Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ultuna Lantbruksuniversitet

Interpellation 2002/03:117 av Stenmark, Rigmor (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-12-27
Anmäld
2003-01-21
Sista svarsdatum
2003-02-03
Besvarad
2003-02-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 december

Interpellation 2002/03:117

 av Rigmor Stenmark (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om Ultuna lantbruksuniversitet

Den 19 december stänger hästakuten vid veterinärutbildningen på Ultuna lantbruksuniversitet, Uppsala (SLU). Hästakuten är ett led i den praktiska undervisningen för veterinärstuderande i Sverige. Detta innebär att den praktiska undervisningen i direkt anslutning till den teoretiska på detta område försvinner för de studerande. De drabbade studenterna kan tentera teoretiskt men i slutbetyget sägs det att man inte får arbeta självständigt med häst utan godkänd praktisk träning. Vid kontakter med djurinstitutionen uttalas att man hyser farhågor för att utbildningen kommer att drabbas betydligt mer än vad den första besparingen uttalar.

Det är anmärkningsvärt att man drar undan en väl uppbyggd praktisk undervisning som är till gagn för både studerande och för hästägare.

Hästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, ca 225 000 i antal, är i dag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och hästsporten är en växande folkrörelse.

Med anledning av ovanstående är det viktigt att vi i Sverige utbildar veterinärer som har stor kunskap på hästar. Det är beklagligt att regeringen inte tar den stora svenska hästnäringen på större allvar och ser till att veterinärutbildningen garanteras praktisk undervisning i grundutbildningen. Att stänga hästakuten vid SLU signalerar att man inte tar hästnäringen på allvar.

Min fråga till jordbruksministern är:

På vilket sätt kommer jordbruksministern att se till så att vi i Sverige har en allsidig veterinärutbildning med såväl praktisk som teoretisk hästkunskap?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:117, Ultuna Lantbruksuniversitet

Interpellationsdebatt 2002/03:117

Webb-tv: Ultuna Lantbruksuniversitet

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 32 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Rigmor Stenmark har frågat mig på vilket sätt jag ämnar se till att vi i Sverige har en allsidig veterinärutbildning med såväl praktiska som teoretiska hästkunskaper. All högskoleverksamhet grundar sig på det regel- verk och de beslut som riksdag och regering fattat. Enligt högskolelagen ska verksamheten avpassas så att en hög kvalitet nås såväl i utbildning som i forsk- ning, och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. När det gäller uppläggning av utbildningsprogram för att nå fram till de mål som finns uppställda för varje examen, vill jag erinra om vad utbildningsmi- nistern vid flera tillfällen upprepat i svar på interpel- lationer och frågor, nämligen att hur en utbildning är upplagd och hur examinationen genomförs är ett ansvar som åligger det enskilda lärosätet. Kvalitetskontroll av högskoleverksamheten ge- nomförs av Högskoleverket. Verket har fått i uppdrag att systematiskt utvärdera all högskoleutbildning, alla program, kurser och ämnen med en periodicitet om sex år. Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) statsanslag uppgår till 1,2 miljarder kronor. Inom denna ram ska universitetet bedriva grundläggande högskoleutbild- ning, forskning och forskarutbildning samt fortlöpan- de miljöanalys. Universitetet beslutar självt om hur stora delar av denna summa som ska gå till de olika verksamhetsområdena och om de interna prioritering- arna inom respektive område. Lantbruksuniversitetet brottas för närvarande med ekonomiska problem. Ledningen har därför vidtagit en rad åtgärder i syfte att få en fungerande verksam- het inom de ekonomiska ramar och med de verksam- hetsmål som statsmakterna har beslutat om. För att komma till rätta med sin del av det upp- komna underskottet har veterinärmedicinska fakulte- ten bland annat beslutat se över sitt arbetssätt och lokalbehov. Lokalerna ska renoveras, och under den- na tid har man beslutat att temporärt upphöra med jourverksamheten nattetid vid hästkliniken. Beträffande de farhågor som Rigmor Stenmark uttrycker i sin interpellation rörande veterinärutbild- ningens allsidighet vad gäller såväl praktisk som teoretisk hästkunskap, vill jag peka på de bestämmel- ser angående omfattning av och mål för utbildningen som finns fastställda i en bilaga till SLU- förordningen. Dessa mål är tydliga och håller högt ställda krav på kunskaper och färdigheter av direkt betydelse för yrkesutövningen. Enligt ett av målen ska studenten för att få veterinärexamen till exempel besitta den kliniska färdighet som krävs för akut djur- sjukvård. Hur dessa mål ska uppnås ligger på SLU att an- svara för. Jag utgår ifrån att SLU på bästa sätt löser de problem som en temporär stängning av jouren medför för studenterna och ger sina blivande veteri- närer erforderlig klinisk utbildning även beträffande akut sjuka hästar. Enligt vad jag erfarit under hand från SLU plane- rar man att öppna hästakuten vid SLU i Ultuna igen i mitten av april när fölningssäsongen börjar. Såvitt jag har uppfattat saken har det heller inte varit SLU:s avsikt att stänga hästjouren permanent utan endast medan man ser över lokalerna och bygger om för att få en större effektivitet i verksamheten. Detta sker i enlighet med högskolelagens krav på effektiv re- sursanvändning. Vid en internationell jämförelse måste den svens- ka veterinärutbildningens inslag av kliniska moment sägas hålla mycket god standard, både vad avser tillgången till patientmaterial och den tid studenterna får tillsammans med handledare. Givetvis håller jag med Rigmor Stenmark om att det är angeläget att vi i Sverige utbildar veterinärer som kan hästar även fortsättningsvis och att utbild- ningen håller en hög kvalitet ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Som Rigmor Stenmark påpekar står hästarna för en stor del av jordbrukets inkomster. För att upprätt- hålla detta krävs en fungerande hästsjukvård med tillgång till kunniga veterinärer. En väl fungerande djursjukvård för hästar torde således vara ett intresse även för hästnäringen. Av denna anledning bör det finnas möjlighet för SLU att finna andra inkomstkäl- lor för djursjukhuset än de som hittills varit rådande. Mitt svar är således att det inte är min uppgift som enskild minister att påverka vare sig SLU:s sätt att fördela resurser eller hur SLU lägger upp sina utbild- ningar för att nå fastställda examensmål. Jag har dock fullt förtroende för att SLU löser de problem som kan uppkomma i samband med hästakutens stängning vad gäller den kliniska utbildningen, så att detta inte in- verkar menligt på veterinärstudenternas utbildning.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 33 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Tack, jordbruksministern, för ett mycket långt svar och en möjlighet till en debatt om ett område som jag tycker berör jordbruksministern mycket. Av den anledningen har jag inte heller ställt min fråga till utbildningsministern. Jag har ställt den till jordbruksministern eftersom jag anser att jord- bruksministern som ny minister på området nu har en chans att direkt svara att man inom regeringen tänker värna jordbruksnäringen och de verksamheter som berör den näringen. Egentligen är det det som den här interpellationen handlar om. Jordbruksnäringen i Sverige har genomgått många smärtsamma processer. Det verkar som om det inte är slut på den processen än. Den svenska landsbygden är betydelsefull för oss alla i Sverige. Många säger att den inte får växa igen. Vi vill ha ett öppet landskap, och vi önskar en livskraftig näring på landsbygden. Det är ett av de mål som vi i Centerpartiet har, nämli- gen att verkligen se till att det finns en livskraftig näring på landsbygden. Djurhållningen är en del i detta. Hästen är en del i den näringen. Många har så att säga sadlat om och satsar på hästar, inte minst kvinnor. Vi kan se många nyföretagare där. Tre av Uppsalabänkens riksdagsledamöter var på besök efter en inbjudan från studenterna som skulle studera till veterinärer. Vi var imponerade av den redogörelse som vi fick av verksamheten. Vi fick både teoretisk och praktisk information. Vi fick ta del av hur man arbetar med hästarna på ett värdigt och fint sätt och hur studenterna fick en bra handledning av lärarna. Vi var med när hästägarna stolt visade upp sina hästar men ändå var lite bekymrade eftersom hästarna var sjuka. Vi var nöjda med den information vi fick. Men, dessvärre, var vi, tillsammans med de studerande, missnöjda och besvikna när vi åkte däri- från. Man ansåg nu att man var tvungen att stänga den så kallade hästakuten av ekonomiska skäl. Varför många av oss har blivit upprörda beror på att verksamheten vid SLU i Uppsala berör många, det vill säga hästarna, hästägarna och lärarna, som är skyldiga att ge sina studenter en bra och allsidig ut- bildning. Den ska vara både teoretisk och innehålla praktisk djursjukvård. Studenterna genomgår en lång utbildning vid den enda orten i Sverige för veterinär- studier. De är på väg att förverkliga drömyrket som veterinär. Jordbruksministern! En bra allsidig veterinärut- bildning som uppfyller kraven i SLU-förordningen berör också i hög grad staten. Även jordbruksminis- tern säger så, och det tycker jag är bra: "Enligt ett av målen ska studenten för att få veterinärexamen till exempel besitta den kliniska färdighet som krävs för akut djursjukvård." Det är den möjligheten som har erbjudits studenterna vid SLU och som nu äventyras. Jordbruksministern får ursäkta, men jag är lite undrande över att ministern i sitt svar sade följande: "Som Rigmor Stenmark påpekar står hästarna för en stor del av jordbrukets inkomster. För att upprätthålla detta krävs en fungerande hästsjukvård med tillgång till kunniga veterinärer. En väl fungerande djursjuk- vård för hästar torde således vara ett intresse även för hästnäringen. Av denna anledning bör det finnas möjlighet för SLU att finna andra inkomstkällor ." Menar ministern att det är hästägarna, djurägarna, som ska betala den veterinärmedicinska utbildningen, som egentligen är statens ansvar?
Per Bill (M)
Anf. 34 Per Bill (M)
Herr talman! Det är väldigt bra att den här frågan kommer upp i riksdagen, därför att det är en viktig fråga. Jag håller med Rigmor Stenmark i hennes oro över vad som är på gång. Då är jag orolig inte bara för hästägarna och jordbruksnäringen, utan på lite sikt också för alla som har ett husdjur som kan råka illa ut. Den bild som vi tre fick när vi besökte studenterna på Lantbruksuniversitetet var en bild som var mörka- re än det man kan läsa i tidningen och mörkare än det ganska positiva svar som jordbruksministern ger. Studenternas och lärarnas signaler var ganska tydliga: Det är så stora sparbeting, och det har gjorts så stora urholkningar av grundutbildningsanslagen och forskningsanslagen. Dessutom har man en rygg- säck på sig som man ska betala tillbaka. Signalerna var ganska tydliga att det inte alls var säkert att stängningen av hästakuten skulle vara kortvarig, utan risken fanns att den skulle vara permanent. Dessutom oroade man sig för att detta bara var första steget och att nästa steg var att stänga hela husdjursakuten, så att man bara hade djursjukhuset öppet dagtid. Då ska vi komma ihåg att om vi tror att man då kan bedriva en bra utbildning av veterinärer, det vill säga att de som ska bli veterinärer bara ser djur som kan trava in på morgonen och trava hem på kvällen, gör man det väldigt enkelt för sig. Herr talman! Jag är en stor vän av EU, men de öppna gränserna ställer, enligt mitt sätt att se det, snarare högre krav på veterinärutbildningen. De öpp- na gränserna gör att de veterinärer som utbildas de närmaste åren troligtvis måste lära sig mer om sjuk- domar som har varit mycket ovanliga innanför våra gränser men som nu, med den större öppenheten, kommer att kunna komma tillbaka till Sverige. Både Rigmor Stenmark och jag tog verkligen till oss den tydliga oro som fanns, både hos studenter och hos lärare, för att situationen är sådan att utbildningen i framtiden inte kommer att leva upp till de krav som jag tycker att vi har rätt att ställa. Jag skulle vilja ställa en fråga till jordbruksminis- tern. Jag tror att vi är ense om att vi ska ha Europas bästa djurhållning, att vi ska kunna stoltsera med att alltid försöka se till att vi har en djurhållning som är Europas bästa och som på något sätt bygger på kun- skap, omsorg och kanske också kärlek till de djur som det är fråga om. Då blir min fråga: Hur ska vi kunna fortsätta att hålla denna position, att kanske få med oss resten av EU:s länder på kortare djurtransporter och så vidare, om vi om ett par år kommer att utbilda veterinärer som har mindre kunskaper och som vid färre tillfällen får se djur som är så pass sjuka att de inte kan lämna sjukhuset samma dag som de kommer in? Det blir väldigt svårt att få det här att gå ihop, hur man ska vara Europas bästa på djurhållning och sam- tidigt låta kvaliteten på utbildningen inom veterinä- rområdet fortsätta åt fel håll.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 35 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Rigmor Stenmark börjar i de riktigt vida perspektiven, hur vi ska värna jordbruksnäringen och vilken jordbrukspolitik vi ska ha. Jag vill börja med att säga att vi där är inne i ett mycket intensivt och intressant skede inom ramen för den gemensam- ma jordbrukspolitiken i EU. Där ska vi nu försöka förändra politiken så att den bättre motsvarar det som konsumenterna efterfrågar. Vi ska inte producera för stödsystemen. I detta ligger också att vi ska få pengar över för annat, som vi verkligen tycker är angeläget: miljö, landsbygdsutveckling och god djurhållning. Där jobbar jag inom ramen för ministerrådet för att vi ska få en bra utveckling av jordbrukspolitiken. När det gäller frågan om SLU och veterinärut- bildningen kan jag ha förståelse för att universitetet, lärare och elever känner en oro. Vi lever med en begränsad tillgång på anslagsmedel. Det är verklig- heten inom den offentliga sektorn. Vi är mycket an- gelägna om att också föra en ansvarsfull budgetpoli- tik. Vi kan inte acceptera att spränga utgiftstak och annat. Det gör att vi har hårda krav på vår förvaltning när det gäller att jobba effektivt och också använda resurserna på bästa möjliga sätt för att nå målen. I ett sådant skede är SLU. Jag vill betona att de har en stor kaka, på 1,2 miljarder, som jag är medvet- en om ska räcka till mycket men som ändå ger fri- hetsgrader när det gäller att omfördela pengar och använda dem på bästa sätt. Det är den process som SLU är inne i just nu när det gäller veterinärutbild- ningen. Jag tycker att Per Bill ger en felaktig bild av verkligheten när han säger att vi nu kommer att få vara oroliga även för våra smådjur, när det gäller både utbildningen och djursjukvården. Vi har internationellt sett en väldigt hög nivå på veterinärutbildningen, på den kliniska utbildningen. Jag är helt övertygad om att vi därigenom kommer att ha respekt när vi arbetar med de här frågorna inom EU och att vi då kan upprätthålla detta att vara ett land med god djuromsorg. Jag tycker också att man väldigt noga bör skilja på utbildning och forskning och de resurser vi behöver för det och de resurser vi behöver för djursjukvård. Utbildning och forskning är ett gemensamt ansvar, och det betalar vi med de offentliga medlen. Men djursjukvården är i stor utsträckning djurägarnas sak. Det är också där det finns möjligheter att hitta alter- nativ finansiering - någonting som SLU har aviserat att de arbetar på. Det är den modell vi har, och jag tycker att det är en rimlig modell. Jag vill understryka att just vården av de stora djuren är väldigt resurskrä- vande. Min bild är alltså att SLU tar sitt ansvar. Det vi talar om nu är en tillfällig stängning av akutsjukvår- den för stora djur. Det handlar inte om någon om- läggning av veterinärutbildningen eller förutsättning- arna för att få djursjukvård. Här tar SLU sitt ansvar och försöker använda resurserna på bästa sätt. För att klara det är de tvungna att bygga om lokalerna, och då blir det en stängning under en begränsad tid.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 36 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Vi står inför en väldigt intressant lösning när det gäller jordbrukspolitiken. Jag hoppas i alla fall att det är så. När det gäller såväl miljö som landsbygdsutveckling och djurhållning klarar vi inte den biten, vare sig här hemma i Sverige eller någon annanstans i Europa, om vi inte har en livskraftig jordbruksnäring, om det inte finns människor som känner att det här är någonting som de vill satsa på i framtiden. Då gäller det också för Lantbruksuniversitetet i Uppsala att med dessa 1,2 miljarder kronor verkligen satsa på dem som kommer näringen till del och satsa på det som har med baskunskaper att göra, för att vi också i framtiden ska ha en livskraftig jordbruksnä- ring. Jag tar svaret från jordbruksministern som ett tecken på att frågan om SLU och veterinärutbildning- en är av intresse för jordbruksministern. Det vore anmärkningsvärt om det inte skulle vara så. Av svaret kan jag också se, både av det skriftliga svaret och av det som jordbruksministern nyss sade, att hon har varit i direktkontakt med ledningen för SLU. Jag tycker också att det är bra. Men jag hoppas innerligt att ministern även har varit i kontakt med lärarna och gjort precis samma studiebesök som Per Bill och jag gjorde med en kollega, och verkligen fått kontakt direkt med de studerande inom veterinärme- dicinen. Jag hoppas att hon även tar kontakt med hästägarna och kanske till och med klappar hästen och ser efter hur den mår. Då får ministern en bra insyn och förstår säkert att de satsningar som man har gjort på veterinärmedicin alltsedan 1995 - detta skulle jag ha kunnat visat om jag hade haft en diabild - har gått rakt nedåt. Det här får inte fortsätta, för då kommer vi inte att ha den här biten kvar. Vi var inne på frågan om hästägarna skulle betala fortsättningsvis. Men hästägarna betalar redan i dag ca 1 000 kr för att få den här vården på sjukhuset. Är det så att inte ens ministern har tänkt tanken att häst- ägarna kanske egentligen inte är så roade av att ova- na, ej fullt utbildade studenter är med och övar sig på deras värdefulla djur? Javisst, jag tror precis som ministern att det finns andra vägar att gå för hästägarna. Men frågan är då vad slutresultatet blir för oss allihopa. Vilken kvalitet får vi på framtidens veterinärer om de inte får möjlig- het att arbeta med levande djur under sin utbildnings- tid? Nu är man så väldigt i takt med varandra på SLU, och det är väldigt bra. Visst är lantbrukare ett klokt släkte, och de är va- na att se både kortsiktigt och långsiktigt. De har för- stått att utbildningen av veterinärer vid hästakuten gagnar dem långsiktigt, och de är väldigt nöjda. De har också varit i kontakt med oss och sagt: Nu får ni faktiskt slå larm, för vi vill inte se att hästakuten, djursjukhuset och smådjursavdelningen vid SLU ska försvinna. Det skulle vara bra om jordbruksministern även erkände veterinärutbildningens betydelse för jord- bruksnäringen, för livsmedelssektorn och för allas vår välfärds skull och därmed medverkade till att veteri- närutbildningen i framtiden säkras och garanteras bra förutsättningar.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 38 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag har försökt att vara ambitiös och sätta mig in i hur veterinärutbildningen fungerar. Jag har tagit del av en utredning som professor Rask har gjort just om den veterinärmedicinska ut- bildningen vid SLU, och där finns ett antal rekom- mendationer. En rekommendation är: Glöm inte forskningen! Det handlar inte bara om grundutbild- ning. Vi måste också satsa resurser på forskningen. Jag har varit ute i verkligheten. Jag har inte varit på Ultuna, däremot har jag varit på djursjukhuset i Skara. Jag har klappat en häst som hade ont i benet. Det sker nu en process som är i full gång där SLU mycket ambitiöst försöker att använda sina resurser på bästa sätt. Utifrån professor Rasks utredning gör man nu överväganden om man kan förändra sitt ar- betssätt, om man kan ändra på organisationen eller om man kan ändra på sina lokaler för att spara in pengar och få så mycket forskning och grundutbild- ning som möjligt för pengarna. Jag hyser tilltro till att det här arbetet ska leda till att man mycket snart får en verksamhet i balans. Men jag vet att det är ett svårt uppdrag för SLU. Sedan vill jag säga till Per Bill att jag delar hans syn att vi också måste titta på framtiden. Vi ser i dag att det till varje plats på veterinärutbildningen är 14 sökande. Precis som Rigmor Stenmark sade är det många kvinnor som är intresserade av att bli veterinä- rer. Det påverkar också strukturen på marknaden. Det är fler som vill ha ett deltidsarbete, vilket man redan nu har kunnat konstatera. Vi måste också ta vara på den kompetens som finns utanför landets gränser. Vi är medlemmar i unionen. Därför kommer jag inom kort att ta initiativ till en kartläggning av dessa frågor så att vi ska få ett bra underlag för att ta ställning till den framtida in- riktningen av veterinärutbildningen.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 39 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Tack, fru minister. Det sista som hon sade om en kartläggning var alldeles utmärkt. Väl- kommen till Uppsala! Jag vågar nog påstå att jag kan hälsa från de studerande. De skulle sätta stort värde på detta. Vi kan också ta oss en tripp för att titta på vad hästsporten betyder för Uppsala och se på den nybyggda manegen som används av ridsporten och som verkligen är intressant och rolig att se. Sammanfattningsvis ska vi inte bli alldeles för glada över beskeden. Det återstår faktiskt väldigt många svåra frågor. Jag tycker inte att det ska gå till på det här viset, att SLU ska få ett sådant skrämskott att man gör en time-out på ett djursjukhus av den här storleken och stänger hästakuten, vilket man gjorde den 19 decem- ber. Den har ännu inte öppnat, och vi vet inte hur det blir i framtiden. Det är därför som jag allvarligt vill stryka under att hästakuten var ett led i den praktiska undervis- ningen för veterinärutbildningen på SLU. Denna veterinärutbildning är den enda av det slaget i Sveri- ge, och den behövs mycket väl. Till hösten tar man in ca 80 studerande. De måste få en bra utbildning. Jag och flera med mig tycker att det verkligen är anmärkningsvärt att man har gjort på det här viset. Hästen är ett allt vanligare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden. Det är där som kvinnorna kommer in, och det är där som de har varit med och förändrat. De ger sig inte så lätt, och de behöver ett komplement till sitt jordbruk. Det är ca 225 000 individer som sysslar med trav, galopp och ridhästar i dag. Det är många, och det är en växande folkrörelse. Veterinärutbildningen med hästakuten i Uppsala ligger strategiskt väl placerat, mitt i Mälardalen där det finns otroligt mycket hästar. Ta till dig detta, fru minister!
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 40 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Skrämskott eller inte, jag kan förstå att elever och veterinärer kan känna en oro. Men jag tycker att SLU har tagit sitt ansvar. Man omprövar nu hur man ska använda sina resurser för att på bästa sätt uppnå målen. Ibland måste vi också acceptera att vi kanske inte alltid kan driva en verksamhet på det sätt som vi har gjort under ett antal år. Vi måste vara öppna för för- ändring. Men givetvis delar jag synen att veterinärut- bildningen är viktig och att vi ska behålla den höga standard som vi har i veterinärutbildningen. Jag har tilltro till att vi ska kunna göra detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.