Trängselskatt i Stockholm

Interpellation 2010/11:58 av Ygeman, Anders (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-11-16
Inlämnad
2010-11-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-11-30
Sista svarsdatum
2010-11-30
Besvarad
2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 november

Interpellation

2010/11:58 Trängselskatt i Stockholm

av Anders Ygeman (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

När stockholmarna röstade ja till trängselskatt så gjorde man det med ett viktigt förbehåll: Skatteintäkterna skulle gå tillbaka till Stockholm genom statliga investeringar i vägar och spår. Texten på valsedeln löd: ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar.”

Samma besked lämnades i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, det vill säga det avtal mellan staten och regionen som reglerar ansvaret för investeringar i Stockholms transportsystem fram till år 2021. I överenskommelsen förbinder sig staten att återföra skillnaden mellan inkomster från trängselskatten och utgifter för system- och administrationskostnader till väginvesteringar i Stockholmsregionen.

Sedan år 2008 har emellertid nettointäkterna varje år varit väsentligt större än den summa som återförts till Stockholms infrastruktur. Enligt regeringens egen redovisning i budgetpropositionen för år 2011 rör det sig om totalt 667 miljoner kronor som ännu inte återförts till Stockholmsregionen.

Mot bakgrund av detta är mina frågor till statsrådet:

Kan statsrådet redogöra för var i statens räkenskaper de till Stockholm ännu icke återbetalda intäkterna från trängselskatten finns avsatta och vilka åtgärder i övrigt avser statsrådet att vidta för att tydliggöra hur intäkterna från trängselskatten används?

Om det visar sig att det ackumulerade överskottet inte finns avsatt på ett särskilt räntebärande konto, avser då statsrådet att verka för att det adderas ränta till de till Stockholm ännu icke återbetalda intäkterna?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:58, Trängselskatt i Stockholm

Interpellationsdebatt 2010/11:58

Webb-tv: Trängselskatt i Stockholm

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 125 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Anders Ygeman har frågat mig om jag kan redogöra för var i statens räkenskaper de till Stockholm ännu icke återbetalda intäkterna från trängselskatten finns avsatta och vilka åtgärder i övrigt som jag avser att vidta för att tydliggöra hur intäkterna från trängselskatten används. Anders Ygeman har vidare frågat mig hur jag avser att verka för att det adderas ränta till de till Stockholm ännu icke återbetalda intäkterna om det visar sig att det ackumulerade överskottet inte finns avsatt på ett särskilt räntebärande konto. Hela överskottet från trängselskatten ska gå tillbaka till regionen för att finansiera framför allt Förbifart Stockholm men även andra väginvesteringar i Stockholm. I proposition 2006/07:109 Införande av trängselskatt i Stockholm anges att syftet med en trängselskatt är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm, men även att bidra till att finansiera investeringar vägnätet i Stockholmsregionen. Det är riktigt att det överskott som trängselskatten i Stockholm hittills genererat ännu inte i sin helhet använts för att finansiera väginvesteringar i Stockholmsregionen. Frågan om hur det överskott som finns ackumulerat just nu ska användas bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Redovisning av vilka intäkter respektive kostnader som trängselskattesystemet i Stockholm genererar finns i årsredovisning för staten medan redovisning över vilka medel Trafikverket förbrukat ett givet år finns i myndighetens årsredovisning. Vad gäller den budgetmässiga hanteringen av överskottet från trängselskatten föreslogs i proposition (2006/07:109 ) Införande av trängselskatt i Stockholm att en fond bör inrättas i Riksgäldskontoret för överföring av överskottet från trängselskatt till investeringar i väginfrastruktur. Finansutskottet ansåg dock i betänkande 2006/07:FiU20 med anledning av propositionen i avsnitt 2.6 att det inte ska inrättas någon fond i Riksgäldskontoret. För att tydligt visa att en summa som motsvarar överskottet från trängselskatten verkligen återförts för väginvesteringar i Stockholmsområdet menade finansutskottet att dessa medel i stället skulle anvisas dåvarande Vägverkets anslag för väghållning som en särskild anslagspost under myndighetens verksamhetsanslag, det vill säga precis så som den budgetmässiga hanteringen ser ut i dag. Från 2011 kommer överskottet dock att anvisas under ett eget anslag som förs upp på statsbudgeten från detta år. Även denna budgetmässiga hantering är i enlighet med vad riksdagen tillkännagivit i samband med behandlingen av regeringens vårtilläggsbudget för 2010 (betänkande 2009/10:FiU21).

Anf. 126 Anders Ygeman (S)
Fru talman! För en och en halv månad sedan ställde jag frågan till statsrådet om varför stockholmarnas inbetalda trängselavgiftspengar inte använts på det sätt de var avsedda för och som utlovats till stockholmarna. Riksdagsordningen föreskriver att en interpellation ska besvaras inom två veckor. Man kan tänka sig att man skulle bli irriterad av den tidsutdräkt som varit. Men när jag hör infrastrukturministerns svar inser jag att svaret inte alls har kommit för sent utan för tidigt. Genom alla fina ord och formuleringar finns det en mening i ministerns svar som lyser igenom: "Frågan om hur det överskott som finns ackumulerat just nu ska användas bereds för närvarande inom Regeringskansliet." Bäva månde stockholmarna! Det betyder att efter folkomröstningsresultat, utfästelser och Stockholmsöverenskommelser har stockholmarna i många år betalt in trängselavgifter, men trots det vet inte regeringen hur den ska använda pengarna utan staplar dem på hög på Finansdepartementet. Det är uppenbart att den nuvarande ordningen inte räcker för att stockholmarnas pengar går till det som var avsett, nämligen investeringar i infrastrukturen i Stockholm. Grundlagsberedningen och den nya grundlagen ger möjlighet till lokalt eller regionalt självbestämmande över trängselskattens utformning och intäkter. Jag vill därför fråga ministern: När beräknar ni att Regeringskansliet har berett frågan om hur stockholmarnas inbetalda trängselskattepengar ska betalas ut? Är statsrådet beredd att överföra bestämmanderätten över trängselavgiftens utformning och intäkter överförs till stockholmarna?

Anf. 127 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på Anders Ygemans interpellation. Man ska ha klart för sig att ordning och reda i statens affärer är väldigt viktigt. Detta är två frågor i en. Det handlar dels om hur pengarna ska användas, dels om hur de ska bokföras. När det gäller bokföringen har jag själv tidigare i finansutskottet medverkat till att det blir den ordning som vi nu får. Nu blir det väldigt tydligt hur mycket pengar som finns från trängselskatten. Det har varit otydligt tidigare. Jag tror inte att det har varit någon avsikt från Socialdemokraterna eller någon annan. Det har bara varit en ny form av pengar som kommer in. Det gäller att vara tydlig så att man kan avläsa hur mycket pengar som finns avsatt som trängselskatten har genererat. Riksdagen har tidigare beslutat att de pengarna i huvudsak ska användas till Förbifart Stockholm och andra väginvesteringar. Det är en utomordentligt bra ordning. Det blir då väldigt tydligt. Det framgick på ett seminarium som Anders Ygeman anordnade häromdagen där man just ställde frågan vad de ska användas till. Nu blir det väldigt tydligt för stockholmare och alla andra i landet när det gäller de pengar som behövs till kollektivtrafiken. Det är stora pengar särskilt om man måste satsa på tunnelbana, vilket jag anser. Det måste då vara andra särskilda anslag från staten på den punkten, ungefär som vi har med Banverket och Vägverket. Det är viktigt att man inte blandar samman de sakerna. Det finns en tendens att göra detta, och det tror jag är väldigt oklokt. Det behövs ordning och reda i redovisningen. Det är väldigt tydligt för 2011 i den budget som vi antog så sent som i går. Jag noterar också att trängselskatten kommer att genereras från ungefär 88 miljoner passager. Tyvärr är det 30 procent som inte betalar. Enligt vad vi antog i går kommer 88-90 miljoner passager under nästa år att generera 784 868 000 kronor. Det är en betydande summa som man får in. Det finns en del avräkningar, men det är en betydande summa. Det är viktigt hur man håller reda på pengarna. I en helt annan fråga står trängseln i förgrunden. Det är lite paradoxalt. Vi hade tidigare en debatt om Norrbotten, och där råder inte trängsel på samma sätt. Men här i Stockholm finns en väldig trängsel på människor. Det kräver betydande klarhet i hur man ska se till att det inte samlas en massa bilar. Fru talman! Jag har bott ganska länge i den här regionen. Jag har bott här i ungefär 30 år. Förut hade vi alla bilar in på Norra Stationsgatan. För 15 år sedan flyttade en stor del ut till Eugeniatunneln i Solna bredvid Karolinska sjukhuset. Men när det blir 40 000-60 000 lastbilar från Ryssland som ska passera är det viktigt att de kan passera någonstans längre än tre kilometer från Stureplan. Det är viktigt. De har inte i Stockholm att göra och smutsa ned här. Då ska vi se till att de kan passera på ett bra sätt genom att vi bygger Förbifart Stockholm, en förbifart som alla andra stora städer utom huvudstaden i det här landet har.

Anf. 128 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi alla är överens om att överskottet av trängselskatten ska tillbaka till regionen. Det är viktigt att även Anders Ygeman är med på detta. Främst ska det användas för att täcka kostnaderna för Förbifart Stockholm men även kostnaderna för andra objekt motsvarande 5 miljarder som finns med i länsplanen. Det finns en överenskommelse om detta, och denna överenskommelse var oerhört bred i Stockholmsregionen. Dess värre var till exempel inte Socialdemokraterna med hela vägen fram i fråga om finansieringen. Jag skulle ändå vilja ta tillfället i akt att kanske lite övertydligt och ännu bättre besvara frågan från Anders Ygeman om pengarna och räntan. Överskottet från trängselskatten finns i dag på ett räntebärande konto hos Trafikverket, och det är Riksgälden som sätter själva räntan. Men till varje anslagspost finns det också ett villkor, ett slags dispositionsrätt. Det får inte framstå som att inga pengar som har kommit in från trängselskatten har använts. Det fanns tidigare en Stockholmsförhandling som Carl Cederschiöld ledde. För den användes pengar under 2008, 2009 och 2010. Sedan har vi Stockholmsöverenskommelsen som påbörjades 2010 och sträcker sig fram under de kommande tolv åren. För Stockholmsregionen var kopplingen mellan länsplan och nationell plan unik och även komplicerad när det gäller medfinansiering. Men det är tydligt uttalat att det i Stockholmsöverenskommelsens paket, som motsvarar ungefär 100 miljarder, finns en finansiering med i form av trängselskatter på 27,6 miljarder. Av dessa pengar har vi till Förbifarten trängselskatter på 22,6 miljarder och sedan ett statligt anslag på 5 miljarder. Just för att man gjorde så kunde man få 5 miljarder över till andra objekt. Det fattas beslut om dispositionsrätten i anslutning till regleringsbreven. Det är därför som det, Anders Ygeman, står att detta bereds inom Regeringskansliet. I regleringsbreven som kommer i januari står det med vilken dispositionsrätt Trafikverket kan använda pengar. Under 2008 användes 222 miljoner kronor, bland annat 100 miljoner kronor till trimningsåtgärder, 90 miljoner kronor till Förbifart Stockholm och 30 miljoner kronor till Södertörnsleden. Under 2009 fick Trafikverket dispositionsrätt för 100 miljoner kronor, och då gick allt till förberedelserna för Förbifart Stockholm. Under 2010 har det varit 210 miljoner kronor som man har använt - 110 miljoner kronor till Förbifarten och 100 miljoner kronor till trimningsåtgärder. Dessutom har Trafikverket egentligen använt mer pengar än de har haft dispositionsrätt för. Det kanske är det som har gjort att Anders Ygeman har undrat om det finns mer pengar som Trafikverket inte har använt. Trafikverket har lånat av sig självt i den nationella planen. Det viktigaste är då snarare att vi när vi kommer till slutpunkten frågar: Har pengarna verkligen använts till det som de har varit avsedda för? Det är därför som jag också tror att det som Gunnar Andrén var inne på blir ännu bättre, nämligen att vi från och med 2011 kommer att ha en ökad tydlighet när trängselskatten får ett särskilt anslag. Det råder inga tvivel om att de pengar som kommer in ska gå tillbaka till regionen. Hur de disponeras varje år beslutas via regleringsbrevet. Men pengarna finns på ett räntebärande konto, och Riksgälden sätter räntan.

Anf. 129 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Det råder inga tvivel om hur pengarna används, säger statsrådet. Tyvärr tror jag att statsrådet är ganska ensam om den uppfattningen. 770 miljoner kronor ligger på hög någonstans på Finansdepartementet. Behovet av investeringar i Stockholm är stort. Varför används då inte pengarna? Varför växer högen med stockholmarnas inbetalade pengar på Finansdepartementet när alla instanser har gett löften till stockholmarna om att pengarna ska användas? Uppenbarligen är ordningen inte tillräckligt tydligt för att garantera att stockholmarnas pengar används till det som de var avsedda för, nämligen infrastrukturinvesteringar i Stockholm. Jag ställde därför en fråga till statsrådet om hon var beredd att överföra bestämmanderätten över trängselavgiftens utformning till stockholmarna och också om hon var beredd att överföra bestämmanderätten över trängselavgiftens intäkter till stockholmarna så att stockholmarna själva kan bestämma vad deras egna pengar ska användas till.

Anf. 130 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Nu tar Anders Ygeman upp ytterligare en sak. Jag tror att det är viktigt att fastslå att den ordning som vi nu får i 2011 års budget blir mycket tydlig för inte bara stockholmarna. Man ser vart dessa pengar går. Om man kombinerar det som infrastrukturministern sade med Stockholmsöverenskommelsen och Carl Cederschiölds förhandling blir det mycket tydligt för skattebetalarna i resten av landet. De är många de också. 80 procent av skattebetalarna kommer från andra delar av landet. De får stå för dessa 5,9 miljarder. Men stockholmarna själva, de som passerar här, får faktiskt stå för de 22,6 miljarderna. Det tycker jag är en rimlig ordning. Det framgår mycket tydligt, Anders Ygeman, att det är på det sättet. Allra sist vill jag säga följande: Oavsett hur man bokför pengar blir det inte mer pengar om man sätter dem på ett annat konto. Det tror jag är viktigt att man kommer ihåg. Det är bara de pengar som man verkligen får in på olika sätt - statsbidrag eller avgifter - som man kan disponera. Några andra pengar finns inte. Exakt hur de bokförs tycker jag är av något underordnad betydelse. Men jag tycker att det är mycket viktigt för alla i detta land att vi nu får en ordning som kan komma att överföras till andra sammanhang också där man tydligt ser avgifter och annat. Det kommer att bli broar i Sundsvall och andra saker. Jag utgår från att den ordning som vi nu knäsätter kommer att användas på fler ställen. Det tror jag är till gagn för tydligheten när det gäller vilka pengar vi har att disponera.

Anf. 131 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag hör att Anders Ygeman, kanske lite grann inom citationstecken, försöker referera det som jag just sade om att det inte råder några tvivel om hur pengarna används. Då ska man också vara medveten om att det inte är upplagt så i den överenskommelse som finns med regionen att varje krona in ett år ska gå ut till en infrastrukturinvestering samma år. Det mesta som dessa pengar från trängselskatterna faktiskt ska gå till och som finns med i denna överenskommelse är till Förbifart Stockholm. Det är därför som Trafikverket har fått dispositionsrätt för en del av det överskott som kommer in därför att vi också behöver samla in pengar så att det finns pengar när den stora kostnaden uppstår då förbifarten de facto börjar byggas, förhoppningsvis 2012. Sedan frågade Anders Ygeman om inte jag kan ta ett initiativ till att stockholmarna får bestämmanderätt när det gäller hur intäkterna ska användas men också i fråga om att fastställa storleken på trängselskatten. Det har varit en fråga för denna kammare ett antal gånger, och det har också varit ganska noggranna utredningar som har kommit fram till att det är en skatt och inte en avgift. Trängselskatten är en skatt. Ska den vara utformad enligt lagförslaget kan det inte gå till så. Fru talman! Å andra sidan tycker jag att det är tråkigt att höra sådana tongångar från Anders Ygeman, precis som om regionen här inte skulle ha fått vara med och bestämma. Det är precis det man har fått. Inledningsvis skedde det med Cederschiöld i Stockholmsförhandlingen. I början av 2000-talet var jag själv med i Stockholmsberedningen då det faktiskt visade sig att vi var rätt överens i denna region över partigränserna inom hela länet tillsammans med Stockholms stad. Nu har vi Stockholmsöverenskommelsen, som leddes av landshövdingen. När förhandlingen väl var klar, och i stort sett alla var överens om prioriteringarna och vilka objekt som skulle in för både vägar och järnvägar, var alla med, Alliansen liksom Socialdemokraterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade några andra uppfattningar. Men det tråkiga var att Socialdemokraterna sedan valde att ställa sig helt utanför finansieringen - den finansiering som Anders Ygeman nu står och oroar sig över. Det finns en överenskommelse mellan regionen och staten där pengarna ska gå tillbaka till regionen. Det finns till och med en planering för vilka objekt som ska ingå som finns i länsplanen, motsvarande de 5 miljarderna. Resten ska gå till Förbifart Stockholm. Fru talman! Det här är den förbifart som Anders Ygeman faktiskt var beredd att offra i valet och som Miljöpartiet och Vänsterpartiet, om de kunde fatta beslut i dag med tanke på den debatt vi hade i går, helst skulle vilja avbryta. Det är viktigt för stockholmarna att känna att staten kommer att stå vid det staten har lovat och det som regionen har sagt att regionen behöver. Förbifart Stockholm är viktig för hela Stockholms län, och den är inte minst viktig för Stockholms stad så att staden blir av med trafiken. Jag sade i mitt svar hur pengarna kommer att redovisas från 2011. Jag har också redovisat här i kammaren, fru talman, att Trafikverket redan har använt en del av överskottet från trängselskatten och vilken dispositionsrätt verket har. Vad som ska gälla för 2011 kommer att framgå av regleringsbrevet.

Anf. 132 Anders Ygeman (S)
Fru talman! En tydlig redovisning, Gunnar Andrén, och gärna en tydlig bokföring tjänar nog alla på. Ännu hellre än en tydlig bokföring tar jag en tydlig bestämmanderätt över pengarna. Statsrådet har helt rätt att när trängselskatten infördes fanns inte möjligheten till lokal bestämmanderätt över trängselavgiftens utformning eller av trängselavgiftens intäkter. Detta hinder har Grundlagskommittén och den grundlagsändring som riksdagen beslutat om undanröjt. Nu finns möjligheten. Därför menar jag att det vore rimligt att överföra bestämmanderätten över trängselavgiftens utformning och, framför allt, bestämmanderätten över trängselavgiftens intäkter till stockholmarna. Då skulle vi slippa dagens debatt. Då skulle vi slippa diskutera det faktum att 770 miljoner skvalpar på Finansdepartementet i stället för att användas till viktiga infrastrukturinvesteringar i Stockholm. Det här är inte minst viktigt därför att flera städer i Sverige står i begrepp att införa trängselavgifter. Göteborg ligger närmast, men även andra diskuterar det. Om de ser att de intäkter som stockholmarna har blivit lovade i stället för att gå till ny infrastruktur läggs på hög på Finansdepartementet tror jag att viljan att införa trängselavgifter minskar dramatiskt. På samma sätt tror jag att stockholmarnas vilja att betala och att ha effektiva trängselavgifter minskas i motsvarande mån om pengarna läggs på hög på Finansdepartementet i stället för att användas till infrastrukturinvesteringar. Därför menar jag att bestämmanderätten över stockholmarnas trängselavgiftspengar bör föras över till stockholmarna.

Anf. 133 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag kommer ihåg i valrörelsen att det var detta som Socialdemokraterna och Anders Ygeman, som inblandad part, försökte göra, det vill säga få över bestämmanderätten till stockholmarna genom att erbjuda en folkomröstning - om det är folkomröstningen som ska vara ett sätt att utöva medbestämmande. Sättet att arbeta i regionen döms ibland lite orättvist ut som att det finns en splittring i regionen när vi i mångt och mycket är oerhört eniga om vad som behöver göras och vilken prioriteringsordning som ska gälla. Stockholmsöverenskommelsen var partiöverskridande. Det är ett sätt, fast via ombud, att få fram vad stockholmarna vill ha eller behöver. Göteborg är lite spännande. De står på tur att införa trängselskatter. Där har faktiskt Anders Ygeman, fru talman, en poäng i att om det blir en oro i Stockholmsöverenskommelsen kan det bli en oro för Göteborg. Men Göteborg har ett annat avtal för medfinansiering som faktiskt inte är lika komplicerat som avtalet för Stockholmsöverenskommelsen. Det viktiga är att Stockholm vet att det överskott som uppstår av trängselskatten kommer tillbaka till regionen. Överskottet ska främst användas för Förbifart Stockholm och de andra objekt som har redovisats i länsplanen och som motsvarar ungefär 5 miljarder. Pengar har redan börjat gå ut genom Trafikverkets dispositionsrätt, och det kommer även fortsättningsvis att göra det. Pengarna, överskottet, finns på ett räntebärande konto hos Trafikverket. Det sätts en ränta från Riksgälden. Jag är beredd att göra det som är viktigt för staten, nämligen att se till att staten håller sitt avtal.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.