Tröskeleffekter och förnybar energi
Interpellation 2012/13:402 av Persson, Kent (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-05-02
- Inlämnad
- 2013-05-02
- Besvarad
- 2013-05-17
- Sista svarsdatum
- 2013-05-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 2 maj
Interpellation
2012/13:402 Tröskeleffekter och förnybar energi
av Kent Persson (V)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
”Med tröskeleffekt avses det förhållande att den kraftproducent som ansluter sig till ett nät som saknar ledig kapacitet tvingas betala hela nätförstärkningskostnaden inklusive tillkommande kapacitet som producenten själv inte kan nyttja. De producenter som därefter ansluter till nätet kan ianspråkta denna lediga kapacitet utan särskild kostnad. Av denna anledning tvekar många producenter att vara först med att ansluta sig till ett sådant nät.” Så skrev Svenska kraftnät i ett regeringsuppdrag 2009. Sedan dess har den här processen fortsatt, och från och med 2012 bedömer Svenska kraftnät att 1,3 terawattimmar vindkraftsel årligen inte kommer ut på nätet. Det betyder också att fokus kan vridas från bästa vindläge till att i stället bli bästa nätanslutningsläge. Det regeringsuppdrag som Svenska kraftnät utförde 2009 visade också på att anslutningslån kan ges och att minimalt med nya medel behövde tillföras för administrationen. Nyttan av ett tillskott av över en terawatt energi årligen ligger långt över dessa kostnader. När sedan solenergin tillkommer, i än högre grad i framtiden, blir en lösning av tröskeleffekten akut. Regeringen verkar ha lagt frågan på is då det gått fyra år sedan Svenska kraftnät lämnade in sitt författningsförslag och ingenting händer.
Jag vill nu fråga statsrådet:
Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att lösa upp problemen med tröskeleffekten för förnybar energi inom den närmaste framtiden?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:402
Webb-tv: Tröskeleffekter och förnybar energi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:107 Fredagen den 17 majProtokoll 2012/13:107 10 § Svar på interpellation 2012/13:402 om tröskeleffekter och förnybar energi
Protokoll från debatten
Anf. 38 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Kent Persson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att lösa upp problemen med tröskeleffekten för förnybar energi inom den närmaste framtiden.
Jag vill inleda med att konstatera att regeringens politik har varit och är framgångsrik vad gäller utvecklingen av ett tredje, förnybart ben i elförsörjningen. Exempelvis har vindkraftens bidrag till elförsörjningen ökat från 1 terawattimme 2006 till drygt 7 terawattimmar under 2012.
Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi var 2012 ett rekordår för vindkraften med 366 nya vindkraftverk och en tillkommande effekt på 846 megawatt. Vidare bedöms att denna nivå kommer att överträffas i år.
Trots denna goda utveckling finns utrymme för förbättringar. Problematiken kring tröskeleffekter vid nätanslutning är ett sådant område. Regeringen har bedömt att ett system med så kallad förtida delning av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar för förnybar el bör införas. Syftet är att en elproducent endast ska betala en sådan del av den totala kostnaden för den nödvändiga nätförstärkningen som motsvarar varje producents andel av den totala anslutningskapaciteten.
Regeringen arbetar aktivt med frågan och hoppas kunna presentera ett förslag så snart vi är klara med beredningen.
Anf. 39 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag vill tacka Anna-Karin Hatt för svaret. Det är positivt att någonting är på gång. När det blir vet vi dock inte riktigt än.
Det här är en fråga som är ganska akut. Utbyggnaden av den förnybara energin och uppgraderingen av kärnkraften i Sverige ställer krav på betydande förstärkningar av det svenska elnätet. Just frågan om tröskeleffekten är en fråga som ända sedan 2009 har legat på regeringens bord. Då lämnade Svenska kraftnät ett förslag på hur man skulle lösa upp frågan och gå vidare.
Enligt Svenska kraftnäts bedömning är det så mycket som 1,3 terawattimmar vindel som står och knackar på dörren för att få ansluta sig. Varför ansluter man sig då inte? Det är en fråga om vem som ska stå för kostnaden för den förstärkning av näten som behöver göras där det inte finns kapacitet nog. Vem ska stå för den kostnad som inte utnyttjas vid en nätförstärkning? Det är frågan, och det är det som också gör att väldigt många tvekar att ansluta sig till nätet. Den här problematiken har gjort att så pass mycket vindel står och väntar på en lösning för att kunna komma in.
Fyra år har nu gått sedan Svenska kraftnät lämnade ett förslag till regeringen. Nu hoppas jag verkligen att vi inom en snar framtid, redan under sommaren eller till hösten, har en proposition på riksdagens bord som löser upp den här frågan så att vi kan gå vidare. Det handlar ju inte bara om det här; det handlar om solel som kommer och trycker på och behöver komma ut på näten och förstärkas.
Jag har ett par funderingar kring det svar jag fick, även om det var positivt. Vilken tidsutdräkt pratar vi om? När kan vi ha en proposition? Jag antar alltså att det blir någon form av lagförslag.
Anna-Karin Hatt skriver i sitt svar att det här ska gälla de storskaliga produktionsanläggningarna för förnybar el. Vad menas definitionsmässigt med storskaliga produktionsanläggningar? Vilka anläggningar pratar vi om? Det här gäller ju även för mindre anläggningar där det behövs nätförstärkningar och där Svenska kraftnät eventuellt gör en bedömning att det finns utrymme för ytterligare kapacitet, och då bygger man det.
Frågan är alltså vem som ska stå för den här kostnaden, och nu hoppas jag att riksdagen kan få del av ett sådant förslag framöver.
Anf. 40 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag skulle vilja kommentera två saker. För det första tycker jag att det är ett positivt svar från energiministern. Vi har gått och väntat på ett sådant här svar i ungefär fyra år, alltså sedan Svenska kraftnät kom med sitt förslag om hur man ska kunna lösa den här tröskeleffekten.
Nu säger Anna-Karin Hatt att det ska införas ett system där de som bygger upp förnybar energi, till exempel vindkraftverk, bara ska stå för den kostnad som motsvarar den produktion som man gör. Det är väldigt viktigt så att de inte behöver stå där och betala hela nätutbyggnaden.
Då tycker jag också att det är väldigt viktigt att Anna-Karin Hatt berättar för oss lite tydligare när det här kommer. Är det bara någon välvillig inställning från energiministern själv, eller är det ett skarpt förslag som vi kan vänta på och se fram emot, kanske till hösten, för det blir väl så att vi i den här kammaren får behandla det här förslaget och kanske också bidra med våra konkreta förbättringar?
Jag blir lite brydd över beskrivningen av utbyggnaden av den förnybara energin i Sverige och att det skulle ha varit tack vare den borgerliga energiöverenskommelsen som gjordes för några år sedan. Anna-Karin Hatt vet ju att vi i Vänsterpartiet tillsammans med Centerpartiet och Socialdemokraterna slöt en energiöverenskommelse i slutet av 90-talet. Några år därefter införde vi elcertifikaten som vi i dag ser är ett av de viktigaste skälen till att den förnybara energin har vuxit.
Nu slår dock elcertifikaten snart i taket. Elcertifikaten behöver höjas. Det behövs mer elcertifikat, annars riskerar den här utbyggnaden, särskilt av vindkraftverken, att stanna av.
Jag skulle vilja veta om energiministern delar min farhåga om att elcertifikatssystemet slår i taket och att det då skyndsamt finns behov av att uppgradera systemet så att det kommer ut fler elcertifikat på marknaden.
Angående den borgerliga energiöverenskommelsen vill jag avslutningsvis säga att den riktigt stora farhågan gäller att ni öppnar upp för att bygga tio nya reaktorer med kärnkraft. I fall de stora energibolagen i framtiden gör sina investeringar i ny kärnkraft, ja, då kan vi glömma storskaliga investeringar i förnybar energi.
Vi vill att Vattenfall och andra ska investera allt i den förnybara energin, inte i kärnkraft. Därför tycker jag att det behövs en ny energiöverenskommelse som utesluter kärnkraften. Vi ser nu, enligt de senaste rapporterna som har kommit under hela hösten och nu under våren, att kärnkraften faktiskt är mycket dyrare än vad man tidigare har påstått. Det vet nog Anna-Karin Hatt ganska väl sedan förut.
Anf. 41 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Vindkraften slår rekord just nu. Det gör den i Sverige. Det gör den globalt. Det är väldigt glädjande, och för mig är det också ett kvitto på att alliansregeringens politik fungerar.
Vi har gjort ett väldigt viktigt val i Sverige kring hur vi ska främja utbyggnaden av den förnybara energin. Att steg för steg öka det förnybara är en av de viktigaste punkterna i energiöverenskommelsen och i energipolitiken. Vi ska ha minst 50 procent förnybar energi till 2020, och vi ska se till att öka den förnybara elens andel i elproduktionen.
Det gör vi genom att eftersträva så generella stöd som möjligt för att bygga ut den förnybara energin. Där har det svenska gröna elcertifikatssystemet verkligen varit en framgångssaga och fortsätter att vara en framgångssaga. Det är ett styrmedel som ger oss stora mängder ny förnybar el till en väldigt begränsad kostnad. Det är vår huvudsakliga insats, och av allt att döma kommer vi också att klara av att överträffa de mål som vi har satt upp för att bygga ut den förnybara energin.
Det är viktigt att det är en kostnadseffektiv modell som ger mycket förnybart till en liten kostnad. Om man jämför med Tyskland till exempel kan man se att för en tiondel av den kostnad som den tyska konsumenten lägger för att bygga ut det förnybara får vi en fantastisk utveckling i Sverige. Det är väldigt viktigt.
Samtidigt är inte allting löst bara för att vi har ett effektivt system och en kraftig utbyggnad. Även om vi överträffar våra mål måste vi ständigt utveckla politiken för att det ska göras på bästa sätt.
Tittar man på de kraftslag som vi har ser man att det är alldeles uppenbart att varje kraftslag har sina egna utmaningar. Vindkraften har sina utmaningar. Det finns utmaningar som handlar om lokala miljöeffekter. Det ser vi, och därför satsar vi också i budgeten på en kraftig förstärkning av forskningsprogrammet Vindval, som ju handlar om att lära oss mer om hur vindkraften påverkar oss som människor, hur den påverkar naturen och hur den påverkar miljön.
En annan utmaning är att kunna bygga ut vindkraften på de allra bästa vindlägen vi har i Sverige, och vi har ganska många sådana, för att säkerställa att samhällsnyttan blir så stor som möjligt. I ljuset av det är ju frågan om tröskeleffekter verkligen relevant.
Historiskt sett, om vi backar ett antal årtionden eller kanske går tillbaka hundra år i tiden, har ju vårt elnät och kraftproduktionen byggts ut parallellt i Sverige. Det innebär att de förutsättningar vi har i dag skiljer sig en hel del från hur det såg ut då. Genom att vi omreglerade elmarknaden 1996 fick vi ett helt nytt regelverk. I dag har vi elproducenter som agerar på en avreglerad marknad som möter reglerade elnätsmonopol. Det gör ju att regelverket kring anslutning till nätet för den som producerar el behöver anpassas för att lösa problem till exempel när det gäller tröskeleffekter vid nätanslutning.
Det här är ett relativt vanligt förekommande problem i Sverige och försvårar anslutning av anläggningar till elnätet. Därför är det bra att Svenska kraftnät har lämnat ett tydligt och konkret förslag till regeringen som vi kan arbeta vidare med. Det förslaget innebär ju en så kallad förtida delning av kostnaden för att förstärka nätet och att Svenska kraftnät skulle ta över den ekonomiska risk som det innebär att göra den här förstärkningen.
Det här är en ganska komplex fråga, där det är viktigt att vi gör på rätt sätt. Jag delar uppfattningen att det är angeläget att vi gör de här förändringarna så snart det bara är möjligt. Det är just därför som jag lyfter fram att regeringen så sent som i budgetpropositionen i höstas tydliggjorde att hela regeringen arbetar med den här frågan och att vi hoppas kunna återkomma till riksdagen relativt snart med ett förslag till lösning.
Anf. 42 Kent Persson (V)
Herr talman! Ibland har regeringen gjort saker och ting både fort och fel, men här har det knappast gått snabbt. Det är fyra år sedan 2009, och det borde under den tidsutdräkten ha funnits möjlighet att komma fram till en lösning av det här. Jag hoppas innerligt att vi har ett svar på den här frågan redan till hösten så att vi kan lämna den bakom oss.
Det är sant att vindkraften slår nya rekord, och det är väldigt bra. Den ser ut att göra det också 2013. Men efter 2013 är bedömningen tyvärr inte densamma. År 2014 och framöver ser man inte den här utvecklingen längre. Det är väldigt mycket beroende på att elcertifikatssystemet har slagit i taket, och det behöver åtgärdas på något sätt.
Nu vet jag att regeringen kommer att se över det här vid kontrollstationen 2015. Jag har ju fört debatten tidigare och önskat att det här skulle ha snabbats på, men jag förstår nu att det inte kommer att ske någonting förrän 2015, eftersom det i grunden också finns ett avtal tillsammans med Norge som styr upp den här frågan.
Men jag får ju inte svar på frågan vilken typ av anläggningar det är. Du säger i ditt svar "storskaliga" anläggningar. Vad menas egentligen med det definitionsmässigt? Det här är akut och kommer säkert att bli det även när solenergin ska ut på näten framöver. De flesta av de anläggningarna är ju betydligt mindre per installerad effekt än vindkraften är. Min fråga och min fundering är: Vad menas egentligen definitionsmässigt med "storskaliga"?
Anf. 43 Jens Holm (V)
Herr talman! Först vänder jag mig till Anna-Karin Hatt som redovisade regeringens mål om förnybar energi, minst 50 procent förnybar energi till 2020. I dag, 2013, producerar vi 50 procent av vår energi på ett förnybart sätt. Vad ska regeringen göra under de resterande sju åren? Det undrar jag. Är det inte dags för ett högre mål för den förnybara energin? Vid 50 procent står vi ju redan i dag. Det vore intressant att veta.
Sedan nämnde Anna-Karin Hatt vad regeringen gör förutom elcertifikaten, som vi är helt överens om. Men precis som Kent Persson var inne på måste vi höja nivån i elcertifikatssystemet. Då nämner Anna-Karin Hatt forskning, och det är jättebra. Jag delar fullt ut åsikten att vi måste satsa mycket forskningspengar på förnybar energi. Men efter forskningen måste de här innovationerna komma ut på marknaden. De måste kunna leva kvar på marknaden. Det måste finnas stöd för kommersialisering av de nya saker som man har uppfunnit. Där tycker jag att det saknas väldigt mycket.
Vi ser också att det finns många företag, inte minst inom solenergibranschen, som har varit tvungna att flytta, ofta till Tyskland, därför att det inte finns någon marknad för dem här i Sverige.
Havsbaserad vindkraft skulle kunna vara en verksamhet där vi behöver gå in med ett riktat stöd, därför att det är en verksamhet som är väldigt begränsad i dag. Jag tror att man behöver ett riktat stöd om vi ska kunna få den havsbaserade vindkraften att expandera. Där tror jag att det finns en stor potential. Vad tycker energiministern om det?
Sedan tycker jag som sagt att det är bra att det kommer ett förslag, och det kommer så snart som möjligt, sade energiministern, för att lösa problemet med tröskeleffekter. Det väljer jag att tolka som att det kommer någonting till hösten. Vi har nu väntat i fyra år, och vi ska inte behöva vänta längre.
Anf. 44 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Tiden går. För nästan exakt tio år sedan kom den senaste stora energiskatteutredningen Skattenedsättningskommittén, SOU 2003:38. Där satt bland annat sådana herrar och damer som Per Rosengren, Vänsterpartiet, Ola Alterå och Åsa Domeij.
Den här utredningen, som leddes av den numera framlidne Lennart Hjalmarsson, behandlade också vindkraft på två sidor. Tröskeleffekterna behandlas också, på en sida. Sammanlagt är det ungefär 653 sidor, inklusive dessa.
Tiden går verkligen, och det är ju otroligt mycket som har hänt på de här åren. Utredningen tillsattes av ministären Persson, och Vänsterpartiet var också med där. Sedan dess har det framför allt hänt en viktig sak, utöver att skatterna har höjts, nämligen att vi på energisidan har fått fler ben att stå på. Det är det absolut viktigaste ur miljösynpunkt, försörjningssynpunkt och även prissynpunkt att vi har fått fler ben att stå på.
Icke desto mindre är det fortfarande på det sättet, trots att vi nu diskuterar vindkraft och hur man ska få in mer el från den sidan, att när det gäller elektriciteten, herr talman, står vattenkraft och kärnkraft för 96, 97, 98 procent. Det är en viktig del av vår försörjning och vår välfärd. Det är inte lätt, och därför är det viktigt, som statsrådet och även övriga debattörer säger, att se till att få in nya former hela tiden så att vi minskar tröskeleffekterna. Det är en central del av energipolitiken.
Samtidigt som vi nu diskuterar detta och får det att framstå som det allra viktigaste vill jag betona att det ju inte är så. Det allra viktigaste i energipolitiken också för Sveriges del är att förhindra att produktionen av kol ökar, inte minst i Tyskland där den av olika skäl kommer att öka väldigt mycket. Detta är den miljömässigt mest centrala frågan i hela Europa. Hur ska vi minska förbrukningen av kol för elproduktion?
Vi har lyckats bra på ett område i Sverige, nämligen att minska förbrukningen av den sortens fossila bränslen som tas ur haven - olja. Det är bra. Förbrukningen på inte minst värmesidan har minskat sedan krisen på 70-talet. Minskningen har varit ungefär 90 procent, herr talman. Det är en mycket stor miljöframgång att vi kan använda andra energislag.
Jag vill sätta dessa frågor i relation till de utmaningar som finns. Jag har inget emot statsrådets och interpellanternas goda ambitioner att få in mer vindkraft i systemen eftersom det behövs fler ben att stå på, men vi får samtidigt inte glömma bort att den huvudsakliga utmaningen på miljösidan ligger på ett annat plan, nämligen att minska förbrukningen av kol. Det är en stor utmaning för hela Europa under lång tid framöver.
Anf. 45 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Kent Persson återkom till den fråga jag tyvärr inte hann svara på i mitt förra inlägg, nämligen om var regeringen avser att dra gränsen för dessa anläggningar. Vad är en storskalig anläggning? Det är en av de frågor vi just nu arbetar intensivt med och som ingår i utformningen av modellen. Vi måste bland annat känna oss trygga i att själva modellen för hur den förtida delningen ska gå till fungerar i praktiken. Sedan ska avgränsningen göras på rätt sätt. Så snart det arbetet är färdigt återkommer regeringen med tydliga besked till riksdagen.
Svenska kraftnäts bedömning är att 1,3 terawattimmars vindkraftsel påverkas av tröskeleffekterna och riskerar att inte komma till stånd. Det som händer med tröskeleffekter är att de mest samhällsekonomiskt lönsamma investeringarna inte kommer till stånd. Det betyder inte att inga investeringar kommer till stånd, men det betyder att marknaden väljer, eller tvingas välja, att göra andra investeringar, till exempel bygga på sämre vindlägen än annars.
Det sker fortfarande investeringar. Det sker investeringar på rekordnivå när det gäller vindkraftsutbyggnaden i Sverige, men investeringarna kan bli ännu mer effektiva den dag vi har fått fram en fungerande modell för delning av kostnaderna för tröskeleffekterna så att de allra bästa vindlägena kan utnyttjas. Det är viktigt.
När det tredje benet ska byggas ut, så att vi som Gunnar Andrén sade kan stå på fler ben i den svenska elförsörjningen, är det viktigt att göra det på det mest kostnadseffektiva sättet så att det blir så mycket förnybar el som möjligt för pengarna. Det är otroligt viktigt eftersom vi också behöver bevara konkurrenskraften.
Jens Holm har frågat om elcertifikatssystemet; vilket interpellationen egentligen inte handlar om men frågan har kommit upp i debatten. Precis som Kent Persson säger har regeringen tydligt aviserat en kontrollstation av hela energipolitiken 2015. Däri ingår en kontrollstation för det gröna elcertifikatssystemet. Det kommer vi att genomföra tillsammans med Norge. Sedan förra årsskiftet har vi tillsammans med Norge världens första gränsöverskridande gemensamma stödsystem för att bygga ut den förnybara elproduktionen. Det är ett system som många andra länder tittar på.
Som både Kent Persson, Jens Holm och Gunnar Andrén vet framgår tydligt i energiöverenskommelsen de konkreta målen för hur den förnybara energin och den förnybara elproduktionen ska byggas ut till 2020. Det ingår också en tydlig skrivning om att andelen förnybar el gradvis ska fortsätta att öka också efter 2020. Hur detta mer precist ska utformas är förstås något vi får återkomma till i samband med kontrollstationen.
Det som händer i Sverige är fantastiskt. Vi kan konstatera att Sverige är Europamästare, nästan världsmästare, på utbyggnaden av den förnybara energin. Det är bra. Det gör att vi i dagsläget kan exportera mycket koldioxidsnål eller nästan helt koldioxidfri el till andra länder. Det leder till mindre kolkraft som släpper ut höga andelar koldioxid till atmosfären. Det är precis så vi måste se energisystemet. Det är inte isolerat bara för Sveriges del. Vi måste fråga oss hur vi med våra fina förutsättningar kan bidra till att minska miljöpåverkan och minska koldioxidutsläppen också från våra grannar. I det perspektivet är det bra att vi just nu kan exportera en hel del grön el.
Anf. 46 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag tackar Anna-Karin Hatt för svaret till Gunnar Andrén. Jag tänkte också kommentera Gunnar Andréns inlägg. Det är viktigt att vi får in förnybar energi. Genom att exportera förnybar energi kan vi också hjälpa andra länder. Det är bra.
Nu hoppas jag att frågan löses. Den är en del i diskussionen om att vi behöver bygga ut, förstärka och underhålla det befintliga nätet. Gigantiska investeringar behöver göras i det svenska elnätet om vi ska klara att hantera den förnybara energin, dels den som finns i dag, dels den som kommer i framtiden. Jag hoppas att detta kommer att sätta fart när regeringen presenterar sitt förslag om nettodebitering. Jag förväntar mig att förslaget kommer under hösten.
Sedan var det frågan om tröskeleffekten. Jag tar det som ett löfte att det kommer ett förslag under hösten. Jag hoppas också innerligt att hanteringen av frågan om hur energieffektiviseringsdirektivet ska implementeras i den svenska lagen inte ska ta lika lång tid att lösa. Då klarar vi inte att nå målen om energieffektivisering som EU har satt upp.
Anf. 47 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Tack till Kent, Gunnar och Jens för en viktig, bra och konstruktiv debatt. Det här är ett viktigt område för Sverige. Det är en styrkeposition att Sverige är ett land som flödar av så rik förnybar energi. Det finns fantastiska vindlägen, mycket vatten, värme från jordens innandöme och biobränsle i växande skogar. Det är verkligen en rikedom för oss.
Många gånger när jag möter mina kolleger i Europa och ute i världen är de avundsjuka på att Sverige har dessa resurser. Det är klart att vi ska ta vara på dem på bästa sätt för att fylla våra egna behov och för att vara med och bidra till ett mer hållbart energisystem och hållbart samhälle i hela Europa.
I dagsläget vill jag särskilt lyfta fram att regeringen för en tid sedan gav tillstånd till att bygga Nordbalt, som är en elkabel mellan Baltikum och Norden. Den kommer att spela en stor roll för att säkerställa att när man i Baltikum behöver importera el kan importera koldioxidsnål el från oss i stället för att importera alternativ koldioxidslukande el eller fossila bränslen.
Kent Persson nämnde energieffektiviseringsdirektivet i sitt sista inlägg. Det är en av de allra viktigaste insatserna vi arbetar med på Näringsdepartementet just nu. Om vi tittar på de mål som har satts upp för Sverige till 2020 när det gäller koldioxid, klimatutsläpp, förnybart och energieffektivisering framgår det tydligt att det område där mer behöver göras för att nå målen är energieffektivisering. Vi vänder just nu på alla stenar för att se vad som kan göras för att ge hushållen rätt incitament, se till så att bostäder är riktigt energieffektiva och för att ta vara på elkraften när den energiintensiva industrin vill vara med och bidra.
Min inriktning är att vi nästa vår ska lägga fram en heltäckande proposition på riksdagens bord i fråga om ett genomförande av direktivet om energieffektivisering i svensk rätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.