bostadsmarknaden påverkas även den andra. Om fler hyreslägenheter blir tillgängliga genom en aktiv bostadspolitik påverkar det också utbudet av och prisutvecklingen för det ägda beståndet.
När Boverket gör enkäter bland kommunerna om hur bostadsbristen ser ut är det framför allt bristen på hyreslägenheter man pekar på. Det finns också stora problem på hyresmarknaden som behöver adresseras. Det finns en omvittnat stor brist på hyreslägenheter. Hela bostadsmarknaden påverkas nu när det i hög takt byggs lägenheter som ska ha rimliga hyror, genom att vi har ett investeringsstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att fler unga ska kunna äga sitt boende, eller för den delen fler förstagångsköpare - det finns många situationer där man kan vara förstagångsköpare, inte bara när man är ung - ser vi ett behov av åtgärder som riktar sig till den gruppen. Priserna på bostäder har ökat mycket snabbare än hushållens inkomster. Att lösa det bara genom ökad belåning är inte en sund ekonomisk utveckling, och det skulle skapa stora risker för de enskilda hushållen.
Vi har tillsatt en utredning. Den kommer att lämna sina förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköparna på bostadsmarknaden. En del i det kan vara ett statligt startlån. Det ska kanske inte vara precis som det lån Lars Beckman hyllar och som fanns när våra föräldrar skaffade hus. Men vi ska hitta en form för det. Vi får se vad utredningen kommer tillbaka med. Det kommer att bli väldigt konkreta åtgärder. Men vi ska avvakta utredningen och se vad som kommer ut av den.
Anf. 90 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det blir intressant att se resultatet av utredningen.
Jag frågade vad ministern själv anser, vilka egna idéer ministern själv har. Det får ministern komma tillbaka med i nästa inlägg.
Jag känner igen resonemanget från företrädaren Per Bolund. Han resonerade ungefär likadant och hyllade det amorteringskrav som har gjort att väldigt få unga eller den som inte äger sin bostad har möjlighet att etablera sig på den ägda bostadsmarknaden.
Vad blir konsekvenserna av det här? I en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken "Bostadsbrist hindrar ungas karriär" står det att "bostadsbrist gör att många unga tackar nej till studieplatser och arbetserbjudanden. Den hindrar dessutom unga från att ens söka utbildningar eller jobb". En boendeekonom på SBAB säger i artikeln: "De som är i störst behov av en bostad, som planerar sin framtid - de slussas ut till andrahandsbostäder. Hur kan vi ha det så?"
"42 procent har inte sökt en utbildning på grund av bostadssituationen, 39 procent har dragit sig från att söka jobb på annan ort, och 37 procent har tackat nej till en utbildningsplats." Det är verkligheten i Sverige. Det här var 2019, och det har tyvärr inte blivit bättre i dag.
När jag tittade på en undersökning som föreningen Svenskt Näringsliv hade gjort för Stockholm flaggade företagen för att de har behov av arbetskraft, att det finns unga som vill ha jobben, men de unga kan inte flytta hit eftersom det inte finns bostäder.
Detta är ett reellt, faktiskt problem som en ny bostadsminister naturligtvis borde ägna all sin vakna tid åt. Det är det som är så bra med interpellationsdebatter. Nu har ministern möjlighet att titta in i kameran i Sveriges riksdag, direkt till Sveriges unga, och säga att den här listan på tio punkter har hon med sig. Den här listan gjorde att hon tackade ja till uppdraget som bostadsminister. Ministern tog inte uppdraget för att göra det svårare för unga att skaffa sig en bostad, utan hon tog uppdraget för att göra det lättare för unga att skaffa sig en bostad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vore intressant att få se hur statsrådets tiopunktslista ser ut, det vill säga precis vad den här interpellationen handlar om. Vad har ministern i sin portfölj? Vad planerar regeringen att göra så att de unga kan få äga sin bostad, oavsett om det är en bostadsrätt eller villa? Majoriteten vill ha en villa. Det kan till och med vara så att de vill bo strandnära.
Jag skulle vilja veta konkret, och Sveriges unga förtjänar ett svar på frågan, vad det var som gjorde att bostadsministern tackade ja till uppdraget. Vad är det som ministern tar med sig in i uppdraget med entusiasm så att unga kan få en bostad? Vad är det som görs så att inte så många måste tacka nej till jobb eller studier och inte kan flytta till storstäderna därför att det inte finns bostäder? Vilka idéer har ministern så att fler unga ska få äga sin bostad? Vi har redan hört om utredningen, så den behöver ministern inte ta upp igen. Vi vill höra något konkret.
Anf. 91 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag tackar riksdagsledamoten, som gärna vill tala om för mig vad jag ska svara eller inte svara. Men jag tänker i stället svara på frågorna utifrån vad jag själv har för uppfattning, och om det är okej så gör jag så.
Jag har tackat ja till uppdraget som jämställdhets- och bostadsminister inte minst därför att jag ser en stor ojämlikhet på bostadsmarknaden och en stor ojämlikhet i vem som får tillgång till bostadsmarknaden.
När riksdagsledamoten pekar på till exempel studenter som tackar nej till studieplatser för att de inte hittar bostad, tror jag inte att svaret i första hand är att de ska skaffa stora lån. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att bygga bostäder med rimligare hyror som de kan efterfråga i den fasen de är i livet med studier och studiemedel. De kan sedan senare i livet ta klivet in på bostadsmarknaden.
I andra situationer, när man till exempel arbetar, finns det all rimlighet i att vilja köpa sin bostad. Där håller vi på att undersöka hur en sådan konstruktion skulle se ut för att underlätta ett köp.
Vad jag däremot är hundra procent övertygad om är att ingen av dessa grupper är betjänt av en fortsatt stegrad prisutveckling på bostadsmarknaden som gör det ännu svårare för dem att med de inkomster de har betala för sitt boende. Jag tror inte heller att de på något sätt är betjänta av en amorteringskultur eller en lånekultur som innebär att de skuldsätter sig till så hög grad att de inte längre klarar en historiskt sett mer normal räntenivå än den vi ser i dag. Jag är övertygad om att Lars Beckman minns de tider när det var helt andra räntenivåer, och historiskt är det inte omöjligt att vi hamnar där igen. Då ska också de unga personerna klara att betala för sitt boende och inte behöva lämna det.
Vi kommer att fortsätta att arbeta för att bygga fler hyresbostäder till rimliga hyror, så att det ska finnas fler bostäder på bostadsmarknaden och för att skapa en bättre balans på bostadsmarknaden med en jämnare prisutveckling och därmed större möjligheter för unga att ta klivet in även i det ägda boendet.
Parallellt med detta fortsätter vi att vänta in utredningen, så att det ska bli väl genomarbetade och konstruerade förslag som gör att de unga kan få hjälp in på bostadsmarknaden. Det gäller för den delen även de kvinnor som skiljer sig. En stor andel har i dag inte möjlighet, till skillnad från sina makar, att ta ett kliv in på bostadsmarknaden. Det är varför jag med stor glädje har tackat ja till rollen som jämställdhets- och bostadsminister. Även om interpellationsdebatten till stor del handlar om unga finns en stor ojämställdhet i det ägda boendet, i vem som äger fastigheter, i vem som äger mark, strandnära eller inte, i vem som har tillgång till kapitalinkomster. Jag är naturligtvis besjälad av hela mitt uppdrag; att se till att det finns fler hyresrätter till rimliga hyror är en del i de kommunicerande kärlen på bostadsmarknaden, att hitta sätt att underlätta för förstagångsköpare att ta sig in på den ägda marknaden är en annan del.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är ledsen att jag gör riksdagsledamoten besviken, men jag kommer inte att i dag presentera en tiopunktslista. I så fall får han skriva en interpellation om en tiopunktslista, och så får han se vad han får för svar. Däremot ser jag fram emot att få tillbaka utredningen och att därefter lägga fram bra förslag på hur vi hjälper förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Anf. 92 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag har som ledamot i Sveriges riksdag möjlighet att kalla hit statsråd. Jag har möjlighet att ställa de frågor som jag vill ha svar på, och det är precis vad jag har gjort.
Vi noterar av interpellationsdebatten att ministern kom hit med en tom säck, det vill säga att vi inte fick svar på frågorna. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta som gör det möjligt för unga att flytta till en egenägd bostad? Vilka är de enskilt viktigaste åtgärderna som statsrådet ser som angelägna att vidta på kort sikt under 2021 för att fler ska kunna flytta till en egenägd bostad? Med tanke på att bostadsbristen för många unga som vill bo i eget boende i storstäderna är akut, vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta under 2021 så att fler unga kan flytta hemifrån eller till jobb i våra storstäder?
Då får väl den som har sett debatten själv dra sina slutsatser om statsrådet - som hade svaret skriftligt i förväg, som har lämnat ett skriftligt svar - har svarat på frågorna. Eller så är det så beklagligt att det enda svaret på frågan om vad man tänker göra kortsiktigt 2021 var att avvakta en utredning som ska presenteras den 1 november. Det innebär att under mars, april, maj, juni, juli, augusti, september och oktober tänker statsrådet inte göra någonting. Statsrådet tänker vänta på en utredning som ska presenteras den 1 november.
Kära ungdomar som ser den här debatten, nu eller i efterhand; så kan vi inte ha det. Vi måste ha en bostadsminister som jobbar dygnet runt för att ni ska få en bostad. Vi kan inte ha en minister som sitter på händerna och en regering som inte tänker göra någonting under hela 2021. Jag hoppas verkligen att det inte är svaret. Om statsrådet vill svara på någon av mina tre frågor skulle jag uppskatta det.
Anf. 93 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! På den första frågan var mitt svar att vi har tillsatt en utredning för att till exempel titta på ett startlån för att göra det lättare att komma in i egenägd bostad. Det är bra med utredningar därför att de innebär att vi kan få en bra och genomarbetad lagstiftning.
På den andra frågan kan jag säga att det byggs medan vi står här i en interpellationsdebatt. Det är naturligtvis oerhört viktigt, men det byggs samtidigt ett stort antal bostäder till rimliga hyror med hjälp av det investeringsstöd som regeringen har infört.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan var det den tredje frågan om bostadsbristen och de som vill bo i eget boende. I storstadsregionerna är investeringsstödet väl utnyttjat, och det innebär att det hittills har tillförts 21 000 bostäder och ytterligare 24 000 bostäder är under uppförande. Det är vad som pågår.
Bostaden är en rättighet. När bostadspolitiken blir ytterligare ett offer för ideologiska skyttegravskrig är det de unga som hamnar i kläm. Det handlar inte om antingen hyresrätter eller bostadsrätter, utan det handlar om både och. Som bostadsminister verkar jag för att lyfta fram goda förslag, oavsett politisk anknytning, som främjar sänkta trösklar till både hyres- och bostadsrätter.
Precis som det har framgått under interpellationsdebatten arbetar regeringen med ett antal verktyg för att fler unga ska komma in på bostadsmarknaden, fler unga ska ha förstahandskontrakt till rimliga priser och fler unga ska ha möjlighet att äga sitt boende. Detta är jag djupt besjälad av i mitt uppdrag som jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.