Trygg arbetsmiljö i återvinningsbranschen
Interpellation 2025/26:146 av Arber Gashi (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-12
- Överlämnad
- 2025-11-13
- Anmäld
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Under den senaste tiden har allvarliga arbetsmiljöbrister uppdagats vid avfallshanterings- och återvinningsföretag i Halmstad. Enligt granskningar från bland annat Sveriges Radio och SVT har anställda under flera års tid arbetat i damm som innehåller tungmetaller såsom bly och kadmium – i halter som överskrider tillåtna gränsvärden. Arbetsmiljöverket har i sina inspektioner konstaterat omfattande brister: Uppföljning av blodprover har uteblivit, mätningar av luftkvaliteten har inte genomförts och det har funnits risk att giftigt damm spridits till personalutrymmen.
Med anledning av situationen ställde jag en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern. Ministern hänvisar till att ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivarna och till att Arbetsmiljöverket får ökade resurser och nya uppdrag. Det är förstås viktigt – men det räcker inte.
Trots uttalanden om vikten av trygg arbetsmiljö saknas fortfarande konkreta initiativ, tidsplaner och strukturella förändringar för hur regeringen avser att agera i återvinningsbranschen när det nu även visar sig att fallet i Halmstad inte är unikt. Det finns ingen tydlig plan för hur Arbetsmiljöverket ska prioritera tillsyn, hur skyddsombudens roll ska stärkas eller hur det förebyggande arbetet ska systematiseras.
Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
Avser ministern att ta nya initiativ för att säkerställa att återvinningsbranschen erbjuder en trygg och säker arbetsmiljö för sina medarbetare?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:146
Webb-tv: Trygg arbetsmiljö i återvinningsbranschen
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:146 om trygg arbetsmiljö i återvinningsbranschen
Protokoll från debatten
Anf. 66 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Arber Gashi har frågat mig om jag avser att ta nya initiativ för att säkerställa att återvinningsbranschen erbjuder en trygg och säker arbetsmiljö för sina medarbetare.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.
Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete. Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I samband med en redovisning 2024 av ett regeringsuppdrag (A2023/01237) framhöll både Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter att åtgärder för att få fler att engagera sig som skyddsombud bäst hanteras av parterna själva och ute på arbetsplatserna.
Arbetsmiljöverket har i regleringsbrev fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för en mer träffsäker och riskbaserad tillsyn. I syfte att åstadkomma en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker höjdes Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor för 2025. Anslaget föreslås därefter öka med 75 miljoner kronor för 2026 och 100 miljoner kronor från och med 2027. Då har vi rett ut den frågan också – hur banan för anslaget ser ut.
Jag kan också nämna att regeringen arbetar med en ny arbetsmiljöstrategi som möter utmaningarna på framtidens arbetsmarknad. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en skrivelse om detta.
Anf. 67 Arber Gashi (S)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Den här interpellationsdebatten handlar om någonting väldigt grundläggande: rätten att gå till jobbet och komma hem utan att vara sjukare, utan att ha dragit på sig skador och utan att ha blivit utsatt för ämnen som kan ge livslånga konsekvenser.
Det handlar om återvinningsbranschen, en bransch som är helt avgörande för att vårt samhälle ska fungera och för att vi ska kunna klara av klimatomställningen. Det är människor som varje dag hanterar material som andra har kastat bort: metall, elektronik och rester från produktion och verksamheter. Men just där, i skärningspunkten mellan avfall, kemikalier och damm, uppstår stora arbetsmiljörisker.
I Halmstad har detta blivit väldigt konkret. P4 Hallands granskning och SVT:s rapportering visar att anställda vid ett stort avfalls- och återvinningsföretag vittnar om år med tungt damm med farliga ämnen. En av de anställda beskriver att han varje morgon hostar tills han spyr. Det är en verklighet som sätter sig i kroppen och i livet.
I den gjorda granskningen berättar flera anställda om att de under lång tid arbetat i ett damm fullt av tungmetaller, som bly och arsenik, utan att ha blivit ordentligt informerade om riskerna. En av dem säger: Du ser bara en dammridå. Det är ett uttryck för att dammet är så utbrett att det inte ens går att se de andra arbetarna.
Experter varnar nu för att nivåerna har varit groteska. Siffrorna ligger långt över vad som är acceptabelt enligt arbetsmiljöstandarder. Flera inspektioner av Arbetsmiljöverket har visat att det finns allvarliga brister. Dammet har spritt sig till gemensamma utrymmen. Personal har inte fått relevant skyddsutrustning. Företagshälsovård och blodprover har inte följts upp i den utsträckning som krävs.
Europeiska miljöbyrån, European Environment Agency, menar att Sverige sticker ut i fråga om detta och rapporterar om betydligt förhöjda nivåer av tungmetaller i blod, plasma och urin hos arbetstagare som arbetar med återvinning av elavfall.
Det här är alltså ett problem på systemnivå, herr talman. Det här är allvar. När vi pratar om damm med tungmetaller, som bly, pratar vi om ämnen som kan påverka hälsan på djupet – i luftvägar, i nervsystem och i njurar. Långvarig exponering kan ge svåra och ibland permanenta skador. När Arbetsmiljöverket samtidigt konstaterar brister, som att medicinska kontroller och blodprover inte följs upp, blir bilden ännu tydligare: Skyddssystemen fungerar inte som de ska.
Här måste vi kunna säga två saker samtidigt.
Ja, arbetsgivaren har huvudansvar. Det står i arbetsmiljölagen, och det ska ingen ducka för.
När forskningsläget och rapporteringen pekar mot att farliga ämnen och exponeringsrisker är någonting som finns på flera återvinningsanläggningar kan regeringen inte svara med att peka åt ett annat håll. Det handlar om risker och problematik på en systemnivå. Då måste regeringen kliva fram och visa ledarskap.
Min fråga till ministern är väldigt enkel, men den kräver ett tydligt svar. Vilka faktiska åtgärder avser regeringen att vidta med anledning av den situation som nu har blivit dokumenterad? Avser regeringen att närmare följa upp arbetsmiljön i återvinningsbranschen, och i så fall på vilket sätt, med vilken inriktning och inom vilken tidsram? Medarbetarna i Halmstad förtjänar att få veta det.
(Applåder)
Anf. 68 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Tack till arbetsmarknadsministern.
Jag har egentligen inte tänkt att anmäla mig till den här debatten, men efter svaret från ministern känner jag mig helt enkelt manad. Det gäller särskilt mot bakgrund av de händelser som har skett i Halmstad som P4 Halland har rapporterat om och som också har föranlett interpellationen.
Det stämmer att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Min fråga är hur regeringen lever upp till sitt ansvar, herr talman. Beskedet från arbetsmarknadsministern här verkar vara att han inte är redo att vidta några ytterligare åtgärder. Det är ett svar i sig.
Dessutom är det väldigt tydligt att det här sätter fingret på den passivitet som har präglat regeringens arbetsmarknadspolitik under den här mandatperioden. Det kommer att få väldigt allvarliga konsekvenser för den enskilde och för samhället i stort.
Herr talman! Det är fortfarande min förhoppning att ministern under debatten kan återkomma med tydligare besked om vad man tänker göra för att säkerställa en tryggare arbetsmiljö inom just återvinningsbranschen. Det handlar om att säkerställa att det som skedde i Halmstad inte sker igen. Precis som ledamoten Arber Gashi redogjorde för är det här ett strukturellt arbetsmiljöproblem. Det hoppas jag att ministern tar på allra största allvar.
Herr talman! Jag ska fatta mig kort och sammanfatta det som är kärnan i min frågeställning. Vad tänker arbetsmarknadsministern göra för att det som skedde i Halmstad inte ska ske igen?
(Applåder)
Anf. 69 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag tror att vi alla som har tagit del av den rapportering som SVT Halland har genomfört är djupt berörda av den bild som ges. Vi är överens om att ingen ska skadas eller mista livet på arbetet.
Jag har också i sammanhanget gett uttryck för att i det här fallet, av vad som går att bedöma utifrån vad som har framkommit i medierna, har arbetsplatsen varit farlig för de anställda. Arbetsmiljöverket har ansvaret för tillsynen här.
Jag vill peka på några av de åtgärder som regeringen genomför. Jag nämnde i mitt inledande svar skyddsombuden. Skyddsombuden är avgörande för en trygg arbetsmiljö. Eftersom regeringen tar krafttag mot arbetsolyckor gav vi därför Arbetsmiljöverket i september 2023 i uppdrag att ta fram förslag som gör att fler arbetstagare vill engagera sig som skyddsombud. Det är en viktig åtgärd för att komma åt en dålig arbetsmiljö.
I april 2024 lämnade Arbetsmiljöverket sin redovisning. I dialog med arbetsmarknadens parter lyftes stöd, tid och kunskap fram som särskilt viktiga för att stärka skyddsombudens förutsättningar. Jag vill också understryka att både parternas och myndigheternas uppfattning är att dessa frågor bäst hanteras direkt på arbetsplatserna samt av parterna.
Regeringen har skickat ut en viktig signal om att vi behöver fler skyddsombud som kan påtala när saker och ting inte verkar stå rätt till.
Anf. 70 Arber Gashi (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är just i svaret som problemet blir tydligt.
Ministern säger mycket om hur ansvaret är fördelat på papperet men alldeles för lite om hur regeringen tänker säkra att det faktiskt fungerar i verkligheten. Ministern återkommer till att arbetsgivaren har huvudansvar och vilken uppgift som Arbetsmiljöverket har. Det stämmer, och det ska ingen komma undan.
Herr talman! Vi har en bransch där risker inte tycks vara begränsade till ett enskilt företag utan där både rapportering och kunskapsläge pekar på att farliga ämnen förekommer brett. Då räcker det inte att regeringen nöjer sig med att hänvisa vidare. Då måste regeringen ta ansvar för styrning, prioritering och uppföljning.
Ministern lyfter också fram att Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att göra en mer riskbaserad tillsyn och mer resurser. Det är ju bra, men det jag efterfrågade var vad det betyder i praktiken för återvinningsbranschen och när.
Hur ser prioriteringen ut? Vad följs upp? Hur ska vi veta att det inte bara blir ett departementspapper medan arbetare fortsätter att stå i dammiga miljöer dag in och dag ut?
Herr talman! Ministern sa också några ord om skyddsombuden och parterna. Man behöver inte övertyga en socialdemokrat om vikten av parterna ute på vår arbetsmarknad. Men regeringen kan inte använda det som en anledning att kliva åt sidan.
Det blir särskilt märkligt när vi har ett liberalt parti som krokar arm med Sverigedemokraterna inom ramen för Tidösamarbetet. Det är ett parti som aktivt arbetat för att avskaffa regionala skyddsombud och så vidare. Skyddsombudens ställning i debatten blir därför ännu märkligare.
Skyddsombuden är en av arbetstagarnas viktigaste skyddslinjer. Men när riskerna är kemiska, långsiktiga och svåra att känna i stunden blir också skyddsombudens ställning och möjligheter att agera helt avgörande. Om systemet brister måste regeringen vara beredd att stärka förutsättningarna och inte bara hänvisa till att andra får lösa det.
I återvinningsbranschen kan man inte arbeta hemifrån. Jag vill lyfta upp ett annat perspektiv här som glöms bort när vi talar om arbetsmiljö. Det gäller karensavdraget. Man kan som sagt inte ta med sig sitt arbete hem om man jobbar inom återvinningsbranschen.
Karensavdraget gör att människor förlorar pengar direkt. Det skapar ett tryck på människor att ändå gå till jobbet trots sjukdom och symtom och trots att kroppen redan är påverkad. I en miljö med tunga moment, maskiner, damm och kemiska risker är det farligt. Det är farligt för individen, och det är farligt för arbetskamraterna. Vi socialdemokrater menar att ingen ska tvingas välja mellan hälsa och lön. Därför driver vi att karensavdraget ska tas bort för alla oavsett bransch.
Herr talman! Jag har en tydlig fråga till ministern i direkt anslutning till det som han sa om ansvarsfördelning och tillsyn. Är ministern beredd att verka för att karensavdraget avskaffas så att arbetsmiljöpolitiken inte undergrävs av ett ekonomiskt system som pressar människor att arbeta sjuka, särskilt i branscher där man inte kan arbeta på distans? Om inte, vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att säkerställa att människor inte går sjuka till riskfyllda arbetsplatser av ekonomisk nöd?
(Applåder)
Anf. 71 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Tack till arbetsmarknadsministern för debatten. Det här är mitt sista anförande i den. Det är också den tredje arbetsmarknadsministern som jag debatterar mot under mandatperioden.
Nu när mandatperioden lider mot sitt slut kan jag bara konstatera, herr talman, att regeringen har fört en arbetsmarknadspolitik som slår direkt mot arbetstagare i Halmstad, i Halland och i övriga landet. De möter rekordhög arbetslöshet, försämrad akassa och en ovilja och oförmåga att avskaffa det orättvisa karensavdraget, för att nämna några exempel. Resultatet av regeringens politik under mandatperioden börjar bli väldigt tydligt.
För att återkomma till frågan om arbetsmiljön inom återvinningsbranschen vill jag återigen understryka att det saknas konkreta initiativ, beslut och förslag från den här regeringen. Jag skulle vilja uppmana ministern att använda den tid som återstår av mandatperioden till att ändra på det och leverera beslut som faktiskt märks på arbetsplatserna runt om i landet, inte bara hänvisa till strategier eller dokument som ska tas fram någon gång framöver.
Herr talman! Regeringen har i allra högsta grad ett ansvar att agera, och det hoppas jag att arbetsmarknadsministern också gör. Det gör även arbetstagare runt om i Halmstad, Halland och resten av Sverige. Tack så mycket för debatten!
(Applåder)
Anf. 72 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag vill ändå påstå att regeringen gör mycket av det som efterfrågas här. Det är inte regeringen som är rätt organ att bedöma exakt i vilka branscher som det råder störst risk, utan det är Arbetsmiljöverket. Därför är det viktigt att Arbetsmiljöverket har goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Det handlar om att ge myndigheten de verktyg och det stöd som krävs för att skapa en trygg arbetsmiljö för alla.
Det var inte i ett ”departementspapper” utan i regleringsbrevet för 2025 som Arbetsmiljöverket fick i uppdrag att utveckla en mer träffsäker och riskbaserad tillsyn samt att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av sanktionsavgifter. Det är precis den här typen av träffsäkerhet – mer träffsäker och riskbaserad tillsyn – som ska användas för att identifiera och kontrollera företag som tillhör en bransch, kanske avfallsbranschen, där riskerna för arbetsmiljön är extra stora.
Den 31 augusti 2025 lämnade myndigheten en delredovisning av uppdraget. Den ska slutredovisa det senast den 31 december 2025. Det är klart att vi kommer att få anledning att återkomma till hur myndigheten på ett mer pricksäkert sätt kan säkerställa att tillsyn sker där den gör störst nytta.
Anf. 73 Arber Gashi (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaren hittills i debatten. Men jag måste säga att jag inte tycker att de duger. Det duger inte att återkomma senare, när människor redan vittnar om hosta, kräkningar och oro för långsiktiga skador. Det duger inte att tala om utvecklingsarbete utan att samtidigt kunna peka på vad som händer här och nu i de branscher där riskerna är som högst. Det är uppenbart att ministern inte är villig att vidta en enda extra åtgärd eller lyfta ett enda finger med anledning av rapporteringen i medierna om situationen i Halmstad.
Detta är en trend som vi ser hos arbetsmarknadsministern men som jag inte begriper: Både arbetsmiljön och arbetslösheten ska bäst bara lösa sig av sig själva. Låt mig i stället ge ministern lite hjälp på traven! Jag vill avsluta med tre tydliga krav på politisk riktning och inte bara principer.
För det första behöver man se till att vi har en tydlig nationell uppföljning av återvinningsbranschens arbetsmiljörisker med fokus på kemisk exponering för damm och tungmetaller och med tydlig återrapportering. Detta är en åtgärd som ministern kan välja att vidta.
För det andra behövs det starkare förebyggande arbete och tryck i tillsynen – inte bara reaktioner efter avslöjanden utan ett tydligt fokus på att upptäcka risker innan människor blir sjuka.
För det tredje behöver karensavdraget avskaffas för alla, så att ingen arbetare pressas att jobba sjuk och därmed riskera både sin egen hälsa och säkerheten på arbetsplatsen.
Herr talman! Återvinningsbranschen är viktig för Sverige. Men dess verksamhet får aldrig bedrivas på bekostnad av människors hälsa. Den här debatten borde leda till lite mer än bara avvaktande. Den borde leda till åtgärder som märks på golvet där människor arbetar.
Jag tackar ministern för de svar jag fått hittills och kommer nyfiket att följa frågan vidare.
(Applåder)
Anf. 74 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag vill invända mot beskrivningen att det här skulle handla om att vi ritar upp principer och inte genomför riktiga åtgärder. Uppdraget till Arbetsmiljöverket att bli mer träffsäkert och arbeta mer riskbaserat syftar just till att kunna identifiera verksamheter som den som det har rapporterats om i medierna för att utöva tillsyn där. Det gäller att arbeta effektivt. Vi har dessutom tillfört medel till Arbetsmiljöverket, det vill säga gett mer pengar, just i syfte att de ska ha en skärpt och effektivare tillsyn.
Jag tycker att den här debatten är väldigt viktig. Ingen ska behöva skadas eller dö på sin arbetsplats. Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön behöver hela tiden lyftas upp. Jag tror i grund och botten att vi har exakt samma ambitioner i frågan. Arbetsmiljö är jätteviktigt. Vi måste hela tiden påminna arbetsgivarna om deras ansvar, föra den här diskussionen och säkerställa att Arbetsmiljöverket har de resurser och verktyg som krävs för att göra sitt jobb. Det tycker jag att den här regeringen också gör.
Med det vill jag tacka så hemskt mycket för den här viktiga debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.