Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

underhåll av teaterklenoder

Interpellation 2003/04:129 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-20
Inlämnad
2003-11-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-11-25
Sista svarsdatum
2003-12-04
Besvarad
2003-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 november

Interpellation 2003/04:129

 av Ana Maria Narti (fp) till kulturminister Marita Ulvskog om underhåll av teaterklenoder

Den 4 oktober 2000 väckte Folkpartiet liberalerna en enskild motion om Drottningholms teater och dess teatermuseum. Där tog jag upp frågor angående förrådet av ovärderliga föremål som hotades av förfall på grund av undermåliga förvaringslokaler och total avsaknad av vård:

"Drottningholms teater är en av Sveriges mest kända och nationellt och internationellt mest uppskattade kulturskatter. @ @ @ Ett ovärderligt förråd av unika teaterhistoriska föremål och dokument har samlats kring denna lilla institution. Denna samling värdefulla objekt saknar motsvarighet i andra länder. Sverige skulle lätt kunna bli ett av världens mest intressanta teaterhistoriska centrum @ om museet kunde presentera sina samlingar för publiken, alltså om en normal museiverksamhet kunde äga rum här. @ @ @ Men Drottningholms teatermuseum har en mycket sorglig historia i decennierna efter andra världskriget. Det räddades från glömska och många andra faror på 1940-talet men har sedan dessa aldrig fått resurser för att bli ett aktivt museum öppet för allmänheten och för forskningen. Registrering av dokument och vård av gamla föremål är eftersatta i brist på professionell arbetskraft. Föremål som knappt går att prissättas bevaras på flera ställen. Vissa förvaringslokaler utnyttjas i brist på andra möjligheter, vissa är direkt olämpliga för till exempel gamla 1700-talskostymer som i sådana dåliga miljöer hotas att angripas av mögel, svamp eller ruttna bort. @ @ @ Hur länge kan Kulturdepartementet försumma denna underbara institution? Vem bär ansvaret för de teaterhistoriska föremål som hotas att förstöras?"

Samma frågor tog jag sedan upp i flera debatter inom kulturutskottet och i riksdagens plenisal. Varken motionen eller mina inlägg i debatterna fick något egentligt svar. Tomma ord från kulturministern och mycket små förbättringar för museet har bara förvärrat förfallet av Drottningholms värdefulla samlingar.

Därför vänder jag mig på nytt till kulturministern med väl kända frågor om Sveriges Teatermuseum och dess verksamhet:

Kulturministern har varit väl informerad om museets eländiga ekonomi: Avser hon ingripa och rädda samlingarna genom att snabbt finansiera en flyttning av dessa samlingar till lämplig lokal?

Avser ministern verka för att Sveriges Teatermuseum får en ekonomi som garanterar en någorlunda rationell och kontinuerlig vård av dess unika föremål?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:129, underhåll av teaterklenoder

Interpellationsdebatt 2003/04:129

Webb-tv: underhåll av teaterklenoder

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marita Ulvskog (S)
Anf. 10 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Drottningholms teatermuseum rymmer två verksamheter. Det är museiverksamheten som är basen för Drottningholms teatermuseum. Det är därför den heter Nämnden för Drottningholms teatermuseum. Sedan har det sedan ett antal decennier tillbaka kompletterats med en föreställningsverksamhet som inte existerade från början och som var ännu mindre frekvent förekommande tidigare än vad den är i dag. Sammantaget får båda dessa verksamheter 14,8 miljoner kronor i statsbidrag. Man kan dela upp det på de olika verksamheterna. Museet har ett anslag som räknas upp i takt med pris- och löneomräkningen och fick dessutom en nivåhöjning, för att tala budgetteknik, i den förra budgetpropositionen. Teaterverksamheten har utöver sitt anslag under fyra års tid haft ett tillägg på 1 miljon kronor. Det är fakta i målet. Det är inget konstigt med det. Ana Maria Narti har själv suttit i styrelsen för Drottningholms teatermuseum, tillsatt av regeringen för att vara just en engagerad förespråkare för detta unika museum, denna teateranläggning och dess samlingar. Det är självklart att vi från regeringen då har utgångspunkten att styrelsen kommer att slå vakt om det som är den absoluta grunden för denna unika verksamhet, denna unika anläggning, nämligen byggnaden och de samlingar som är direkt kopplade till teatern ute på Drottningholm. Det är så att säga själva kärnan och det som gör att anläggningen finns med på Unescos världsarvslista.
Ana Maria Narti (Fp)
Anf. 11 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Vem skulle ha någon nytta av skatterna på Drottningholm om de var fullständigt otillgängliga för allmänheten? Verksamheten på teatern är ett sätt att hålla hela den här stora samlingen levande. Det är ett sätt att öppna sig inför Sveriges allmänhet och inför världen. Att ställa dessa två verksamheter mot varandra och egentligen i en undertext kräva att verksamheten på teatern ska upphöra bara därför att museet ska ta över alla dessa pengar tycker jag är fullständigt oacceptabelt. Verksamheten som pågår på scenen på Drottningholm är en del av det som egentligen är utställningsverksamhet, och det ingår i ett museums uppdrag att visa de föremål som man har till sitt förfogande. Jag sitter inte längre i styrelsen för Drottningholm, men under den tid som jag har suttit där har vi i styrelsen, teatern och museet uppvaktat kulturministern flera gånger, och ingenting har hänt. De pengar som går till museiverksamheten kan i bästa fall försäkra den absoluta miniminivån på verksamheten. Kulturministern har kanske ett gott minne, men vi har diskuterat den här ständiga fattigdomen i den svenska kulturen många gånger här och under valkampanjen. Och jag kan inte begripa hur Sveriges politiker kan döma stora yrkesgrupper till kronisk fattigdom. I dessa yrkesgrupper ingår museikunniga människor som skulle kunna göra en jättebra vårdande insats, bland annat på Drottningholm på det som i dag kallas Sveriges teatermuseum, men de tvingas leva som arbetslösa. Vissa av dem tvingas leva på socialbidrag, och det är helt accepterat. Gång på gång kommer samma eländiga budget när det gäller kulturen. Men man har 300 miljoner för ett nytt museum i Göteborg som ingen har krävt. Och man har miljarder för Teracom som skulle kunna drivas på ett helt annat sätt utan statliga insatser.
Marita Ulvskog (S)
Anf. 12 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Jag tycker att det är bra att Ana Maria Narti är intresserad av att öka tillgängligheten på våra museer. Jag utgår från att hon därmed tycker att det är bra att vi kommer att göra flertalet statliga museer avgiftsfria, och jag utgår från att hon tycker att det är bra att vi får ett stort nationellt museum också i Göteborg, Världskulturmuseet, som många har längtat efter och som kommer att betyda väldigt mycket för tillgängligheten till ett ganska dolt kulturarv. Jag är glad över att hon inte väljer att ställa verksamheter på kulturområdet mot varandra. Drottningholm är en stiftelse, icke en myndighet. Man har fått ett 60-procentigt statsbidrag. Det innebär naturligtvis att man inte kan nöja sig med att uppvakta kulturministern om ökade anslag, men dessa uppvaktningar som Ana Maria Narti gjorde när hon satt i styrelsen och andra har gjort har fått positiva konsekvenser. Vi har höjt anslaget till museidelen, och vi har under fyra års tid sett till att det går ett extra årligt anslag till teaterverksamheten. Jag tycker inte att man ska ställa detta mot något annat. Det är väldigt viktigt att i krislägen - och så har jag uppfattat att styrelsen ser på situationen för Drottningholm just nu - där de unika samlingarna direkt kopplade till Drottningholmsteatern löper risk att förfaras, då måste styrelsen se till att man omprioriterar och tar hand om detta unika kulturarv. Då får annat under en kortare period stå tillbaka. Så måste alla andra göra. Så måste vi göra på kulturområdet och på andra områden och också i vår egen hushållsekonomi.
Marita Ulvskog (S)
Anf. 14 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Det är svårt med dialog för döva. Jag tycker faktiskt att det är Ana Maria Narti som slår dövörat till. Jag vet inte hur många debatter vi har haft om Drottningholms teatermuseum. Jag har upplevt det som att jag varje gång talat för döva öron. Det är självklart att en omprioritering, kanske mellan föreställningsverksamheten och museet, inte handlar om att bara göra en kortvarig insats. Det handlar om att rädda föremål som uppenbarligen befinner sig i magasin som inte håller en tillräcklig kvalitet utan som faktiskt riskerar att göra att detta kulturarv upphör att existera. Det är en kortvarig insats som lägger grunden för den långvariga insatsen och som lägger grunden för att man ska fortsätta med föreställningsverksamheten också. Föreställningsverksamheten rasar också samman om själva kulturarvsdelen inte hålls intakt. Det finns ingenting att tillgängliggöra om man inte under en period är beredd att göra omprioriteringar. Så enkelt och så svårt är det. Jag delar helt Ana Maria Nartis uppfattning om att det behövs mer pengar till kulturbudgeten. Vi har kraftigt ökat den under ett antal år. Vi har gjort inom hela kulturarvsområdet kraftiga påslag, men det krävs mer pengar. Likväl vill jag säga att det kommer kulturarbetare från många andra delar av Europa till Sverige just därför att konstnärernas villkor faktiskt ändå är bättre här än där.

Intressenter

Frågeställare

Ana Maria Narti
Ana Maria Narti

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.